Kvalitetsrapport 2014-15 Grundskolor i Föllinge Barn och Utbildning och fritidshem Fölet. Laxsjö skola Valsjöbyns skola Cederbergskola Fritidshemmet Fölet Rektor Barbara Winqvist Staaf Förord Det här är min första kvalitetsrapport som rektor för verksamheterna i Föllingeområdet. Jag inledde mitt rektorsarbete i augusti 2014 och valde att använda resultaten av skolinspektionens tillsyn, som genomfördes på Cederbergskolan under april 2014, som självklar vägledning för att öka kvaliteten på verksamheten. Rapporten var tung och visade på många brister och skolinspektionen krävde att Krokoms kommun skulle vidta åtgärder för att uppfylla författningarnas krav. Det var bara att”kavla upp armarna” och hitta bra sätt att åtgärda bristerna för att sen genomföra åtgärderna tillsammans med alla pedagoger och elever. Följande områden skulle åtgärdas: Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Särskilt stöd Bedömning och betygsättning Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen samt Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Resultaten av tillsynen över verksamheterna i kommunens fritidshem visade på att det även där fanns områden som behövde åtgärdas. För att kunna genomföra allt arbete var det nödvändigt med insatser på huvudmannanivå. Området fick stöd i form av extra resurstilldelning som användes till en specialpedagog. Huvudmannen har även satsat på kommunövergripande kompetensutveckling kring utveckling av lärande (BFL), gemensam utveckling av fritidshemmens verksamhet samt att rektorerna får möjlighet att utveckla kompetens i analys och kvalitetsfrågor. Det har bidragit positivt till det arbete som sker på skolor och fritids i Föllingeområdet. Året har gått i en rasande fart. Det har varit många motgångar och utmaningar. En utmaning har varit att hantera samarbetet med HVB-hemmet som ligger i området som tillhör Föllinge BoU. Otydliga rutiner vid inskrivningen i skolan och bristfällig information vid överlämningar har gjort det svårare att förbereda en bra skolgång för eleverna. Antalet nyanlända elever har ökat under läsårets gång och vi har startat en förberedelseklass. Det har varit en utmaning att anpassa verksamheten till elevernas olika åldrar, språk, förkunskaper och individuella förutsättningar. Det har tagit lång tid (ett halvt år) för att få välfungerande verksamheter kring modermålsundervisning och studiehandledning. Våra nyanlända elever har med sig olika förkunskaper och erfarenheter och behöver mycket stöd och hjälp i skolan. Med andra ord de är elever i behov av särskilt stöd. Skolan har av centrala medel tilldelats en tjänst på 75% för arbete i förberedelseklassen och även om vi har lyckats att hitta en behörig pedagog så är behoven mycket större. En del av de yngre eleverna behöver av olika anledningar plats i fritidshemmet och det ställer krav på verksamheten och språkkunskaper. Ofta behövs det hjälp av tolk för att kunna kommunicera med vårdnadshavaren. Det handlar inte bara om asylsökande utan gäller även andra nyanlända. Den digitala verkligheten ställer sina krav på verksamheten. I skrivande stund finns det ingen åtkomst till nätverket och kommunala intranätet på min arbetsplats. Utan någon förvarning försvinner det bara. Har varit utan i en vecka och hittar på andra lösningar men det tar tid och energi. Lärare bistår som IT-tekniker och blir stressade över att det går bort tid från undervisningen. Vaktmästare får hitta på egna lösningar för att rädda undervisningen då vi vet att det är långt till Föllinge, Valsjöbyn och Laxsjö för support från personal stationerade i Krokom och det tar tid. Vi är bra på att vänta och fixa själva men är det bra för våra elever när undervisningen blir lidande? Visst är naturen i Föllingeområdet vacker och erbjuder rika möjligheter till friluftsliv. Omgivningen är trygg och det verkar som alla känner alla. Samtidigt är det viktigt att tänka på skolans kompensatoriska uppdrag. Många elever saknar tillgång till någon fritidsaktivitet. Mellanstadielever möter jag oftast på skolgården under sena eftermiddagar. De driver runt på byn för att hitta på något. Det är åldersgruppen som är för stor för fritidshemmet men för ung för att kunna vara med på fritidsgården. Avsaknad av meningsfull fritid speglas i skolans verksamhet och för med sig olösta konflikter, elever som inte mår bra och skadegörelser. En bra skola startar med bra lärare. Jag började mitt rektorsjobb i augusti 2014 med att rekrytera lärare till vakanta tjänster. Behörig lärare i franska lyckades jag äntligen hitta till vårterminen 2015. Vilken lycka! Problemet var att läraren saknade körkort och inte kunde ta sig till skolan då kollektivtrafiken inte erbjuder sådana möjligheter. Jag och specialpedagogen har turats om att skjutsa läraren för att kunna erbjuda eleverna den undervisning som de har rätt till. Det fanns 0 sökande till tjänsten som modersmålslärare i samiska och samma när det gäller tjänster i hem och konsumentkunskap, fritidspedagog och slöjdlärare. Att hitta kompetenta vikarier för lärare är en annan utmaning. I vissa fall har jag själv tagit över undervisningen, vi har delat på elevgrupperna och lärare har försökt hitta andra lösningar. Anledningen till att det ganska ofta uppstår vikariebehov är förutom sjukdomsfall att några pedagoger även arbetar fackligt och med kort varsel blir kallade till olika möten minst 4 mil från sin arbetsplats. Det påverkar både undervisningen och pedagogernas kompetensutveckling. Till min stora förvåning har jag upptäckt att det är skolan som står för deras resekostnader. Området har inte någon pedagog som har utnämnts till första lärare med allt vad det innebär. Är det ett tecken på att den pedagogiska kompetensen måste höjas? Utifrån situationen kring brist på behöriga sökande så kommer jag att tvingas lösa undervisningen genom att anställa obehöriga pedagoger (om jag lyckas att hitta sådana). Vi arbetar för fullt med kompetensutvecklingen och förståelsen kring läroplanen och pedagogerna visar på engagemang och vilja till utveckling. Vi får hjälp av Elevhälsan som bistår med en mycket kompetent och erfaren specialpedagog för att hjälpa mig att arbeta kring utvecklingen av den pedagogiska kompetensen hos lärarna. Även jag lär mig mycket under resans gång. Nästa termin påbörjar jag min rektorsutbildning och har höga förväntningar på att det kommer att påverka verksamheten på ett bra sätt. Området har även fått en ny administratör som trots att hon saknar erfarenhet av liknande uppdrag har hjälpt till att skapa nya rutiner för att förbättra och effektivisera arbetet med dokumentationen. Vi är på god väg men det är viktigt att vara medveten om att det inte handlar om några snabba och ytliga insatser. Resultaten av vårt arbete kommer inte att synas direkt i år eller nästa år. Vi behöver mer stöd från andra kommunala aktörer. Det är ett långsiktigt utvecklingsarbete som kräver tid. Strukturer ska skapas, kunskap ska erövras och teorier ska omsättas i praktik. Vi är i mål när både elever och personal delar arbetsglädjen över lärandeprocessen och känner sig trygga i sina roller. Innehåll 1 Högerklicka för att uppdatera .......................... Error! Bookmark not defined. KVALITETSRAPPORT 2014-15 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Cederbergskolan, Laxsjöskolan, Valsjöbynskolan och fritidshemmet Fölet. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2014/15. 1.1 Bakgrund Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: – uppfyller nationella mål – svarar mot nationella krav och riktlinjer – uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella – kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.3 Dokumentation Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis: • Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete. • Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i lärplattformen InfoMentor. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. • Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till 11 KVALITETSRAPPORT 2014-15 läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. • Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 12 KVALITETSRAPPORT 2014-15 2 Presentation av ansvarsområdet 2.1 Organisation I mitt ansvarsområde ingår följande grundskolor: Valsjöbyn (1-6) med 13 elever och 1,4 lärartjänst. Laxsjö (1-6) med 23 elever och 2,2 lärartjänst. Cederbergskolan (1-9) med 127 elever och 10 lärartjänster. Fritidshem Fölet med 38 barn och 2.1 fritidspedagogtjänst. Föllinge Barn och Utbildning är till ytan det största rektorsområdet inom kommunen, 2070 km2. På grund av antalet elever är verksamheterna integrerade. I oktober 2014 fanns det sammanlagt 163 elever inskrivna i områdets tre grundskolor. Under året har elevantalet utökats. De flesta nya elever är nyanlända och har ett annat modersmål än svenska. Inför läsåret 15/16 har mer än 20 elever på Cederbergskolan ett annat förstaspråk än svenska. På skolan i Valsjöbyn finns det elever som har samiska som första språk och har rätt till undervisningen i samiska. Från slutet av ht14 på Cederbergskolan finns det förberedelseklass för nyanlända elever. I slutet av vt15 finns det 10 elever som deltar i undervisningen i förberedelseklassen och även integreras i den ordinarie undervisningen i sina hemklasser. Området är glesbygd där Föllinge är det mest tätortsrika samhället med ca 600 invånare. I Föllinge finns det F-9 skola och fritidshem. Från Föllinge till de övriga skolorna varierar avståndet från 25 km till 75 km. Från och med årskurs 7 går alla elever på Cederbergskolan i Föllinge. För de elever som har den längsta skolvägen handlar det om ca 90 km till skolan. 2.2 Materiella förutsättningar Generellt är lokalerna anpassade för verksamheterna. En del av lokalerna på Cederbergskolan är slitna och behöver ommålning, underhåll och nya mörkläggningsgardiner.Det påpekades redan i förra årets kvalitetsrapport. En del snickerier ser ut som ”hemmalösningar” och är inte estetiskt tilltalande och representativa. Under ett helt läsår har det byggts på Cederbergskolan för att skapa en ny källaringång för fritidsgården. 13 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Rektor och skolpersonal har själv gjort insatser för att förbättra miljön men det behövs mer insatser och investeringar i den fysiska arbetsmiljön för att öka trivsel för elever och personal. 14 KVALITETSRAPPORT 2014-15 3 Statistik 3.1 Personal 3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Cederbergskolan Tabell 1.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014 Enhet Fritidshem* Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor 15,8 12% 75% 15 100% 100% Grundskola 1-3 14,6 100% 66% Grundskola 4-6 18.6 100% 75% Grundskola 7-9 10,2 100% 60% Förskoleklass * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad Förskoleklass, grundskola Valsjöbyn Tabell 2.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor 4,1 100% 100% 5 100% 100% Grundskola 1-3 11,6 100% 50% Grundskola 4-6 10 100% 50% Grundskola 7-9 - - - Fritidshem* Förskoleklass * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad Förskoleklass, grundskola Laxsjö Tabell 3.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014 Enhet Fritidshem* Förskoleklass Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor 12,5 0% 66% 10 100% 100% Grundskola 1-3 17,1 100% 100% Grundskola 4-6 8.75 100% 100% Grundskola 7-9 - - - * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 15 KVALITETSRAPPORT 2014-15 3.2 Barn/elever 3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Laxsjö Tabell 4. Antal inskrivna elever 15 okt 2014 Enhet Totalt Flickor Pojkar Fritidshem 15 11 4 Förskoleklass 4 4 0 Grundskola åk 1 2 2 0 Grundskola åk 2 4 2 2 Grundskola åk 3 6 6 0 Grundskola åk 4 1 0 1 Grundskola åk 5 6 1 5 Grundskola åk 6 - - - 3.2.2 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Valsjöbyn Tabell 5. Antal inskrivna elever 15 okt 2014 Enhet Totalt Flickor Pojkar Fritidshem 4 1 3 Förskoleklass 2 1 1 Grundskola åk 1 3 2 1 Grundskola åk 2 0 0 0 Grundskola åk 3 4 3 1 Grundskola åk 4 4 3 1 Grundskola åk 5 - - - Grundskola åk 6 - - - 3.2.3 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Cederberg Tabell 6. Antal inskrivna elever 15 okt 2014 Enhet Totalt Flickor Pojkar Fritidshem 38 21 17 Förskoleklass 15 8 7 Grundskola åk 1 16 9 7 Grundskola åk 2 14 7 7 Grundskola åk 3 8 7 1 Grundskola åk 4 11 5 6 Grundskola åk 5 4 1 3 Grundskola åk 6 15 7 8 Grundskola åk 7 13 6 7 Grundskola åk 8 14 5 9 Grundskola åk 9 18 5 13 16 KVALITETSRAPPORT 2014-15 4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förklaring Betyder att målet är helt uppfyllt Betyder att målet är delvis uppfyllt Betyder att målet inte är uppfyllt 4.1.1 Fritidshem Mål Resultatindikator Kommentar/analys Samverkan mellan fritidshemmet och skolan BRUK enkätundersökning Enskilda rektorer och arbetslag har arbetat med samverkan men Skolinspektionen påpekar samma sak i sin tillsyn. Inga förändringar Ändamålsenliga lokaler Utfall Gemensam planeringstid Planeringstid som genomförts På enskilda fritidshem kan situation ha förbättrats men på helheten har det inte skett några större förändringar Gemensamma utvecklingssamtal mellan vårdnadshavaren, fritidshemmet och skolan. Samtalsdokumentation enkätundersökning Gemensamma samtal kring elever i behöv av särskilt stöd. Gemensamma utvecklingssamtal genomförs i för liten omfattning. Fritidshemspersonal lämnar information till mentor om behovet uppstår. 4.1.2 Förskoleklass Mål Resultatindikator Kommentar/analys Alla elever ska känna sig trygga och välkomna till skola Flesta barn/elever upplever att de är trygga i skolan och att de är välkomna. Skolgårdskartläggning. Hälsosamtal. Antal kränkningsanmälningar . Målet är delvis uppnått och flesta elever känner sig trygga i vår verksamhet. 17 Skolan har en plan för diskriminering och kränkande behandling som utvärderas varje år. Detta arbete har högsta prioritet i verksamheten Utfall KVALITETSRAPPORT 2014-15 4.1.3 Grundskola Mål Resultatindikator Kommentar/analys Alla elever ska känna sig trygga och välkomna till skolan Enkäter och utvecklingssamtal Kränkningsanmälningar Skolgårdskartläggning Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Alla skolor gör planer för diskriminering och kränkande behandling som utvärderas och följs upp varje år. Kontinuerlig värdegrundsarbete både med personal och elever. Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet Elevernas betyg och behörighet till gymnasiet. Målet är inte uppnått. Alla elever har inte behörighet till gymnasiet. Verksamheten anaslyserar elevernas resultat och gör förbättringar i undervisningen. För att förbättra resultaten har kommunen under innevarande ett utvecklingsarbete inom analys området och även i att utveckla elevernas lärande. Se över realistiska mål med tanke på att vi har nyanlända elever. Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven Resultaten på nationella prov Alla elever inte godkänt på nationella prov. Ett arbete med att analysera resultaten och se hur undervisningen kan förbättras pågår i verksamheten. Se över realistiska mål med tanke på att vi har nyanlända elever . Förbättra kunskaper runt analyser Pedagogernas analyser Det pågår ett utvecklingsarbete med att förbättra analyserna och vi har nått en förbättring av kunskaperna kring analyser. Öka bedömarkompetensen Bedömning av elevernas kunskaper utifrån styrdokument Ett utvecklingsarbete pågår för att öka bedömarkompetensen hos pedagogerna i det kollegiala lärandet. Modersmålsundervisning och studiehandledning Antal elever som erbjuds modersmål och studiehandledning i förhållande till antal elever som har rätt till det. Målet att erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning till alla elever som har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är att hitta behörig personal i de olika språkgrupperna. Organisationen runt modersmål och studiehandledning behöver ses över Öka den digitala kompetensen Enkätundersökning Undervisning Den digitala kompetensen behöver utvecklas i vår kommun på alla nivåer. Kompetensen har ökat men inte tillräckligt. 18 Utfall KVALITETSRAPPORT 2014-15 5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Fritidshem Resultat Vi har för få underlag för att kunna beskriva ett resultat och göra en analys. I den kommunala undersökningen för vårdnadshavare i fritidshem 2015 var det bara 6% av vårdnadshavare som hade registrerat sina svar. Det är för få för att anses som representativt. Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyget BRUK som handlar om elevernas delaktighet och inflytande. Personalen anser att eleverna successivt får ett allt större inflytande över innehåll och aktiviteter i fritidshemmet. Alla elever ges möjlighet att utveckla förmågan att ta personligt ansvar men behöver arbeta vidare med att utveckla ansvarstagande för miljön runt omkring. Eleverna måste vara mera delaktiga i planeringen och utvärderingen av den dagliga verksamheten. Deras reella inflytande måste utökas och personalen måste bli tydligare med syftet med de aktiviteter som sker i fritidshemmet. Analys av resultatet Elevernas delaktighet och inflytande över den dagliga verksamheten måste utökas. Pedagogerna måste se till att eleverna förstår syftet med de olika aktiviteterna. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Personalen kommer att arbeta med pedagogiska planeringar av verksamheten och utveckla elevinflytande. Eleverna kommer att bli delaktiga i planeringen och utvärderingen. Förslagslåda, fritidsrådet och andra former för elevmedverkan ska vidareutvecklas. Inför hösten kommer vi att arbeta systematiskt med normer och värden genom likabehandlingsplanen. Det gäller för den pedagogiska personalen på alla skolor och fritidshem. Vi kommer att använda oss av valda delar av BRUK. 5.2 Förskoleklass Resultat Vi har inte några underlag som gör att vi kan beskriva ett resultat och göra en analys. Analys av resultatet Inför hösten kommer vi att arbeta systematiskt med normer och värden genom likabehandlingsplanen. En gång i månaden kommer vi att arbeta normkritiskt och 19 KVALITETSRAPPORT 2014-15 diskutera en eller flera diskrimineringsgrunder, jämställdhet och hur vi ska hantera antisocialt beteende. Vi kommer att använda oss av valda delar av BRUK. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Samma som i grundskolan. 5.3 Grundskola Resultat Vi har inte några underlag som gör att vi kan beskriva ett resultat och göra en analys. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Inför hösten kommer vi att arbeta systematiskt med normer och värden genom likabehandlingsplanen. En gång i månaden kommer vi att arbeta normkritiskt och diskutera en eller flera diskrimineringsgrunder, jämställdhet och hur vi ska hantera antisocialt beteende. Vi kommer att använda oss av valda delar av BRUK. Detta å arbete kommer också att utföras i elevrådet och på klassmöten. 20 KVALITETSRAPPORT 2014-15 6 Trygghet, god miljö och studiero 6.1 Fritidshem Resultat Vi har för få underlag för att kunna beskriva ett resultat och göra en analys. I den kommunala undersökningen för vårdnadshavare i fritidshem 2015 var det bara 6% av vårdnadshavare som hade registrerat sina svår. Det är för få för att anses som representativt. Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyget BRUK Analys av resultatet Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyget BRUK Pedagoger på fritidshemmet anser att det saknas gemensamma normer och regler som har skapats i samråd med eleverna som en del av det förebyggande arbete. Det saknas konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Eleverna behöver vara delaktiga i kartläggningen och analysen av resultaten. Det krävs planering för vilka insatser som ska genomföras för att nå de önskade målen. Eleverna ska vara delaktiga även i den delen av arbetet. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Vi måste arbeta vidare med att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det måste tillsammans med eleverna skapas gemensamma trivselregler. 6.2 Förskoleklass Resultat Skolgårdskartläggningen på Cederbergskolan och individuella samtal visar att de flesta eleverna i förskoleklassen trivs bra på skolan men ibland har eleverna hamnat i konflikter och några har varit ledsna och känt sig utsatta av en annan kamrat. Eleverna är väl medvetna om skolans trivselregler och vet hur de ska reagera i en konfliktsituation. På skolorna i Laxsjö och Valsjöbyn är eleverna i förskoleklassen integrerade i grundskoleverksamheten. Analys av resultatet Resultatet av BRUK visar att trots att personalen bara till viss del har kunskaper om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka 21 KVALITETSRAPPORT 2014-15 faktorer som skapar en trygg miljö, så pratar man till stor del med eleverna och med varandra om normer och attityder. De påverkar och stimulerar eleverna aktivt att respektera andra människors egenvärde. Man kartlägger regelbundet elevernas trygghet och trivsel, men använder inte resultatet och analyserar endast till viss del. Man formulerar, planerar och dokumenterar insatserna endast till viss del. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Arbetet mot diskrimineringar och kränkningar behöver systematiseras. Skolan behöver utveckla arbetet med analyser, att sätta utvärderingsbara mål och att göra uppföljningar. Analyser, mål och uppföljningar måste dokumenteras. 6.3 Grundskolan Resultat Trivselenkäten visar på att eleverna i Laxsjö skola trivs bra eller mycket bra. Alla elever uppger att de har flera kompisar. Ungefär hälften av eleverna uppger att de har flera kompisar. Ungefär hälften av eleverna uppger att de har blivit retade någon gång på ett sätt som gjorde dem ledsna. I övriga frågor har eleverna uppgett positiva svar. Resultatet från skolgårdskartläggningen visade inga specifika områden där eleverna kände sig otrygga. Skolan har inte upprättad några kränkningsanmälningar under läsåret. Resultat av trivselenkäten på skolan i Valsjöbyn är osäkra och svårtolkade då antalet elever som har svarat på frågorna (11) och antalet elever som ska delta i undersökningen (8) inte stämmer. Det går ändå att utläsa att: En elev upplever sig ha utsatts för ryktesspridning, har varit slagen och sparkad samt känt sig utfryst. En elev har upplevt sig utsatt för sexuella trakasserier flera gånger i veckan. Skolan har upprättat en kränkningsanmälan. En akut situation uppstod som ledde till att pedagogerna arbetade systematiskt med samtal om kränkningar och kamratskap tillsammans med vårdnadshavare och elever. Pedagoger införde planerade rastaktiviteter, inventerade lekar tillsammans med eleverna och arbetade aktivt för att stärka elevgruppen. Skolgårdskartläggningen v.42-43 visade på att entrén var ett orosområde där det behövdes mer vuxennärvaro. 22 KVALITETSRAPPORT 2014-15 I enkäten ser man att majoriteten av eleverna på Cederbergskolan trivs bra eller mycket bra. Men: 6 elever trivs dåligt eller mycket dåligt De flesta har flera kompisar, men 6 elever har bara en eller ingen kompis. Mellan 4-9 elever har varit med om negativa handlingar utifrån antisociala beteenden. 25 elever tycker inte att flickor och pojkar behandlas lika. 2 elever anger att de blivit illa behandlade av vuxna. 7 elever har blivit utsatta för något negativt, berättat och fått hjälp. 4 elever har inte berättat och heller inte fått hjälp. 10 elever anger att de är rädda en eller flera gånger i veckan. Cederbergskolan gjorde en skolgårdskartläggning v 42-43 under höstterminen 2014. Vi såg att huvudentrén var ett område där både yngre och äldre elever kände sig otrygga. Även korridorer var obehagliga för många. Målet är att skapa en ny plats för de äldre, där de kan samlas på sina raster. Resultatet av hälsoenkäten gav inget generellt mönster. Skolan har upprättat 6 kränkningsanmälningar. Resultatet av BRUK visar att trots att personalen bara till viss del har kunskaper om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö, så pratar man till stor del med eleverna och med varandra om normer och attityder. De påverkar och stimulerar eleverna aktivt att respektera andra människors egenvärde. Man kartlägger regelbundet elevernas trygghet och trivsel, men använder inte resultatet och analyserar endast till viss del. Man formulerar, planerar och dokumenterar insatserna endast till viss del. Vi behöver förändra de äldre elevernas mönster att sitta i entrén på morgonen och på raster. I två klasser har man arbetat systematiskt med trygghet och studiero utifrån akuta situationer och kartläggningar. Båda arbetena har varit framgångsrika och vid utvärderingar har både elever och föräldrar uttryckt att det skett en positiv utveckling. Analys av resultatet På alla skolor behöver arbetet mot diskrimineringar och kränkningar systematiseras. Skolorna behöver utveckla arbetet med analyser, att sätta utvärderingsbara mål och att göra uppföljningar. Analyser, mål och uppföljningar måste dokumenteras. 23 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Vi ser att systematiskt arbete utifrån mål ger resultat. Hur kan vi använda oss av den här erfarenheten? Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Områden som måste åtgärdas: Att öka lärares kunskaper om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö Att utveckla det främjande arbetet med värdegrunden Att utveckla kamratskapet i klasserna så att ingen ska känna sig utanför. Att öka kunskaperna om hur man arbetar så att eleverna inte upplever att flickor och pojkar behandlas olika. Att utveckla arbetet om hur goda relationer kan utvecklas och vårdas så att kränkningar mellan eleverna och även från vuxna upphör. Att utveckla strategier så att korridorer och entrén blir trygga platser för alla. Att arbetet med att upptäcka, utreda, anmäla och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska förankras än mer. 24 KVALITETSRAPPORT 2014-15 7 Utveckling och lärande 7.1 Fritidshem Resultat Vi har för få underlag för att kunna beskriva ett resultat och göra en analys. Skola och fritidshem har bra förutsättningar för samarbetet kring elevernas lärande då några av personalen arbetar i skolan/ förskoleklassen och fritidshemmet. Analys av resultatet Det är svårt att göra någon analys då det saknas underlag för resultatbeskrivning. Det finns en hög andel av personalen som saknar relevant utbildning men har erfarenhet av arbetet med barn. Det påverkar arbetet med pedagogiska planeringar och förankringen av arbetet i styrdokument. Det är mer fokus på aktiviteterna och ”görandet” vilket medför att tydliga mål och förväntade resultat oftast uteblir. Samarbetet mellan skola och fritidshem har påbörjats. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Arbeta vidare med att utveckla pedagogernas förmåga att planera, genomföra och utvärdera aktiviteter som är kopplade till mål i läroplanen. Arbetet kring personalens kompetensutveckling pågår i hela kommunen och även lokalt. Det är önskvärt att det finns fortbildningsinsatser riktade till obehöriga fritidspedagoger då det är svårt att rekrytera behörig personal. 25 KVALITETSRAPPORT 2014-15 8 Undervisning och lärande 8.1 Förskoleklass Resultat Det saknas tillgång till dokumenterat underlag för att analysera måluppfyllelsen i förskoleklassen. Analys av resultatet Det måste finnas möjlighet att dokumentera elevernas måluppfyllelse digitalt även i förskoleklassen. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Samma som i grundskolan. 8.2 Grundskola Resultat Det saknas tillgång till dokumenterat underlag för att analysera måluppfyllelsen i förskoleklassen . Alla elever i årskurs 3 på skolorna i Valsjöbyn och Laxsjö uppnår alla mål i alla ämnen. På Cederbergskolan är det 1 elev i år 3 som ej uppnår mål i alla ämnen. Eleven har varit i Sverige mindre än ett år och anpassningar har genomförts för att eleven ska kunna ha en positiv kunskapsutveckling. När det gäller måluppfyllelsen för elever i år 6 så är det 2 elever som ej uppnår alla kunskapsmål. Det finns inga elever i år 6 på skolorna i Valsjöbyn och Laxsjö. Åk 6: Det finns 3 F sammanlagt i åk 6 och det är pojkar som inte når målen i engelska, matematik och idrott. Åk 7: Det finns 40 F sammanlagt i åk 7 och det är en flicka som har ett F och resterande F är det pojkar som står för. Åk 8: Det finns 18 F sammanlagt i åk 8 och det är bara pojkar som har F. Åk 9: Det finns 19 F sammanlagt i åk 9 och det är bara pojkar som har F. De flesta F finns i matematik, engelska och olika so-ämnen. Det finns få A i hela 69:an. Det är övervägande flickor som har A. Meritvärdet för flickor åk 9 är 164,2 och för pojkar 133,8. Lärarna har tillsammans skattat sina kriterier för måluppfyllelse och kriterier för genomförande i BRUK: Kunskap, utveckling och lärande. Det är inga områden som 26 KVALITETSRAPPORT 2014-15 behöver åtgärdas omgående men heller inga som ”fungerar bra och behöver säkras”. Frågor som tar upp förståelsen av kunskapssyn, läroplanens mål och kunskapskrav tas inte upp i BRUK. Under våra tisdagskonferenser har det framkommit att just förståelsen för hur kunskapskraven och de långsiktiga målen i ämnet hänger ihop och hur man kan tydliggöra målen för undervisningen. Det är områden som behöver utvecklas gemensamt. Vi har inga dokumenterade resultat som visar hur eleverna upplever undervisningen. Analys av resultatet I BRUK ser vi att områden som rör planering och formativ bedömning behöver åtgärdas. Det finns olikheter mellan lärare och mellan klasser men generellt är detta utvecklingsområden. Vi behöver ta reda på hur eleverna upplever undervisningen i olika ämnen. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Arbeta vidare med den pedagogiska utvecklingen av lärandet (BFL). 27 KVALITETSRAPPORT 2014-15 9 Särskilt stöd 9.1 Fritidshem Resultat Det saknas underlag för att beskriva resultat. Det finns handlingsplan och kartläggningar som har upprättats av specialpedagog i samarbete med ansvariga pedagoger kring elever i behov av särskilt stöd och anpassningar för verksamheten i skola och fritidshem. Analys av resultatet När det gäller elever i fritidshemmet i behov av särskilt stöd så finns det ingen utvärdering och analys av insatserna. Specialpedagogen har handlett personalen i enskilda ärenden men det saknas kontinuitet i arbetet. Personalen från fritidshem och vårdnadshavare är alltid delaktiga i möten för planeringen av insatser kring elever i behov av särskilt stöd i skola och fritidshem. Personalen behöver mer kompetens och förståelse kring särskilt stöd och anpassningar. Det finns en del nyanlända elever på fritidshemmet som inte kan svenska och har svårt att göra sig förstådda. I vissa fall är det även svårt att ha bra kommunikation med vårdnadshavare. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Pedagogerna ska genomföra BRUK för att synliggöra deras förståelse av extra anpassningar och särskilt stöd och tillsammans bestämmer vi åtgärder för fortsatta insatser. Vi kommer att skapa kontinuerliga tillfällen där pedagogerna tillsammans med specialpedagogen kan utveckla innehållet i extra anpassningar för elever som är i behov av särskilt stöd. Bra om det finns tillgång till språkstöd även i fritidshemmet. Bra om informationen om fritidshem på kommunens hemsida finns på fler språk. En del nyanlända elever behöver hjälp med sitt mående. Skolan saknar kompetens och möjlighet att erbjuda specialisthjälp. Behövs en plan på huvudmannanivå. Även personalen behöver hjälp och stöd för att bemöta traumatiserade vuxna och barn. 28 KVALITETSRAPPORT 2014-15 9.2 Förskoleklass Resultat Det går inte att utläsa enskilt resultat för förskoleklassen. Eleverna på skolorna i Laxsjö och Valsjöbyn är integrerade i grundskoleverksamheten. . Analys av resultatet Se samma som i grundskolan Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Se samma som i grundskolan. 9.3 Grundskola Resultat I Laxsjö skola finns en elev med ett åtgärdsprogram. I Valsjöbyns skola finns en elev med åtgärdsprogram Alla elever på Cederbergskolan har inte godkända betyg och flera elever har identifierats med svårigheter att nå målen. Vi har upprättat 8 åtgärdsprogram, samtliga för högstadieelever. Vi har under året skapat rutiner för nyanlända elever. Under året har det kommit 16 nya elever, varav 3 elever har svenska som modersmål. Totalt på skolan har 22 elever annat modersmål än svenska och de behöver svenska som andraspråk och flertalet behöver också modersmålsundervisning och studiehandledning. Vi har rutiner för hur elever som riskerar att inte nå målen ska uppmärksammas och få det stöd de behöver men i flera ärenden har rutinerna inte följts. Vi har inget underlag för hur pedagogerna har förstått och är medvetna om rutinerna för och innehållet i extra anpassningar och särskilt stöd. Vi har också brustit i att ge ett flertal elever i behov av modersmålsundervisning och studiehandledning det stöd de har rätt till. Några av elever som börjat i Cederbergskolan har kommit från ett HVB-hem. Flera har varit i behov av särskilt stöd men det har varit svårt att få fram kontaktuppgifter och nödvändig information för att skapa en så bra skolsituation som möjligt för eleverna. Rutiner för mottagande av dessa elever finns inte. Analys av resultatet Trots att vi regelbundet har arbetat med att implementera riktlinjerna för extra anpassningar och särskilt stöd, så har vi inte uppnått önskat resultat. Det är fortfarande svårt för många pedagoger att synliggöra och formulera innehållet i de extra anpassningarna. Pedagogerna behöver kontinuerligt stöd i arbetet kring att planera, genomföra och utveckla extra anpassningar. 29 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Vi behöver ta reda på hur pedagogerna förstår riktlinjerna för extra anpassningar och särskilt stöd. I arbetet med pedagogiska planeringar uttrycker många av pedagogerna att det är svårt att skriva mål utifrån de långsiktiga målen och koppla dem till kunskapskraven samt uttrycka dem på ett begripligt sätt för eleverna. Eftersom detta är en stor del av ledning och stimulans, det första steget i att ge elever det stöd de behöver i sin kunskapsinhämtning, är det förståeligt att de extra anpassningarna i vissa fall är svåra att få till. Stödåtgärder för elever som riskerar att inte nå målen behöver utvecklas. Vi har brustit i att upprätta åtgärdsprogram för alla nyanlända i behov av modersmål, studiehandledning och/eller anpassad studiegång. Eftersom det inte funnits en fungerande organisation för mottagande av nyanlända och heller inte tillgång till studiehandledare för alla språk, behöver detta förbättras. Vi anser att detta ligger på huvudmannanivå. Rutiner för mottagande av elever som är inskrivna på HVB-hem behöver skapas på huvudmannanivå. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Pedagogerna ska genomföra BRUK, för att synliggöra deras förståelse av extra anpassningar och särskilt stöd och tillsammans bestämmer vi åtgärder för fortsatta insatser. Vi kommer att skapa kontinuerliga tillfällen där pedagogerna tillsammans med specialpedagogen kan utveckla innehållet i extra anpassningar för elever som riskerar att inte nå målen. Vi kommer att fortsätta arbetet med bedömning för lärande och fördjupa kunskaperna kring första nyckelkompetensen: Tydliga mål. Vi kommer att använda del av studiedag och integrera det i arbetet med Läslyftet. Rektor och specialpedagog kommer att utveckla rutinerna för mottagande av nyanlända så att åtgärdsprogram kommer att upprättas. 30 KVALITETSRAPPORT 2014-15 10 Bedömning och betygsättning Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro, pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar. Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra rektors möjlighet att analysera elevernas resultat. För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling utvärderas: • Måluppfyllelse • Betyg • Nationella prov • Meritvärden • Behörighet till gymnasieskola 10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling 10.1.1 Årskurs 1 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Laxsjö Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 2 0 Engelska 0 2 0 Idrott och hälsa 0 2 0 Matematik 0 2 0 Modersmål 0 2 0 Musik 0 2 0 NO- ämnen 0 2 0 SO- ämnen 0 2 0 Svenska 0 2 0 Svenska som andraspråk 0 2 0 Källa: InfoMentor 31 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Resultat Cederberg Tabell 8. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 16 0 Engelska 0 16 0 Idrott och hälsa 0 13 3 Matematik 2 13 1 Modersmål 0 1 0 Musik 0 16 0 NO- ämnen 0 16 0 SO- ämnen 0 15 0 Svenska 3 12 1 Svenska som andraspråk 0 0 0 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Det finns elever som ej uppnår mål i ämnena matematik och svenska. Ämnet där eleverna lyckas bäst är idrott. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) 10.1.2 Årskurs 2 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Laxsjö Tabell 9. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 4 0 Engelska 0 4 0 32 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Idrott och hälsa 0 4 0 Matematik 1 2 2 Modersmål 0 0 0 Musik 0 4 0 NO- ämnen 0 4 0 SO- ämnen 0 4 0 Svenska 1 1 2 Svenska som andraspråk 0 2 0 Källa: InfoMentor Resultat Cederberg Tabell 10. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 11 1 Engelska 0 12 0 Idrott och hälsa 0 12 0 Matematik 1 7 4 Modersmål 0 0 0 Musik 0 12 0 NO- ämnen 0 7 4 SO- ämnen 0 11 1 Svenska 0 9 1 Svenska som andraspråk 0 2 0 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Det finns elever som ej uppnår mål i ämnena matematik och svenska. Samtidigt som ämnet där eleverna lyckas bäst är svenska, matematik och No. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) 33 KVALITETSRAPPORT 2014-15 10.1.3 Årskurs 3 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Laxsjö Tabell 11. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 2 0 Engelska 0 2 0 Idrott och hälsa 0 2 0 Matematik 0 2 0 Modersmål 0 0 0 Musik 0 2 0 NO- ämnen 0 1 0 SO- ämnen 0 2 0 Svenska 0 1 0 Svenska som andraspråk 0 0 0 Källa: InfoMentor Resultat Valsjöbyn Tabell 12. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 4 0 Engelska 0 3 1 Idrott och hälsa 0 2 2 Matematik 0 1 3 Modersmål 0 1 0 Musik 0 4 0 NO- ämnen 0 4 0 SO- ämnen 0 3 1 Svenska 0 2 2 Svenska som andraspråk 0 0 0 Källa: InfoMentor Resultat Cederberg Tabell 13. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15 34 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 1 7 Engelska 0 5 3 Idrott och hälsa 0 5 4 Matematik 0 7 2 Modersmål 0 0 0 Musik 0 4 4 NO- ämnen 0 7 2 SO- ämnen 0 5 3 Svenska 0 5 3 Svenska som andraspråk 0 0 0 Källa: InfoMentor Analys av resultatet I Cederbergskolan omfattar No –ämnenas resultat delarna fysik och biologi. I kemi är det 9 elever med godtagbara resultat. Alla elever uppnår minst godtagbara resultat i alla ämnen. Ämnen där eleverna lyckas bäst är musik idrott och matematik. Måluppfyllelse Målet är helt uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) 10.1.4 Årskurs 4 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Valsjöbyn Tabell 14. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 4 0 Engelska 0 4 0 Hem- och konsumentkunskap - - - Idrott och hälsa 0 3 1 Matematik 0 2 2 35 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Modersmål 0 0 0 Musik 0 2 2 NO-ämnen 0 2 2 SO-ämnen 1 2 2 Slöjd 0 0 0 Svenska 1 4 0 Svenska som andraspråk 0 0 0 Teknik 0 0 1 Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 4 7 Engelska 1 9 0 Hem- och konsumentkunskap - - - Idrott och hälsa 0 7 4 Matematik 0 6 4 Modersmål 0 0 0 Musik 0 10 1 NO-ämnen 0 7 3 SO-ämnen 0 10 0 Slöjd 0 0 0 Svenska 1 5 3 Svenska som andraspråk 0 1 0 Teknik 0 7 3 Källa: InfoMentor Resultat Cederberg Tabell 15. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15 Ämne Källa: InfoMentor Analys av resultatet Det finns elever som ej uppnår mål i ämnena svenska, engelska och So. Ämnen där eleverna lyckas bäst är bild, idrott, No, musik och matematik. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. 36 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) 10.1.5 Årskurs 5 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Laxsjö Tabell 16. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 6 0 Engelska 1 5 0 Hem- och konsumentkunskap - - - Idrott och hälsa 0 6 0 Matematik 0 6 0 Modersmål 0 0 0 Musik 0 6 0 NO-ämnen 0 6 0 SO-ämnen 0 6 0 Slöjd 0 5 1 Svenska 1 4 0 Svenska som andraspråk 0 0 0 Teknik 0 6 0 Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 2 3 Engelska 1 0 2 Hem- och konsumentkunskap - - - Idrott och hälsa 0 4 1 Matematik 0 3 1 Modersmål 0 0 0 Musik 0 4 0 NO-ämnen 0 3 1 SO-ämnen 0 4 0 Källa: InfoMentor Resultat Cederberg Tabell 17. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2014/15 Ämne 37 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Slöjd 0 5 0 Svenska 1 2 0 Svenska som andraspråk 1 1 0 Teknik - - - Källa: InfoMentor Analys av resultatet I Cederbergskolan omfattar No – ämnenas resultat delarna fysik och biologi. I kemi är det 4 elever med godtagbara resultat. Det finns elever som ej uppnår mål i ämnena svenska, engelska och svenska som andra språk. Ämnet där eleverna lyckas bäst är bild. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) 10.2 Betyg 10.2.1 Årskurs 6 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 18. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild 0 0 2 3 4 5 1 15 Biologi 0 0 1 4 5 5 0 15 engelska 0 1 0 3 4 3 4 15 Fysik 0 0 3 3 5 4 0 15 Geografi 0 0 0 4 6 5 0 15 Hem- och konsumentkunskap 0 0 7 5 3 0 0 15 Historia 0 0 3 4 1 7 0 15 Idrott och hälsa 0 1 3 4 3 4 0 15 38 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Ämne - F E D C B A Total Kemi 0 0 3 4 5 3 0 15 Matematik 0 1 1 6 7 0 0 15 Modersmål 0 0 0 0 0 0 0 0 Musik 0 0 10 5 0 0 0 15 Naturorienterade ämnen - - - - - - - - Religionskunskap 0 0 4 4 1 5 1 15 Samhällskunskap 0 0 2 1 4 8 0 15 Samhällsorienterade ämnen - - - - - - - - Slöjd 0 0 2 3 4 3 3 15 Svenska 0 0 1 3 4 6 1 15 Svenska som andraspråk 0 0 0 0 0 0 0 0 Teknik 0 0 3 5 6 1 0 15 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Ämnen där eleverna ej får lägsta godkända betyg är matematik, idrott och engelska. Ämnena där eleverna har lyckats bäst är engelska och slöjd. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Viktigt att eleverna får stöd i sin sociala utveckling som i sin tur påverkar kunskapsutvecklingen. 10.2.2 Årskurs 7 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 19. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild 4 0 2 5 1 1 1 14 Biologi 0 4 3 3 1 3 0 14 engelska 0 5 1 6 2 0 0 14 Fysik 0 1 3 6 4 0 0 14 Geografi 0 1 10 3 0 0 0 14 Hem- och konsumentkunskap 0 2 6 6 0 0 o 14 Historia 0 4 4 5 1 0 0 14 Idrott och hälsa 0 0 7 5 1 1 0 14 Kemi 0 4 2 4 1 3 0 14 Matematik 0 5 1 2 4 2 0 14 Moderna språk 0 0 0 3 1 0 1 5 39 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Ämne - F E D C B A Total Modersmål 0 0 0 0 0 0 0 0 Musik 0 0 11 3 0 0 0 14 Naturorienterade ämnen - - - - - - - - Religionskunskap 0 5 2 5 1 1 0 14 Samhällskunskap 0 4 6 2 2 0 0 14 Samhällsorienterade ämnen - - - - - - - - Slöjd 0 0 3 4 6 1 0 14 Svenska 0 3 2 7 1 0 0 13 Svenska som andraspråk 0 1 0 0 0 0 0 1 Teknik 0 1 3 4 6 0 14 0 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Många ej godkända resultat både i teoretiska och praktiskt-estetiska ämnen. Engelska, matematik och religion är ämnen där eleverna har haft svårast att nå lägsta godkända betyg. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) Viktigt att eleverna får stöd i sin sociala utveckling som i sin tur påverkar kunskapsutvecklingen. 10.2.3 Årskurs 8 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 20. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild 5 0 4 3 3 0 1 16 Biologi 2 1 6 3 4 0 0 16 Engelska 0 3 3 5 4 0 0 15 Fysik 3 0 3 5 5 0 0 16 Geografi 2 0 6 5 2 0 0 15 Hem- och konsumentkunskap 2 1 7 4 2 0 0 16 Historia 2 2 5 2 3 1 0 40 15 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Ämne - F E D C B A Total Idrott och hälsa 1 1 4 3 4 2 0 15 Kemi 2 2 4 4 3 1 0 16 Matematik 1 3 3 5 4 0 0 16 Moderna språk inom ramen för elevens val 0 0 0 0 0 0 0 0 Moderna språk inom ramen för språkval 0 0 0 1 1 1 0 3 Modersmål 0 0 1 0 0 0 0 1 Musik 0 0 14 0 0 0 0 14 Religionskunskap 2 3 6 0 4 0 0 15 Samhällskunskap 2 0 7 1 4 1 0 15 Slöjd 0 0 5 5 4 0 0 14 Svenska 0 0 4 3 4 0 0 11 Svenska som andraspråk 0 2 1 1 0 0 0 4 Teknik 3 0 1 6 6 0 0 16 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Bild, historia, religion och kemi är ämnen där eleverna har haft svårast att nå lägsta godkända betyg. Få elever som får betyg A och B. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) 10.2.4 Årskurs 9 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 21. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild 4 0 6 1 4 2 1 18 Biologi 4 0 5 2 2 3 2 18 Engelska 1 4 2 3 4 3 1 18 Fysik 4 1 4 2 7 0 0 18 Geografi 4 1 7 2 3 1 0 18 Hem- och konsumentkunskap 4 0 6 4 4 0 0 18 Historia 4 3 5 4 2 0 0 18 Idrott och hälsa 2 2 3 4 5 0 2 18 41 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Ämne - F E D C B A Total Kemi 3 1 3 3 5 3 0 18 Matematik 0 4 2 4 7 1 0 18 Moderna språk inom ramen för elevens val 0 0 0 0 0 0 0 0 Moderna språk inom ramen för språkval 0 0 0 3 1 1 0 5 Modersmål 0 0 0 0 1 0 0 1 Musik 3 0 6 2 5 0 0 16 Religionskunskap 3 0 8 3 4 0 0 18 Samhällskunskap 4 2 5 5 2 0 0 18 Slöjd 0 0 3 6 4 0 0 13 Svenska 1 2 3 3 3 2 1 15 Svenska som andraspråk 2 0 0 1 0 0 0 3 Teknik 4 0 1 10 3 0 0 18 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Det har saknats förutsättningar för att uppnå det önskade målet. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsatt arbete kring nyanländas lärande både på huvudmanna- och skolnivå. Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) 10.3 Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. 10.3.1 Årskurs 3 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik. Resultat Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 läsåret 2014/15 42 KVALITETSRAPPORT 2014-15 [lägg in diagram] Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 läsåret 2014/15 Analys av resultatet I Cederbergskolan är det 8 av 9 elever som klarade alla delprov i ämnet svenska. En elev hade inte svenska som första språk och hade svårt att genomföra provet. På skolan i Laxsjö klarade 5 av 6 elever alla delprov. En elev hade svårt att klara delprov H. Det blev sämre resultat i ämnet matematik då bara 5 av 9 elever klarade alla delprov. Svårast var delprov D och B. I skolan i Laxsjö klarade 4 av 6 elever alla delprov och delprov F var det som 2 elever hade svårt med. Generellt kan man säga att eleverna presterade bättre i ämnet svenska än matematik. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. Utveckla undervisningen i ämnet svenska och elevernas läsförståelse Se över innehållet och organisationen av undervisningen. (kompetensutveckling för alla lärare - BFL och Läsprojektet under läsåret 15/16) Se över i vilka områden i ämnet matematik eleverna saknar godtagbara kunskaper och arbeta vidare med det undervisningen. 10.3.2 Årskurs 6 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. Resultat Tabell 22. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15 Ämnesprov – ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 – EN 93,3% Matematik åk 6 – MA 93;3% åk 6 – SV 93:3% Svenska Källa: InfoMentor 43 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Analys av resultatet Målet är nästan uppfyllt. Bra jobbat då skillnaden mellan flickors och pojkars prestation är liten. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Se bedömning och betygsättning. 10.3.3 Årskurs 9 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. Resultat Tabell 23. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15 Ämnesprov – ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 9 – EN 100% Matematik åk 9 – MA 73,3% NO-ämnen åk 9 – BI 85,7% SO-ämnen åk 9 – HI 57,1% Svenska åk 9 – SV 84,6% Svenska åk 9 – SVA 100% Analys av resultatet Eleverna har presterat bäst i engelska och SVA. Det är en positiv utveckling då engelskan har varit ämnet som många elever har upplevt som svårt. Nationella prov i historia har varit den största utmaningen. Eleverna har haft bristfällig undervisning föregående läsår och den nya läraren har ställts inför en svår utmaning. Även i ämnet matematik ligger antalet godkända provbetyg under 75%. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Se bedömning och betygsättning. 10.4 Genomsnittligt meritvärde 10.4.1 Årskurs 6 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6. 44 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex. Mål Höja meritvärdet Resultat Tabell 24. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid År 2013 2014 2015 Genomsnittligt meritvärde 205,3 162,8 225,0 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Målet är uppfyllt. Måluppfyllelse Målet är helt uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Se bedömning och betygsättning 10.4.2 Årskurs 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk räknas även det in som ett 17:e ämne. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320/340 poäng. Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio. Mål Höja meritvärdet Resultat Tabell 25. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid År Genomsnittligt meritvärde 2011 2012 2013 2014 2015 saknas Saknas saknas 203,5 196,5 Källa: InfoMentor Analys av resultatet År 14/15 visar på sämre resultat än föregående året. 45 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Under läsåret har det kommit 5 nya elever till klassen. Alla nya elever har saknat erfarenhet av skolgång i Sverige eller har inte haft kontinuerlig skolgång. Det har givetvis påverkat det sammanlagda resultatet. Trots det har eleverna visat på positiv kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta med utvecklingsarbetet kring utveckling av lärandet (BFL) och öka pedagogernas kompetens i arbetet med läsförståelsen (Läslyftet). Se till att alla elever som är i behov och har rätt till studiehandledning och modermålsundervisning får det. 10.5 Behörighet till gymnasiet För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen. För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå. Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Mål Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Resultat Tabell 26. Andel (%) elever behöriga till gymnasieprogrammen jämfört över tid År Antal elever Andel behöriga EHS i % Andel behöriga ES i % Andel behöriga NT i % Andel behöriga Yrkesprogram i% Andel ej behöriga elever 2012/13 saknas saknas saknas saknas saknas saknas 2013/14 15 80,0 80,0 80,0 80,0 20,0 2014/15 18 55.6 66,7 66,7 66,7 33,3 Källa: InfoMentor 46 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Analys av resultatet Alla elever har inte behörighet till gymnasiet efter avslutat grundskola. År 14/15 visar på sämre resultat än föregående året. Under läsåret har det kommit 5 nya elever till klassen. Alla nya elever har saknat erfarenhet av skolgång i Sverige eller har inte haft kontinuerlig skolgång. Det har givetvis påverkat det sammanlagda resultatet. Trots det har eleverna visat på positiv kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta med utvecklingsarbetet kring utveckling av lärandet (BFL) och öka pedagogernas kompetens i arbetet med läsförståelsen (Läslyftet). Se till att alla elever som är i behov och har rätt till studiehandledning och modermålsundervisning får det. Utveckla arbetet kring det särskilda stödet. 47