Kvalitetsrapport 2014-15
Nyhedens skola
Krokom barn och utbildningsområde
Tomas Sjövall, rektor
Förord
Läsåret 2014/15 har spontant av flertalet personal med lång erfarenhet beskrivits
som det lugnaste på många år på Nyhedens skola. Det är såklart resultatet av flera
års målinriktat arbete med att förbättra elevernas kunskaper och sociala förmåga.
Som ny rektor på Nyhedens skola från augusti 2014 återkommer jag hela tiden till
att jag blir så otroligt väl bemött av eleverna, både i korridorerna och när jag har
haft förmånen att få vara ute i verksamheten på besök eller göra insatser som till
exempel vikarierande lärare. Detta säger även våra externa besökare och är något
som Nyhedens skola måste bevara och bygga vidare på.
Som framkommer i denna kvalitetsrapport har vi såklart en hel del utmaningar. Sett
till resultaten så presterar vi i enlighet med vad vi ska enligt de mätverktyg som
finns ligga på förväntat resultat sett i förhållande till elevernas sociala bakgrund
(och även föräldrars utbildningsnivå). Men vi kan bli bättre. Inte minst visar vår
analys inom Krokom/Dvärsätt/Rödön/Trångsviken/Aspås utifrån skriftliga
omdömen, betyg, nationella prov och lärarnas egna upplevelser att vi måste
förbättra elevernas läs- och skrivkunnighet. Detta påverkar resultatet i så många
ämnen. Det viktiga för mig och mina rektorskolleger är att detta arbete sker i ett F9 perspektiv och inte blir en fråga för enskild skola att lösa. Arbetet är då givetvis
väldigt långsiktigt.
Vi kan också se utifrån årets arbete på Nyhedens skola att närvaron måste
förbättras. Det som gör mig bekymrad som rektor är att det verkar finnas en
allmänt spridd acceptans att skolan är något som elever kan vara väldigt mycket
frånvarande ifrån. Den acceptansen ser vi inom alla typer av familjeförhållanden,
inom olika myndigheter och i andra instanser. Vi inom skolan ser att det är oerhört
viktigt att eleverna deltar i de lärprocesser som pågår dagligen.
Organisatorisk är jag bekymrad över att den administrativa bördan ökar på både
skolledning och lärare. På rektorsnivå är vi nu inne i minst sju (7) datasystem för
att lösa vår uppgift. Vi har ett antal viktiga strategiska förändringar som skett
föregående läsår och som kommer framöver. På pedagognivå införs från HT 15
dubbla mailsystem samt stora förändringar inom det dokumentationssystem som vi
har. Alla förändringar är absolut inte av ondo men leder ändå till att fokus, tid och
resurser flyttas från det centrala i vårt uppdrag till andra saker vars inverkan på ett
förbättrat resultat verkligen kan ifrågasättas.
Sammantaget: vi gör oerhört mycket bra på Nyhedens skola – vi har ett antal
utmaningar framför oss kommande läsår. När vi gjort så gott vi kan, gör vi lite till –
det gäller elever och personal.
Väl mött kommande läsår!
Tomas Sjövall
Rektor Nyhedens skola
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 7
2
Presentation av ansvarsområdet ............................................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ................................................................................. 9
3
Statistik .......................................................................................................10
3.1
Personal .......................................................................................................... 10
3.1.1 Grundskola ........................................................................................ 10
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 10
3.2.1 Grundskola ........................................................................................ 10
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................11
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål ......................................................... 11
4.1.1 Grundskola ........................................................................................ 11
4.2
Rektors mål för enheterna............................................................................... 12
4.2.1 Grundskola ........................................................................................ 12
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................17
5.1
Grundskola ..................................................................................................... 17
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................18
6.1
Grundskolan ................................................................................................... 18
7
Särskilt stöd ................................................................................................21
7.1
Grundskola ..................................................................................................... 21
8
Elevhälsoteamet .........................................................................................23
9
Bedömning och betygsättning ..................................................................24
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 24
9.1.1 Årskurs 7 ........................................................................................... 24
9.1.2 Årskurs 8 ........................................................................................... 25
9.1.3 Årskurs 9 ........................................................................................... 26
9.2
Nationella prov ............................................................................................... 27
9.2.1 Årskurs 9 ........................................................................................... 27
9.3
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 30
9.3.1 Årskurs 9 ........................................................................................... 30
9.4
Behörighet till gymnasiet................................................................................ 31
KVALITETSRAPPORT 2014-15
1
Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs på Nyhedens skola.
Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret
2014/15.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolans
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar.
Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till
läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans
dokumentation kring enskilda elever.
7
KVALITETSRAPPORT 2014-15
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB
(Statistiska centralbyrån).
8
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2
Presentation av ansvarsområdet
2.1
Organisation
Nyhedens skola är belägen i ett friluftsområde i utkanten av Krokoms centralort.
Nyhedens skola hade läsåret 2014/15 cirka 230 elever fördelade på 11 klasser i
årskurserna 7-9. Till det kommer mellan 10-15 elever i förberedelseklass.
Totalt arbetade 32 personer på Nyhedens skola samt en administratör och en rektor.
Rektor 1,0
Skoladministratör 0,75
Vaktmästare 0,5
Fritidsledare 2,0
Studie- och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare
finns på skolan men ligger under annat ansvar än rektors.
Kök, städ och fastighetsförvaltning ligger under annan förvaltning.
Nyhedens skola tar emot elever från sex olika skolor, Aspås skola, Dvärsätts skola,
Rödöns skola, Trångvikens skola, Kvarnbacksskolan och Näldenskolan. Skolan
inrymmer undervisningslokaler, skolmatsal och simhall.
På skolan finns tre arbetslag vars arbetslagsledare tillsammans med specialpedagog
och rektor utgör skolans ledningsgrupp. Skolans specialpedagog har i samverkan med
rektor utformat klasserna efter besök på avlämnande skolor samt överlämnande från
elevernas lärare och specialpedagoger. Eleverna är inkluderade i klass, ingen elev är
placerad i liten undervisningsgrupp. Under verksamhetsåret har skolan haft fyra
förstelärare utsedda av förvaltningsledningen.
2.2
Materiella förutsättningar
Nyhedens skola består av fyra huskroppar som tillsammans inrymmer lokaler för
undervisning, mat- och rastverksamhet samt dans och bad. Utemiljön erbjuder olika
aktiviteter t.ex. basketboll, volleyboll, orientering, skidåkning, skridskor och friluftsliv.
Vid skolan finns Krokoms IP, en komplett anläggning rustad för större
tävlingsarrangemang inom exempelvis fotboll och friidrott.
9
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3
Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Grundskola
Tabell 1.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
11,9
85
65
Grundskola 7-9
* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad
3.2
Barn/elever
3.2.1
Grundskola
Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Grundskola åk 7
88
41
47
Grundskola åk 8
65
26
39
Grundskola åk 9
76
48
28
10
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4
Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål
Förklaring
Betyder att målet är helt uppfyllt
Betyder att målet är delvis uppfyllt
Betyder att målet inte är uppfyllt
4.1.1
Grundskola
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Utfall
Alla elever ska känna
sig trygga och välkomna
till skolan
Enkäter och
utvecklingssamtal
Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt
pågående arbete i våra verksamheter. Alla
skolor gör planer för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas och
följs upp varje år. Under våren ska alla
rektorer och förskolechefer gå en utbildning
hos diskrimineringsombudsmannen för att
förbättra arbetet.
Alla elever ska gå ut
grundskolan med
behörighet till gymnasiet
Elevernas betyg och
behörighet till
gymnasiet.
Målet är inte uppnått. Alla elever har inte
behörighet till gymnasiet. Verksamheten
analyserar elevernas resultat och gör
förbättringar i undervisningen. För att
förbättra resultaten har kommunen under
innevarande ett utvecklingsarbete inom
analys området och även i att utveckla
elevernas lärande.
Alla elever i åk 9 ska ha
godkänt på nationella
proven
Resultaten på
nationella prov
Alla elever når inte godkänt på nationella
prov. Ett arbete med att analysera
resultaten och se hur undervisningen kan
förbättras pågår i verksamheten.
Förbättra kunskaper runt
analyser
Det pågår ett utvecklingsarbete med att
förbättra analyserna och vi har nått en
förbättring av kunskaperna kring analyser.
Öka
bedömarkompetensen
Ett utvecklingsarbete pågår för att öka
bedömarkompetensen hos pedagogerna i
det kollegiala lärandet.
Modersmålsundervisnin
g och studiehandledning
Antal elever som
erbjuds modersmål och
studiehandledning
Målet att erbjuda modersmålsundervisning
och studiehandledning till alla elever som
har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är
att hitta behörig personal i de olika
språkgrupperna. Organisationen runt
modersmål och studiehandledning behöver
ses över. En samordnare för detta har
anställts under året.
Öka den digitala
kompetensen
Enkätundersökning
Den digitala kompetensen behöver
utvecklas i vår kommun på alla nivåer.
Kompetensen har ökat men inte tillräckligt.
Målen ovan är på kommunövergripande nivå och resultatindikeringen
överensstämmer inte med nödvändighet Nyhedens skolas resultat.
11
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4.2
Rektors mål för enheterna
4.2.1
Projektet steget före – Nyhedens skola
Nyhedens skola har under läsåret 2014/15 bedrivit ett projekt som kallas Steget
före under ledning av Lena Gröndahl Oskarsson, specialpedagog. Projektet som
helhet beskrivs i sin helhet i en särskild projektbeskrivning samt redovisning till
SPSM som finansierar en specialpedagogtjänst.
Projektets mål är att stärka och utveckla lärare i sin praktik med fokus på didaktik,
samt att vidareutveckla ett relationellt förhållningssätt gentemot elever i behov av
särskilt stöd. Projektets sekundära mål är att diskutera, kartlägga och förändra
bedömningsrutiner för elever i behov av särskilt stöd och sammantaget närma sig
en skola för alla.
Mål enligt styrdokument
– Undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
– skolan tydliggöra läroplanens mål för elever och föräldrar.
– undervisningen bedrivs i demokratiska arbetsformer.
– skall undervisningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det
innebär att undervisningen ska vara forskningsbaserad och att det ska finnas stöd i
forskningen för de metoder skolan använder och de kunskaper son skolan lär ut.
Förbättringsområde
Särskilda stödinsatser och elevers delaktighet/inkludering.
Indikatorer
Resultat av elevenkät som visar
1. Upplevd inkludering socialt (delaktighet) och kunskapsmässigt.
2. Elevers upplevelse av hur deras kunskaper synliggörs och bedöms formativt och
summativt av
a. pedagoger
b. kamrater (kamratbedömning)
c. eleven själv (självbedömning)
Resultat av pedagogenkät
1. Pedagogens bedömningspraktik; hur bedömning används i undervisningen.
2. Pedagogens insikt om vad som krävs, skillnader elevers delaktighet/inkludering
samt vilka möjligheter det innebär att undervisa en mer heterogen elevgrupp.
12
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Handlingar/ insatser
Projektet har arbetat med fokusgrupper i årskurs 7 och 8. Elever har samtalat i
grupp under ledning av Lena Gröndahl och dessa samtal har styrts av de
frågeställningar som handledarna i dessa klasser har formulerat till eleverna.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Arbetet har varit omfattande och haft särskilt fokus på inkludering i praktiken samt
att utveckla lärarnas didaktiska kompetens och skapa goda förutsättningar att
utveckla sin undervisning. Projektet har också gett mycket bättre förutsättningar för
skolan att bedriva ett elevdemokratiskt arbete.
Analys av resultatet
Arbetet i projektet har haft positiva effekter i lärarnas egna didaktiska reflektioner
och förutsättningar att förbättra och utveckla sin undervisning. Förutsättningarna
för eleverna att reflektera och uttrycka tankar, åsikter med mera kring
undervisningen har utvecklats kraftigt i och med att förutsättningarna har getts.
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Sammantaget visar arbetet att långsiktiga resultat kräver ett långsiktigt arbete – att
hålla i och hålla ut blir en central del kommande läsår. Viktigt är också att sista
omgången med handledare nu kliver in i projektet från höstterminen 2015.
4.2.2
Ämnesgrupper Krokom/Dvärsätt BoU
Under läsåret 2014/15 har skolorna Nyheden, Dvärsätt, Rödön, Trångsviken.
Aspås, Kvarnback samt Hissmo bedrivit ett gemensamt ämnesutvecklingsarbete i
ämnena SO, musik och matematik. Totalt har lärarna träffats vid tre tillfällen under
1-2h och lärare från F-9 har deltagit i varierande omfattning.
Att komma fram till att lärare behöver utveckla in undervisning är ganska enkelt –
men det är samtidigt det svåraste en lärare har att göra. Att faktiskt ändra praktiska
yrkesutövning kräver tid, tålamod och ett professionellt förhållningssätt. Det krävs
också att det finns ett sammanhang där detta kan ske, det vill säga ett bra
pedagogiskt klimat och kolleger (eller andra inputs) som kan inspirera och visa på
bra lösningar (modellande till exempel).
Många lärare har själva uttryckt att de känner sig ensamma i sina ämnen och/eller
att det är svårt att upprätthålla en hög standard i många ämnen (1-6 lärare). Utifrån
analysen och lärarnas egna önskemål bestämde rektorerna på enheterna att vi skulle
satsa på ämnesträffar. Dessa skulle ledas av rektor/specialpedagog (som yttre ram)
och att förstelärare skulle kliva fram och ta ett ämnes/pedagogiskt ansvar.
Mål enligt styrdokument
13
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Ökad måluppfyllelse och kvalitetssäkring utifrån analys av nationella prov
processen juni 2014. I denna framkom att det är framför inom tre fält skolorna
behövde utveckla sin undervisning; den explicita undervisningen, elevernas läsoch skrivkunnighet samt den formativa bedömningen.
Förbättringsområde
Explicit undervisning
En tydlig del av analysen från 2014 var vikten av att utveckla den explicita
undervisningen. Den explicita undervisningen syftar kortfattat till att läraren uttalat
och tydligt undervisar i till exempel läs- och skrivkunnighet. Det kan jämföras med
implicit undervisning där läraren fokuserar på att kontrollera elevernas förmåga i
läs- och skrivkunnighet. Att utveckla den explicita undervisningen är alltså tätt
förknippat med att utveckla den formativa bedömningen.
Läs- och skrivkunnighet
Inte bara i analys av nationella prov mm framkommer det att eleverna behöver
förbättra sin läs- och skrivkunnighet. Det framkommer även i andra ämnen och
sammanhang där elevernas förmåga prövas. De flesta lärare nickar instämmande
när ämnet kommer upp på gemensamma analysdagar.
I ämnesträffarna var det alltså viktigt att denna förmåga arbetades särskilt med.
Formativ bedömning
Det formativa bedömningen syftar till att göra övningar med eleverna som ger
möjlighet för läraren (eller andra elever) att komma med konstruktiva
frågeställningar/synpunkter som gör att hen kan utveckla sitt arbete/uppgift.
Övningen betraktas inte som färdig och betygssätts (summativ bedömning) utan
den löper vidare. Arbetet syftar till att utveckla elevernas förmåga och detta sker
över tid. Det är viktigt att eleverna då förstår vilka kunskapskrav som är kopplade
till arbetsområdet samt vilka förmågemål som man arbetar med.
Indikatorer, handlingar/insatser
Arbetssättet var tänkt så att lärarna i ämnesgupperna skulle ta fram gemensamma
övningar/arbetsområden som de anpassade till respektive ålderskategori. Lärarna
skulle sedan gå ut och genomföra detta i respektive klass och sedan komma tillbaka till
träff, gemensamt utvärdera och förbättra övningen och sedan testa den igen och
jämföra resultatet. På träff tre skulle sedan en gemensam utvärdering sammanställas.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Den gemensamma utvärderingen visar för respektive utvecklingsområde:
Explicit undervisning
14
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Att lärarna arbetade fram gemensamma/liknande uppgifter som var
åldersanpassade. De modeller som användes ökade kunskapen hos lärarna om
elevens tankegångar och begreppsförståelse.
Läs- och skrivkunnighet
Lärarna hade jobbat med textanalys och att det arbetet behövde fortsätta och
utvecklas. De hade jobbat med begreppsförståelse samt inom matematiken med
benämnda tal.
Samtidigt angav många på utvärderingen att de inte hade jobbat med detta område
på ämnesträffarna.
Formativ bedömning
Det hade blivit bra diskussioner och samtal om kunskapskraven och elevernas
förmågor. Många lärare hade inte hunnit med att omsätta de som gjorts på
ämnesträffarna i praktiken och att de behövde mer underlag.
Analys av resultatet
Sammantaget visar det genomförda arbetet och utvärderingarna det finns ett starkt
behov och intresse av att samarbeta i ett F-9 perspektiv. Den ökade förståelse av
varandras uppdrag (sett utifrån läroplanen) och varandras olika förutsättningar
bidrar till att förståelsen kring varför det blir som det blir ökar.
Likväl utvecklas det professionella språket och skapar bättre förutsättningar att
utvecklas inom respektive ämne.
Likväl visar utvärderingarna att det behövs en tydlig formell ledare på
ämnesträffarna. Rektor och/eller specialpedagog ska leda arbetet.
Målbeskrivningen måste också tydliggöras vid varje tillfälle och följas upp på ett
sätt som gör att fler omsätter arbetet i praktiken (det vill säga utvecklar sin
undervisning).
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Gemensamma processer
Lärarnas egna utvärderingar från arbetet med ämnesträffar och np processen visar
på att de vill återinföra samrättningen av nationella prov. Inte alla enskilda prov
men att de delas upp mer jämnt mellan olika lärare. Exempelprov samlas till ett
gemensamt rättningstillfälle och bearbetas i grupp. En viktig aspekt blir hur vi kan
avdramatisera provens betydelse.
Fortsatta gemensamma ämnesträffar. Dessa kan bland annat ägnas åt att utforma
matriser där eleverna tydligt kan följa sin kunskapsutveckling. Språkutvecklande
arbetssätt arbetsmaterial (finns hos skolverket. Bra för alla elever men särskilt de
flerspråkiga eleverna). Praktiskestetiska lärare önskar ämnesträffar.
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Undervisningen
Lärarna anger att de vill jobba specifikt med vissa utvecklingsområde inom lä- och
skrivkunnighet inom och mellan olika ämnen. Konkret handlar det om
interpunktion, stavning och läsförståelse. Lärarna tror att högläsning, skriva och
läsa upp egna texter, fokusera på kvalitet (istället för kvantitet), självbedömning,
kamratbedömning mm är effektiva metoder. Matematiklärarna anger att det går att
utveckla den praktiska/laborativa matematiken, utveckla begreppsförtåelsen och att
utgå från konkreta och detaljerade metoder (algoritmer och begrepp) istället för
allmänna och generella metoder och tankegångar.
Det är viktigt att ge stöd till eleverna kring innehåll när de skriver texter (till
exempel med bilder) samt att öka förväntningarna på eleverna – i samtliga ämnen.
På respektive enhet
Det som efterfrågas är verksamhetsbesök av rektor och specialpedagog där denne
deltar vid undervisningstillfällen och ger feedback till läraren utifrån genomförd
undervisning.
16
KVALITETSRAPPORT 2014-15
5
Grundläggande värden och inflytande
5.1
Grundskola
Resultat, analys och fortsatt arbete
Hänvisas till beskrivningen av projektet Steget före.
17
KVALITETSRAPPORT 2014-15
6
Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Grundskolan
Resultat
Nyhedens skola har en plan mot diskriminering och för likabehandling. Planen
fastställs i januari varje år och delarna i revideras under läsåret efter arbete på
arbetsplatsträffar. Utgångspunkten i arbetet är att arbetet på träffarna ska öka
kunskapen om diskrimineringsgrunderna och samtidigt ge lärare och personal ett
underlag att jobba vidare med i elevgrupperna. Perspektivet i arbetet har varit
normkritiskt och syftar till att öka förståelsen om vad våra normer gör med vårt
beteende, agerande och förhållningssätt. Vi har alltså jobbat med modellande som
arbetsmetod.
Under vårterminen har diskrimineringsgrunderna kön och etnisk diskriminering
behandlats. Föräldrarådet har engagerats i arbetet med planen mot diskriminerig
och för likabehandling.
Under läsåret har elever i årskurs nio deltagit i På flykt som är ett
verklighetsbaserat rollspel där elever och lärare sätts i roller där de ska vara på
flykt. Dagen efterarbetades inom ramen för SO undervisningen och/eller klasstiden.
Under läsåret har ett mindre antal kränkningsanmälningar hanterats av skolan.
Dessa är rapporterade till huvudmannen.
Skolan genomförde också under läsåret en trygghetsenkät som är gemensam för
hela Krokoms kommun.
Trygghetsenkäten besvarades av totalt 155 elever (av 230 på skolan) vilket ger en
svarsfrekvens på 67 %. Trots att det avsattes gemensam lektionstid/klasstid för att
besvara enkäten valde många att inte göra det. Mest troligt är det ett uttryck för en
stor enkättrötthet.
Av 152 elever anger 92 % att de har flera kompisar i sin klass och 2,6 % anger att
de inte har någon kompis i sin klass (men kan ha det på skolan). 4 % anger att de
blir retade någon gång i veckan och lika många anger att de blir retade flera gånger
i veckan.
Under vårterminen arbetade skolan fram en närvaroplan. Denna plan syftade till att
systematisera arbetet med den höga frånvaron på skolan. Under stora delar av året
att upp mot 30 % av skolans elever mer än 10 % frånvarande.
För att göra arbetet hanterbart prioriterades eleverna i åk 7 och 8 samt de eleverna
med mer än 20 % frånvaro. Utifrån hög frånvaro har elev och föräldrar kallats in
till möte med rektor och/eller kurator. Ett antal kartläggningsfrågor ställs och syftet
är att hitta möjlig(-a) orsaker till elevens frånvaro.
Hälsofrämjande och förebyggande arbete
Kurator har under läsåret genomfört ett lektionspass om självförtroende och hälsa
kopplat till skolprestationer i samtliga klasser på Nyheden. Syftet har varit att öka
elevernas självkännedom och medvetenhet om hur de kan påverka sin hälsa och
hur detta i sin tur hänger ihop med skolresultat. Målet har varit att främja hälsa för
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15
att stödja elevernas utveckling mot målen. Lektionsbesöken har varit mycket
uppskattade av både elever och pedagoger.
Analys av resultatet
Lärarnas utvärdering av arbetssättet kring planen mot diskriminering och för
likabehandling visar att de är positiva till modellandet som arbetsmetod. De
efterfrågar en bank med olika övningar och diskussionsunderlag. Det är viktigt att
vuxna på skolan för att diskutera och höra varandras åsikter kring olika frågor just
för att öka förståelse kring att vi alla bär på normer och värderingar av olika slag.
En del lärare uttrycker att arbetet kring rasism och främlingsfientlighet är svårt
eftersom det är lätt att hamna i diskussioner med elever som har rasistiska och
främlingsfientliga åsikter. Dessa diskussioner kräver att läraren hr mycket kunskap
och kompetens på området för annars är det lätt att hamna i ett vi och de – det vill
säga att det blir en fråga om rätt och fel som är svår att komma vidare från.
I arbetet med rapportering av kränkande behandling finns fortfarande svårigheter i
kraven på en omfattande dokumentation. Till stora delar bygger den på rektors och
framför allt kurators dokumenterande. Det positiva är att det finns en levande
diskussion kring konflikter med mera i personalgruppen om/när/hur skolan går
vidare med konflikter och hanterar dessa som kränkningar. Ett grundläggande
problem är att många av de frågor som skolan måste hantera ligger utanför skoltid
vilket leder till att frågor som skett på fritiden följer med in på skolan. Skolan kan
då hantera situationen på skolan men har få eller inga möjligheter att agerar utanför
skolans ramar.
Skolan har också gjort omfattande insatser i framför allt två klasser under läsåret.
Insatserna har bestått i utökad resursfördelning av personal samt
sociala/pedagogiska insatser som syftar till att stärka klassens sammanhållning,
enskilda elevers förmåga att samarbeta med alla i klassen, elevernas förmåga att
sätta gränser och bidra till ett positivt arbetsklimat i klasserna. Arbetet har också
inneburit extra föräldramöten där EHT personal har deltagit.
-Ett förebyggande arbete har även genomförts i en klass i åk 7 under vårterminen.
Kurator genomförde inledningsvis en social kartläggning i klassen, arbetet
planerades och genomfördes därefter av specialpedagog, kurator och två pedagoger
tillsammans. Eleverna delades in i samtalsgrupper som träffades vid fyra tillfällen
för att samtal om olika frågeställningar kopplat till den pedagogiska och
psykosociala arbetsmiljön. Syftet med insatsen har varit att stärka elevernas
upplevelse av trygghet, studiero och sammanhållning i klassen. Under arbetets
gång bjöds även föräldrarna in till ett särskilt föräldramöte för göras delaktiga i den
pågående processen. Vid slutet av terminen upplevde både pedagoger och elever ett
större lugn i klassen. Ett fortsatt arbete kommer att göras under kommande läsår.
-Elevenkäten (trygghetsenkäten) ger ett i grunden positivt besked – de absolut flesta
trivs och har kompisar. Elevers och vuxnas berättelser tyder också på att Nyhedens
skola uppfattas som totalt sett en lugn och trygg arbetsplats.
19
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Det finns dock fortfarande stora utmaningar i vissa miljöer på skolan
(omklädningsrum), vissa attityder (vi och de) samt enskilda elevers utsatthet.
Närvaroplanen verkar ge effekt. Utifrån ett relativt litet underlag, därav försiktighet
i analysen, verkar det som om att närvaron ökar bland de elever som blir kallade till
ett möte tillsammans med sina föräldrar, alternativt separat. Klart är att den
rapporterade heldagsfrånvaron minskar och i vissa fall ökar istället ströfrånvaro
från enskilda lektioner. Totalt sett ökar i alla fall närvaron.
I ett par fall har arbetet med frånvaroplanen lett fram till ett större arbete kring elev
där andra instanser som till exempel BUP och socialtjänst har kopplats in.
Sammantaget innebär arbetet bättre förutsättningar för skolan att arbeta aktivt
utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med plan mot diskriminering och för likabehandling, arbete i
fokusgrupper inom ramen för projektet samt att få till bra uppstartsdagar i
inledningen av läsåret för att bygga trygga och bra klasser där alla känner en
gemenskap, trivs och har en trygg arbetsmiljö.
Arbetet med närvaroplanen kommer att fortsätta kommande läsår och
förhoppningsvis ge ännu bättre verktyg att agera på symptom innan frånvaron blir
alltför hög. Det gäller på organisation, grupp och individnivå.
20
KVALITETSRAPPORT 2014-15
7
Särskilt stöd
7.1
Grundskola
Genomförda insatser
Under läsåret har skolan genomfört omfattande insatser kring enskilda elever och
klasser. Stödet till enskilda elever har utgått från specifika behov som eleven har
och syftar till att förbättra möjligheterna för eleven att nå goda studieresultat.
Insatserna har varit organisatoriska (schemaanpassning mm), personella (särskild
pedagogisk resurs) samt strukturella (teknisk utrustning mm).
Under läsåret har skolan haft en inhyrd speciallärare som har kunnat bistå med
insatser på enskild elev nivå, i klasser samt övergripande på skolans EHT.
Skolan har en varierad förmåga att möta enskilda elevers behov och
förutsättningar. I de fall där det sker en tydlig och strukturerad överlämning där
rektor, handledare och andra representanter från EHT finns med fungerar det oftast
bra. I de fall där elevens behov är mer diffusa och överlämningar är vaga eller där
skolgången krackelerar under tiden på Nyheden är det svårare för skolan att ställa
om och möta elevens behov. Detta märks framför allt bland de elever där frånvaron
ökar kraftigt.
Rektor har under läsåret analyserat läget och kommit fram till följande:
-
Det behövs en strukturerad ärendehantering kring elevers frånvaro.
-
Det behövs ett tidigt och snabbt väl fungerande samarbete med hemmet.
-
Samarbetet med andra myndigheter såsom socialtjänst, BUP, polis mm
behöver förbättras.
-
Skolan behöver tillgång till en specialpedagog/speciallärare som
administrativt håller i elevärenden.
-
Den faktiska kompetensen kring hur lärare ska och kan bemöta elever med
särskilda behov behöver öka – inte minst kring tjejer med autism, adhd eller
liknande diagnoser.
-
På genomförda lektionsbesök under HT 14 blev den övergripande slutsatsen
att flera klasser behöver förbättra sitt arbetsklimat och fler lärare behöver
förbättra sin förmåga att differentiera sin undervisning.
-
Vi behöver förbättra arbetsgången kring mottagande av nya elever. Tydliga
rutiner finns i förberedelseklass men i övrigt behöver dessa förbättras.
Analys av resultatet
Organisatoriskt arbetar skolan med att förbättra förutsättningarna att lyckas med
elever i behov av särskilt stöd. I till exempel schemaläggning och resursplanering
är från HT 15 grundtanken att fler lärare ska fungera som resurs i sin egen klass (på
EV tid).
EHT utvecklar sitt arbete och kommer under HT 15 att arbeta fram en
elevhälsoplan.
21
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Rektor kommer att fortsätta att göra lektionsbesök och delta på utvecklingssamtal
för att också kunna bredda underlaget för analys.
Skolan kommer under läsåret 2015/16 inte att ha tillgång till specialpedagog (som
det ser ut i skrivande stund) vilket kommer att fortsatt påverka förutsättningarna i
arbetet med till exempel upprättande av åtgärdsprogram.
Kommunen har kommit överens med BUP om regelbundna avstämningsmöten
vilket förbättrar förutsättningarna kring att möta elevens behov gemensamt. Detta
gäller framför allt de elever som har samtalskontakt med BUP samt där det pågår
utredningar.
Fortsatt arbete med frånvaroplanen ska ge skolan bättre förutsättningar att möta
enskilda elevers behov samtidigt som det är viktigt att lyfta generella aspekter som
gör att skolan kan dra slutsatser och förändra på organisationsnivå.
Skolan behöver också på ett bättre sätt kartlägga elevers behov och förutsättningar
som kommer under året. Den kartläggningen behöver vara av pedagogisk och
social karaktär.
22
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8
Elevhälsoteamet
Genomförda insatser
Under läsåret 2014/15 har stora delar av elevhälsoteamet bytts ut. Endast två av
fem permanenta deltagare är med sedan tidigare (kurator och specialpedagog i
projektet). En stor del av arbetet har därför fokuserats på att diskutera EHT:s roll
och funktion på skolan.
Några konkreta saker har dock arbetats fram:
-
Närvaroplanen (se särskild beskrivning)
-
Inrapportering av orosanmälan enligt skollagen
-
Påbörjat arbete med lokal elevhälsoplan (klar HT 15).
-
Kurator och rektor har arbetat med likabehandlingsplanen inför apt (där
även specialpedagog i projektet samt skolsköterska deltagit).
-
Arbete med anmälningar kring kränkande behandling
Analys av resultat och fortsatta åtgärder
För kommande läsår är det viktigt att påbörjat arbete (t ex närvaroplan)
vidmakthålls och tidigt kommer igång på höstterminen.
Den lokala elevhälsoplanen ska bli färdig och EHT behöver förtydliga
ärendegången elev – lärare/personal – EHT osv.
Det är viktigt att arbetslagen får en tydligare funktion i elevhälsoarbetet. De
orosanmälningar enligt skollagen som kommer till rektor (och EHT) måste på ett
tydligare sätt hanteras i arbetslagen så att insatser kan delas mellan lärare och/eller
bli kända av de lärare som undervisar den aktuella eleven/klassen.
Ledningsgruppens arbete måste också tydligare kopplas till EHT där insatser på
organisatorisk nivå (t ex beslut om aktiviteter) tydligt ska stärka elevernas förmåga
att nå goda studieresultat.
En stor brist under läsåret 2014/15 har varit att dessa insatser inte har utvärderats (t
ex På flykt, teaterbesök mm). Tid för detta måste avsättas i alla instanser,
ledningsgrupp, EHT, arbetslag och apt.
23
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
•
Måluppfyllelse
•
Betyg
•
Nationella prov
•
Meritvärden
•
Behörighet till gymnasieskola
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans.
9.1.1
Årskurs 7
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 3. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2014/15
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Nyhedens skola
Läsår: 2014-2015
Årskurs: 7
Termin: Vt år 7
Ämne
-
Bild
Biologi
1
Engelska
F
E
D
C
B
A Total
2
15
36
29
5
87
3
27
28
18
8
1
86
14
15
23
17 15
2
86
1
86
Fysik
1
2
29
30
18
Geografi
2
1
34
33
16
47
18
16
Hem- och konsumentkunskap
24
5
86
2
83
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Historia
1
Idrott och hälsa
Kemi
1
Matematik
3
31
33
17
85
7
17
16
29 21
90
4
22
39
18
2
11
26
22
17
8
2
86
17
13
12 11
3
56
Moderna språk inom ramen för språkval
86
Modersmål
2
1
Musik
1
1
42
33
9
86
Religionskunskap
2
3
26
43
12
86
Samhällskunskap
2
2
46
20
16
86
Slöjd
5
32
39
10
1
Svenska
5
29
23
18
6
Svenska som andraspråk
2
1
1
25
Teknik
2
Total
2
1
6
87
2
83
3
46
12
15 67 481 495 286 85 11
86
1
440
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
9.1.2
Årskurs 8
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 4. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2014/15
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Nyhedens skola
Läsår: 2014-2015
Årskurs: 8
Termin: Vt år 7
Ämne
-
Bild
Biologi
Engelska
1
F
E
D
C
B A Total
1
13
28
21
63
2
12
24
24
1
8
12
11
19
9
31
22
9
1
Fysik
63
1
61
63
Geografi
1
24
17
21
Hem- och konsumentkunskap
1
24
25
11
Historia
2
23
19
19
Idrott och hälsa
6
7
25
17
9
64
Kemi
1
27
21
12
2
63
Matematik
8
19
19
14
4
Moderna språk inom ramen för språkval
1
18
9
7
9
1
2
1
Modersmål
1
25
63
1
62
63
64
1
45
5
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Musik
2
Religionskunskap
30
17
13
1
63
22
21
15
5
63
2
63
Samhällskunskap
1
21
20
19
Slöjd
1
20
30
10
Svenska
1
24
23
5
Svenska som andraspråk
1
4
Teknik
4
1
58
5
21
Total
61
37
4
2 37 353 370 241 48
3
62
1
054
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
9.1.3
Årskurs 9
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 5. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
Bild
Biologi
2
Engelska
F
E
D
C
B
A
Total
1
9
11
23
23
5
72
2
14
11
23
13
8
73
5
9
8
27
15
8
72
Fysik
2
2
19
10
21
13
7
74
Geografi
1
1
11
20
26
8
4
71
5
15
16
23
7
7
73
Hem- och konsumentkunskap
Historia
1
1
12
13
17
15
13
72
Idrott och hälsa
2
1
13
11
17
14
17
75
Kemi
3
1
18
11
24
11
6
74
Matematik
1
6
19
12
21
7
7
73
1
8
15
13
11
6
54
Moderna språk inom ramen för språkval
Modersmål
3
Musik
3
Religionskunskap
1
Samhällskunskap
1
1
1
1
4
14
24
23
5
3
73
16
8
21
11
14
71
12
17
25
9
6
71
Slöjd
5
8
32
18
10
3
76
Svenska
4
11
18
15
14
6
68
1
2
1
8
12
42
6
221
250
379
193
Svenska som andraspråk
1
Teknik
Total
18
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
26
38
5
68
120
1 219
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9.2
Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
9.2.1
Årskurs 9
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Tabell 6. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15
Ämnesprov - ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Engelska åk 9 - EN
98,5
Matematik åk 9 - MA
89,9
NO-ämnen åk 9 - FY
96,9
SO-ämnen åk 9 - RE
95,5
Svenska
åk 9 - SV
86,8
Svenska
åk 9 - SVA
50
Analys av resultatet
Svenska (gemensam analys åk 3, 6, 9 Dvärsätt, Rödön, Aspås, Trångsviken,
Kvarnback, Nyheden):
I år skedde ingen gemensam rättning och flera av dem som genomförde provet i år
hade önskat att den möjlighet fanns över stadie- och skolgränser. Gemensamt
bedömningsarbete var bra utifrån texter och läsning på djupare nivå i vardagen, inte
bara för nationella prov.
Eleverna faller på processen att sammanföra och tolka texten (process 3). Vi
behöver diskutera mer för att få gruppens samlade bild. Eleverna behöver träna att
hitta budskapen mellan raderna. (Process 2 – Hitta information, Process 1 - Dra
enkla slutsatser), det senare var tydligt inte minst i åk 9.
Eleverna har lyckats bättre med instruktion än att skriva gestaltande beskrivningar.
De skriver men inte så gestaltande. Svårt att ge den egna ”kamratresponsen” när de
arbetar med skrivandet till sig själva. Processen är en del av undervsiningen men
svårt att ta till sig i provsituationen. Bristande läsförmåga lyser igenom i fler
ämnen.
Fortsatt arbete
27
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Viktigt i det fortsatta arbete med att utveckla undervisningen (utifrån att dra
slutsatser från resultaten) är att rektor/specialpedagog specialgranskar de elever
som har missat på nationella proven. Finns det faktorer utanför undervisningens
innehåll som påverkat resultatet såsom:
o Elevens bakgrund
Konflikter
Byte/skolgång
Andra processer
Socialt
En stor fråga är hur vi får ihop f-3, 4-6 och 7-9? Följande delar inom
svenskaundervisningen ses som viktiga för att nå bättre resultat.
Diskutera texters budskap
Tidiga strategier
Tidig språkträning
Material och metod
Vidare frågor som pedagoger och skolledning kan jobba vidare med är hur vi möter
de elever som legat lågt i kunskapsutvecklingen så att de kommer vidare?
Börja tidigare med ansvarstagande (redan i f-klass), inte vänta in utan ha kraven på
detta.
Utvecklingsbehov
Inskolningsdagarna på Nyheden – hur använder vi oss av dessa och får
dessa kopplade till undervisningen framöver. Stökigt vid start i åk 7. Det
blir en fri start vilket medför onödigt stök.
Jobba med ”gruppen som grupp”.
Vidga perspektiven mellan de olika verksamheterna åk f-3, 4-6, 7-9. Blir
verkligheten för stor för fort när man börjar åk 7?
Kollegial bedömningsförmåga samt ökad likvärdighet.
Engelska (gemensam analys åk 6, 9 Dvärsätt, Rödön, Aspås, Trångsviken,
Kvarnback, Nyheden):
Undervisningen
I år skedde ingen gemensam rättning och flera av dem som genomförde provet i år
hade önskat att den möjligheten fanns över stadie- och skolgränser. Gemensamt
bedömningsarbete var bra utifrån texter och läsning på djupare nivå i vardagen, inte
bara för nationella prov.
28
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Skolorna behöver jobba vidare med skrift och kamratbedömning samt med korta
projekt. Lärare upplever att de är fastlåsta i läromedel. Goda exempel på
undervisning är att jobba mer med skrivande och explicit undervisning (t ex spech
där eleverna modellar för varandra). Eleverna behöver också jobba mer med
hörförståelsen som ett aktivt lärande och inte bara ett passivt lyssnande.
Samlad analys
Uppfattningen bland lärarna är att det är låga krav på nationella proven i engelska.
Flera elever är dåliga på stavning och skrivningen generellt samtidigt som fokus
ligger på att vara en god kommunikatör med ett bra innehåll. Viktigt att eleven får
fram det den tänker samtidigt som många saknar ordförråd och glosorna som de
tränar på behöver ett sammanhang. Viktigt att eleverna får träna på att lyssna på
olika typer av engelska.
Utvecklingsbehov
Eftersom det är låga krav i engelskan bör vi kunna lyfta de elever som blir
underkända. Olika skolor ger olika bilder av vad som behöver arbetas med men
stavning, grammatik och i ett sammanhang där eleven får skriva mer lyfts fram.
SO (gemensam analys åk 6, 9 Dvärsätt, Rödön, Aspås, Trångsviken, Kvarnback,
Nyheden):
I år skedde ingen gemensam rättning och flera av dem som genomförde provet i år
hade önskat att den möjligheten fanns över stadie- och skolgränser. Gemensamt
bedömningsarbete var bra utifrån texter och läsning på djupare nivå i vardagen, inte
bara för nationella prov.
Samlad analys
På SO provet i åk 9 räckte det med 16 av 60 poäng för ett E vilket är ett ganska lågt
krav. Det är flera elever som inte orkar skriva så mycket på provet eller att läsa
frågan. Vissa uppfattar provet som ett läs- och skrivprov och inte ett SO prov.
Även om eleverna i åk 9 är duktiga på att ta ställning i etiska frågor så blev det
svårare för dom när de skulle koppla ihop sina resonemang med religioner eller
ämnesmässiga begrepp. En slutsats är att många av eleverna är vana att diskutera
och fundera kring etiska ställningstaganden (utifrån t ex Olweus projektet).
I de mindre skolorna blir det svårt eftersom de läser i B form vilket får den
konsekvensen att det inte görs kronologiskt (i historia). Det blir också svårare att
repetera kunskaper (i åk 6 historieprov var det mycket rena faktakunskaper).
Provresultatet diskuterades också utifrån ett genusperspektiv men då var inte alla
resultat färdiga. Det är fler tjejer som producerar toppresultat men samtidigt en
grupp tjejer som presterar F eller inget resultat alls.
29
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Utvecklingsbehov:
I 4-6 disktueras om det behövs mer faktaundervisning utifrån att deras prov var så
pass faktabaserat. Alla behöver jobba med läsförståelse.
NO (gemensam analys åk 6, 9 Dvärsätt, Rödön, Aspås, Trångsviken, Kvarnback,
Nyheden):
I år skedde ingen gemensam rättning och flera av dem som genomförde provet i år
hade önskat att den möjligheten fanns över stadie- och skolgränser. Gemensamt
bedömningsarbete var bra utifrån texter och läsning på djupare nivå i vardagen, inte
bara för nationella prov.
Samlad analys
De flesta skolorna hade ämnet fysik på sitt nationella prov. Överlag godkända
resultat även om inte alla elever genomförde alla delprov. De flesta klarade av att
planera och genomföra experiment (fysik) men en viktig orsak till att flera inte
klarade provet anses vara dålig läsförståelse.
Utvecklingsbehov
Det är viktigt att träna på att argumentera och motivera (utifrån ämneskunskaper)
och att göra det muntligt och skriftligt. Den muntliga träningen skulle också
möjliggöra för fler pojkar att visa sina kunskaper. Även i NO uttrycker lärarna med
åldersblandade grupper att det blir svårare att hitta en bra nivå på undervisningen så
att den passar alla elever.
Det är viktigt att alla elever kan uttrycka sig och använda sin erfarenhet för att dra
slutsatser. Eleverna måste utveckla sin förmåga att ställa frågor som gör att de kan
hitta hypoteser och blir bättre på att analysera.
Vad gäller explicit undervisning uttrycker lärarna att de kunde jobba mer med
experiment och samarbeta mellan skolorna. Det kollegiala lärandet kan utvecklas
genom att gemensamt utgå från förmågorna vid planering och genomförande av
undervisningen samt att få fler ämnen att höra ihop med NO.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
9.3
Genomsnittligt meritvärde
9.3.1
Årskurs 9
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk
räknas även det in som ett 17:e ämne.
30
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320/340 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Tabell 7. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid
År
Genomsnittligt
meritvärde
2011
2012
2013
2014
2015
Saknas
Saknas
210,2
211,7
215,1
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
9.4
Behörighet till gymnasiet
För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer
att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen.
För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i
ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller
Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och
samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.
För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även
ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska
programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå.
Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att
få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan.
Mål
Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.
Resultat
Tabell 8. Andel (%) elever behöriga till gymnasieprogrammen jämfört över tid
År
Antal
elever
Andel
behöriga
EHS i %
Andel
behöriga
ES i %
Andel
behöriga
NT i %
Andel
behöriga
Yrkesprogram
i%
Andel ej
behöriga
elever
2012/13
86
84,9
84,9
82,6
84,9
15,1
2013/14
73
82,2
82,2
79,5
82,2
17,8
31
KVALITETSRAPPORT 2014-15
År
2014/15
Antal
elever
Andel
behöriga
EHS i %
Andel
behöriga
ES i %
Andel
behöriga
NT i %
Andel
behöriga
Yrkesprogram
i%
Andel ej
behöriga
elever
76
82,9
82,9
82,9
82,9
17,1
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
32
