Kvalitetsrapport 2015-16
Grundskolor i Föllinge Barn och
Utbildning och fritidshem Fölet.
Valsjöbyns skola
Rektor Anders Åsander
Laxsjö skola
Cederbergskolan
Fritidshemmet Fölet
Rektor Barbara Winqvist Staaf
Förord
Jag inledde mitt rektorsarbete i augusti 2014 och valde att använda resultaten av
skolinspektionens tillsyn, som genomfördes på Cederbergskolan under april 2014,
som självklar vägledning för att öka kvaliteten på verksamheten.
Följande områden skulle åtgärdas:
Grundläggande värden och inflytande
Trygghet och studiero
Särskilt stöd
Bedömning och betygsättning
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen samt Erbjudande
av utbildning och uppföljning av elevens närvaro
Under läsåret 2015/16 har vi fortsatt att ha fokus på ovan nämnda områden.
Stort fokus har varit på att vidareutveckla den pedagogiska kompetensen. Lärare
från alla områdets skolor har deltagit i den statliga satsningen Läslyftet. Genom att
aktivt arbeta med elevernas läsförståelse har vi strävat efter att öka elevers
delaktighet i lärandet för att öka måluppfyllelsen. Det kollegiala lärandet hos
pedagogerna har varit en framgångsfaktor för att implementera de olika teorierna
kring läsförståelsen i undervisningen. Det har även bidragit till att lärare har fler
verktyg i arbetet med ledning, stimulans, anpassningar och särskilt stöd. Många
elever vittnar om att undervisningen har blivit tydligare och mer stimulerande.
För att öka elevinflytande har vi även arbetat tematiskt och eleverna har varit
delaktiga i planeringen och utvärderingen av undervisningen. Äldre elever på
Cederbergskolan har varit med och skapat väggmålningar, tillverkat möbler och
anlagt en cykelbana för att förbättra sin skolmiljö.
Det har även funnits en del utmaningar då det i en av klasserna under höstterminen
hade utvecklats ett klimat som präglades av respektlöshet och kränkningar både
mot kamrater och vuxna. Det krävdes åtgärder på både individ och gruppnivå.
Både lärare och många elever vittnar om att vi är på väg mot en positiv förändring
men det gäller att fortsätta arbetet nästa läsår.
Vi har under året välkomnat många nyanlända elever och skapat nya stukturer och
rutiner för att kunna leva upp till Skollagens krav. Det är en utmaning och även här
behövs det kompetenta pedagoger som bemästrar språkutvecklande arbetssätt.
En rad långtidsjukskrivningar har påverkat verksamheten negativt och har krävt
olika extralösningar för att kunna erbjuda elever den lagstadgade undervisningen.
Rekryteringsfrågan har tagit väldigt stor del av rektorsuppdraget och minskat
möjligheten att vara med i verksamheten genom att göra besök i undervisningen.
Samtidigt som jag arbetar som rektor har jag även under läsåret påbörjat
rektorsutbildningen som är stimulerande och hjälper mig att arbeta vidare med
verksamhetsutveckling.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet ........................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ............................................................................... 10
3
Statistik .......................................................................................................11
3.1
Personal .......................................................................................................... 11
3.1.1 Förskola ............................................................................................. 11
3.1.2 Fritidshem ......................................................................................... 11
3.1.3 Förskoleklass, grundskola, grundsärskola ......................................... 11
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 11
3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola ...................... 11
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................12
Rektors mål för enheten/-erna .................................................................................... 12
4.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 12
4.1.2 Förskoleklass ..................................................................................... 12
4.1.3 Grundskola ........................................................................................ 12
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................14
5.1
Fritidshem ....................................................................................................... 14
5.2
Förskoleklass .................................................................................................. 14
5.3
Grundskola ..................................................................................................... 15
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................16
6.1
Fritidshem ....................................................................................................... 16
6.2
Förskoleklass .................................................................................................. 16
6.3
Grundskolan ................................................................................................... 17
7
Utveckling och lärande ..............................................................................20
7.1
Fritidshem ....................................................................................................... 20
8
Undervisning och lärande..........................................................................21
8.1
Förskoleklass .................................................................................................. 21
8.2
Grundskola ..................................................................................................... 21
9
Extraanpassningar och särskilt stöd ........................................................24
9.1
Fritidshem ....................................................................................................... 24
9.2
Förskoleklass .................................................................................................. 25
9.3
Grundskola ..................................................................................................... 25
10
Bedömning och betygsättning ..................................................................27
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 27
10.1.1 Årskurs 1 ........................................................................................... 27
10.1.2 Årskurs 2 ........................................................................................... 29
10.1.3 Årskurs 3 ........................................................................................... 30
10.1.4 Årskurs 4 ........................................................................................... 31
10.2
10.3
10.4
10.5
10.1.5 Årskurs 5 ........................................................................................... 32
Betyg............................................................................................................... 33
10.2.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 33
10.2.2 Årskurs 7 ........................................................................................... 36
10.2.3 Årskurs 8 ........................................................................................... 37
10.2.4 Årskurs 9 ........................................................................................... 38
Nationella prov ............................................................................................... 40
10.3.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 40
10.3.2 Årskurs 6 ........................................................................................... 41
10.3.3 Årskurs 9 ........................................................................................... 42
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 44
10.4.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 44
10.4.2 Årskurs 9 ........................................................................................... 45
Behörighet till gymnasiet................................................................................ 46
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Cederbergskolan,
fritidshem, Laxsjö skola och Valsjöbyn skola. Kvalitetsrapporten ska spegla det
som skett i verksamheterna under läsåret 2015/16 .
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lär plattformen Info Mentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2 Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
I mitt ansvarsområde ingår följande grundskolor:
Laxsjö skola (1-6) med 26 elever och 2,4 lärartjänst.
Cederbergskolan (1-9) med 127 elever och 10 lärartjänster.
Fritidshemmet Fölet med 45 barn och 2.4 fritidspedagogtjänst.
I Föllinge Barn och Utbildning finns det en verksamhet till som för tillfälle saknar
rektor. Därför väljer jag att redovisa även verksamheten i Valsjöbyn skola (1-6)
med 16 elever och 1,4 lärartjänst.
Området har ett Elevhälsoteam som under ledning av rektor består av
skolpsykolog, kurator och specialpedagog. Det finns även en specialpedagog som
arbetar 40 % med bland annat handledning av Läslyftet och utveckling av den
pedagogiska kompetensen. Det finns även en Studie- och yrkesvägledare som är
kopplad till verksamheten på Cederbergskolan.
Området Cederberg och Laxsjö har en egen vaktmästare medan Valsjöbyn, på
grund av stora avstånd, har egen lösning när det gäller vaktmästaruppdrag.
Under läsåret har verksamheten påverkats av långtidsjukskrivningar och vi har
saknat både lärare, fritidspedagoger, kurator, rektor och specialpedagog. Eftersom
rekrytering av behöriga vikarier är näst intill omöjlig har vi försökt lösa
personalbristen på alla möjliga sätt.
Föllinge Barn och Utbildning är till ytan det största rektorsområdet inom
kommunen. 2010 fanns det 485 invånare i tätorten Föllinge. Området är glesbygd
där Föllinge är det största samhället. Idag har befolkningen ökat då många
nyanlända har placerats i området. Det finns bussförbindelse mellan området och
Krokom oftast 2 gånger per dag.
I Föllinge finns det F-9 skola och fritidshem. Från Föllinge till de övriga skolorna
varierar avståndet från 25 km till 75 km. Från och med årskurs 7 går alla elever på
Cederbergskolan i Föllinge. För de elever som har den längsta skolvägen handlar
det om ca 90 km till skolan.
På grund av antalet elever är verksamheterna integrerade och i Laxsjö och
Valsjöbyn är det åldersblandade klasser. Även på Cederbergskolan finns det två
ålderblandade klasser.
I oktober 2014 fanns det sammanlagt 163 elever inskrivna i områdets tre
grundskolor. Idag är det 169. De flesta nya elever är nyanlända och har ett annat
modersmål än svenska. Inför läsåret 15/16 hade mer än 20 elever på
Cederbergskolan ett annat förstaspråk än svenska.
På skolan i Valsjöbyn finns det elever som har samiska som första språk och har
rätt till undervisning i samiska.
Från slutet av ht14 har Cederbergskolan förberedelseklass för nyanlända elever. I
slutet av vt16 fanns det 19 elever som deltog i undervisningen i förberedelseklassen
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
och även integrerades i den ordinarie undervisningen i sina hemklasser. Det är
viktigt att notera att mål om att alla efter årskurs 9 ska vara behöriga för gymnasiet
blir helt verklighetsfrämmande. Även övriga mål om betyg blir helt missvisande i
resultatredovisningen. Alla pedagoger kan göra ett fantastiskt arbete som leder till
att eleverna utvecklas optimalt men ändå utifrån målen notera misslyckanden.
2.2
Materiella förutsättningar
Generellt är lokalerna anpassade för verksamheterna. En del av lokalerna på
Cederbergskolan är omoderna och slitna och behöver ommålning och underhåll.
Det påpekades redan i förra årets kvalitetsrapport. En del snickerier ser ut som
”hemmalösningar” och är inte estetiskt tilltalande och representativa. Den fysiska
miljön på Cederbergskolan både inom och utomhus kan knappast beskrivas som
stimulerande lärmiljö för våra elever.
Elever och skolpersonal har själv gjort insatser för att förbättra situationen men det
behövs mer genomtänkta och välplanerade insatser och investeringar i den fysiska
arbetsmiljön för att öka trivseln för elever och personal.
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3 Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Förskola
3.1.2
Fritidshem
Tabell 1. Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning 15 okt 2015
Enhet Fölet
Andel (%)
med pedagogisk
högskoleutbildning
Fritidshem
0%
3.1.3
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 2. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet Föllinge BoU
Andel (%)
behöriga lärare
Förskoleklass
100 %
Grundskola 1-3
100 %
Grundskola 4-6
100 %
Grundskola 7-9
62.5%
3.2
Barn/elever
3.2.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 3. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem*
49
26
23
Förskoleklass
16
6
10
Grundskola åk 1
22
13
9
Grundskola åk 2
23
14
9
Grundskola åk 3
19
10
9
Grundskola åk 4
20
17
3
Grundskola åk 5
15
8
7
Grundskola åk 6
10
3
7
Grundskola åk 7
16
7
9
Grundskola åk 8
16
8
8
Grundskola åk 9
16
5
11
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4 Ledning och utveckling av utbildningen
Rektors mål för enheten/-erna
4.1.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Elevernas delaktighet och inflytande över den dagliga verksamheten.
Förbättringsområde
Utöka elevernas reella inflytande genom att eleverna är med i planeringen och
utvärderingen av den dagliga verksamheten.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Under ht 15 har personalen startat arbete kring pedagogiska planeringar och
planerat rutiner kring hur eleverna kan utöva sin delaktighet (fritidsrådet,
förslagslådor etc.). Arbetet har inte genomförts fullt ut.
Analys av resultatet
Personalsituationen påverkar kvaliteten i verksamheten. Personalsituationen har
varit ansträngd och tillfälliga vikarier har saknat kompetens och erfarenhet av
liknande arbete. Det har saknats kontinuitet i genomförandeprocessen Det är viktigt
att få kontinuitet och stabilitet i personalgruppen för att kunna vidareutveckla
pedagogiska processer. Då det saknas behöriga fritidspedagoger i hela området är
det önskvärt att kunna möjliggöra för fritidsledare och barnskötare att skaffa en
likvärdig utbildning.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortbildning av personalen och utveckling av det kollegiala lärandet under ledning
av rektor.
4.1.2
Förskoleklass
4.1.3
Grundskola
Mål enligt styrdokument
Varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal
och skrift på ett rikt och nyanserad sätt.
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Förbättringsområde
Öka elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen genom att utveckla
undervisningens kvalité. Utveckla det kollegiala lärandet, utveckla elevernas läs
och skrivförmåga och förankra de 5 strategierna utifrån Bedömning för lärande.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Det finns elever som har ökat sin måluppfyllelse och resultatet är kopplat till
arbetet kring elevernas förståelse av text.
Det kollegiala lärandet har fått en bredare spridning och har bidragit till bättre
kvalité i undervisningen.
Analys av resultatet
Lärare i områdets skolor har deltagit i den statliga satsningen ”Läslyftet”.
Det har varit en framgångsfaktor för att kunna arbeta systematiskt och kollegialt
med utvecklingen av den pedagogiska kompetensen kring undervisningen.
Pedagoger har testat en rad olika vetenskapligt beprövade undervisningsstrategier
och reflekterat kring det. Undervisningen har blivit mer varierande och det
kollegiala stödet bidrar till ständig utveckling av den egna kompetensen.
Det har visat på goda effekter när det gäller måluppfyllelsen för elever som är i
behov av anpassningar och har svårt att nå mål i ämnen som kräver bra
läsförståelse.
Arbetet kring kompetensutvecklingen har varit intensivt och en viktig förutsättning
för att vi ska lyckas fullt ut med att arbeta språkutvecklande i alla ämnen och alla
årskurser är att alla pedagoger är engagerade i arbetet och ser det som en naturlig
del i sin egen utveckling.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Under nästa läsår kommer vi att arbeta vidare med kompetensutvecklingen.
Arbetet kommer att ske kollegialt och systematiskt under ledning av handledare.
Vi kommer att arbeta med valda delar av ”Läslyftet” och ”Mattelyftet”.
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5 Grundläggande värden och inflytande
5.1
Fritidshem
Resultat
I den kommunala undersökningen för vårdnadshavare i fritidshem 2016 var det 7
% av vårdnadshavare som hade registrerat sina svar. Det är för få för att anses som
representativt. Även om det är få som har svarat så kan vi se att de flesta föräldrar
saknar information om hur personalen arbetar kring frågor om grundläggande
värden och inflytande. De är även frågande kring möjligheter för deras barn att vara
med och påverka planeringen av verksamheten.
Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyg BRUK som handlar om
elevernas delaktighet och inflytande.
Analys av resultatet
Även om det kontinuerligt pågår ett pedagogiskt arbete kring grundläggande
värden och inflytande så måste arbetet synliggöras för både elever och
vårdnadshavare och eleverna måste vara medvetna om syftet med de aktiviteter
som genomförs. Eleverna måste få mer inflytande i planeringen och genomförandet
av de olika aktiviteterna.
Pedagoger uttrycker att de behöver bli bättre på att ge eleverna möjligheter att ta
ansvar för den sociala, kulturella och fysiska miljön i fritidshemmet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Personalen kommer att arbeta med pedagogiska planeringar av verksamheten och
utveckla elevinflytande. Eleverna kommer att bli delaktiga i planeringen och
utvärderingen. Förslagslåda, fritidsrådet och andra former för elevmedverkan ska
vidareutvecklas.
Inför hösten kommer vi att arbeta systematiskt med normer och värden. Det gäller
för den pedagogiska personalen på alla skolor och fritidshem. Vi kommer att
använda oss av valda delar av BRUK.
5.2
Förskoleklass
Resultat
Se grundskola.
Analys av resultatet
Se grundskola.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se grundskola.
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5.3
Grundskola
Resultat
Enkäten kring elevernas syn på skolan och undervisningen som genomfördes 2016
och vände sig till elever i årskurser 5 och 8 visar på att bara 50 % av eleverna på
Cederbergskolan upplevde att lärarna tog hänsyn till elevernas åsikter och 32 % att
skolarbetet var stimulerande och väckte lust och nyfikenhet.
Eleverna på skolor i Laxsjö och Valsjöbyn upplevde att de gavs möjlighet till
delaktighet i undervisningen.
Vid varje elevrådsmöte har frågor kring grundläggande värden och inflytande på
Cederbergskolan diskuterats mellan rektor och elevrådsrepresentanter och eleverna
har haft möjlighet att framföra sina synpunkter.
På Cederbergskolan har vi haft utmaningar kring elevernas språkbruk och
antisocialt beteende. Äldre elever har uttryckt missnöje kring att flickor och pojkar
inte bemöts lika.
Analys av resultatet
Elevenkäten visar på att alla elever på Cederbergskolan inte ges möjlighet till att ha
aktivt inflytande över sin utbildning.
Frågor kring normkritiskt tänkande och jämställdhet måste diskuteras vidare bland
personalen.
Strukturer kring klassråds- elevråds- och arbetslagsmöten måste bli tydligare och
kopplas till varandra. Vi behöver hitta bra lösning kring hur yngre elever i
Förskoleklassen kan vara delaktiga i elevrådsarbetet på Cederbergskolan.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver arbeta vidare kring att öka elevernas delaktighet i sitt lärande och
diskutera med pedagoger hur vi tar reda på elevernas synpunkter i undervisningen
och hur förändrar vi undervisningen för att det ska upplevas mer stimulerande och
lustfyllt. Det kommer att följas upp på arbetslagsmöten.
Inför hösten kommer vi att fortsätta arbeta systematiskt med normer och värden. En
gång i månaden kommer vi att arbeta normkritiskt och diskutera en eller flera
diskrimineringsgrunder, jämställdhet och hur vi ska hantera antisocialt beteende. Vi
kommer att använda oss av valda delar av BRUK. Detta arbete kommer också att
utföras i elevrådet och på klassmöten.
Vi utvecklar tydligare strukturer till klassråds-, elevråds- och arbetslagsmöten.
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6 Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Fritidshem
Resultat
Vi har för få underlag för att kunna beskriva ett resultat och göra en analys.
I den kommunala undersökningen för vårdnadshavare i fritidshem 2016 var det
bara 5 vårdnadshavare som hade registrerat sina svar. Det är för få för att anses
som representativt.
Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyget BRUK
Analys av resultatet
Pedagoger har genomfört delar av självskattningsverktyget BRUK
Pedagoger på fritidshemmet anser att det saknas gemensamma normer och regler
som har skapats i samråd med eleverna som en del av det förebyggande arbete.
Det saknas konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Eleverna behöver vara delaktiga i kartläggningen och analysen av resultaten. Det
krävs planering för vilka insatser som ska genomföras för att nå de önskade målen.
Eleverna ska vara delaktiga även i den delen av arbetet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi måste arbeta vidare med att främja lika rättigheter och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det måste tillsammans med
eleverna skapas gemensamma trivselregler.
6.2
Förskoleklass
Resultat
Skolgårdskartläggningen på Cederbergskolan och individuella samtal visar att de
flesta eleverna i förskoleklassen trivs på skolan men ibland har eleverna hamnat i
konflikter.
Eleverna är väl medvetna om skolans trivselregler och vet hur de ska reagera i en
konfliktsituation.
På skolorna i Laxsjö och Valsjöbyn är eleverna i förskoleklassen integrerade i
grundskoleverksamheten.
Analys av resultatet
Se grundskolan
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se grundskolan
6.3
Grundskolan
Resultat
Trivselenkäten visar på att eleverna i Laxsjö skola trivs bra eller mycket bra. Alla
elever uppger att de har flera kompisar. Ungefär hälften av eleverna uppger att de
har blivit retade någon gång på ett sätt som gjorde dem ledsna. En elev uppger att
man är rädd för någon eller något.
I övriga frågor har eleverna uppgett positiva svar.
Resultatet från skolgårdskartläggningen visade inga specifika områden där eleverna
kände sig otrygga.
Skolan har upprättat en kränkningsanmälning under läsåret.
Resultat av trivselenkäten på skolan i Valsjöbyn visar på att eleverna trivs bra eller
varken bra eller dåligt på skolan. Ungefär hälften av eleverna uppger att de har
blivit retade någon gång på ett sätt som gjorde dem ledsna.
I enkäten ser man att majoriteten av eleverna på Cederbergskolan trivs bra eller
mycket bra. Men:
2 elever trivs dåligt eller mycket dåligt
De flesta har flera kompisar, men 7 elever har bara en eller ingen kompis.
Mellan 1-9 elever har varit med om negativa handlingar utifrån antisociala
beteenden.
30 elever tycker inte att flickor och pojkar behandlas lika.
5 elever har fått höra obehagliga kommentarer om sin funktionsnedsättning.
11elever har blivit utsatta för något negativt och berättat, 1 elev har inte
berättat. 8 elever har fått hjälp, 4 elever har inte fått någon hjälp.
16 elever anger att de är rädda för någon på skolan.
5 elever har fått höra obehagliga ord och kommentarer om sin
funktionsnedsättning.
4 elever har upplevt att andra har sagt obehagliga ord med sexuell
betydelse, andra har gjort gester med sexuell betydelse, andra har tagit på
eleven på ett obehagligt sätt.
5 elever har fått höra obehagliga ord eller kommentarer om sin religion.
11 elever har fått höra obehagliga ord eller kommentarer på grund av sin
etnicitet, kultur eller sitt språk.
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Cederbergskolan gjorde en skolgårdskartläggning under höstterminen 2015. Vi såg
att korridorer var ett område där både yngre och äldre elever kände sig otrygga.
Även omklädningsrummen var obehagliga för många.
Pedagogerna tillsammans med eleverna planerade och genomförde insatser för att
ändra på situationen. Under vårterminen 2016 genomfördes det ytterligare en
skolgårdskartläggning som visade på att resultater hade förändrats och eleverna
kände sig tryggare i de flesta miljöer.
Skolan har upprättat 4 kränkningsanmälningar.
Resultatet av BRUK visar att personalen har kunskaper om hur diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en
trygg miljö. Man kartlägger regelbundet elevernas trygghet och trivsel men
eleverna är bara till viss del delaktiga i kartläggningen och analysen av resultaten.
Pedagogerna anser att de bidrar till ett gott skolklimat som präglas av tillit samt
förtroendefulla och öppna relationer mellan elever och personal. Elevrelationerna
är bara till viss del förtroendefulla och präglade av tillit enligt pedagogerna I två
klasser har man arbetat systematiskt med trygghet och studiero utifrån akuta
situationer och kartläggningar. I en av klasserna har arbetet varit framgångsrikt och
vid utvärderingar har både elever och föräldrar uttryckt att det skett en positiv
utveckling. I andra klassen kommer arbetet fortsätta även nästa läsår.
Analys av resultatet
På alla skolor behöver arbetet mot diskrimineringar och kränkningar fortsätta att
systematiseras. Skolorna behöver utveckla arbetet med analyser, att sätta
utvärderingsbara mål och att göra uppföljningar. Analyser, mål och uppföljningar
måste dokumenteras. Eleverna måste vara delaktiga i kartläggningen och analysen
av resultaten, när skolan avgör vilka insatser som ska sättas in. Elevinflytande
behöver utvecklas.
Vi ser att systematiskt arbete utifrån mål ger resultat. Hur kan vi använda oss av
den här erfarenheten?
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Områden som måste åtgärdas:
Att öka elevernas delaktighet i kartläggningar, analyser och planeringer av
åtgärder som skapar trivsel och trygghet på skolan.
Att utveckla det främjande arbetet med värdegrunden
Att utveckla kamratskapet i klasserna så att ingen ska känna sig utanför.
Att öka kunskaperna om hur man arbetar så att eleverna inte upplever att
flickor och pojkar behandlas olika.
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Att utveckla arbetet om hur goda relationer kan utvecklas och vårdas så att
kränkningar mellan eleverna och även från vuxna upphör.
Att utveckla strategier så att korridorer och entrén blir trygga platser för
alla.
Att arbetet med att upptäcka, utreda, anmäla och åtgärda diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling ska förankras än mer.
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7 Utveckling och lärande
7.1
Fritidshem
Resultat
Resultat
Vi har för få underlag för att kunna beskriva ett resultat och göra en analys.
Skola och fritidshem har bra förutsättningar för samarbetet kring elevernas lärande
då några av personalen arbetar i skolan/ förskoleklassen och fritidshemmet.
Analys av resultatet
Det är svårt att göra någon analys då det saknas underlag för resultatbeskrivning.
Det finns en hög andel av personalen som saknar relevant utbildning men har
erfarenhet av arbetet med barn. Det påverkar arbetet med pedagogiska planeringar
och förankringen av arbetet i styrdokument. Det är mer fokus på aktiviteterna och
”görandet” vilket medför att tydliga mål och förväntade resultat oftast uteblir.
Det saknas kontinuitet och uppföljning kring lärandeuppdraget.
Samarbetet mellan skola och fritidshem har påbörjats.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Skapa bra underlag för analysarbetet inför nästa läsår.
Arbeta vidare med att utveckla pedagogernas förmåga att planera, genomföra och
utvärdera aktiviteter som är kopplade till mål i läroplanen. Arbetet kring
personalens kompetensutveckling pågår i hela kommunen och även lokalt.
Det är önskvärt att det finns fortbildningsinsatser riktade till obehöriga
fritidspedagoger då det är svårt att rekrytera behörig personal.
Rektor måste skapa utrymme och former för samverkan och kunskapsutbyte med
förskola och skola för att stödja elevernas mångsidiga utveckling och lärande.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8 Undervisning och lärande
8.1
Förskoleklass
Resultat
Det finns inte dokumenterat resultat av elevernas lärande tillgängliga på
Infomentor.
Analys av resultatet
Se under rubriken Analys och resultat för grundskolan.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Undervisande pedagog ska dokumentera elevernas lärande med hjälp av
Infomentor.
Samma som i grundskolan.
8.2
Grundskola
Resultat
Cederberg
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Det största kunskapsutveckling finns bland elever i årskurs 4 och 2. Det lägsta är i
årskurs 8. Högst andel elever som är högpresterande finns i årskurs 7. Även i
årskurs 1 kunskapsutvecklingen visar på positiv trend då det är låg andel elever
som ej uppnår målen och ganska stor andel högpresterande elever,
När det gäller förhållanden mellan flickors och pojkars prestation så visar flickor
på högre kunskapsutveckling överlag då det är 19 % flickor som visar på hög
kunskapsutveckling. Pojkars resultat visar på 10,8 %. Det är högre andel pojkar
som riskerar att ej uppnå kunskapskraven (6,3 % ). De högst presterande pojkarna
finns i årskurs 1 och 7. Elever i årskurs 1 och 7 har haft samma lärare i svenska och
samhällsvetenskapliga ämnen.
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
I jämförelse med förra läsåret har andel röda ämnen minskat (från 5,7 till 3,4).
Lärarna har tillsammans skattat sina kriterier för måluppfyllelse och kriterier för
genomförande i BRUK: Kunskap, utveckling och lärande. Det är inga områden
som behöver åtgärdas omgående men heller inga som ”fungerar bra och behöver
säkras”. Frågor som tar upp förståelse av kunskapssyn, läroplanens mål och
kunskapskrav tas inte upp i BRUK.
Enkäten kring elevernas syn på skolan och undervisningen som genomfördes 2016
och vände sig till elever i årskurser 5 och 8 visar på att eleverna var nöjda med det
stödet de fick i undervisning och de flesta upplevde att lärarna förväntade sig att
eleverna ska nå kunskapskraven i alla ämnen. 55 % uppgav att de fick tillräcklig
feedback angående sitt skolarbete och visste vad som krävdes för att nå
kunskapskraven. Bara 50 % upplevde att lärarna tog hänsyn till elevernas åsikter
och 32 % att skolarbetet var stimulerande och väckte lust och nyfikenhet.
På skolorna i Laxsjö och Valsjöbyn var det för få elever i årskurs 5 för att kunna
dra generella slutsatser men den gemensamma bilden av upplevelsen är att eleverna
känner sig delaktiga och upplever undervisningen som stimulerande.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta vidare med den pedagogiska utvecklingen av lärandet (BFL), Läslyftet,
Mattelyftet.
Vi behöver arbeta vidare kring att öka elevernas delaktighet i sitt lärande och
diskutera med pedagoger hur vi tar reda på elevernas synpunkter i undervisningen
och hur förändrar vi undervisningen för att det ska upplevas mer stimulerande och
lustfyllt. Det kommer att följas upp på arbetslagsmöten.
Rektor kommer att följa upp resultat genom att göra kvalitativ undersökning bland
äldre elever över längre tid.
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9 Extraanpassningar och särskilt stöd
9.1
Fritidshem
Resultat
Det finns elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar i fritidshemmets
verksamhet.
Resurspersonen från skolverksamheten har följt med elever i behöv av särskilt stöd
till fritidsverksamheten.
Alla barn i fritidshemmet har haft en egen mentor som har kontakt med skolan och
vårdnadshavare.
Personalen har varit delaktig i utredningen, planeringen och genomförandet av
stödåtgärder och extranpassningar.
Analys av resultatet
Sjukskrivningar, brist på vikarier och kompetens har påverkat arbetet kring särskilt
stöd och anpassningar.
Personalen behöver mer kompetens och förståelse kring särskilt stöd och
anpassningar.
På grund av långtidsjukskrivning har det saknats specialpedagogkompetens för att
handleda och stödja personalen i arbetet kring särskilt stöd. Rektor har haft
regelbundna möten med personalen där enskilda ärenden har tagits upp och
tillsammans med personalen planerat och följt upp åtgärder som har varit
främjande för elever i behov av stöd. Kurator har tillsammans med personalen
utvecklat rutiner och regler för att skapa trygghet och förebygga konflikter.
Det finns en del nyanlända elever på fritidshemmet som inte kan svenska och har
svårt att göra sig förstådda. I vissa fall är det även svårt att ha bra kommunikation
med vårdnadshavare. Därför har vi under läsåret haft tillgång till arabisktalande
personal även i fritidshem. Rektor har vid inskrivningssamtal introducerat
vårdnadshavare till nyanlända elever i fritidshemmets rutiner för att skapa bra
förutsättningar till samarbete mellan hemmet och personalen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
En del nyanlända elever behöver hjälp med sitt mående. Skolan saknar
kompetens och möjlighet att erbjuda specialisthjälp. Behövs en plan på
huvudmannanivå. Även personalen behöver hjälp och stöd för att bemöta
traumatiserade vuxna och barn.
Vi kommer att skapa kontinuerliga tillfällen där pedagogerna tillsammans med
specialpedagogen kan utveckla innehållet i extra anpassningar för elever som är
i behov av särskilt stöd.
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
För att förbättra arbetet kring integration av nyanlända elever i fritidshemmet
kommer det under ht 2016 att finnas en integrationspedagog som stöd för
verksamheten.
9.2
Förskoleklass
Resultat
Resultat
Det går inte att utläsa enskilt resultat för förskoleklassen. Eleverna på skolorna i
Laxsjö och Valsjöbyn är integrerade i grundskoleverksamheten.
Analys av resultatet
Se samma som i grundskolan
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se samma som i grundskolan.
9.3
Grundskola
Resultat
I Laxsjö skola finns en elev med ett åtgärdsprogram.
Alla elever på Cederbergskolan har inte godkända betyg och flera elever har
identifierats med svårigheter att nå målen.
Vi har under året skapat rutiner för nyanlända elever. Under året har det kommit 23
nya elever, varav 2 elever har svenska som modersmål. Några av eleverna har
redan flyttat till en annan skola. Totalt på skolan har 32 elever annat modersmål än
svenska och de behöver svenska som andraspråk och flertalet behöver också
modersmålsundervisning och studiehandledning.
Vi har upprättat en Elevhälsoplan som innehåller rutiner för hur elever som riskerar
att inte nå målen ska uppmärksammas och få det stöd de behöver men i flera
ärenden har rutinerna inte följts.
Vi har också brustit i att ge ett flertal elever i behov av modersmålsundervisning
och studiehandledning det stöd de har rätt till.
Alla pedagoger har genomfört BRUK för att synliggöra deras förståelse av extra
anpassningar och särskilt stöd och tillsammans bestämma åtgärder för fortsatta
insatser.
Analys av resultatet
Enkäten kring elevernas syn på skolan och undervisningen som genomfördes 2016
och vände sig till elever i årskurser 5 och 8 visar på att eleverna var nöjda med det
stöd de fick i undervisningen men 2 elever upplevde inte att lektionerna och
skolgången var anpassade utifrån deras särskilda behov.
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Pedagoger på samtliga skolor uppger att de samtalar med eleven och
vårdnadshavarna samt anmäler till rektorn om de ser tecken på att en elev kan vara
i behov av särskilt stöd.
Det som pedagogerna uppger måste åtgärdas är tillgång till läromedel av god
kvalitet, datorer, bibliotek och andra hjälpmedel som en del av anpassningen av
undervisningen. Det finns även brister i kompetens kring hur de olika
kompensatoriska hjälpmedlen kan användas i undervisningen.
Pedagoger på Cederbergskolan uppger även att vi brister i att anpassa
undervisningen utifrån elevens förutsättningar och tidigare erfarenheter med fokus
på språk och kunskaper. Vi behöver bli bättre på att planera och följa upp
undervisningen kontinuerligt och vid behov anpassa planeringen till nya
förutsättningar.
Trots att vi regelbundet har arbetat med att implementera riktlinjerna för extra
anpassningar och särskilt stöd så har vi inte uppnått önskat resultat. Det är
fortfarande svårt för många pedagoger att synliggöra och formulera innehållet i de
extra anpassningarna. Pedagogerna behöver kontinuerligt stöd i arbetet kring att
planera, genomföra och utveckla extra anpassningar.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi kommer att skapa kontinuerliga tillfällen där pedagogerna tillsammans i
arbetslag, under ledning av specialpedagog, kan utveckla innehållet i extra
anpassningar för elever som riskerar att inte nå målen.
Vi kommer att fortsätta arbetet med bedömning för lärande och fördjupa
kunskaperna kring första nyckelkompetensen: Tydliga mål.
Vi arbetar vidare med att utveckla kompetenser kring språkutvecklande
arbetsätt och lyfter goda exempel från verksamheten för att inspirera alla
pedagoger.
Rektor och pedagoger i förberedelseklassen kommer att utveckla rutinerna för
mottagande av nyanlända så att åtgärdsprogram kommer att upprättas.
Vi fortsätter att utveckla rutiner kring kartläggningen av nyanländas kunskaper.
Rektor kommer att skapa fortbildningstillfällen för alla pedagoger kring
kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen.
Vi fortsätter implementera rutiner kring särskilt stöd och extra anpassningar.
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lär plattformen Info Mentor. Info Mentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har Info Mentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
Måluppfyllelse
Betyg
Nationella prov
Meritvärden
Behörighet till gymnasieskola
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
10.1.1 Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Måluppfyllelse i alla ämnen.
Måluppfyllelse
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
På Cederbergskolan är det i ämnena bild och engelska som eleverna har mer än
godtagbara kunskaper. Matematik är ämnet där elever riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven. Jämfört med förra årets resultat för årskurs 1 är det fler elever
som har mer än godtagbara kunskaper i flera ämnen. I klassen finns nyanlända
elever som har ett annat modersmål. Under läsåret har eleverna fått extra stöd i sitt
lärande och i sociala situationer av resurspersonal.
På Laxsjöskolan har alla elever godtagbara kunskaper och en elev har mer än
godtagbara kunskaper i ämnena matematik och svenska. Förra läsåret hade alla
elever i årskurs 1 godtagbara kunskaper.
Det är skillnad när det gäller måluppfyllelsen i Valsjöbyn i jämförelse med förra
året. Ämnen där elever riskerar att inte uppfylla kunskapskraven är matematik och
svenska som andra språk.
En samlad bild för hela området visar att matematik är det ämne där flest elever
inte lyckas nå kunskapsmålen och det är pojkar som inte har lyckats. Det finns
skillnader mellan flickors och pojkars prestationer.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet
kring anpassningar och särskilt stöd.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
10.1.2 Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
På Cederbergskolan är det i ämnena matematik och svenska som eleverna riskerar
att inte uppfylla kunskapskraven. I år når alla elever kunskapskraven i engelska.
Dessutom finns det även elever som har mer än godtagbara resultat i engelska,
matematik och svenska. Det finns skillnader i flickors och pojkars prestationer och
det är pojkar som inte når målen. I klassen finns nyanlända elever som har ett annat
modersmål och behöver studiehandledning.
På Laxsjö skola och Valsjöbyn skola når alla elever kunskapsmålen.
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet
kring anpassningar och särskilt stöd.
Fortsatt arbete kring elever i behov av anpassningar och stöd.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
10.1.3 Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
På Cederbergskolan är det i svenska, engelska och matematik där eleverna inte
uppfyller kunskapskraven och det är både pojkar och flickor. I samtliga ämnen
finns det elever som har mer än godtagbara resultat och de flesta är pojkar. I
klassen finns nyanlända elever som har ett annat modersmål och är i behov av
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
studiehandledning. Under läsåret har eleverna fått extra stöd i sitt lärande och i
sociala situationer av resurspersonal.
På Laxsjö skola är det i ämnet svenska som kunskapskraven inte uppfylls.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet
kring anpassningar och särskilt stöd. Fortsatt arbete kring elever i behov av
anpassningar och stöd.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
10.1.4 Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
På Cederbergskolan finns två ämnen där eleverna riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven – idrott och svenska som andra språk. Det är flickor som har mer
än godtagbara kunskaper. I klassen finns nyanlända elever som har ett annat
modersmål och är i behov av studiehandledning. Under läsåret har eleverna fått
extra stöd i sitt lärande och i sociala situationer av resurspersonal.
Elever i Laxsjö och Valsjöbyns skolor har godtagbara kunskaper i alla ämnen.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta det pedagogiska arbetet kring nyanlända elevers lärande.
Fortsatt arbete kring elever i behov av anpassningar och stöd.
10.1.5 Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
På Cederbergskolan är det i ämnena bild, engelska och svenska som eleverna
riskerar att inte uppfylla kunskapskraven. Idrott är det ämne där flest elever har mer
än godtagbara kunskaper. I klassen finns nyanlända elever som har ett annat
modersmål och är i behov av studiehandledning. Under läsåret har eleverna fått
extra stöd i sitt lärande och i sociala situationer av resurspersonal.
På Laxsjö och Valsjöbyns skolor har alla elever godtagbara kunskaper och i
Valsjöbyn är det flickor som visar på mer än godtagbara kunskaper i flera ämnen.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla arbetet kring anpassningar och särskilt stöd.
Fortsatt arbete kring elever i behov av anpassningar och stöd.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
10.2 Betyg
10.2.1 Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
33
KVALITETSRAPPORT 2015-16
34
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
På Cederbergskolan finns tre ej godkända betyg i ämnena svenska, svenska som
andra språk och engelska. Det finns nyanlända elever i klassen som har ett annat
modersmål än svenska och som på kort tid har inkluderats i undervisningen med
goda resultat och på längre sikt bedöms det att det är möjligt att uppnå
kunskapskraven i ämnet svenska som andra språk. Det flesta elever har betyg E och
det saknas elever som har uppnått betyg A och bara 2 har betyg B i något av
ämnena.
På Laxsjö skola når alla elever kunskapskraven men det är bara en elev som får
betyg A.
Arbetet med Läslyftet har visat på goda resultat i undervisningen och de olika
metoderna har hjälpt eleverna att utveckla läsförståelsen som har bidragit till
målluppfyllelse i samtliga ämnen.
Det finns för få elever för att kunna generalisera. Att det är så få elever som når
högre betyg är oroande.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete kring elever i behov av anpassningar och stöd.
35
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
Vidareutveckla arbetet kring studiehandledning och språkutvecklande arbetsätt.
I ämnena svenska och engelska behöver undervisningen ha mer fokus på
utvecklingen av elevernas skrivförmåga.
10.2.2 Årskurs 7
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Ämnen där eleverna har presterat bäst är svenska och moderna språk.
Undervisande lärare har arbetat språkutvecklande i de flesta ämnena vilket har visat
på goda resultat.
36
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Elever i klassen har haft bekymmer med bristande arbetsro. Ämnesundervisningen
har påverkats av att läraren har varit sjukskriven och det har varit svårt att hitta
utbildad vikarie. Allt det kan ha påverkat elevernas studieresultat
Klassen genomgick mentorsbyte i mitten av läsåret. Det har genomförts insatser på
både grupp och individnivå för att öka trivsel och arbetsro.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbetet kring regler och förhållningsätt bland elever för att skapa trivsel
och arbetsro.
Fortsatt arbete kring elever i behov av anpassningar och stöd.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
10.2.3 Årskurs 8
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
37
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I jämförelse med betygsresultat för samma elevgrupp vt15 har antal ej godkända
betyg halverats. Både elever och pedagoger har upplevt att de olika metoderna
kring utvecklingen av läsförståelsen har visat på goda resultat. Pedagoger har fått
nya verktyg i sitt arbete och utvecklat samarbetet med andra ämneslärare för att
anpassa undervisningen på bästa möjliga sätt. Det har resulterat i att flera betyg i de
samhällsorienterande ämnena har höjts och eleverna känner sig mera motiverade.
Det har även genomförts insatser på grupp och individnivå för att öka arbetsro i
undervisningen.
Det återstår en del utmaningar. Den lägsta måluppfyllelsen är i ämnena matematik,
svenska och engelska. Det är stora skillnader mellan flickors och pojkars
prestationer. I klassen finns nyanlända elever som är i behov av studiehandledning.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete kring elever i behov av anpassningar och stöd.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
Vidareutveckla arbetet kring studiehandledning och språkutvecklande arbetssätt.
Utveckla samarbetet kring ämneslärare genom att lyfta de pedagogiska frågorna i
arbetslaget och hitta gemensamma lösningar.
10.2.4 Årskurs 9
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
38
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Antalet ej godkända betyg har halverats i jämförelse med förra årets resultat för
samma elevgrupp (5 elever har fått godkända betyg i samhälsvetenskapliga
ämnen). Både elever och pedagoger har upplevt att de olika metoderna kring
utvecklingen av läsförståelsen har visat på goda resultat.
Det finns ett antal elever som har haft anpassad studiegång. En del elever är
nyanlända och har ett annat modersmål. Under vårterminen har det tillkommit nya
elever som har saknat kontinuerlig skolgång och tidigare betyg. En del elever har
behövt särskilt stöd i form av en resursperson, enskild undervisning och andra
anpassningar i undervisningen. Det finns skillnader mellan flickors och pojkars
prestationer.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
39
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.3 Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
10.3.1 Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat
Antal elever som nått kravnivån på respektive delprov per skola och kön Ämnesprov matematik åk 3
Årskurs: 3
Ämnesprov: Ämnesprov Matematik åk 3
Kommun: Krokom
Skola: Grupp (Laxsjö skola, Cederbergskolan, Valsjöbyns skola)
Läsår: 2015-2016
Skola
Total
Kön
Antal eleverDelprov ADelprov BDelprov CDelprov DDelprov EDelprov F1Delprov F2Delprov G1Delprov G2Godkännt alla delprov
Flickor
11
7
7
7
7
7
6
2
7
6
2
Pojkar
9
8
8
6
9
9
9
5
9
8
4
20
15
15
13
16
16
15
7
16
14
6
Antal elever som nått kravnivån på respektive delprov per skola och kön Ämnesprov svenska åk 3
Årskurs: 3
Ämnesprov: Ämnesprov Svenska åk 3
Kommun: Krokom
Skola: Grupp (Laxsjö skola, Cederbergskolan, Valsjöbyns skola)
Läsår: 2015-2016
Skola
Kön
Antal elever Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Godkänt alla delprov
Cederbergskolan Flickor
11
7
7
7
7
7
7
7
7
Pojkar
9
9
8
8
7
8
8
8
7
7
20
16
15
15
14
15
15
15
14
14
Total
7
Analys av resultatet
På Cederbergskolan har bara 3 av 16 elever klarat alla delprov i matematik. Den
svåraste utmaningen var att använda skriftliga räknemetoder. Pojkar visade på
bättre resultat än flickor. Det finns en del nyanlända elever som var med och
genomförde provet.
I ämnet svenska klarade 10 elever av 11 alla delprov. När det gäller ämnet svenska
som andra språk så fanns det en elev som lyckades med alla delprov.
I Laxsjö klarade nästan alla elever alla delprov i ämnet matematik och 3 elever
klarade alla delprov i ämnet svenska.
Resultaten visar på att vi behöver arbeta vidare kring elevernas måluppfyllelse i
ämnet matematik i årskurs 3 på Cederbergskolan.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
40
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet
kring anpassningar och särskilt stöd. Fortsatt arbete kring elever i behov av
anpassningar och stöd.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
Mer fokus i matematikundervisningen kring skriftliga räknemetoder, geometri och
problemlösning.
10.3.2 Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
[Skriv tabellrubrik]
41
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Det finns för få elever i årskurs 6 på Cederbergskolan för att kunna göra en mer
generell analys när det gäller resultat i svenska och engelska.
På Laxsjö skola har skrivdelen i båda ämnena varit den största utmaningen för
eleverna samtidigt som eleverna har visat på god läsförståelse och förmåga att
uttrycka sig muntligt.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete kring elever i behov av anpassningar och stöd.
Arbeta vidare med att utveckla elevernas skrivförmåga.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
10.3.3 Årskurs 9
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
42
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Av 16 elever klarade 7 elever alla delprov i ämnet engelska. Alla elever
genomförde inte alla delar i provet eftersom alla eleverna vid provtillfället inte var
inskrivna på Cederbergskolan. Dessutom fanns det nyanlända elever som aldrig
tidigare läst ämnet engelska. De största utmaningarna i engelskan var läs- och
hörförståelsen och den muntliga förmågan. 52 % av eleverna fick lika betyg som
resultatet på det nationella provet och 41,2 % högre betyg.
Det var något bättre resultat i ämnet svenska då 9 av 12 elever klarade alla delprov.
5,9 % av eleverna fick lägre betyg än resultatet på det nationella provet, 29,4 %
fick samma betyg och 35,3% högre.
Det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors prestationer i svenska och
engelska.
I ämnet matematik klarade alla elever godkänt eller bättre med undantag av en elev
som påbörjade sin skolgång senare och saknade kontinuitet i sin tidigare skolgång.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tidiga insatser för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Utveckla arbetet
kring anpassningar och särskilt stöd.
Utveckla undervisningen i ämnet matematik och arbetet kring elevernas
läsförståelse. (Kompetensutveckling för alla lärare – BFL och valda delar av Läsoch Mattelyftet under läsåret 15/16. Utveckling av det kollegiala lärandet.)
43
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.4 Genomsnittligt meritvärde
10.4.1 Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Eleverna på Laxsjö skola har höjt meritvärdet. Det är för få elever för att göra en
mer generell analys av meritvärdet eller jämföra med förra årets resultat. På skolan
i Laxsjö fanns inga elever i år 6 förra året men i jämförelse med läsåret 2013/14 har
meritvärdet höjts. Meritvärdet på Cederbergskolan i jämförelse med förra årets
resultat har sänkts.
44
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se fortsatta åtgärder, betyg och nationella prov för årskurs 6.
10.4.2 Årskurs 9
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk
räknas även det in som ett 17:e ämne.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320/340 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Meritvärdet för elever i årskurs 9 har höjts i jämförelse med förra årets resultat från
165,8 till 180,9 vilket är lågt resultat när det gäller Krokoms kommun och riket i
övrigt. Både flickor (från 205 till 243,5 ) och pojkar (från 150,8 till 154,8) har höjt
sitt meritvärde.
Vi antar att en bidragande orsak har varit utvecklingen av undervisningen
(Läslyftet) och även mer strukturerat arbete kring nyanlända elever när det gäller
mottagande, lärande och stöd i form av modersmålsundervisning och
studiehandledning. Det har funnits stödpersoner för enskilda elever och andra
anpassningar och stödåtgärder.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
45
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Se fortsatta åtgärder, betyg och nationella prov för samtliga årskurser.
10.5 Behörighet till gymnasiet
För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer
att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen.
För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i
ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller
Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och
samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.
För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även
ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska
programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå.
Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att
få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan.
Mål
Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.
Resultat
Analys av resultatet
Alla elever har inte behörighet efter avslutad grundskola. Det är något sämre
resultat i jämförelse med förra året. Samtidigt ökar antalet nyanlända elever som
påbörjar sin skolgång i högstadiets senare år och det blir mindre relevant att
jämföra resultat med föregående år. Det finns elever bland nyanlända som saknar
tidigare skolgång och i de fallen handlar det inte om att skaffa behörighet till
gymnasieprogram efter avslutad skolgång i årskurs 9.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Se fortsatta åtgärder, betyg och nationella prov för samtliga årskurser. Skolan
kommer att upprätta en handlingsplan kring kvalitetsutveckling för Studie- och
yrkesvägledning.
46
