Kvalitetsrapport 2014-15 Dvärsätts skola Rödöns skola Trångsvikens skola Dvärsätt, Rödön och Trångsvikens skolor Björn Persson Rektor 2 Förord Under året har det skett stora förändringar i ledningsfunktionerna för området Dvärsätt, Rödön och Trångsvikens skolområde. Både rektor och förskolechef är nya för läsåret och även skolans elevhälsoteam har successivt bytts ut under året. Vi har dock fortsatt enligt våra företrädare med att ha en helhetssyn på skolområdet och ha en gemensam budget för förskola och skola. Tanken bakom detta är att allt ska hänga ihop från förskola och vidare till skolan. Genom att arbeta tillsammans i teamet med rektorer och elevhälsoteamet blir det tydligt med vilka fortbildningsinsatser som krävs men också vilka prioriteringar som behövs göras i området. Vi har under året prioriterat det fortsatta arbetet med bedömning för lärande eller som det också benämns formativ bedömning. Detta för att ge ytterligare möjlighet för eleverna att nå sin fulla potential samt få grepp om sitt eget lärande. Fortbildning för lärarna har pågått under hela läsåret och har kunnat avspeglas i undervisningen i klassrummen genom att alltmer av undervisningen har präglats av formativ bedömning. Detta arbete ska ses som långsiktigt och kommer att fortsätta kommande läsår. Denna rapport ger en bild av läsåret på de tre skolorna Dvärsätt, Rödön och Trångsviken skolåret 2014-2015. 3 Innehåll 1 Inledning ...................................................................................................... 7 1.1 Bakgrund .......................................................................................................... 7 1.2 Syfte .................................................................................................................. 7 1.3 Dokumentation ................................................................................................. 7 2 Presentation av skolan ............................................................................... 9 2.1 Organisation ..................................................................................................... 9 2.2 Materiella förutsättningar ............................................................................... 10 2.3 Personal .......................................................................................................... 11 2.4 Barn/elever ..................................................................................................... 11 3 Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................12 3.1 Kommunövergripande verksamhetsmål för grundskola ................................. 12 3.2 Rektors mål för enheterna............................................................................... 13 3.3 Skolans egna mål ............................................................................................ 17 3.4 Läraravtalet ...................................................... Error! Bookmark not defined. 4 Grundläggande värden och inflytande .....................................................19 4.1 Förskoleklass och Grundskola ........................................................................ 19 5 Trygghet och studiero ................................................................................20 5.1 Förskoleklass och Grundskolan ....................... Error! Bookmark not defined. 6 Undervisning och lärande..........................................................................22 7 Särskilt stöd ................................................................................................25 8 Bedömning och betygsättning ..................................................................26 8.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 26 8.2 Betyg............................................................................................................... 31 8.3 Nationella prov ............................................................................................... 32 8.4 Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 34 5 KVALITETSRAPPORT 2014-15 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Dvärsätt, Rödön och Trångsvikens skolområde. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2014/15. 1.1 Bakgrund Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: – uppfyller nationella mål – svarar mot nationella krav och riktlinjer – uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella – kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.3 Dokumentation Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis: • Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete. • Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i lärplattformen InfoMentor. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. • Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. 7 KVALITETSRAPPORT 2014-15 • Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 8 KVALITETSRAPPORT 2014-15 2 Presentation av skolan 2.1 Organisation Krokoms Barn och Utbildning bildades hösten 2011 men blev administrativt för stort och inte riktigt hanterbart varvid två operativa underteam utkristalliserade sig. Dvärsätts skolområde är det ena av dessa två och består av tre grundskolor, F-6 inklusive fritidshem, samt fem förskolor för barn i åldrarna 1-5 år. Rektorsexpeditionen är placerad vid Dvärsätts skola där både rektorer/förskolechefer, kurator, skoladministratör, specialpedagog, och skolsköterska har sina arbetsrum. I Dvärsätt finns dessutom två av områdets 5 förskolor vilket gör att drygt hälften av personalstyrkan finns samlade där. Organisationen har präglats av teamarbete i mycket hög utsträckning. Allt utvecklingsarbete har bedrivit på liknande sätt i skola respektive förskola. Rektorer/förskolecheferna i område har samarbetat och bedrivit utvecklingsarbetet gemensamt. I dessa processer har specialpedagogen haft en framträdande roll och varit ett stort stöd till rektor/förskolechef. Denna rapport beskriver arbetet på de tre grundskolor som finns i området Dvärsätt, Rödön och Trångsviken. Rektorsexpedition 2,0 rektor/förskolechef 1,0 skoladministratör 1,0 specialpedagog Stödfunktioner: Skolsköterska Kurator 27 km Trångsvikens skola F-6 43 elever 7,0 km Rödöns skola 60 elever Skolbarnsomsorg 37 barn Dvärsätts skola , F -6 126 elever Skolbarnsomsorg 90 barn Fritidsgården Medvinden 0,25 fritidsledare 0,25 resurs 9 Skolbarnsomsorg 32 barn KVALITETSRAPPORT 2014-15 2.2 Materiella förutsättningar Dvärsätt skola är en F-6 skola där också kommunens grundsärskola är en del i skolan. Skolan har ljusa och fina lokaler och bra förutsättningar för att skapa goda lärmiljöer för eleverna. Det finns dock en brist på grupprum detta visar sig ofta då specialpedagogen gör utredningar kring elever i behov av stöd. Utemiljön är god och man har under tidigare år förbättrat belysningen utomhus vilket förbättrat utemiljön även på vinterhalvåret. Rödöns skola har också fina lokaler och deras utemiljö inbjuder verkligen till lek och rörelse. Här har kommunen haft god hjälp av alla engagerade föräldrar som via Hem och Skola förbättrat elevernas utemiljö väsentligt. Inomhus har det under året målats om i två klassrum vilket lyfte miljön samt att en del möblemang bytts ut. Trångsvikens skola är en F-6 skola som också ofta tar emot nyanlända och asylsökande. Skolan är cirka 100 år gammal och det görs renoveringar efterhand och det senaste är att fasaden målades om förra sommaren. Ytskikten inomhus är eftersatta och entrén är alldeles för trång och inte ändamålsenlig och kräver därmed vuxen bemanning för att klara in- och utgångar till raster utan konflikter. Därför görs vissa ombyggnationer under sommaren 2015 för att tillgodose nya krav på skolan när den inför nästa läsår växer med 20 elever. Liksom Dvärsätts skola saknar Trångsviken grupprum vilket gör att alla utrymmen, inklusive personalrum, nyttjas maximalt. 10 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Statistik 2.3 Personal Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor Grundskola 1-3 15,9 100% 100% Grundskola 4-6 9,6 100% 66,7% 2.4 Barn/elever Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2014 Enhet Totalt Flickor Pojkar Grundskola åk 1 31 14 17 Grundskola åk 2 38 18 20 Grundskola åk 3 33 16 17 Grundskola åk 4 28 13 15 Grundskola åk 5 33 16 17 Grundskola åk 6 25 13 12 11 KVALITETSRAPPORT 2014-15 3 Ledning och utveckling av utbildningen 3.1 Kommunövergripande verksamhetsmål för grundskola Förklaring Betyder att målet är helt uppfyllt Betyder att målet är delvis uppfyllt Betyder att målet inte är uppfyllt Mål Resultatindikator Kommentar/analys Utfall Alla elever ska känna sig trygga och välkomna till skolan Enkäter och utvecklingssamtal Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Alla skolor gör planer för diskriminering och kränkande behandling som utvärderas och följs upp varje år. Under våren ska alla rektorer och förskolechefer gå en utbildning hos diskrimineringsombudsmannen för att förbättre arbetet. Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet Elevernas betyg och behörighet till gymnasiet. Målet är inte uppnått. Alla elever har inte behörighet till gymnasiet. Verksamheten anaslyserar elevernas resultat och gör förbättringar i undervisningen. För att förbättra resultaten har kommunen under innevarande ett utvecklingsarbete inom analys området och även i att utveckla elevernas lärande. Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven Resultaten på nationella prov Alla elever inte godkänt på nationella prov. Ett arbete med att analysera resultaten och se hur undervisningen kan förbättras pågår i verksamheten. Förbättra kunskaper runt analyser Det pågår ett utvecklingsarbete med att förbättra analyserna och vi har nått en förbättring av kunskaperna kring analyser. Öka bedömarkompetensen Ett utvecklingsarbete pågår för att öka bedömarkompetensen hos pedagogerna i det kollegiala lärandet. Modersmålsundervisning och studiehandledning Antal elever som erbjuds modersmål och studiehandledning Målet att erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning till alla elever som har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är att hitta behörig personal i de olika språkgrupperna. Organdisationen runt modersmål och studiehandledning behöver ses över. En samordnare för detta har anställts under året. Öka den digitala kompetensen Enkätundersökning Den digitala kompetensen behöver utvecklas i vår kommun på alla nivåer. Kompetensen har ökat men inte tillräckligt. 12 KVALITETSRAPPORT 2014-15 3.2 Rektors mål för enheterna 3.2.1 Grundskola Förskoleklass Mål enligt styrdokument Undervisningen i förskoleklass ska vara likvärdig på alla skolor i kommunen och utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förbättringsområde Undervisningen ska präglas av innehållet i kapitel 1 och två i läroplanen och vara likvärdig på alla skolor. Indikatorer Lektionsbesök och fortbildningstillfällen samt kollegiala samtal. Handlingar/ insatser Specialpedagog har haft kommungemensamma träffar för att diskutera och analysera undervisningen. Rektor har gjort lektionsbesök samt att även specialpedagog har följt upp fortbildning med lektionsbesök. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Pedagogerna känner sig styrkta i sin yrkesroll genom träffarna med kollegorna och specialpedagog. De har framfört under träffarna att kunskapen om undervisningen har ökat. Analys av resultatet Träffarna har varit uppskattade och likvärdigheten har ökat något men inte fullt ut. På grund av byte av personal under vårterminens sista del tappade fortbildningen fart och träffarna uteblev sista delen av terminen. Undervisningen präglas till viss del av den enskilda pedagogen och är därför inte likvärdig i full utsträckning. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Viktigt att alla deltar på dessa träffar, eftersom en framgångsfaktor är det kollegiala samtalet och gruppen tappar slagkraft när inte alla deltar eller prioriterar verksamheten. Målet är att skapa en gemensam läsårsplan för alla förskoleklasser i området för att höja likvärdigheten. 13 KVALITETSRAPPORT 2014-15 3.2.2 Grundskola Mål enligt styrdokument Utveckla inlärningsprocesser i skolan i skolan till en helhet med bedömning för lärande. Förbättringsområde Utveckla nationella prov processen och koppla samman denna med bedömning för lärande och genom detta höja kvaliteten på undervisningen. Indikatorer Förbättrade resultat på nationella prov. Handlingar/ insatser Har under året vi haft gemensamma träffar med skolorna i Krokoms skolområde med diskussioner och analys av undervisningen Resultat/ vad har vi hittills uppnått Kan inte se någon reell förbättring ännu på kunskapsresultaten. Analys av resultatet Skolorna har kommit olika långt i arbetet med bedömning för lärande. Två klasser som deltog i nationella prov har haft lärare som inte deltagit i fortbildningen pga av stundande pension. Kan se vissa resultat i en klass men elevunderlaget är för litet för att kunna dra djupare slutsatser. Önskad effekt Nej Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Artbeta långsiktigt med bedömning för lärandet eftersom det inte bara är en metod för undervisning utan en syn på hur vi lär oss som bäst. Praktiska åtgärder som vi kan göra för att öka kompetensen i bedömningen är att återinföra samrättning av nationella prov som ett led i den kollegiala utvecklingen. Utforma matriser för eleverna där de tydligt kan se sin utveckling. Verksamhetsbesök där rektor och specialpedagog ger feedback till läraren på den undervisning som bedrivs. Mål enligt styrdokument Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ. Förbättringsområde Skapa förutsättningar för studiestöd på alla skolor Indikatorer Alla elever får möjlighet till extra stöd under skoldagen. 14 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Handlingar/ insatser Schemalagda studiestödstider men även funnits lärare som suttit extra tid med elever som legat utanför den schemalagda tiden. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Resultatet är att färre elever riskerar att inte nå målen samt att lärarna och eleverna får en lugn arbetsmiljö och hinner stödja dem som är i extra behov av styrning och stimulans. Eleverna orkar dock inte mycket längre än 40-60 minuters extra tid i veckan. Analys av resultatet Vi ska fortsätta att prioritera schemalagd studiestödstid för elever med behov av extra stöd. Eftersom många har skolskjuts måste vi hitta tid för detta inom skoldagen. Önskad effekt Ja Mål enligt styrdokument Eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande och kommunikation. Förbättringsområde Mer digitala hjälpmedel i skolan. Indikatorer Hur mycket av digitala hjälpmedel som används i skolan samt täthet av datorer/Ipads per elev. Handlingar/ insatser Under året har inköp av datorer och Ipads fortsatt och viss fortbildning har skett bland personalen. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Här ser resultaten olika ut på skolorna. Rödöns skola är den skola som kommit längst i att använda dator/Ipad. Där har även lagts större fokus på att enbart använda Infomentor som kommunikationskanal med föräldrarna. I Dvärsätt kan en marginal ökning ses bland eleverna. Analys av resultatet Ett problem kring elevernas IT-användning är problem med uppkoppling, utskrift och support. Tätheten kan också fortfarande ökas för att de ska användas av fler och oftare. Önskad effekt Delvis 15 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Läsåret 2015-16 kommer hela kommunen att övergå till GAFE. Denna molntjänst kommer att underlätta för elever att spara samt att säkerheten kommer att öka. En ytterligare åtgärd blir att när utrymme finns i budgeten kommer ytterligare inköp att prioriteras av datorer/Ipads. 16 KVALITETSRAPPORT 2014-15 3.3 Skolans egna mål Förbättringsområde 1. Att vi pedagoger får verktyg för att bedöma elevernas kunskap 2. Att få elever och föräldrar delaktiga i elevens kunskapsutveckling 3. Att få eleverna delaktiga i sitt eget lärande Handlingar/ insatser 1. Vi har läst Bedömning för lärande, haft återkommande träffar tillsammans med Trångsvikens skola, vi har arbetat i klasserna med olika tekniker för att bedöma elevernas kunskap 2. Vi har övergått till att all kommunikation med vårdnadshavare sker via InfoMentor. Detta för att vårdnadshavare skall bli mer förtrogna med InfoMentor så de lättare kan ta del av elevernas omdömen om deras kunskapsutveckling. Eleverna har varit ansvariga för sina utvecklingssamtal 3. Vi har arbetat explicit så att kunskapsmålen blir synliga för eleverna. I arbetet med att göra eleverna delaktig i sitt lärande har eleverna inför sina utvecklingssamtal utvärderat sin IUP och satt upp nya mål för sitt lärande. När eleverna arbetar med sin IUP blir det tydligt för dem vilka mål de arbetar med för att utveckla sitt lärande mot kunskapsmålen. Eleverna har arbetat med olika tekniker, de har bedömt olika elevexempel, arbetar med kamratbedömning, använt varandra som läranderesurser och modellerat för varandra. Resultat/ vad har vi hittills uppnått 1. Vi har kommit en bra bit på väg i implementeringen av BFL i vår verksamhet 2. Vi har under läsåret fått fler vårdnadshavare mer förtrogna med att använda och ta del av informationen som sker via InfoMentor. Alla elever i år 1-6 höll i sina utvecklingssamtal 3. Eleverna har blivit mer medvetna om kunskapsmålen. I arbetet med att hålla i sina utvecklingssamtal blev det tydligt för eleverna hur en kvalitativ utvärdering bör se ut. När vi arbetat med de olika teknikerna så har eleverna blivit mer aktiva och tagit större ansvar för sitt skolarbete Analys av resultatet 1. Vi har arbetat med BFL både på vår läraravtalstiden och de gemensamma träffarna med Trångsvikens skola. Positivt för det goda resultatet har varit att våra två skolor har liknande förutsättningar och att vi varit en lagom stor studiegrupp 2. Vi har ej nått alla vårdnadshavare via InfoMentor eftersom många tycker att det är krångligt med engångsinlogg och ett svårnavigerat system. De flesta eleverna upplevde det positivt att ansvara för sina utvecklingssamtal 3. Eleverna är idag mer medvetna om att de arbetar mot målen i läroplan. Eleverna som ej hade förberett och utvärderat tillräckligt inför sina 17 KVALITETSRAPPORT 2014-15 utvecklingssamtal blev medvetna om bristerna under samtalets gång. I arbetet med de olika teknikerna så har vi synliggjort elevernas utveckling och lärande Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden 1. Vi ska fördjupa oss i och bli förtrogna med några av BFL-teknikerna. Ha kontinuerlig uppföljning och utvärdering av resultat. 2. På höstens föräldramöte informerar vi om InfoMentor och betydelsen av ta del av elevernas kunskapsutveckling. Vi fortsätter att använda kalendariet, veckoplan, registrering av frånvaro, bokning av utvecklingssamtal och elevernas kunskapsutveckling. 3. Vi vill fortsätta tydliggöra kunskapsmålen för eleverna. Med år 1-3 ska vi synliggöra målen i klassrummet. I år 4-6 så lägger vi fokus på att tydliggöra kriterierna för betyg E, C och A. Inför utvecklingssamtalen ska eleverna ges mer tid för att förbereda sig utifrån stödmallar på ett mer kvalitativt sätt. 18 KVALITETSRAPPORT 2014-15 4 Grundläggande värden och inflytande 4.1 Förskoleklass och Grundskola Resultat: Undervisningen innehåller de grundläggande värden som finns i kapitel 1 och 2. I förskoleklass är det detta som har stort fokus även om det finns inslag av ämnesinnehåll från kapitel tre i LGR 11. I klasserna 1-6 försöker vi involvera detta som ett naturligt steg i undervisningen eftersom det ger bättre resultat än att köra temaveckor. Även om vi detta läsår släppt Olweus som metod ser vi att eleverna är duktiga på att framföra sina åsikter och till viss del att vara med och påverka undervisningen. Klassråd genomförs med systematik i alla klasser och följs sedan upp i elevrådet. Elevrådet har en elev per klass och genomförs tillsammans med rektor. Eleverna har i detta sammanhang framfört att de är nöjda med sin påverkansgrad av undervisningen och tre elever framförde också att man fick vara med mer och bestämma i skolan än hemma. Som ett led i bedömning för lärande görs det alltmer utvärderingar på lektionerna och inte bara när att arbetsområde är slut. Att utvärdera sitt eget arbete, få kamratrespons och sedan utveckla det påbörjade arbetet tills man är nöjd med sin slutprodukt är något som vi kan se i klassrummen. Analys av resultatet Detta är hela tiden ett område som kan förbättras och är en del i skolans vardag. Det internationella perspektivet och etiska perspektivet är en naturlig del på skolan i Trångsviken medan vi får föra in det mer strukturerat på Rödön och Dvärsätts skola. Elevinflytandet ser vi ökar genom bedömning för lärande eftersom eleverna blir alltmer medvetna om målen och sin egen inlärning. Elevråden kan inriktas mer på inflytande och även försöka få med de yngre barnen också i detta. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta vårt arbete kring etiska och internationella frågor eftersom vi kommer att få alltfler barn till våra skolor. Idag är det mest till Trångsvikens skola men en spanig är att elever från andra länder kommer att komma till alla skolor i kommunen. Fördjupa vårt arbete kring bedömning för lärande och hålla i den processen eftersom vi ser flera positiva förändringar kring detta och inte bara inlärningsvinster utan även att eleverna är med mer och påverkar sin egen undervisning. 19 KVALITETSRAPPORT 2014-15 5 Trygghet och studiero Resultat Under året har vi haft den ”gamla” likabehandlingsplanen i avvaktan på skolledningens fortbildning hos Diskrimineringsombudsmannen. I det stora hela har undervisningen präglats av en bra och lugn studiemiljö. Skolans elevhälsoteam har arbetat förebyggande i både klass och med enskilda elever. Kring diskrimineringsgrunderna blev det aktuellt under detta läsår att undervisningen måste vara aktuell eftersom mycket har hänt på detta område. Därför lades undervisningen om på en av områdets skolor. Elever och föräldrar har inte under detta läsår varit med och påverkat våra planer och riktlinjer. I klassrummen ser vi att eleverna är duktiga på att framföra sina åsikter och diskutera etiska frågor vilket också visades på nationella prov i religion då det var många sådana frågor. När det gäller kränkningsärenden har det varit enstaka kränkningar som personal och elevhälsoteam hanterandet skyndsamt och med gott resultat. Under året har vi haft ett ärende som gått längre där en elev kränkt andra elever upprepade gånger. Där sattes extra stöd in och hela elevhälsoteamet var involverade och samarbete med föräldrarna upprättades med täta möten. Fallet rapporterades även till huvudmannen. Vid enkätsvar så uppger majoriteten att de trivs och känner sig trygga i skolan. Det finns dock elever som uppger att de blivit utsatt för enskilda händelser av kränkande karaktär. En tredjedel av de svarande i årskurs tre och fem uppger att de inte sett några kränkningar och två tredjedelar uppger att de försöker hjälpa till om de ser något på skolan som upplevs kränkande. Fem elever uppger att de blivit utsatta för obehag via mobilen eller på Internet i något forum där. Analys av resultatet Elever och föräldrar har inte varit med och påverkat Likabehandlingsplan. Detta blir en svaghet och främst kring eleverna men även föräldrar. Om de är med vid framtagandet av planen kommer de att känna sig mer delaktiga. I arbetet mot kränkande behandling har vi gjort flera insatser och det förebyggande arbetet är det viktigaste i detta område. Vi såg under året vid en insats på gruppnivå att eleverna med stöd lyckades lösa många av frågorna som påverkade klimatet i klassen och under vårterminen upplevdes klassen och individerna väldigt positivt. Här skördades också frukterna av tidigare insatser eftersom vi elevhälsoteamet märkte att eleverna satt inne själva med mycket av svaren. I de kränkningsärendet som var av mera allvarlig karaktär blev det tydligt att flera insatser och utvärderingar var en framgångsfaktor, men arbetet kommer att fortsätta kommande läsår för att lyckas i det långa perspektivet när det är unga individer. Vid enkätsvaren var det tydligt att kränkningar förekommer vilket inte var någon nyhet även om det råder nolltolerans. Majoriteten upplever skolan som trygg men ingen kan vara nöjd innan alla uppger att de mår bra på skolan. 20 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Hösten 2015 träder den nya Likabehandlingsplanen i kraft och användandet av Husmodellen enligt diskrimineringsombudsmannens mallar. Ett utvecklingsområde här är att få med elever och föräldrar i arbetet med denna. Bjuda in föräldrar till en kväll angående nätvanor för ungdomar för att belysa problemet med kränkningar som barnen upplever på sin fritid eller under skoldagen via mobil eller Internet. EHT kommer att ha fler inplanerade möten med lärarna för att tidigt få reda på läget i klasser eller med enskilda individer och detta kommer att visas i ett årshjul för att uppnå systematik. 21 KVALITETSRAPPORT 2014-15 6 Undervisning och lärande Ämnesgrupper Krokom/Dvärsätt BoU Under läsåret 2014/15 har skolorna Nyheden, Dvärsätt, Rödön, Trångsviken. Aspås, Kvarnback samt Hissmo bedrivit ett gemensamt ämnesutvecklingsarbete i ämnena SO, musik och matematik. Totalt har lärarna träffats vid tre tillfällen under 1-2h och lärare från F-9 har deltagit i varierande omfattning. Att komma fram till att lärare behöver utveckla in undervisning är ganska enkelt – men det är samtidigt det svåraste en lärare har att göra. Att faktiskt ändra praktiska yrkesutövning kräver tid, tålamod och ett professionellt förhållningssätt. Det krävs också att det finns ett sammanhang där detta kan ske, det vill säga ett bra pedagogiskt klimat och kolleger (eller andra inputs) som kan inspirera och visa på bra lösningar (modellande till exempel). Många lärare har själva uttryckt att de känner sig ensamma i sina ämnen och/eller att det är svårt att upprätthålla en hög standard i många ämnen (1-6 lärare). Utifrån analysen och lärarnas egna önskemål bestämde rektorerna på enheterna att vi skulle satsa på ämnesträffar. Dessa skulle ledas av rektor/specialpedagog (som yttre ram) och att förstelärare skulle kliva fram och ta ett ämnes/pedagogiskt ansvar. Mål enligt styrdokument Ökad måluppfyllelse och kvalitetssäkring utifrån analys av nationella prov processen juni 2014. I denna framkom att det är framför inom tre fält skolorna behövde utveckla sin undervisning; den explicita undervisningen, elevernas läsoch skrivkunnighet samt den formativa bedömningen. Förbättringsområde Explicit undervisning En tydlig del av analysen från 2014 var vikten av att utveckla den explicita undervisningen. Den explicita undervisningen syftar kortfattat till att läraren uttalat och tydligt undervisar i till exempel läs- och skrivkunnighet. Det kan jämföras med implicit undervisning där läraren fokuserar på att kontrollera elevernas förmåga i läs- och skrivkunnighet. Att utveckla den explicita undervisningen är alltså tätt förknippat med att utveckla den formativa bedömningen. Läs- och skrivkunnighet Inte bara i analys av nationella prov mm framkommer det att eleverna behöver förbättra sin läs- och skrivkunnighet. Det framkommer även i andra ämnen och sammanhang där elevernas förmåga prövas. De flesta lärare nickar instämmande när ämnet kommer upp på gemensamma analysdagar. I ämnesträffarna var det alltså viktigt att denna förmåga arbetades särskilt med. 22 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Formativ bedömning Det formativa bedömningen syftar till att göra övningar med eleverna som ger möjlighet för läraren (eller andra elever) att komma med konstruktiva frågeställningar/synpunkter som gör att hen kan utveckla sitt arbete/uppgift. Övningen betraktas inte som färdig och betygssätts (summativ bedömning) utan den löper vidare. Arbetet syftar till att utveckla elevernas förmåga och detta sker över tid. Det är viktigt att eleverna då förstår vilka kunskapskrav som är kopplade till arbetsområdet samt vilka förmågemål som man arbetar med. Indikatorer, handlingar/insatser Arbetssättet var tänkt så att lärarna i ämnesgupperna skulle ta fram gemensamma övningar/arbetsområden som de anpassade till respektive ålderskategori. Lärarna skulle sedan gå ut och genomföra detta i respektive klass och sedan komma tillbaka till träff, gemensamt utvärdera och förbättra övningen och sedan testa den igen och jämföra resultatet. På träff tre skulle sedan en gemensam utvärdering sammanställas. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Den gemensamma utvärderingen visar för respektive utvecklingsområde: Explicit undervisning Att lärarna arbetade fram gemensamma/liknande uppgifter som var åldersanpassade. De modeller som användes ökade kunskapen hos lärarna om elevens tankegångar och begreppsförståelse. Läs- och skrivkunnighet Lärarna hade jobbat med textanalys och att det arbetet behövde fortsätta och utvecklas. De hade jobbat med begreppsförståelse samt inom matematiken med benämnda tal. Samtidigt angav många på utvärderingen att de inte hade jobbat med detta område på ämnesträffarna. Formativ bedömning Det hade blivit bra diskussioner och samtal om kunskapskraven och elevernas förmågor. Många lärare hade inte hunnit med att omsätta de som gjorts på ämnesträffarna i praktiken och att de behövde mer underlag. Analys av resultatet Sammantaget visar det genomförda arbetet och utvärderingarna det finns ett starkt behov och intresse av att samarbeta i ett F-9 perspektiv. Den ökade förståelse av varandras uppdrag (sett utifrån läroplanen) och varandras olika förutsättningar bidrar till att förståelsen kring varför det blir som det blir ökar. Likväl utvecklas det professionella språket och skapar bättre förutsättningar att utvecklas inom respektive ämne. Likväl visar utvärderingarna att det behövs en tydlig formell ledare på ämnesträffarna. Rektor och/eller specialpedagog ska leda arbetet. Målbeskrivningen måste också tydliggöras vid varje tillfälle och följas upp på ett 23 KVALITETSRAPPORT 2014-15 sätt som gör att fler omsätter arbetet i praktiken (det vill säga utvecklar sin undervisning). Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Gemensamma processer Lärarnas egna utvärderingar från arbetet med ämnesträffar och np processen visar på att de vill återinföra samrättningen av nationella prov. Inte alla enskilda prov men att de delas upp mer jämnt mellan olika lärare. Exempelprov samlas till ett gemensamt rättningstillfälle och bearbetas i grupp. En viktig aspekt blir hur vi kan avdramatisera provens betydelse. Fortsatta gemensamma ämnesträffar. Dessa kan bland annat ägnas åt att utforma matriser där eleverna tydligt kan följa sin kunskapsutveckling. Språkutvecklande arbetssätt arbetsmaterial (finns hos skolverket. Bra för alla elever men särskilt de flerspråkiga eleverna). Praktiskestetiska lärare önskar ämnesträffar. Undervisningen Lärarna anger att de vill jobba specifikt med vissa utvecklingsområde inom lä- och skrivkunnighet inom och mellan olika ämnen. Konkret handlar det om interpunktion, stavning och läsförståelse. Lärarna tror att högläsning, skriva och läsa upp egna texter, fokusera på kvalitet (istället för kvantitet), självbedömning, kamratbedömning mm är effektiva metoder. Matematiklärarna anger att det går att utveckla den praktiska/laborativa matematiken, utveckla begreppsförtåelsen och att utgå från konkreta och detaljerade metoder (algoritmer och begrepp) istället för allmänna och generella metoder och tankegångar. Det är viktigt att ge stöd till eleverna kring innehåll när de skriver texter (till exempel med bilder) samt att öka förväntningarna på eleverna – i samtliga ämnen. På respektive enhet Det som efterfrågas är verksamhetsbesök av rektor och specialpedagog där denne deltar vid undervisningstillfällen och ger feedback till läraren utifrån genomförd undervisning. 24 KVALITETSRAPPORT 2014-15 7 Särskilt stöd Resultat Vi har haft ett fungerande EHT under året även om teamet har bytts ut under året. På vårterminen blev vi kompletta när vi även hade skolpsykolog med. Under året gjordes förändringar och ett förberedande EHT togs bort på mötesagendan. Tanken med detta var att använda den sparsamma tid vi har för att istället sammankalla EHT vid skarpa lägen samt besöka arbetslag när ett faktiskt behov uppstått. Rutinerna kring utredningar och beslut om åtgärdsprogram har ändrats under året på grund av en ändring i skollagen. Resultatet av detta blev att det blev avsevärt färre åtgärdsprogram och ett större arbete kring extra anpassningar. Alla elever i behov av stöd har fått stöd och anpassningar har skett i undervisningen utifrån den genomförda utredningen. Vi har fortfarande elever som inte når målen och vi har elever som vi inte lyckas fullt ut med i skolan. Kring dessa elever fortsätter vi med insatser på olika plan och samarbetet med hemmen är mycket viktiga för att vi ska kunna lyckas. Analys av resultatet Lärarna har i sina utvärderingar efterlyst att återigen ha elevgenomgångar med EHT och detta kommer att hörsammas kommande läsår och föras in årshjulet för planerade insatser. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta utveckla användandet av kompensatoriska hjälpmedel på ett adekvat sätt. Ett förebyggande arbete från EHT med direktkontakt med arbetslagen för att identifiera stödinsatser tidigt. Ett årshjul för EHT ska upprättas för att synliggöra det förebyggande arbetet. 25 KVALITETSRAPPORT 2014-15 8 Bedömning och betygsättning Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro, pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar. Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat. För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: • Måluppfyllelse • Betyg • Nationella prov • Meritvärden • Behörighet till gymnasieskola 8.1 Måluppfyllelse i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling 8.1.1 Årskurs 1 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 30 0 Engelska 0 30 0 Idrott och hälsa 0 30 0 Matematik 1 29 0 Musik 0 30 0 NO- ämnen 0 30 0 SO- ämnen 0 30 0 Svenska 1 29 0 Källa: InfoMentor 26 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Analys av resultatet Nästan alla elever når målen i alla ämnen. Det är en elev som inte når alla mål i svenska och engelska. Skolområdet har fortsatt med fokus på läsinlärning under höstterminen på årskurs ett och att alla ska kunna läsa ihop bokstäver till ord fram till vecka 43. Tydligt är också att ingen lärare gjort bedömningen att någon elev har mer än godtagbara kunskaper. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De tidiga insatserna måste fortsätta med perioder av intensivträning för de elever som riskerar att inte nå målen i något ämne. Även lärarnas bedömning och diskussioner kring målen för årskurs tre är förbättringsområde kring det faktum att ingen har mer än godtagbara kunskaper. 8.1.2 Årskurs 2 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 36 0 Engelska 0 36 0 Idrott och hälsa 1 34 1 Matematik 5 24 5 Modersmål 0 0 1 Musik 0 36 0 NO- ämnen 2 34 0 SO- ämnen 2 34 0 Svenska 4 30 0 Svenska som andraspråk 0 2 0 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Matematik och svenska är de ämnen där flera elever har svårt att nå målen. Trots att extra insatser har gjorts både på gruppnivå men även enskilt når inte alla eleverna målen. Matematik är även det ämne där fem elever har mer än godtagbara kunskaper men annars är det bara modersmål och idrott som någon når målen Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt 27 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De tidiga insatserna måste fortsätta med perioder av intensivträning för de elever som riskerar att inte nå målen i något ämne. Även lärarnas bedömning och diskussioner kring målen för årskurs tre är ett förbättringsområde. Den explicita undervisningen kommer att vara i fokus och kollegial fortbildning under kommande läsår. Blir även viktigt att göra bedömning vilka extra anpassningar som ska göras och användandet av kompensatoriska hjälpmedel. 8.1.3 Årskurs 3 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 33 0 Engelska 1 32 0 Idrott och hälsa 1 31 1 Matematik 8 15 10 Modersmål 1 1 0 Musik 1 26 6 NO- ämnen 3 22 8 SO- ämnen 2 24 7 Svenska 4 20 7 Svenska som andraspråk 1 1 Källa: InfoMentor Analys av resultatet I årskurs tre är det en större spridning mellan elever som inte når målen men även att det är betydligt fler som bedöms ha mer är godtagbara kunskaper. En analys av detta kan vara att det upplevs som tydligare ifall de når målen när lärarna inte behöver sätta kunskaperna i årskurs ett och två i förhållande till målen i årskurs tre. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta att utveckla undervisningen och göra eleverna medvetna om målen samt att använda dem som resurser för varandra. Lärarnas förmåga att bedöma och göra rätt analyser tillsammans med EHT är även det ett förbättringsområde. Den explicita undervisningen kommer att vara i fokus och kollegial fortbildning under kommande läsår. Blir även viktigt att göra bedömning vilka extra anpassningar som ska göras och användandet av kompensatoriska hjälpmedel. Kommande läsår ska även denna årskurs göra nationella prov och flera av eleverna har då rätt till extra anpassningar. 28 KVALITETSRAPPORT 2014-15 8.1.4 Årskurs 4 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 1 24 1 Engelska 3 23 0 Idrott och hälsa 1 24 1 Matematik 4 16 6 Musik 0 25 1 NO-ämnen 2 24 0 SO-ämnen 3 23 0 Slöjd 0 12 8 Svenska 7 16 3 Teknik 0 16 0 Källa: InfoMentor Analys av resultatet OBS: Har inte alla data på alla Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta att utveckla undervisningen och göra eleverna medvetna om målen samt att använda dem som resurser för varandra. Lärarnas förmåga att bedöma och göra rätt analyser tillsammans med EHT är även det ett förbättringsområde. Den explicita undervisningen kommer att vara i fokus och kollegial fortbildning under kommande läsår. Blir även viktigt att göra bedömning vilka extra anpassningar som ska göras och användandet av kompensatoriska hjälpmedel. 29 KVALITETSRAPPORT 2014-15 8.1.5 Årskurs 5 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 30 1 Engelska 5 15 9 Idrott och hälsa 1 13 17 Matematik 6 13 12 Musik 0 27 4 NO-ämnen 1 18 12 SO-ämnen 1 20 10 Slöjd 0 5 16 Svenska 5 8 8 Teknik 2 12 1 Källa: InfoMentor Analys av resultatet OBS: har inte alla resultat i alla ämnen vilket gör att analysen haltar något. Tydligt är att spridningen börjar bli större och att det är flera som inte når målen i engelska, matematik och svenska. Samtidigt är det fler som har mer än godtagbara kunskaper och når målen i hög grad. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta att utveckla undervisningen och göra eleverna medvetna om målen samt att använda dem som resurser för varandra. Lärarnas förmåga att bedöma och göra rätt analyser tillsammans med EHT är även det ett förbättringsområde. Den explicita undervisningen kommer att vara i fokus och kollegial fortbildning under kommande läsår. Blir även viktigt att göra bedömning vilka extra anpassningar som ska göras och användandet av kompensatoriska hjälpmedel. Kommande läsår ska även denna årskurs göra nationella prov och flera av eleverna har då rätt till extra anpassningar. 30 KVALITETSRAPPORT 2014-15 8.2 Betyg 8.2.1 Årskurs 6 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 8. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild 0 1 2 12 2 7 0 24 Biologi 0 2 2 5 8 4 3 24 Engelska 0 4 3 2 9 5 1 24 Fysik 0 2 6 7 3 5 1 24 Geografi 0 3 7 6 5 0 3 24 Hem- och konsumentkunskap 0 0 2 8 7 4 3 24 Historia 0 1 7 6 7 3 0 24 Idrott och hälsa 0 0 1 7 7 5 4 24 Kemi 0 2 6 8 2 5 1 24 Matematik 0 2 4 6 6 3 3 24 Musik 0 0 3 11 7 3 0 24 Religionskunskap 0 3 11 2 4 2 2 24 Samhällskunskap 0 1 7 4 4 8 0 24 Slöjd 0 0 1 4 11 8 0 24 Svenska 0 3 6 3 3 9 0 24 Teknik 0 0 5 8 9 2 0 24 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Några elever nådde inte målen trots insatta åtgärder både enskilt men även på gruppnivå. Många av eleverna gjorde stora framsteg under året. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Intressant blir det att se om det blir någon skillnad i vår analys av årskurs sex kommande läsår då muntliga delar i nationella kommer att göras under höstterminen. Kan detta ge oss mer information kring varje elev och på ett tidigare stadium? I övrigt blir det kollegiala samtalet, insatser på individ och gruppnivå, explicit undervisning och vårt bedömande av eleverna förbättringsområden som vi hela tiden kan förbättra. 31 KVALITETSRAPPORT 2014-15 8.3 Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. 8.3.1 Årskurs 3 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik. Resultat 35 30 25 20 15 10 5 0 Totalt Flickor An t al el ev er Al la de lp ro v De lp ro v A De lp ro v B De lp ro v C De lp ro v D De lp ro v E De lp ro v F De lp ro v G De lp ro v H Pojkar Diagram 1. Andel elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 läsåret 2014/15 35 30 25 Totalt 20 Flickor 15 Pojkar 10 5 0 Antal elever Delprov A Delprov C Delprov E Delprov G Diagram 2. Andel elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 läsåret 2014/15 32 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Tabell 8. Andel (%) elever i år 3 med godkänt provbetyg i alla ämnesprov läsåret 2014/15 Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Matematik åk 3 - MA 76 % Svenska 82 % åk 3 - SV Källa: InfoMentor Analys av resultatet I svenska når 100 % alla målen på skolorna i Dvärsätt och Rödön. I Trångsviken nådde endast 50 % målen i alla delprov i Svenska. Sammantaget ger detta en siffra av 82 % som når målen i alla delprov. Siffran är något sämre i matematik med endast 76 % som når målen för alla delprov. Extra anpassningar var insatta för flera elever men trots detta var det många som inte nådde alla mål. Språket var ett hinder för några elever då de är nykomna till Sverige. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Stort fokus behöver läggas på läsförståelse som varit ett hinder för vissa elever på dessa prov. De barn som kommit från andra länder behöver snabbt komma in i den svenska skolan och integreras för att snabbare tillägna sig språket. Ytterligare utveckling kan göras på kollegiala bedömningsförmågan, explicit undervisning och det långsiktiga arbetet med bedömning för lärande med hög elevaktivitet genom EPA, kamratbedömning mm. Vi har även en utmaning att skapa en likvärdig skola trots att förutsättningarna kan vara väldigt olika mellan dessa tre skolor. 8.3.2 Årskurs 6 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska. Resultat Tabell 9. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15 Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 - EN 91 % Matematik åk 6 - MA 91 % Svenska åk 6 - SV 100 % Källa: InfoMentor Analys av resultatet Ovanstående resultat räknas på 23 elever och det är två elever som inte nådde målen i engelska respektive matematik. Det var även en elev som inte gjorde dessa nationella prov. Fyra elever nådde A i matematik och en elev nådde A i engelska. Nytt för terminen var att nationella prov i SO och NO var frivilliga och redovisas därför inte. Vi ser i analys av resultaten att bristande läsförståelse är en del i att inte alla når målen. I detta menas också elevernas förmåga att ”läsa mellan raderna”, att förstå textens mening även om det inte står tydligt uttalat. 33 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Att fortsätta med den kollegiala bedömningsförmågan, explicit undervisning och det långsiktiga arbetet med bedömning för lärande med hög elevaktivitet genom EPA, kamratbedömning mm. Vi har även en utmaning att skapa en likvärdig skola trots att förutsättningarna kan vara väldigt olika. 8.4 Genomsnittligt meritvärde 8.4.1 Årskurs 6 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex. Mål Höja meritvärdet Resultat Tabell 10. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid År Genomsnittligt meritvärde 2013 2014 2015 218 210,5 218,1 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Detta år har meritvärdet åter höjts och är i paritet med medelvärdet för 2013. Det är 24 elever fördelat på tre skolor. Stor kännedom om varje enskild elev och insatser har gjorts både på grupp och individuell nivå för att höja medelvärdet. Undervisningen har sett olika ut i de tre skolorna och arbetat med bedömning för lärande i olika hög grad. Måluppfyllelse Målet är helt uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Vi måste fortsätta arbeta målmedvetet med att höja kompetensen i hur vi bedömer eleverna och förmågan att ge eleverna den ledning och stimulans som gör att de når sin fulla potential. Detta kan vi göra genom att alla lärare är med i fortbildningsinsatser. Det här läsåret var några av lärarna undantagna den stora fortbildningsinsatsen på grund av kommande pensionering. De nyanställda lärarna 34 KVALITETSRAPPORT 2014-15 måste genom kollegial stöttning och fortbildning också involveras i tankegångarna inom bedömning för lärande. 35