Kvalitetsrapport 2015-16
Nyhedens skola
Nyhedens skola, Krokom BoU
Tomas Sjövall, rektor
Förord
Läsåret 2015/16 har varit ett ordningsmässigt lugnt år på Nyhedens skola. I övrigt
har det som vanligt varit intensivt – inte minst på grund av den administrativa
bördan som verkar öka på alla nivåer.
En positiv erfarenhet från föregående läsår har varit samarbetet med SPSM i
Härnösand, Östersund och Örebro. Dels har det gett mycket kunskap och utbyte
dels har det gett oss på skolan feedback på vårt arbete med kring hur vi kan anpassa
undervisningen kring elever med specifika behov. En viktig slutsats i det arbetet
har under året varit att samarbetet mellan olika instanser måste fungera (och kan
förbättras) för att vi ska komma längre. Likaså slutsatsen att ingen instans sitter
med ett facit – utan att vi utifrån olika professioner och erfarenheter kan bidra till
att utveckla det professionella samtalet och på så sätt skapa bättre förutsättningar
för alla våra elever.
Sammantaget: vi gör oerhört mycket bra på Nyhedens skola – vi har ett antal
utmaningar framför oss kommande läsår. När vi gjort så gott vi kan, gör vi lite till –
det gäller elever och personal.
Väl mött kommande läsår!
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet ........................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ................................................................................. 9
3
Statistik .......................................................................................................10
3.1
Personal .......................................................................................................... 10
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 10
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................11
4.1
Rektors mål för enheten .................................................................................. 11
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................15
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................17
7
Extraanpassningar och särskilt stöd ........................................................19
7.1
Grundskola ..................................................................................................... 19
7.2
Förberedelseklass............................................................................................ 20
8
Elevhälsoteamet .........................................................................................22
9
Bedömning och betygsättning ..................................................................24
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 24
9.2
Betyg............................................................................................................... 25
9.2.1 Årskurs 7 ........................................................................................... 25
9.2.2 Årskurs 8 ........................................................................................... 26
9.2.3 Årskurs 9 ........................................................................................... 27
9.3
Nationella prov ............................................................................................... 31
9.3.1 Årskurs 9 ........................................................................................... 31
9.4
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 33
9.4.1 Årskurs 9 ........................................................................................... 33
9.5
Behörighet till gymnasiet................................................................................ 35
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1
Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Nyhedens skola.
Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret
2015/16.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
Nyhedens skola är belägen i ett friluftsområde i utkanten av Krokoms centralort.
Nyhedens skola hade läsåret 2015/16 cirka 250 elever fördelade på 11 klasser i
årskurserna 7-9. Av dessa gick 10-15 elever i förberedelseklass.
Totalt arbetade 32 personer på Nyhedens skola samt en administratör och en rektor.
Rektor 1,0
Skoladministratör 0,75
Vaktmästare 0,5
Fritidsledare 1,5
Studie- och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare
finns på skolan men ligger under annat ansvar än rektors.
Kök, städ och fastighetsförvaltning ligger under annan förvaltning.
Nyhedens skola tar emot elever från sex olika skolor, Aspås skola, Dvärsätts skola,
Rödöns skola, Trångvikens skola, Kvarnbacksskolan och Näldenskolan. Skolan
inrymmer undervisningslokaler, skolmatsal och simhall.
På skolan finns tre arbetslag vars arbetslagsledare tillsammans med funktionen
specialpedagog och rektor utgör skolans ledningsgrupp. Skolans specialpedagog har i
samverkan med rektor utformat klasserna efter besök på avlämnande skolor samt
överlämnande från elevernas lärare och specialpedagoger. Eleverna är inkluderade i
klass, ingen elev är placerad i liten undervisningsgrupp, elever i förberedelseklass
undantagna. Under verksamhetsåret har skolan haft fyra förstelärare utsedda av
förvaltningsledningen.
2.2
Materiella förutsättningar
Nyhedens skola består av fyra huskroppar som tillsammans inrymmer lokaler för
undervisning, mat- och rastverksamhet samt dans och bad. Utemiljön erbjuder olika
aktiviteter t.ex. basketboll, volleyboll, orientering, skidåkning, skridskor och friluftsliv.
Vid skolan finns Krokoms IP, en komplett anläggning rustad för större
tävlingsarrangemang inom exempelvis fotboll och friidrott.
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3
Statistik
3.1
Personal
Tabell 1. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
behöriga lärare
Grundskola 7-9
3.2
94
Barn/elever
Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Grundskola åk 7
87
44
43
Grundskola åk 8
93
42
51
Grundskola åk 9
68
26
42
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4
Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Rektors mål för enheten
Under läsåret 2015/16 har Nyhedens skola fortsatt med projektet Steget före som
finansieras av SPSM ,Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Utgångspunkten för projektet är att undersöka hur arbetet med inkludering och ökad
delaktighet för den specifika eleven ska utformas i den specifika skolans lärandemiljö,
samt att skapa en praktik där all personal är engageras i hur arbetet med elever i behov
av särskilt stöd ska bedrivas på bästa sätt utifrån den specifika kontexten.
Syftet med projektet är dels att belysa några lärares arbete kring elever i behov av
särskilt stöd genom att deltagarna reflekterar över den egna praktiken med fokus på
inkludering och bedömning: Dessutom hjälpa lärare att se nya möjligheter med hjälp
av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssätt och metoder.
Projektets mål är att stärka och utveckla lärare i sin praktik med fokus på didaktik,
samt att vidareutveckla ett relationellt förhållningssätt gentemot elever i behov av
särskilt stöd. Projektets sekundära mål är att diskutera, kartlägga och förändra
bedömningsrutiner för elever i behov av särskilt stöd och sammantaget närma sig ”en
skola för alla”.
Det som vi sett efter utvärderingarna av projektet är att ytterligare ett önskat mål, som
inte specifikt konkretiserats i målbeskrivningen är det elevdemokratiska målet, där
eleverna via fokusgrupper får möjlighet att på ett mycket tydligare sätt än vad vi
tidigare beräknat, fått möjlighet att påverka hur deras undervisning utformas. Detta bör
ur inkluderings och delaktighetsperspektiv bidra till att både den sociala- och den
kunskapsmässiga delaktigheten har ökat på ett mer effektivt sätt än vad vi förväntat oss
i början av projektet. Ett mål för eleverna blir därigenom att stärka sig själva i att
fostras demokratiskt i skolan.
Resultat
Elever i fokusgrupper
Fokusgrupperna har bestått av sex stycken elever från varje klass. Dessa sex elever
träffar specialpedagog varannan vecka under 30 minuter och besvarar lärarnas frågor.
Specialpedagog/projektledare har transkriberat fokusgruppsamtalen och fört vidare
informationen till elevernas handledare. Elevernas namn har avidentifierats, för att
eleverna ska våga säga sin mening. Fokusgrupperna har givit eleverna möjligheter att
utforska varandras åsikter och ventilera det som de tycker är viktigt utifrån de
frågeställningar som lärarna ställt till sig själva och till fokusgruppsamtalen. Frågorna
har berört områden som nedan:
1) Hur uppfattar eleverna sin delaktighet och sitt lärande?
2) Hur uppfattar elever i behov av särskilt stöd sin delaktighet och sitt lärande?
3) På vilka sätt uppfattar eleverna att de blir bedömda?
4) På vilka sätt uppfattar eleverna i behov av särskilt stöd att de blir bedömda?
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5) Vilka arbetsformer, arbetssätt och bedömningsformer ser eleverna som
framgångsrika?
6) Vilka arbetsformer, arbetssätt och bedömningsformer ser elever i behov av särskilt
stöd som framgångsrika?
Fler delar
Specialpedagog/projektledare har under året haft individuella samtal med elever i
behov av särskilt stöd för att ytterligare stärka kommunikationen med enskilda lärare
och arbetslag.
Vidare har specialpedagogen besökt lärarnas lektioner utifrån ett terminsupplägg och
ungefär hälften av lärarna har valt att träffa specialpedagog för individuell
handledning.
Samtliga lärare, elever samt skolledning ingår detta läsår i projektet.
Lärare
Resultatet i nuläget tyder på att de lärare som ingått i projektet utvecklat förståelse för
framgångsrika arbetssätt när det gäller att skapa större delaktighet för elever i behov av
särskilt stöd. Både lärare och elever som deltagit i projektet uttrycker att de fått en
större förståelse för olikhet och lärarna menar att de utvecklat sin förmåga att
individualisera, när det gäller kunskapsmässig utveckling i en heterogen klass.
Diskussionerna och analyserna under handledning av begreppen ledning och stimulans
samt extra anpassningar och vad detta innebär i praktiken, har lett till gemensam
förståelse och en ömsesidig förväntan på samtliga lärares förhållningssätt i
klassrummen. Under lektionsbesök och under handledning noteras att pedagogerna är
under förändring av sin elevsyn från en kompensatoriskt/kategorisk syn mot en
relationell syn med förståelse av skolmiljöns betydelse för elevernas framgång. Detta
märks framför allt då extra anpassningar vävs in i den ordinarie undervisningen och
berör alla elever i klassrummet. Det som kan noteras är att ledningen av och strukturen
på undervisningen avsevärt har förbättrats, med tydliga mål och anpassade
förväntningar på eleverna. Dessutom har användningen av särskild utrustning och
hjälpmedel, som digital teknik med anpassade programvaror mer frekvent använts än
vad som varit fallet under föregående läsår. Detta är nu något som lärare efterfrågar
och har större kunskap kring och därför använder sig av. Det som tidigare varit en
retorik om hur och vad man borde göra har via observation påvisat en förändring i
praktiken.
Det vi vill fortsätta att utveckla och som upplevts som utvecklingsbehov hos både
elever och pedagoger är att lärare och elever delar förståelsen för sociala- och
kunskapsmässiga krav, att eleverna ser skillnaden mellan sin egen prestation och den
önskvärda, att eleven ges möjligheter till att skapa olika strategier för att förbättra sina
resultat via återkoppling och formativ bedömning. Självbedömning och
kamratbedömning samt lärares modellering är verktyg för detta.
Utvärderingen av projektet påvisar att pedagogerna behöver stöd och resurser samt en
flexibel miljö för att kunna arbeta inkluderande. De vill ha ökade möjligheter för att
arbeta i team och arbeta fram gemensamma planeringar, samt dela erfarenheter inte
minst vad gäller bedömningsfrågor. De vill även samarbeta för att skapa
undervisningsuppgifter som ger flexibilitet för eleverna, och få större kunskap kring
hur och vad elever lär sig.
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
På skolnivå utvecklas ständigt en samsyn vad gäller inkludering/delaktighet och en
förståelse för hur undervisningen och bedömningen ska utvecklas. Kommunen har här
en långsiktig plan för alla grundskolor, vilken bygger på tanken om hur lärarna kan
utveckla sin förmåga vad gäller variation av bedömning och undervisningsmetoder.
Kommunen samlar samtliga skolor till studiedagar under läsåret för att diskutera detta.
Elever i behov av mer anpassat särskilt stöd
För elever med rörelsehinder, syn- och hörselnedsättning har arbetet med den fysiska
lärandemiljön lett till förbättrade resultat, med hjälp och stöd av habilitering och SPSM
Östersund. En god fysisk lärandemiljö kan konstateras. Detta har varit en
grundförutsättning för att den sociala- och den kognitiva inkluderingen ska bli
lyckosam.
Under verksamhetsåret har skolan deltagit i en fördjupad utredning, genomförd av
SPSM, kring specifik elev. Resultatet av denna påvisade vikten av god samverkan
mellan alla parter som agerar runt eleven. Nyhedens skola ansågs i det sammanhanget
vara ett föredöme och ombads vara beredda att ta emot andra skolor för att se hur vi
arbetat kring detta.
Förbättringsområde
Utvärdering för läsåret 2015/16 blir klar under hösten så till stora delar avvaktar vi det
resultatet.
Ett naturligt nästa steg kan dock bli att jobba mer med att inkludera FBK och
integreringen av nyanlända elever i undervisningen.
Analys av resultatet
Läsåret 2016/17 kommer Nyhedens skola att gå in i Läslyftet, utan finansiering från
Skolverket. Projektmedel från SPSM finns kvar budgetåret 2016. Då alla lärare och
elever varit med i Steget före under detta läsår går det också att se skillnader mellan de
som varit nya för året och de som varit med i tre år. Under andra halvan av läsåret har
det infunnit sig en trötthet i kollegiet som varit handledare i åk 9 och fokus har mer
gått över mot att knyta ihop säcken – snarare än att ställa nya frågor, samt att förbereda
mottagandet av de nya årskurs 7:orna. Utifrån ett utvecklingsbehov kommer därför
Läslyftet att bli bra eftersom det innebär nya ramar inom vilka utvecklingsarbetet sker.
En av de stora fördelarna med projektet har varit kontinuiteten, bredden (lärare - elev,
undervisning - personlig feedback och handledning) samt helhetsperspektivet. Rektor
har deltagit på träffarna och tagit del av fokusgruppssamtalen under året vilket utifrån
funktionen skapar en tyngd i att arbetet är viktigt, att rektor får en större inblick och
förståelse i hur enskilda personer resonerar i olika pedagogiska frågor samt att det
också finns en tydligare pedagogisk helhet på Nyhedens skola – detta jobbar vi med
och tycker är viktigt.
Det elevdemokratiska perspektivet är en central del och behöver bibehållas och
utvecklas även kommande läsår. Eleverna får uttrycka sig (bland annat) om
undervisningen i ett systematiskt program vilket på både kort och lång sikt ger ett bra
underlag för samtal, analys och vidareutveckling av verksamheten.
Förväntad effekt
Ja
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
En viktig del är att bibehålla den goda kontakten med SPSM och fortsätta med de
delar som handlar om undervisningens fortsatta utveckling. Inkluderingstanken ska
även fortsättningsvis upprätthållas och nyanlända elever måste ingå på ett bättre
sätt.
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5
Grundläggande värden och inflytande
Resultat
Nyhedens skola har ett elevråd bestående av elever från varje klass. Elevrådet
sammanträder cirka 1 gång/månaden under ledning av fritidsledaren på skolan.
Rektor deltar vid behov/möjlighet. Arbetsgången är sådan att frågor väcks på
klasstiden som tas med till elevrådet, behandlas där och tas tillbaka till klasserna.
Förutom rektor deltar andra funktioner på skolan som till exempel kökschef.
Varje år genomförs en elevrådsutbildning av en extern utbildare. Denna utbildning
har varit väldigt uppskattad och gett eleverna bra verktyg att jobba vidare med i
elevrådet. Kommande läsår kommer denna att kompletteras med en
elevskyddsombudsutbildning.
Klasstiden är schemalagd för alla klasser måndag morgon 8.20–09.00. Där har
eleverna möjlighet att lyfta frågor till elevråd, lärare/arbetslag och gå igenom
gemensamma spörsmål. Klasstiden är särskilt bra utifrån aspekten att man oftast
går igenom kommande vecka vad som händer och sker (prov, inlämningar och/eller
andra händelser).
Utöver detta ingår också eleverna i fokusgrupper (se närmare beskrivning under
Ledning och utveckling av utbildningen).
Skolan har under läsåret jobbat med nya ordningsregler för skolan, både i
personalgrupp och i föräldrarådet. Eleverna kommer att göras delaktiga i uppstarten
av läsåret innan dessa nya regler beslutas.
En tydlig ledningsfilosofi har varit att rektor för ”öppna dörrens ledarskap”. Den
innebär att eleverna alltid ska kunna komma till rektor med spörsmål av allehanda
karaktär. Ingen statistik är förd under läsåret men det är en ökning av antalet elever
som kommer och de har då allt som oftast redan tagit upp frågan med sin
klassföreståndare.
Analys av resultatet
Utifrån ett elevdemokratiskt perspektiv har skolan väl fungerande formella rutiner
och behöver fördjupas i den meningen att de också ska ge tydligare resultat för
eleverna. Utifrån undervisningen och lärande har skolan et väl fungerande system i
fokusgrupperna att ta vara på elevernas synpunkter. Vidare behöver Nyheden skapa
en bättre känsla för att detta är ”vår skola” – det vill säga både elevers och
personals och att alla grupper i skolan känner ett ansvar för densamma.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Under läsåret 2016/17 kommer vi att ha en elevskyddsombudsutbildning – utöver
elevrådsutbildningen som en ytterligare satsning på elevinflytande. Nya
ordningsregler ska förankras och beslutas.
Genom arbetslagen, uppdelade i ab och cd klasserna, kommer vi att försöka jobba
fram ett system som innebär en bättre tydlighet i ansvar för klassrummen – att det
ska vara helt och rent före och efter lektionerna, att korridorer och andra
gemensamma utrymmen hålls städade och att den enskilda och gemensamma
utrustningen hanteras på ett varsamt sätt. Vi kommer helt enkelt att jobba på att det
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
blir ett gemensamt – men också tydligare utpekat ansvar – kring alla de delar som
gemensamt blir elevernas lärmiljö.
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6
Trygghet, god miljö och studiero
Resultat
Nyhedens skola har under läsåret 2015/16 jobbat vidare med planen mot
diskriminering och kränkande behandling (PDKB). Planen är fastställd i januari
men kommer från och med kommande läsår att fastställas i augusti – med
revideringar under läsåret.
PDKB utvärderades i grupper på en studiedag i januari. Arbetet som är genomfört
har bidragit till en ökad förståelse för diskrimineringsgrunderna bland lärarna men
att de behöver vävas in mer i respektive ämne. Däremot faller de in i respektive
klass gemensam timme varje måndag samt på schemabrytande aktiviteter. Lärarna
uppger att de arbetar mycket med värdegrundsfrågorna kopplade till kapitel 1 och 2
i LGR11.
Det lärarna vill ha är tips på övningar och material – en gemensam kunskapsbank.
De vill ha tid för temaupplägg i respektive klass/arbetslag samt fortsätta använda
APT som ett gemensamt forum arbetet.
PDKB behöver i större utsträckning finnas med som ett underlag när enskilda
elever, elevgrupper/klasser, arbetslags/skolaktiviteter planeras och genomförs.
Exempelvis uppger de flesta att de oftast har fasta placeringar i klassrummen men
inte alltid och det är ett förbättringsområde. Detta gäller även vid grupparbeten.
Rektor behöver också skapa förutsättningar för lärarna att tillbringa mer tid i
korridoren på elevernas icke schemalagda skoltid.
Skolan behöver revidera ordningsreglerna – ett arbete som är påbörjat och som
avslutas i samband med höstterminsstart 2016 då ett förslag ska förankras i
klasserna.
Under studiedagarna i juni genomförde arbetslagen en självvärdering i form av
Skolverkets BRUK. Överlag låg de högt på denna men det som behövde förbättras
var framför allt följande:
-
kartläggningarna används inte tillräckligt som underlag för analys i
förhållande till PDKB.
-
Målen måste vara tydligare, konkretare, uppföljningsbara och vilka insatser
som kopplas till dessa mål.
-
Eleverna måste bli mer delaktiga i PDKB.
Under skolan har även ytterligare åtgärder vidtagits kring den fysiska arbetsmiljön.
För att stärka, framför allt, elevernas trygghet har åtgärder vidtagits kring skyltning
på skolan. Detta för att underlätta för skolan att dels hindra personer som inte har
tillträde till skolan att komma hit samt för att hjälpa personer på skolan och
besökare att hitta rätt.
Totalt har tre klasser haft hemklassrum under läsåret för att anpassa verksamheten
utifrån enskilda elevers behov. Kommande läsår kommer alla åk 7 att ha
hemklassrum.
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Inköp har gjorts i slutet av läsåret för att förbättra ljudmiljön på skolan –
inriktningen har främst varit i korridorer och gemensamhetsutrymmen.
Utgångspunkten för denna åtgärd är skyddsronder samt att elever som upplever sin
skolmiljö som rörig och stökig presterar sämre i skolan och att Nyheden behöver
jobba med detta systematiskt och långsiktigt.
Analys av resultatet
Det vi gör på skolnivå och arbetslagsnivå måste genomsyra hela vårt arbete. Om
inte PDKB integreras i undervisning och klasstid (och för den delen
schemabrytande aktiviteter) sker heller ingen förändring i resultatet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete utifrån målbeskrivningarna i PDKB samt jobba fram underlag som
underlättar för lärarna och arbetslagen att jobba med frågorna inom ramen för
ordinarie verksamhet.
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7
Extraanpassningar och särskilt stöd
7.1
Grundskola
Resultat
HT 2015 genomfördes en kartläggning av behov av särskilt stöd utifrån
ämneslärarnas orosanmälningar samt betygskatalogerna för årskurserna 8 och 9
(alltså föregående läsårs åk 7 och 8). Utifrån detta gjordes en förteckning av elever.
I åk 7 genomfördes en kartläggning av vilka elever som inte hade godkända betyg i
åk 6 samt genomgång av information från avlämnande skolor.
Kartläggningen delgavs arbetslagen som fick uttala sig om hur stödet skulle
utformas (i klass, grupp eller enskilt). Utifrån detta gjordes ett schema för
stödinsatserna som remitterades till EHT och därefter delgavs till arbetslagen.
Handledarna informerade eleverna och föräldrarna.
Under läsåret har insatserna utvärderats kontinuerligt av speciallärare och dessa har
konsulterats i arbetslagen samt med rektor. Dessa har föranlett ytterligare
anpassningar för vissa elever men även avslut av extra anpassningar och/eller
särskilt stöd för vissa elever.
Under HT fick lärarna igen signalera oro kring elever och dessa samkördes
betygskatalog för HT 15. Insatser genomfördes i klasser och kring specifika elever
– ambitionen har varit att göra så mycket som möjligt i klassen, i andra hand i
mindre grupp och i sista hand individuellt.
Under VT gick insatserna mer mot att jobba i mindre grupper i framför allt
kärnämnena.
I tjänsteplaneringen har ytterligare en lärare haft 520 minuter/vecka kopplat till en
enskild elev och två elever har haft tillgång till elevassistent.
Vid en jämförelse mellan listan på gjorda insatser och ifyllda extra anpassningar i
Infomentor visar det sig att det är ganska jämnt mellan antalet där det är ifyllt och
där det inte är ifyllt. I ett par fall är det uppenbart att läraren helt enkelt inte har
fullgjort uppgiften och i ett par fall kan man ana att eleven ifråga har följt med i en
studiegrupp som för vissa elever är särskilt stöd men just för andra elever blir en
fråga om att fylla ut, skapa dynamik och vara draghjälp, t ex när insatsen har legat
på EV tid. Det som kan vara problematiskt är då att det skrivits en orosanmälan i
onödan och hur skolan ska hantera dessa framledes.
Vi en jämförelse mellan orosanmälningar och satta betyg samt insatser av något
slag är antalet orosanmälningar högre. Skolan valde att ha kvar systemet med
orosanmälningar trots att det inte längre var ett lagkrav. Det innebär en
administrativ börda för lärare, speciallärare och rektor. Samtidigt finns det elever
som har fått icke godkända betyg och ingen orosanmälan är inlämnad.
Analys av resultatet
Arbetet med det särskilda stödet har fungerat väl under läsåret. Det har funnits en
god kunskap om vilka elever som behöver stöd och rektor har tillsammans med
ämneslärare (i arbetslag), speciallärare, specialpedagog fört en kontinuerlig dialog
om vilka elever som behöver stöd. Resurserna har kunnat omfördelas och därmed
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
omprioriterats. Ett par problem i detta har dock varit den resurstid som
schemamässigt legat på EV tid och då har skolan (och elev/föräldrar) behövt
prioritera mellan ämnena. Likaså har viss resurs legat fast eftersom vissa specifika
elever har haft så stora behov att de i praktiken haft stöd under hela läsåret. EHT
har fått kontinuerlig information om vilka elever som är aktuella för insatser.
Utifrån sammanställning (som inte presenteras i kvalitetsrapporten av
integritetsskäl) kan slutsatsen dras att det går att få till en vassare spets i insatsen.
Det finns begränsningar utifrån ramschema (för kort skoldag – timmarna ligger för
tajt – elever och lärare tillhör olika arbetslag/klasser vilket gör att för många måste
jobba med flera olika personer (gäller både elever och lärare).
De insatser som genomförs ger också resultat i hög utsträckning. Med kunskap och
kännedom om individerna (eleverna) visar det följande:
-
Kring elever med komplexa problem behövs samarbete på alla nivåer inom
skolan och med externa myndigheter och/eller experter. När det fungerar
når elever och lärare resultat.
-
Elever med social problematik som inte är så allvarlig att den föranleder
insatser från socialtjänst – men där samarbetet med vårdnadshavarna inte
går riktigt bra är det svårt för skolan att nå hela vägen fram.
-
Kraftansträngingar (från skola och andra, t ex socialtjänst, elevhälsa eller
andra) är möjliga att få till kring uppemot 3-4 elever med nuvarande
organisation, sedan tenderar det att bli för många ärenden på rektorsnivå
(kopplat till EHT mm).
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Någon form av lista på elever, med extra anpassningar och/eller särskilt stöd,
behövs även framledes. Däremot kan det vara så att ledet med blankett för oro kan
strykas. Den listan behöver också ha en tydlig arbetsfördelning/arbetsgång så att
ingen elev faller mellan stolarna.
En viktig del i fortsättningen som också ska underlätta är att skolan går från tre till
två arbetslag och att lärarna på ett tydligare sätt ska arbeta med samma elever inom
respektive arbetslag.
7.2
Förberedelseklass
Resultat
Förberedelseklassen på Nyhedens skola har under läsåret haft två lärare på heltid
samt sex stycken modersmålslärare i varierande omfattning. Förberedelseklassens
huvudsakliga uppdrag är att introducera nyanlända elever i skolan samt att
genomföra de två första kartläggningsinsatserna, numeracitet och litteracitet.
Under året har förberedelseklassen haft 23 elever varav 18 har varit
ensamkommande. Under verksamhetsåret har det varit särskilt tryck i årskurs 9
vilket föranlett att ett antal elever inte blev klassplacerade i praktiken på grund av
förutsättningarna i dessa klasser.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Organisatoriska förutsättningar på övriga delar av skolan har påverkat
möjligheterna att anpassa övergången till ordinarie klass, t ex möjligheten att ge bra
individanpassad engelska undervisning.
Under året har det också varit rörigt på grund av omgivande faktorer. En kraftig
ökning av antalet ungdomar under en kort period föranledde att boendet för en del
av ensamkommande barnen blev stökigt vilket påverkar elevernas förutsättningar
att lyckas i skolan. Kontakten mellan skola och HVB har också försvårats av
omorganisationer på Integrationsenheten.
Ingen av elever i förberedelseklassen har fått permanent uppehållstillstånd, vissa
elever har utvisats eller flyttats till andra kommuner vilket bidrar till den sociala
oron i gruppen. Detta, bland annat, leder också till att denna elevgrupp utmärker sig
på ett negativt sätt när det gäller frånvaron.
Samarbetet mellan personal i förberedelseklass och arbetslagen har inte fungerat
tillfredsställande vilket påverkat överflyttningen till ordinarie klass.
Analys av resultatet
För alla elever måste alla delar (åtminstone de flesta) fungera för att de ska lyckas i
skolan. Förberedelseklassen har en god och bra funktion i att vara kompensatorisk
för eleverna – det är den verksamhet som står stabil när andra delar inte rullar som
de ska. Men, för att det ska bli riktigt bra måste samarbetet inom skolan och med
andra delar av samhället bli bättre (framför allt boendena).
Vidare behöver lärarna i förberedelseklassen tydligare ingå i arbetslagen, delta i det
gemensamma pedagogiska utvecklingsarbetet samt ges möjlighet att vara med i de
forum där elevärenden hanteras (eller åtminstone ha egna avstämningar).
Skolan behöver säkra upp processerna kring eleverna även på ett formellt plan så
att det inte enbart bygger på enskilda medarbetares engagemang, drivkraft och
förmåga.
Fortsatt arbete
Viktigt att på rektorsnivå och lärarnivå att få till ett mer kontinuerligt fungerande
samarbete med Integrationsenheten.
Skolan kommer att säkra upp processerna genom att lärarna i förberedelseklassen
ingår i varsitt arbetslag. I arbetslagen behöver processerna kring övergången från
förberedelseklass till ordinarie undervisning samt hur extra anpassningar mm ska
hanteras.
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8
Elevhälsoteamet
Genomförda insatser
Under läsåret 2015/16 har elevhälsoteamet på Nyheden bestått av rektor, kurator,
skolsköterska, SYV, skolpsykolog samt vid behov speciallärare.
Under verksamhetsåret har arbetsgången förstärkts och förbättrats. En ärendelista
har förts utifrån elev och behov med startdatum, uppföljningsdatum samt datum för
avslut.
En stor del av arbetet har koncentrerats på att säkerställa ärendegången i olika
elevärenden vilket lett till att det övergripande arbetet, t ex närvaroplanen har fått
stå tillbaka. Däremot har samarbetet med externa myndigheter, t ex BUP, flutit på
bättre då kontakten med dessa har fördelats mer över elevhälsoteamet.
En viktig fråga för elevhälsoteamet har under året varit att definiera hur det
främjande och förebyggande arbetet ska ske utifrån ett gemensamt perspektiv och i
förhållande till respektive profession. Elevhälsoplanen kan också tydliggöra
förväntningarna och uppdraget utifrån detta perspektiv.
Elevhälsoteamet har genomfört individuella utvärderingar utifrån respektive
profession samt en gemensam utifrån Skolverkets BRUK. Resultatet visar att
respektive funktion känner en trygghet i respektive yrkesroll men tveksamheter i
hur den kan nyttjas i ett främjande och förebyggande arbete i elevhälsoteamet. I
delar som handlar om teamet som helhet anser detsamma att det stöttar elevernas
utveckling mot målen och i särskilda stödinsatser (kriterier för måluppfyllelse).
Däremot hamnar resultatet lägre i kriterier för genomförande enligt BRUK.
Elevhälsoteamet uppger i utvärderingen att de inte blir delaktiga i form av
samverkan med övriga delar av skolan (inom en rad olika områden) – bland annat
inom områdena ANDT och sex och samlevnad.
Analys av resultat och fortsatta åtgärder
Det är viktigt att upprättade planer vidmakthålls kommande läsår och att de
förbättras och verkligen blir en del av det främjande och förebyggande arbetet på
Nyheden. En viktig aspekt av detta blir att utvärderingarna sker utifrån ett
helhetsgrepp kring dessa planer.
Av funktionerna inom elevhälsoteamet är det specialpedagogen som är underställd
rektor – övriga funktioner ligger organisatoriskt under andra enheter eller chefer. I
utvärderingar av läsårets arbete syns detta tydligt att svaren skiljer sig åt. De olika
personerna kan visserligen komma fram till olika slutsatser utifrån sina
professioner men samtidigt blir också sammanhanget viktigt för förståelsen av de
processer som pågår på skolan påverkad av att man inte är delaktig i dem fullt ut.
På frågor som rör sig på individnivå blir resultatet bättre, på organisationsnivå blir
resultatet sämre – samtidigt som det finns en retorik om främjande och
förebyggande arbete som egentligen aldrig definieras på skolnivå. Man vet helt
enkelt inte hur det ska omsättas i praktiken eftersom kunskapen om vad som görs
är låg.
Kommande läsår går skolan från tre arbetslag till två. Det kommer att finnas en
tydlig agenda och ärendegången kommer att förstärkas ytterligare. Minst en från
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
elevhälsoteamet ska finnas med på arbetslagsmötet för att stärka kopplingen mellan
elevhälsoteamet och arbetslagen. Genom att finnas med i både i arbetslagen och i
elevhälsoteamen ökar sannolikheten att kunskapen om vad som görs, på
individ/grupp/organisationsnivå ökar och att det därmed kan bidra till att fokus kan
riktas mot främjande och förebyggande insatser. Kommer vi dit – kan vi också
fungera mer kompensatoriskt och förekomma insatser från andra myndigheter – t
ex BUP.
Arbetslagen behöver också bli mer delaktiga i kränkningsärenden utifrån
mentorerna i respektive klass. Ärenden kommer till funktioner i elevhälsoteamet i
ett sent skede vilket påverkar möjligheterna att agera utifrån ett samlat grepp och
arbetet med dokumentationen. Dokumenthanteringen kring kränkningsärenden är
väldigt omfattande och blir en tung administrativ börda för den som genomför den.
Det bör utredas vidare hur det arbetet ska fördelas på skolan.
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
Måluppfyllelse
Betyg
Nationella prov
Meritvärden
Behörighet till gymnasieskola
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.2
Betyg
9.2.1
Årskurs 7
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
den 20 juni 2016
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Nyhedens skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 7
Termin: Vt år 7
Ämne
-
Bild
F
E
D
C
1
B A Total
25
37
22
Biologi
2
7
61
16
3
Engelska
1 12
22
14
Fysik
2
56
20
5
89
Geografi
2
52
22
13
89
Hem- och konsumentkunskap
1
47
24
16
88
Historia
4
4
53
21
6
2
31
31
25
Idrott och hälsa
6
4
89
89
19 17
3
1
88
89
89
Kemi
2
6
57
21
3
Matematik
2
9
40
17
13
5
2
88
2
15
13
20
8
2
60
Moderna språk inom ramen för språkval
Modersmål
2
Musik
1
89
1
4
1
49
25
13
Religionskunskap
2
2
43
20
18
4
89
Samhällskunskap
1
1
48
21
17
1
89
35
32
19
1
87
37
23
17
1
87
Slöjd
Svenska
1
8
Svenska som andraspråk
Teknik
Total
88
1
2
30
51
1
6
24 61 702 409 236 42
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
25
7
89
1
481
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.2.2
Årskurs 8
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
den 20 juni 2016
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Nyhedens skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 8
Termin: Vt år 8
Ämne
-
F
E
D
C
B
A Total
1
18
27
35
7
1
89
4
31
19
22
7
3
87
7
18
21
25
12
3
86
5
28
23
15
7
6
85
2
29
33
19
2
85
1
32
36
11
6
87
Historia
3
28
25
26
3
85
Idrott och hälsa
7
17
14
34
17
89
Bild
Biologi
1
Engelska
Fysik
1
Geografi
Hem- och konsumentkunskap
Kemi
1
5
43
13
14
6
3
85
12
35
14
11
12
5
89
Moderna språk inom ramen för språkval
6
14
6
7
9
9
51
Modersmål
1
4
3
Musik
8
23
31
27
Religionskunskap
3
30
24
22
7
86
Samhällskunskap
2
39
23
20
1
85
Slöjd
2
29
40
13
5
89
Svenska
4
25
24
21
6
Svenska som andraspråk
4
1
2
Teknik
5
16
36
Matematik
Total
1
8
89
2
7
23
9
4 82 456 411 349 119 32
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
26
82
89
1
453
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.2.3
Årskurs 9
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
den 20 juni 2016
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Nyhedens skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 9
Termin: Vt år 9
Ämne
-
F
E
D
C
B
A Total
Bild
2
7
19
23
9
3
63
Biologi
1
12
20
22
7
1
63
Engelska
5
9
13
13
15
7
62
Fysik
1
32
10
11
7
2
63
Geografi
12
29
13
8
Hem- och konsumentkunskap
19
23
11
7
2
62
62
Historia
1
12
25
14
5
6
63
Idrott och hälsa
5
16
14
17
9
6
67
Kemi
2
18
23
12
6
2
63
Matematik
2
27
11
17
4
1
62
9
12
4
4
4
33
3
3
2
4
Moderna språk inom ramen för språkval
Modersmål
Musik
2
5
14
10
29
15
3
1
63
Religionskunskap
28
17
10
2
5
62
Samhällskunskap
18
24
12
5
3
62
Slöjd
11
28
18
4
1
62
7
2
56
Svenska
2
10
27
8
Svenska som andraspråk
1
1
2
2
11
35
14
Teknik
Total
6
2
2 27 265 364 238 108 46
62
1
050
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet i alla årskurser
Övergången från F-6 till åk 7 är ett stort steg i förhållande till läroplanen och
kunskapskraven i denna. Skolan har under året förbättrat och förtydligat
övergångsprocessen utifrån bland annat resultaten i betygen (men även fler faktorer
såsom trygghet och trivsel).
Kring elever som inte når målen finns det handlingsplaner och ärendegången har i
princip fungerat.
I alla årskurser påverkas resultatet delvis av att skolan har nyanlända elever. Där
finns en tydlig arbetsgång som kommande läsår kommer att förbättras utifrån att vi
då fullt ut kan kartlägga nya elever utifrån numeracitet och litteracitet. En viktig
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
pusselbit är när nyanlända elever kommer ut i klass vilket ofta är en svår process i
förhållande till kunskapskraven. Många av eleverna anländer också sent i
skolgången (åk 9) vilket medför att vi helt enkelt inte får tillräckligt med tid på oss
att lära dom det som krävs.
I takt med att vi också tar emot fler nyanlända elever vidgas också spektrumet av
elever som vi tar emot. Minst två elever har blivit, eller kommer att bli, remitterade
till elevhälsan på grund av att vi tror att det finns en djupare problematik.
Skolan har under året haft färre hemmasittare (totalt två elever) och kring de
eleverna finns det insatser från skolans sida och externa myndigheter.
Två elever har under läsåret haft organiserad praktikplats kopplat till skolgången
som en åtgärd för att förbättra elevernas resultat i skolgången (eller skapa en
förutsättning att kunna gå i skolan).
Ett stort problem – som också framkommer i den gemensamma analysen F-9
utifrån nationella prov – är läs- och skrivförmågan som många gånger brister när de
kommer till Nyheden i årskurs och där vi inte riktigt förmår att förbättra elevernas
förmåga under de tre åren.
Det finns en uppfattning i lärarkollegiet om att skolan inte har kunnat satsa på
elever som presterar bra – det vill säga elever som når godkända betyg eller högre.
Det skulle innebära att skolan inte lever upp till kraven om att varje elev ska
utmanas utifrån sin egen förmåga och kunskapsnivå – detta måste vi titta vidare på
kommande läsår, inte minst utifrån olika lärares varierande förmåga och möjlighet
att differentiera undervisningen (t ex utifrån klassammansättning mm).
Tittar man närmare på betygsstatistiken i åk 9 så ser det ut som om vi får en
normalfördelningskurva. Går vi vidare och ser på de elever som gick ut åk 9 i år
och tittar på åk 8 och 7 (alltså samma elever under åk 7 och 8) så kan man se att
betygen förskjuts från E mot D under de tre åren. Höstterminen åk 8 brukar var den
termin som sticker ut (det blir en varningssignal att sänka eller sätta F). Tittar vi på
enskilt ämne är det endast engelska som börjar lågt i åk 7 och sedan ganska
konsekvent förbättrar resultaten
Betyg åk 9 läsåret 2015/16
400
350
Antal satta betyg
300
250
200
Serie1
150
100
50
0
A
B
C
D
Betygsvärde
28
E
F
Streck
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Betyg VT åk 8 2014/15
400
350
Antal satta betyg
300
250
200
Serie1
150
100
50
0
A
B
C
D
E
F
Streck
Betygsvärde
Betyg satta VT åk 7 2013/14
450
400
Antal satta betyg
350
300
250
Serie1
200
150
100
50
0
A
B
C
D
E
F
Streck
Betygsvärde
Betyg är en knepig fråga eftersom det ofta tenderar att bli en diskussion som
tangerar många olika områden och aspekter. Det är en diskussion som är svår att
hålla i. Det centrala i det tror rektor är:
-
betygen tenderar att följa ett tämligen fast rörelsemönster över tid (med viss
betygsinflation mot högre betyg)
-
skolan har inte en nödvändig progression, vi borde börja i de lägre
betygsnivåerna och röra oss uppåt
-
vi måste höja bedömarkompetensen, koppla ihop skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal med ett tydligare formativt förhållningssätt i vårt
vardagliga bedömningsarbete
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med extra anpassningar utifrån individ och grupp, inte minst hur vi
kan säkerställa att åtgärderna utvärderas utifrån instruktioner i styrdokumenten (se
närmare beskrivning under rubriken extra anpassningar och särskilt stöd).
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Om vi analyserar betygen utifrån ett mer allmänt bedömningsperspektiv behövs en
djupare förståelse och kunskap olika ämnen och lärares betygssättning över tid.
Den analysen är inte genomförd men påbörjad under innevarande läsår och
kommer att fortsätta under HT 16.
På organisationsnivå kommer vidare analyser att ske utifrån kön, ämne och
undervisning.
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.3
Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
9.3.1
Årskurs 9
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
den 29 juni 2016
Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov
Kommun: Krokom
Skola: Nyhedens skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 9
Antal elever som
genomfört provet
Antal elever med godkänt
provbetyg
0
0
Engelska åk 9 - EN
Matematik åk 9 MA
58
55
94,8
54
48
88,9
NO-ämnen åk 9 - BI
58
49
84,5
SO-ämnen åk 9 - HI
60
50
83,3
Svenska åk 9 - SV
55
51
92,7
6
4
66,7
Ämnesprov - ämne
Svenska åk 9 - SVA
Andel (%) elever med godkänt
provbetyg
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
En snabb jämförelse tillbaka till läsåret 2012/13 visar att resultaten pendlar något. I
engelska presterades det sämsta resultatet över fyra år – men samtidigt skiljer det
endast någon procentsats (en dålig dag för en elev och det får direkt procentuella
utslag). Matematiken hävdar sig väl över fyra års jämförelser likaså svenska. SO
och NO har däremot märkbart sämre resultat. NO sticker också ut genom att det är
väldigt många fler elever som fick högre slutbetyg än provresultat.
Inom spannet 3-9 ser lärarna att eleverna inom matematiken har svårt att se
mönster och problem med matematikspråket. De behöver jobba vidare med
resonemang och reflektion (inte minst för att nå A).
I svenska är det stor skillnad mellan flickor och pojkar i resultaten – det behöver
jobbas vidare med. Man behöver jobba vidare med strukturerade samtalsövningar
och läs- och skrivdelarna i undervisningen.
I engelska ökar spridningen i resultaten, den muntliga delen uppfattas som svårt
eftersom det blir en konstruerad situation och i åk 6 britser ibland motivationen
eftersom provsituationerna i vissa fall är ganska långa.
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Precis som framkommer i de gemensamma analyserna inom Krokoms barn och
utbildningsområde behöver Nyheden jobba vidare med läs- och skrivkunnighet.
32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.4
Genomsnittligt meritvärde
9.4.1
Årskurs 9
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk
räknas även det in som ett 17:e ämne.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320/340 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
den 20 juni 2016
Meritvärdets medelvärde per klass och kön
Kommun: Krokom
Skola: Nyhedens skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 9
Termin: Vt år 9
Klass
Flickor
Pojkar
Total
9a
101,3
151,2
136,4
9b
241,3
198,8
213,6
9c
242,1
206,0
225,7
Total
201,6
179,9
188,3
Källa: InfoMentor
Tabell 3. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid
År
Genomsnittligt
meritvärde
2012
2013
2014
2015
2016
Saknas
210,2
211,7
215,1
188,3
(212,7)*
* Siffran anger meritvärdet när elever som är nyanlända i åk 9 under läsåret är borträknande.
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I analysen bortses från nyanlända i åk 9.
Årgången som gick ut åk 9 2015 var en väldigt duktig årgång med flera elever som
spetsade sina resultat. Årets kull saknade inte helt men ändock var toppresultaten
färre innevarande läsår. I jämförelse med 2013 och 2014 förbättrades resultatet
2016. Det kan vara så att det hänger ihop med att vi ser en betygsinflation eller att
lärarna kommer närmare en korrekt bedömning av elevernas kunskaper i
förhållande till betygen då det nya betygssystemet infördes 2012.
33
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Nyhedens skola behöver förbättra arbetet kring enskilda elever som inte når målen
(beskrivs under arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd) – det kommer att
förbättra resultatet.
Vidare behöver vi skapa förutsättningar för fler elever att nå toppresultat – fler
elever behöver komma längre i sin kunskapsutveckling och skolan behöver stötta
eleverna i denna process på ett bättre sätt.
34
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.5
Behörighet till gymnasiet
För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer
att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen.
För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i
ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller
Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och
samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.
För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även
ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska
programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå.
Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att
få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan.
Mål
Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.
Resultat
den 23 juni 2016
Andel elever behöriga till gymnasieprogram per klass i %
Kommun: Krokom
Skola: Nyhedens skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 9
Termin: Vt år 9
Antal elever
Andel
behöriga EHS
i%
Andel
behöriga ES i
%
Andel
behöriga NT i
%
Andel behöriga
Yrkesprogram i %
Andel ej
behöriga elever
i%
9a
27
59,3
59,3
55,6
59,3
40,7
9b
23
82,6
82,6
82,6
82,6
17,4
9c
22
86,4
86,4
86,4
86,4
13,6
Total
72
75,0
75,0
73,6
75,0
25,0
Klass
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Resultat påverkas kraftigt av andelen nyanlända i årskursen.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
35
