Kvalitetsrapport 2014-15 Sånghusvallens förskola Junibackens förskola Ripans förskola Sånghusvallens, Junibackens och Ripans förskolor Ing-Marie Olsson förskolechef Förord Kvalitetsrapporten 2014-15 för Sånghusvallens, Junibackens och Ripans förskolor innehåller en beskrivning av det arbete som bedrivits under året på förskolorna. Innehåll 1 Inledning ...................................................................................................... 7 1.1 Bakgrund .......................................................................................................... 7 1.2 Syfte .................................................................................................................. 7 1.3 Dokumentation ................................................................................................. 7 2 Presentation av ansvarsområdet ............................................................... 8 2.1 Organisation ..................................................................................................... 8 2.2 Materiella förutsättningar ............................................................................... 10 3 Statistik .......................................................................................................11 3.1 Personal .......................................................................................................... 11 3.2 Barn/elever ..................................................................................................... 11 4 Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................12 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål för förskolan ................................... 12 4.2 Förskolechefens mål för enheterna ................................................................. 13 5 Grundläggande värden och inflytande .....................................................14 6 Trygghet och god miljö ..............................................................................15 7 Utveckling och lärande ..............................................................................16 8 Särskilt stöd ................................................................................................17 9 Redovisning av nyckeltal i förskola ..........................................................18 9.1 Samverkan hem och förskola ......................................................................... 18 9.2 Barnens delaktighet ........................................................................................ 18 9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ....................................... 19 9.4 Tillgänglighet.................................................................................................. 19 KVALITETSRAPPORT 2014-15 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom förskolor i Ås-området. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2014/15. 1.1 Bakgrund Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: – uppfyller nationella mål – svarar mot nationella krav och riktlinjer – uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella – kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.3 Dokumentation Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis: • Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete. • Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. • Förskolan dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. • Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 7 KVALITETSRAPPORT 2014-15 2 Presentation av ansvarsområdet 2.1 Organisation Jag har under året haft ansvar för tre förskolor i Åsområdet. Sånghusvallens förskola med fem avdelningar, Junibackens förskola med två avdelningar och Ripan som är en avdelning belägen i ett hyreshus i Byskogen. Ripan kommer att flytta in i den nya förskola som kommer att byggas på etapp fyra på Sånghusvallen under nästa år, dit även Sånghusvallens förskola flyttar. 8 KVALITETSRAPPORT 2014-15 Presentation av området Ås Solägget Galaxen Föräldrakooperativ Hjärtats förskola Personalkooperativ Pedagogisk omsorg 1 privat aktör Sånghusvallen skola F - 4 Ås skola, F -9 Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorg Fritidsgården Medvinden Sånghusvallen 84 barn 15,25 tjänst Ripan 15 barn 3 tjänst 4,5 km Rektorsexpedition 2 rektor grundskolan 1,5 rektor förskolan 1,5 skoladministratör 4,5 km 4,5 km Junibackens förskola 23 barn 4,2 tjänst 0 km Hovgläntans förskola 9 0 km KVALITETSRAPPORT 2014-15 2.2 Materiella förutsättningar Sånghusvallens förskola är relativt ny, startade verksamheten hösten 2009, vilket gör att lokalerna är fräscha och till stora delar ändamålsenliga. Gården är en skogstomt som ger barnen möjlighet till fantasifulla lekar. Föräldrarna jobbade under förra året med att förbättra gården bl a byggdes pallkragar för odling, man målade djurspår och hagar på asfalten mm. Det var mycket uppskattat av både barn och personal. Junibacken har bra miljö både ut- och invändigt. De har gångavstånd till både skog och sjö på vilket de också nyttjar ofta i sin verksamhet. Ripan, som har sin verksamhet i en lägenhet i Byskogen, har inte så funktionell utemiljö vid förskolan, men kan nyttja den närbelägna lekplatsen och de har också skog och sjö nära där de ofta vistas med barnen. Generellt tycker jag att vi har bra ute- och innemiljö i vårt område, men inget är ju så bra att det inte går att förbättra. T ex måste man hela tiden jobba med förbättringar av ljudmiljön i förskolornas lokaler eftersom det är en viktig arbetsmiljöfråga både för barn och personal. 10 KVALITETSRAPPORT 2014-15 3 Statistik 3.1 Personal Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014 Enhet Antal barn per årsarbetare Andel (%) med förskollärarutbildning Andel (%) kvinnor 5,43 0,51 100% Totalt Flickor Pojkar 2013 9 4 5 2012 16 9 7 2011 24 10 14 2010 39 18 21 2009 34 18 16 Totalt 122 59 63 Förskola 3.2 Barn/elever Tabell 2. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2014 Född år 11 KVALITETSRAPPORT 2014-15 4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål för förskolan Förklaring Betyder att målet är helt uppfyllt Betyder att målet är delvis uppfyllt Betyder att målet inte är uppfyllt Mål Resultatindikator Kommentar/analys Pedagogisk planering ska utgå från lärande, inte görande! Kvaliteten på pedagogiska diskussioner ska förskjutas från fokus på görande till fokus på att planlägga, genomföra och utvärdera lärande kopplat till läroplanen för förskolan. Genom enkät till all personal inom förskolan kartlägga personalens förståelse av ett antal gemensamma och grundläggande begrepp för förskolans lärprocesser. Genom att systematiskt reflektera och analysera innebörden av att ”se” bortom görandet i förskolans vardag och identifiera barnens lärprocesser har vi utvecklat vårt tänkande kring läroplanen. Skapa en röd tråd i förskolans dokumentation från planering via genomförande, uppföljning och utvärdering. Systematisk dokumentation från planering till uppföljning och utvärdering med fokus på att spegla barnens lärande Dokumentationen ska visa dels: Varje enskilt barns utveckling och lärande samtidigt som gruppens lärande och utveckling också ska kunna läsas fram i dokumentationen Etablera ett gemensamt yrkesspråk Genom en enkät kontrollera om personalen har samma uppfattning om innebörden av ett antal nyckelbegrepp Begreppen är lärprocess, lärandeaktiviteter, lärandeobjekt, pedagogisk planering, läsning och pedagogisk dokumentation. Systematik, kontinuitet och långsiktighet är avgörande för att etablera ett gemensamt yrkesspråk. Etablera ett gemensamt förhållningssätt kring att arbeta med barns olika funktionsnedsättningar utan att begränsa deras individuella utveckling mot att nå målen (SPSM alt SPIS) Färre antal barn som behöver stöd från SPSM eller motsvarande funktion. Deltagande personals utvärdering SPSM har färre antal nyupptäckta fall av barn med funktionsnedsättning där de behöver gå in och verka rådgivande och förebyggande. Insatsen är helt avslutad läsåret 2015-2016. Synliggöra läroplanens mål kring teknik och naturvetenskap för personal i det årshjul för fortbildning som kommunen bedriver. Antal deltagare i de handledningsgrupper som genomförs successivt till dess att vi når 50 personer, vilket är två/förskola. Två NT-utvecklare är under utbildning i Skolverkets regi. De handleder kollegor i grupper för att synliggöra NT i förskolan 12 Utfall KVALITETSRAPPORT 2014-15 Mål Resultatindikator Kommentar/analys Alla barn ska ha grundläggande digitala kompetenser för att barnen sedan ska kunna använda sina samlade erfarenheter och färdigheter att kunna gå in i F-klass. Tillgången till digitala verktyg i förskolan. Personalens förtrogenhet och kompetens Samtliga förskolor har två Ipads/avdelning. Tillgång till datorer och PROTEM finns i övrigt. Förskolorna saknar ett digitalt stödsystem. Etablera ett gemensamt förhållningssätt kring att arbeta med barns olika funktionsnedsättningar utan att begränsa deras individuella utveckling mot att nå målen (SPSM alt SPIS) Färre antal barn som behöver stöd från SPSM eller motsvarande funktion. Deltagande personals utvärdering SPSM har färre antal nyupptäckta fall av barn med funktionsnedsättning där de behöver gå in och verka rådgivande och förebyggande. Insatsen är helt avslutad läsåret 2015-2016. 4.2 Förskolechefens mål för enheterna Mål enligt styrdokument Normer och Värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Förbättringsområde Ny plan mot diskriminering och för likabehandling, tydliggöra rutiner och vilka blanketter som används vid anmälan om kränkning och diskriminering. Indikatorer Alla förskolor har nya planer mot diskriminering och likabehandling Handlingar/ insatser Alla jobbar med innehållet i sin plan och går igenom rutiner och blanketter Resultat/ vad har vi hittills uppnått Alla förskolor har en mer genomarbetad plan Analys av resultatet Vi kan jobba mer med det förebyggande arbetet i planen på förskolorna, t ex de delar som inte gör sig naturligt utifrån var man befinner sig. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Vi kommer att jobba vidare med normer och värden för att få in det naturligt i verksamheten. Att jobba normkritiskt i förskolan är viktigt för att påverka barns förståelse för och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. De vuxna är viktiga förebilder för barnen. 13 Utfall KVALITETSRAPPORT 2014-15 5 Grundläggande värden och inflytande Resultat Det förs många samtal mellan barn och personal, kring verksamhet, konflikter, värdegrundsfrågor, omsorg om varandra och allas lika värde. Verksamheten styrs mer utifrån barnens önskemål och intressen. Många barn är medvetna om hur ett majoritetsbeslut fungerar. Analys av resultatet Förskolorna jobbar både direkt och indirekt med att barnen bestämmer vad som ska hända under dagen, spontant och planerat. De ges möjlighet att påverka sin dag utifrån sina intressen och sin egen situation. Det sker mycket samtal mellan barn och vuxna vilket ger barnen förståelse och respekt för hur andra kan känna. Alla förskolor jobbar också för att träna barnen till att ta mer och mer ansvar för sig själv och sina tillhörigheter Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Värdegrundsarbetet är ett ständigtarbete i förskolan som ska pågå hela tiden. Viktigt också att förskolan har ett normkritiskt arbetssätt för att ge barnen möjlighet att själva ta ställning och inte anta gamla normer som rått i samhället. Förskolan ska också jobba för att ge alla barn samma möjligheter och att komplettera hemmen. 14 KVALITETSRAPPORT 2014-15 6 Trygghet och god miljö Resultat Nöjda och glada barn och föräldrar. En bra lärmiljö för barnen, som hela tiden förbättras och utvecklas utifrån aktuella behov. Analys av resultatet När det gäller arbetet med diskrimineringsgrunderna sker det t ex genom samtal och val av vilka böcker man läser för barnen, men också viktigt att fånga upp och svara på barnens frågor när de dyker upp. När den senaste planen mot diskriminering och kränkande behandling togs fram på förskolorna hade föräldrarna möjlighet att påverka innehållet genom ett remissförfarande där personalen gjorde planen och föräldrarna fick möjlighet att tycka till om innehållet innan vi beslutade om slutgiltig plan. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Viktigt att som vuxen att vara ”närvarande” och uppmärksamma all kränkande behandling som kan förekomma mellan barn och vuxna. Viktigt att jobba med personalens egna värderingar genom diskussioner om normer och värdegrund, att man kommer till en samsyn i hur vi jobbar för att inte ge barn förutfattade meningar om andra människor. Områdena Trygghet och Grundläggande värden hänger väldigt nära ihop 15 KVALITETSRAPPORT 2014-15 7 Utveckling och lärande Resultat Lärandet utgår i hög grad utifrån barnens intressen, man serverar inte svaren på barnens funderingar utan hjälper istället barnen lösa problem som uppstår. Barnens nyfikenhet uppmuntras inom alla områden. Den pedagogiska miljön ändras utifrån barnens intressen och inspirerande material finns framme. Analys av resultatet Språkutvecklingen och språkträning pågår hela tiden i all verksamhet på förskolan. Från att prata med och beskriva saker för barnen vid blöjbyten och när de sitter och äter till planerade aktiviteter med rim och ramsor, samlingar och sagoläsning. Matematik tränas på samma sätt i vardagliga situationer som dukning, delande av frukt, hur många är vi, användande av lägesord, som över och under mm. Men också i mer planerade former som med matematiklådor, där man tränar t ex taluppfattning. Två förskolor har deltagit i SPIS-utbildningen under året, en uppskattad utbildning med bra innehåll, men tyvärr har brist på vikarier gjort att alla inte kunnat delta vid alla tillfällen. Vi har också haft två stycken med i handledargruppen som NT-utvecklarna haft under året. Ett sätt att utveckla synen på och stimulera arbetet kring natur och teknik. Att bygga och konstruera av olika material är något som barnen får göra i stor utsträckning på förskolan. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Positiva förväntningar på barnens förmåga är viktigt för deras utveckling. Vardagssituationer ger bra möjlighet till utmaningar och lärande för barnen. Lek är viktig del i barnens utveckling och förståelse av sin omvärld. Att fortsätta utveckla arbetet med teknik i förskolan. Utveckla arbetet med språkutveckling t ex med medveten läsning av böcker för barnen, jobba för att ge barnen en positiv inställning till och ett intresse av böcker och läsning. Viktigt att jobba på ett sådant sätt så att alla barn ges samma möjligheter utifrån sina förutsättningar. Det är också viktigt att vi följer upp den fortbildning som vi planerar på kommunnivå, så att varje förskola utvecklar och förbättrar sin verksamhet. 16 KVALITETSRAPPORT 2014-15 8 Särskilt stöd Resultat Vi jobbar utifrån alla barns individuella behov. Analys av resultatet Verksamheten anpassas i så stor grad som möjligt så att alla barn kan delta. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Medvetandegöra alla att vi jobbar utifrån alla barns behov, ibland med stöd av specialpedagog eller habilitering. Det behöver inte alltid vara insats från särskild resurs eller extra personal för att stötta ett barn med behov av särskilt stöd för sin utveckling. Hitta ett arbetssätt där vi använder vår utökade specialpedagogresurs på ett så bra sätt som möjligt för att alla barn får en optimal utveckling. 17 KVALITETSRAPPORT 2014-15 9 Redovisning av nyckeltal i förskola Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) så är förskolans uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. För att åstadkomma detta måste man utforma en verksamhet som bygger på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt dokumentation för en god pedagogisk verksamhet. I kommun– och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner. Nyckeltalen i databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är en indikator på tillgänglighet. Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna som sammanställs av Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. 9.1 Samverkan hem och förskola För området samverkan hem och förskola redovisas fyra nyckeltal. Dialog med föräldrarna sker vid föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldrarådsmöten. När det gäller överlämning mellan förskola och förskoleklass sker det oftast mellan personalen efter att föräldrarna medgivit att det är ok för förskolepersonalen att informera om deras barn. Det skulle vara ok om föräldrarna var med vid överlämning. Tabell 3. Samverkan hem och förskola, oktober 2014 Andel barn på förskola: Värde – där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin 100% – där vårdnadshavare erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass 86% – där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen 100% Källa: Egen mätning 9.2 Barnens delaktighet Under området barnens delaktighet ingår fyra nyckeltal. Personalen intervjuar barnen inför utvecklingssamtalen. Barnen är mer och mer delaktiga i beslut om vad som skall göras under dagarna på förskolan. Tabell 4. Barnens delaktighet, oktober 2014 Andel barn på förskola: Värde – där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter 72% – där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter 86% – där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen 88% Källa: Egen mätning 18 KVALITETSRAPPORT 2014-15 9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Under dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ingår två nyckeltal. Tabell 5. Dokumentation och god pedagogiskverksamhet, oktober 2014 Andel barn på förskola: Värde – där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola 86% – där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten 72% Källa: Egen mätning 9.4 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs utifrån sex olika nyckeltal. Plats på förskola på önskat placeringsdatum och väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader. Vi har öppet utifrån det behov som finns i området 06:00-17:45. Tabell 6. Öppet på obekväm tid, oktober 2014 Skolområdet erbjuder någon förskola med öppet: Ja/Nej efter klockan 18.30 (ej nattis) Nej före klockan 06.30 (ej nattis) Ja Källa: Egen mätning Tabell 7. Personaltäthet, oktober 2014 Värde Nyckeltal Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) 4,3 Källa: Egen mätning Tabell 8. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, oktober 2014 Värde Nyckeltal Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum 94% Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde 31 Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, median 31 Källa: Egen mätning 19