KR_2016_UP - Krokoms kommun

Kvalitetsrapport 2015-16
Änge skola
Änge Barn och Utbildning
Ulrika Persson, rektor
Förord
Det gångna läsåret har varit ett år fyllt av utmaningar, hårt arbete och många glada
skratt och återupprättad arbetsglädje för såväl personal som elever. Jag upplever att
förmågan att se det positiva hos varandra, och i olika situationer, har ökat allt
eftersom läsåret framskridit och tilliten vuxna sinsemellan har ökat. Det har allt
igenom blivit ett mer tillåtande klimat där både personal och elever uppmuntras till
att våga prova, lyckas och misslyckas. Förhoppningsvis är det här en bidragande
orsak till att vi lyckats rekrytera ytterligare behörig personal till skolan och
dessutom fått en ökad tillströmning av högstadieelever som under ett antal år valt
andra alternativ.
De största utmaningarna har för egen del bestått i att prioritera i rektorsuppdraget
och hinna vara delaktig och ansvarig i alla delprocesser och vara pedagogisk ledare
för en så pass stor skola med så mångfasetterad verksamhet.
Vi har brottats med att inte kunna skapa tillräckligt god studiero i samtliga klasser
men även med förmågan att ge enskilda elever tillräckligt gott stöd för önskad
studieframgång. Pedagogernas utamningar går oftast hand i hand med rektors och
vice versa och de har på ett fantastiskt sätt trollat med resurser, kompetens och
tålamod för våra elevers bästa. Som exempel så tog vi emot 17 nya elever till vår
förberedelseklass under knappa 3 veckor efter sportlovet. Det, tillsammans med en
generell utökning av elevantalet inför läsåret 16/17, krävde en hel del
omorganisering av såväl lokaler som scheman och klasser/grupper. Läsåret
avrundades med nedpackning och nedmontering av diverse utrymmen inför en
utökning av klassrum.
Inför Läsåret 16/17 ser vi fram emot en utökning av ledningsresurs som ska kunna
möjliggöra att våra planerade strukturer kring såväl Elevhälsoarbetet som det
kollegiala lärandet ska kunna iscensättas och ge effekt för våra elever. Vi hoppas
även att den tid och energi vi har investerat i för att förbättra våra lärandemiljöer
ska upplevas positiv av såväl vår växande elevskara som föräldrar och andra
besökare.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet ........................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
Förskoleklass .............................................................................................................. 10
4 elever ....................................................................................................................... 10
Åk 1-6 10
Fritidshem................................................................................................................... 10
Förskola ...................................................................................................................... 10
Familjedaghem ........................................................................................................... 10
Förskola ...................................................................................................................... 10
Förskoleklass .............................................................................................................. 10
Fritidshem................................................................................................................... 10
Åk 1-6 10
Åk 7-9 10
Änge 10
Landön ........................................................................................................................ 10
Tulleråsen ................................................................................................................... 10
Förskola ...................................................................................................................... 10
Västbygden ................................................................................................................. 10
Förskoleklass .............................................................................................................. 10
Åk 1-6 10
Fritidshem................................................................................................................... 10
Förskola ...................................................................................................................... 10
2.2
Materiella förutsättningar ............................................................................... 11
3
Statistik .......................................................................................................12
3.1
Personal .......................................................................................................... 12
3.1.1 Förskoleklass, grundskola ................................................................. 12
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 12
3.2.1 Förskoleklass, grundskola ................................................................. 12
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................13
4.1
Rektors mål för enheten/-erna ........................................................................ 13
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................14
5.1
Förskoleklass .................................................................................................. 14
5.2
Grundskola ..................................................................................................... 15
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................17
6.1
Förskoleklass .................................................................................................. 17
6.2
Grundskolan ................................................................................................... 18
7
Undervisning och lärande..........................................................................20
7.1
Förskoleklass .................................................................................................. 20
7.2
Grundskola ..................................................................................................... 21
8
Extraanpassningar och särskilt stöd ........................................................22
8.1
8.2
9
Förskoleklass .................................................................................................. 22
Grundskola ..................................................................................................... 22
Bedömning och betygsättning ..................................................................23
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 23
9.1.1 Årskurs 1 ........................................................................................... 23
9.1.2 Årskurs 2 ........................................................................................... 24
9.1.3 Årskurs 3 ........................................................................................... 25
9.1.4 Årskurs 4 ........................................................................................... 26
9.1.5 Årskurs 5 ........................................................................................... 27
9.2
Betyg............................................................................................................... 29
9.2.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 29
9.2.2 Årskurs 7 ........................................................................................... 31
9.2.3 Årskurs 8 ........................................................................................... 33
9.2.4 Årskurs 9 ........................................................................................... 35
9.3
Nationella prov ............................................................................................... 37
9.3.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 37
9.3.2 Årskurs 6 ........................................................................................... 38
9.3.3 Årskurs 9 ........................................................................................... 39
9.4
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 40
9.4.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 40
9.4.2 Årskurs 9 ........................................................................................... 41
9.5
Behörighet till gymnasiet................................................................................ 42
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1
Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Änge F-9 skola .
Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 15/16 .
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
Änge skola ingår i Änge Barn och Utbildning. I området ingår Änge F-9 skola,
Kaxås, Hov och Näldens F-6 skolor, alla med varsitt fritidshem, Landöns
fritidshem samt 6 förskolor och 3 st Dagbarnvårdare. Till det har vi 2.0 rektorer
och 1,5 förskolechefer, 1,75 skoladminastörstjänst samt 1,7 specialpedagogtjänst.
Till vårt stöd finns även ett antal centrala tjänster inom Elevhälsan såsom
skolpsykolog, kurator, SYV, specialpedagog samt skolsköterska och skolläkare.
I området arbetar vi i team på skolledarnivå och samverkar kring ekonomi, visst
utvecklingsarbete och personalfrågor.
Mitt uppdrag omfattar fritidsgårdsverksamheten i Änge och Nälden samt hela
verksamheten vid Änge skola från F-klassen upp till åk 9 inklusive våra
Förberedelseklasser. Från och med årskurs 7 tar vi även emot elever från skolorna i
Hov, Kaxås och Nälden. Det innebär att jag ansvarar för dryga 250 barn och elever
samt 40 personal. Jag har inte uppdragit åt någon annan i min organisation att
fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Däremot finns det en arbetslagsledare per
arbetslag som tillsammans med mig utför visst beredande arbete gällande
organisation och struktur.
Våra samiska elever får i samarbete med Sameskolstyrelsen i Jokkmokk
undervisning enl Sameskolans kursplan. Detta har skett genom språk och
slöjdundervisning i skolan samt genom viss lägerverksamhet. Under läsåret 20152016 har Änge skola haft 14 elever som läst syd- och/eller syd samiska som
modersmål.
Vi har många olika språk representerade på Änge skola, förutom syd- och
nordsamiska även arabiska, persiska, polska, thai, hindi, serbokratiska, ryska,
turkiska, somaliska, tigrinia och spanska.
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Organisation Änge barn och utbildning
Tulleråsen
Nälden
Änge
6 km
20 km
Förskola
75 barn
Landön
Förskola
21 barn
20 km
Förskola
11 barn
Fritidshem
3 barn
3,0 tjänst
Förskoleklass
18 barn
Åk 1-6
141 elever
11 barn
2,5 Tjänst
Förskola
37 barn
5,6 Tjänst
Förskoleklass
Fritidshem
86 barn
14 elever
1,3 tjänst
Änge
Fritidshem
Rektorsexp.
54 barn
3,25 tjänst
2 rektor
2 förskolechef
1,45 specialpedagog
1,75 skoladministratör
Kaxås
10 km
Familjedaghem
Åk 1-6
138 elever
8,27 tjänst
Åk 7-9
verksamhetsvaktmästare
0,7 fritidsledare
96 elever
11,13 tjänst
Förskoleklass
Samisk integr.
1,32 tjänst
4 elever
Fritidsgård
0,75 tjänst
Åk 1-6
40 elever
Fritidshem
18 barn
Förskola
19 barn
Förskoleklass
3 elever
Västbygden
Åk 1-6
20 km
38 elever
Fritidshem
26 barn
Förskola
Förskola
12 barn
2, 9 tjänst
13 barn
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2.2
Materiella förutsättningar
Änge skola är en, till ytan, stor skola med många kvadratmeter att tillgå. I likhet
med många andra skolbyggnader som är uppförda före 90-talet så är dessvärre inte
ytorna optimerade efter verksamhetens behov. Vi saknar funktionella grupprum till
våra flesta klassrum på samtliga stadier och med tanke på att elevantalet ökar både
på låg- och högstadiet så saknas 3 basutrymmen inför kommande läsår varav ett
fullstort klassrum i 7-9:an. De akuta omflyttningar som gjorts under läsåret är inte
tillräckliga för att starta nästa års verksamhet. I skrivande stund har renoveringar
och byggnationer tack och lov påbörjats vilket gör att jag ser optimistiskt på
framtiden.
Skolans idrottshall lär vara den mest eftersatta i kommunen, den är dessutom
alldeles för liten och omklädningsrummen är för få då de även används av dem
som besöker simhallen från våra angränsande skolor.
Klassrummen behöver ses över vad gäller möbler och inom vårt samverkans
system har vi för avsikt att upprätta någon form av omloppslistor för våra
inventarier för att få till ett bättre och, förhoppningsvis, mer rättvist system för
reinvesteringar.
Skolgården fick under det gångna året en uppdatering men fortfarande saknas en
sandlåda vilken vi blivit lovade under sommaren. Vi har en ”utökad” skolgård i
form av ett fantastiskt skogsområde där många kreativa timmar tillbringas av våra
elever upp till åk 6. Närheten till elljusspår, isbana och fotbollsplan bidrar också till
att främst våra idrottslärare förlägger stor del av undervisningen utomhus.
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3
Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Förskoleklass, grundskola
Tabell 1. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
behöriga lärare
Förskoleklass
100
Grundskola 1-3
100
Grundskola 4-6
100
Grundskola 7-9
78
3.2
Barn/elever
3.2.1
Förskoleklass, grundskola
Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Förskoleklass
14
7
7
Grundskola åk 1
22
13
9
Grundskola åk 2
23
9
14
Grundskola åk 3
21
13
8
Grundskola åk 4
24
12
12
Grundskola åk 5
21
8
13
Grundskola åk 6
27
15
12
Grundskola åk 7
41
15
26
Grundskola åk 8
38
26
12
Grundskola åk 9
25
9
16
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4
Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Rektors mål för enheten/-erna
Då rektors mål för enheten sammanfaller med målen under Trygghet, god miljö
och studiero beskrivs de under den rubriken.
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5
Grundläggande värden och inflytande
5.1
Förskoleklass
Resultat
Utbildningen förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
(1 kap. 4 § första stycket skollagen, Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag)
I förskoleklassens verksamhet ges många tillfällen att utveckla förmågan att göra
och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på såväl gruppens som
individers personliga erfarenheter. Lärarna är skickliga på att fånga upp dessa
tillfällen och omvandla dem till kunskaper som har direkt koppling till mänskliga
rättigheter och demokratiska värderingar.
Eleverna ges möjlighet till ett aktivt inflytande över utbildningen (1 kap. 10 §, 4
kap. 9 § första stycket skollagen, Lgr 11 2.8 Övergripande mål och riktlinjer,
Rektorns ansvar)
Förskoleklassens verksamhet synliggörs tydligt såväl verbalt som visuellt via text
och bild. Dagen har en tydlig struktur och den gås igenom dagligen vid flera
tillfällen så att eleverna ges möjlighet till inblick och därmed möjlighet att påverka
såväl innehåll som arbetssätt och arbetsformer. Frågeställningar och förslag till
förändringar kommer oftast spontant vid gemensamma samlingar där eleverna
förbereds inför något som ska komma eller när genomförda aktiviteter eller
spontana händelser ventileras.
Analys av resultatet
Jag upplever att personalen dagligen tar till vara på mängder av möjligheter till att
lära barnen att respektera olikheter och nödvändigheten i att kompromissa. Det här
blir tydligt och påtagligt tack vare att skolan rymmer många elever med
variationsrik bakgrund beträffande såväl kulturella som etniska tillhörigheter. De
har även en mängd förberedda aktiviteter som syftar till att ge barnen möjlighet att
reflektera över hur olikheter kan vara en tillgång.
Skoldagens rutiner ger bra möjligheter till att barnen får jobba med ökat ansvar
inom rimliga ramar och områden. Inte minst gäller det all vistelse utanför
skolbyggnaden där skolgården av föräldrar ofta upplevs som en oändligt stor och
otrygg plats utan vare sig staket eller tillräcklig belysning. Det är verkligen roligt
att se hur de växer med uppgiften och lär sig utöka ”reviret” och avståndet till en
vuxen under sitt första läsår. De lär sig snabbt att stötta varandra och hämta vuxna
vid behov.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver generellt sett förbättra våra rutiner och metoder för att benämna vad vi
tränar på och därmed medvetandegöra barnen om vilka mål vi jobbar mot och sätta
ord på det ständiga lärande som pågår under skoldagen. För att komma dithän
måste även jag som rektor skapa tid och möjlighet till reflektion tillsammans med
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
pedagogerna kring dessa frågor. Jag hoppas och tror att de möjligheterna kommer
att förbättras avsevärt med utökad ledningsresurs till skolan. Kedjan blir inte
starkare än dess svagaste länk och under det gångna året har det inte funnits
möjlighet att leda och stötta varje enskilt arbetslag i den utsträckning som borde
vara rimligt.
5.2
Grundskola
Resultat
Utbildningen förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
(1 kap. 4 § första stycket skollagen, Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag)
Spännvidden och variationen gällande tillvägagångssätt och tillämpning varierar
naturligtvis rejält mellan åk1 och åk9.
I de lägre årskurserna ges många tillfällen att utveckla förmågan att göra och
uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på såväl gruppens som
individers personliga erfarenheter. Lärarna är skickliga på att fånga upp dessa
tillfällen och omvandla dem till kunskaper som har direkt koppling till mänskliga
rättigheter och demokratiska värderingar. Detta gäller även med stigande åldrar
även om de spontana och akuta inlärningstillfällena avtar och ändrar karaktär.
Eleverna ges möjlighet till ett aktivt inflytande över utbildningen (1 kap. 10 §, 4
kap. 9 § första stycket skollagen, Lgr 11 2.8 Övergripande mål och riktlinjer,
Rektorns ansvar)
Det finns generellt sett goda möjligheter för eleverna att uttrycka sina åsikter både i
spontana situationer tillsammans med vuxna men även i organiserade former både
enskilt och i klassrummen. Från och med årskurs 3 har samtliga klasser minst 1
representant i skolans Elevråd och dessa möten för- och efterarbetas på respektive
klassråd samt till viss del i skolans Föräldraforum.
När det gäller inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll så är variationen
ganska stor både mellan åldersgrupper och mellan olika pedagoger. Rektor har för
närvarande inte några utarbetade rutiner och strukturer för att kunna följa upp och
utvärdera elevernas upplevelse av inflytandegrad. Dessvärre föll ambitionen och
planen kring aktiva och förberedda klassrumsbesök om intet pga tidsbrist.
Analys av resultatet
Jag upplever att personalen dagligen tar till vara på möjligheter till att lära barnen
att respektera olikheter och nödvändigheten i att kompromissa. Det här blir tydligt
och påtagligt tack vare att skolan rymmer många elever med variationsrik bakgrund
beträffande såväl kulturella som etniska tillhörigheter. Med stigande ålder
genomförs allt fler förberedda och planerade aktiviteter som syftar till att ge barnen
möjlighet att reflektera över hur olikheter kan vara en tillgång.
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Skoldagens rutiner ger bra möjligheter till att barnen får jobba med ökat ansvar
inom rimliga ramar och områden. Ibland kan lärdomarna bli aningen dyrköpta men
det är glädjande att se hur de generellt sett växer via tillit och tilldelat ansvar.
Ambitionen att som rektor prioritera Elevrådet under läsåret lyckades helt när det
gäller närvaro vid mötena men på bekostnad av att antalet möten blev färre och
ansvaret till största del hamnade i rektors knä.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver generellt sett förbättra våra rutiner och metoder för att benämna olika
lärande-situationer och tillfällen och koppla dem till läroplanens kapitel 1 & första
delen av kapitel 2. Det är viktigt att vi utvecklar metoder som bidrar till att
medvetandegöra eleverna om vilka mål vi jobbar mot och sätta ord på det ständiga
lärande som pågår under skoldagen. För att komma dithän måste även jag som
rektor skapa tid och möjlighet till reflektion tillsammans med pedagogerna kring
dessa frågor. Jag hoppas och tror att de möjligheterna kommer att förbättras
avsevärt med utökad ledningsresurs till skolan. Kedjan blir inte starkare än dess
svagaste länk och under det gångna året har det inte funnits möjlighet att leda och
stötta varje enskilt arbetslag i den utsträckning som borde vara rimligt.
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6
Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Förskoleklass
.
Uppdraget
Skolmiljön vid skolenheten präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 § skollagen,
14 kap 2 § och 9 §, Lgr 11 1 skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för
utveckling och lärande)
Resultat
Vi upplever att eleverna både blivit tryggare i sig själva och i gruppen under året
och sammanhållningen har blivit bättre. När våra elever rör sig i våra lokaler, såväl
de egna som gemensamma, samt på skolgården så är de allra flesta trygga med
både andra elever och vuxna utanför den närmsta kretsen. Såväl rektor, som
specialpedagog och administratörer har bevittnat episoder och skeenden där de
både ber oss och äldre elever om hjälp eller påtalar ”brister”.
Konflikterna i gruppen har blivit färre och eleverna har en god vilja att arbeta och
de är intresserade av att lära sig nya saker. De har blivit bättre på att respektera våra
olikheter som personer under läsåret. Ordningsreglerna som framtagits tillsammans
med eleverna har hållits levande under hela läsåret. De åtgärder som vidtagits för
att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero samt komma tillrätta med
ordningsstörande beteenden har följt författningarna.
Arbetet för att förebygga kränkningar har varit tydligt och, eller men, det finns inga
rapporterade anmälda kränkningar.
Intervjuerna inför utvecklingssamtalen på höstterminen visade att ett par av
eleverna tyckte att det kändes jobbigt med skolan och att de hade svårt att komma
in i gruppen och känna att de hade kompisar. Intervjuerna inför
utvecklingssamtalen på vårterminen visade oss att alla eleverna trivs på skolan och
har kompisar.
Analys av resultatet
Pedagogerna har arbetat med alla punkterna som var planerade om än i olika stor
utsträckning. Fokus har legat på att öka elevernas insikt kring hur man kan vara en
bra kompis och vad det kan innebära i vardagen. Vägen till ökad insikt har gått via
ett tydligt och strukturerat arbete kring det egna Jaget och, kanske framför allt, allas
likas värde. Det fakto att eleverna getts många möjligheter att träna i olika
sammanhang genom att samarbeta både i par, i mindre och i större grupper har gett
resultat.
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Det är viktigt att påminna sig själv och varandra om vilka prioriteringar man valt
och varför, särskilt när händelser och skeenden inte riktigt följer planen. Inom
arbetslaget har man haft ett öppet och tillåtande klimat där målet för elevgruppen
varit tydligt och där omfördelningar av resurser, både i tid och rent konkret av
vuxna, har haft stor betydelse för elevgruppen som helhet men även för enskilda
individer.
Vårdnashavare har via Skolforum delgivits hur vi jobbat med framtagandet av
planen mot diskriminering och kränkningar och i har i viss mån varit med och
prioriterat områden som skolan bör fokusera på.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Rektor behöver skapa tydligare rutiner för uppföljning av de prioriterade målen i
syfte att, tillsammans med specialpedagog/speciallärare, bättre kunna styra och leda
de processer som behöver fortgå i arbetslaget. Det finns redan en mötesform som vi
kallar Fokustid men innehållet behöver ses över och förtydligas i syfte att stödja
pedagogernas analys och utveckling av pågående arbeten. Vi måste fortsätta att
utveckla fungerande rutiner för identifiering och rapportering av kränkningar och
rektor måste skapa bättre förutsättningar för exempelvis kurator att vara
processbärare av frågor kring vårt arbete med planen mot diskriminering och
kränkningar.
6.2
Grundskolan
Uppdraget
Skolmiljön vid skolenheten präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 § skollagen,
14 kap 2 § och 9 §, Lgr 11 1 skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för
utveckling och lärande)
Resultat
Ambitionen att som rektor prioritera Elevrådet under läsåret lyckades helt när det
gäller närvaro vid mötena men på bekostnad av att antalet möten blev färre och
ansvaret till största del hamnade i rektors knä. Det gav dock goda resultat
beträffande mötesinnehåll och rektors möjlighet till naturlig kontakt kring frågor
som rör trygghet, studiero och god miljö. Vi har vid minst två möten under året
tagit upp och pratat om klassernas och skolans ordningsregler och eleverna har
intygat att de varit med vid framtagandet och att de är kända även om de inte alltid
följa av alla. Ambitionen och planen kring aktiva och förberedda klassrumsbesök
gick dessvärre om intet pga tidsbrist. Jag upplever att vi har arbetat fram en anda
både bland elever och personal som grundar sig i tillit vilket är en viktig hörnsten
för att för att lyckas med arbetet kring dessa frågor. Vi har även en bra
grundstruktur som ger möjlighet till att nå en fungerande systematik kring vårt
arbete och som också har en stark koppling till arbetet mot kränkningar och
trakasserier. Dessvärre har dålig kontinuitet på kuratorsidan och ett allt för
omfattande uppdrag hos rektor inte möjliggjort att rutinerna implementerats och
vidmakthållits.
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Ordningsreglerna som framtagits tillsammans med eleverna har hållits levande
under hela läsåret. De åtgärder som vidtagits för att tillförsäkra eleverna trygghet
och studiero samt komma tillrätta med ordningsstörande beteenden har följt
författningarna.
Arbetet för att förebygga kränkningar har varit tydligt och, eller men, det finns få
rapporterade anmälda kränkningar.
Sammantaget har det gångna läsåret inneburit en rad olika insatser av varierad
karaktär och dignitet på såväl grupp-som individnivå men, på förekommen
anledning, främst i klasserna på mellanstadiet samt en av högstadieklasserna.
Analys av resultatet
Pedagogerna har arbetat med alla punkterna som var planerade i planen mot
diskriminering och kränkande behandling om än i olika stor utsträckning. I de fall
där skolan identifierat pågående kränkningar eller trakasserier har ärendena
hanterats skyndsamt av personal på alla nivåer och i olika roller. Elevhälsoteamet
har varit aktiva i dessa fall.
Den låga andelen anmälda kränkningar är värd att reflektera över men vi har
dessvärre inte analyserat det på djupet. Jag anar dock att vi har bristande rutiner
men även bristande kunskap om hur vi ska ”värdera” olika händelser utifrån en
kränkningsdefinition.
Vårdnashavare har via Skolforum delgivits hur vi jobbat med framtagandet av
planen mot diskriminering och kränkningar och i har i viss mån varit med och
prioriterat områden som skolan bör fokusera på.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Rektor behöver skapa tydligare rutiner för uppföljning av de prioriterade målen i
syfte att, tillsammans med specialpedagog/speciallärare, bättre kunna styra och leda
de processer som behöver fortgå i arbetslagen. Det finns redan en mötesform som
vi kallar Fokustid men innehållet behöver ses över och förtydligas i syfte att stödja
pedagogernas analys och utveckling av pågående arbeten. Vi måste fortsätta att
utveckla fungerande rutiner för identifiering och rapportering av kränkningar och
rektor måste skapa bättre förutsättningar för exempelvis kurator att vara
processbärare av frågor kring vårt arbete med planen mot diskriminering och
kränkningar.
.
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7
Undervisning och lärande
7.1
Förskoleklass
Uppdraget
Rektorn och lärarna klargör för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har,
vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och dess
vårdnadshavare har (4 kap. 14 § andra stycket skollagen, Lgr 11 1 Skolans
värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter)
Utbildningen är systematiskt inriktad på målen i läroplanen och övriga
författningsbestämmelser (1 kap. 11 § första stycket, 4 kap. 5 § skollagen, Lgr 11, 2
Övergripande mål och riktlinjer)
Resultat
Vi höstens första föräldramöte kommuniceras utbildningens mål och skolans
förväntningar på elever och vårdnadshavare. Fortsatt kommunikation om elevernas
väg mot målen sker dels via Infomentor och dels i samband med
utvecklingssamtalen som genomförs höst och vår.
Klassen har arbetat med olika områden inom vad som definieras som förståelse av,
och för, grundläggande matematiska begrepp. Det ligger som relativt fasta
arbetspass under veckan och pedagogerna använder sig av ett materiel som är
strukturerat och metodiskt där alla elever upplevs få komma till tals och bli sedda.
Pedagogerna har under läsåret kunnat identifiera elever som behövt fler
träningstillfällen inom olika arbetsområden och har även i viss utsträckning kunnat
anpassa verksamhetsplaneringen därefter.
Det har även getts mycket utrymme för fortsatt språkutveckling i form av olika
lekar och övningar, även det under särskilda arbetspass. Språkutvecklingen och den
förberedande läs- och skrivutvecklingen har ganska stor spridning inom gruppen
och eleverna har uppmuntrats och inspirerats på den nivå där de befunnit sig. Alla
elever har upplevts som vetgiriga och intresserade av skriftspråket och har de har
getts möjlighet till att prova olika arbetssätt och arbetsformer.
Förskoleklassens pedagoger ingår i i F-3:ans arbetslag där de samverkar kring
resurser och kompetenser för att på bästa sätt gynna elevernas kunskapsutveckling.
Analys av resultatet
Rutiner och strukturer beträffande kartläggningsmetoder med tillhörande metodtips
har bidragit till att F-klassens pedagoger har kunnat stödja eleverna i deras
matematiska och språkliga utveckling och ger även välgrundade underlag att lämna
vidare till mottagande lärare. Det finns dock fortfarande pedagogiska utmaningar
när det kommer till att jobba med innehållsförståelse och bearbetning av texter i
olika sammanhang, ett arbete som vi bedömer har betydelse för fortsatt utveckling
inom skolans samtliga ämnen och som troligtvis har extra stor betydelse för våra
elever med annat modersmål än svenska.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Läslyftet
7.2
Grundskola
Uppdraget
Rektorn och lärarna klargör för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har,
vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och dess
vårdnadshavare har (4 kap. 14 § andra stycket skollagen, Lgr 11 1 Skolans
värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter)
Utbildningen är systematiskt inriktad på målen i läroplanen och övriga
författningsbestämmelser (1 kap. 11 § första stycket, 4 kap. 5 § skollagen, Lgr 11, 2
Övergripande mål och riktlinjer)
Resultat
Vi höstens första föräldramöte kommuniceras utbildningens mål och skolans
förväntningar på elever och vårdnadshavare. Fortsatt kommunikation om elevernas
väg mot målen sker dels via Infomentor och dels i samband med
utvecklingssamtalen som genomförs höst och vår.
Eleverna har getts många möjlighet till att prova olika arbetssätt och arbetsformer
både inom specifika ämnen och mellan olika.
Grundskolans pedagoger är organiserade i tre olika arbetslag där de samverkar
kring resurser och kompetenser för att på bästa sätt gynna elevernas
kunskapsutveckling. Inom samtliga stadier har vi erbjudit undervisning både i
helklass, i mindre grupper och i vissa fall även enskilt.
Analys av resultatet
[Analysera ert arbete]
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8
Extraanpassningar och särskilt stöd
8.1
Förskoleklass
Resultat
Gruppens sammansättning har inneburit en utmaning när det kommit till balansen
mellan individuella och gruppmässiga anpassningar vilket inneburit att gruppen i
princip varit dubbelbemannad hela tiden. Nyttjandet av resursen har varierat från
vecka till vecka men har mestadels använts till ett väldigt riktat stöd till enskild
elev.
Hela gruppen har haft en visuellt tydlig struktur av dagarnas innehåll och upplägg
för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla att göra skoldagen förutsägbar,
begriplig och trygg.
Analys av resultatet
Ambitionen och viljan att inkludera alla på lika villkor blev initialt ett hinder för
gruppens, och enskilda individers, utveckling. Efter mycket anpassningar av både
resursens innehåll och nyttjande, i kombination med en mer uppdelad arbetsform
för elevernas del så märkte vi att insatserna gav bättre resultat. Såväl gruppen som
enskilda individer fick bättre möjligheter till stöd.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fler men kortare avstämningsmöten mellan rektor, specialpedagog/speciallärare
och klasslärare kan ev göra att justeringar i nyttjandet av resurser går lite snabbare.
Formen för de sk Fokusmötena bör utvecklas med tydligare ramar och mer riktade
frågeställningar.
8.2
Grundskola
Resultat
Studiegården 7-9
Analys av resultatet
[Analysera ert arbete]
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:

Måluppfyllelse

Betyg

Nationella prov

Meritvärden

Behörighet till gymnasieskola
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
9.1.1
Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Måluppfyllelse alla ämnen
källa: InfoMentor
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Alla 19 elever beräknas nå kunskapsmålen för åk 3. I enlighet med vår plan kring
såväl förebyggande- som tidiga insatser så lägger vi extra pedagogtid i de lägsta
årskurserna. Under vårterminen fick klassen dessutom ta del av de extra resurser
som kommunen beviljats för att öka måluppfyllelsen i skolans tidigare år.
Kartläggningarna av elevernas läs- och skrivnivå i kombination med kontinuerliga
samtal på arbetslagets Fokustid gällande elever med behov av extra insatser ger
goda förutsättningar till att lyckas med undervisningen. Vi är dock medvetna om att
vissa elever även fortsättningsvis kommer att behöva olika typer av insatser för att
fortsätta den positiva utvecklingen.
Arbetslagets delaktighet i Läraravtalet har underlättat deras möjligheter till
samarbete och gett utrymme för kollegialt lärande kring tidig Läs- och
skrivutveckling.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver finslipa våra metoder och rutiner för att skapa ett ännu mer flexibelt
utnyttjande av den samlade pedagogresursen inom arbetslaget.
9.1.2
Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Av totalt 22 elever är det 5 st som riskerar att inte nå målen i samtliga ämnen varav
4 st inte når målen för svenska eller svenska som andra språk. Pedagogerna har
belyst svårigheterna under ett flertal av arbetslagets Fokustider och berörda elever
har både extra anpassningar och särskilt stöd i varierad omfattning och
utsträckning. I något fall kan hög frånvaro finnas med som en förklaring till
svårigheterna. En del mer omfattande kartläggningar och utredningar har påbörjats
med stöd av resurser från Elevhälsan.
Pedagogerna har goda rutiner och använder sig av olika beprövade metoder med
grund i aktuell forskning. Trots att vi inte lyckats hela vägen fram så ser vi att
insatserna ger effekt då har varje enskild elev gjort framsteg under läsåret. Vi kan
inte se några genusskillnader kopplat till måluppfyllelsen.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver finslipa våra metoder och rutiner för att skapa ett ännu mer flexibelt
utnyttjande av den samlade pedagogresursen inom arbetslaget.
9.1.3
Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Av totalt 19 elever är det 6 st som ej når målen och varav merparten är flickor. Vi
kan dock inte se att svårigheterna har någon koppling till genus. I två av fallen kan
vi se en koppling till ovanligt hög frånvaro utan att för den skull påstå att det skulle
vara den enda förklaringen. Under klassens första år vid skolan saknades periodvis
specialpedagog och skolans elevhälsoarbete fungerade periodvis undermåligt.
Pedagogerna har belyst svårigheterna under ett flertal av arbetslagets Fokustider
och berörda elever har både extra anpassningar och särskilt stöd i varierad
omfattning och utsträckning. En del mer omfattande kartläggningar och
utredningar har påbörjats med stöd av resurser från Elevhälsan.
Pedagogerna har goda rutiner och använder sig av olika beprövade metoder med
grund i aktuell forskning. Trots att vi inte lyckats hela vägen fram så ser vi att
insatserna ger effekt då har varje enskild elev gjort framsteg under läsåret. Vi kan
inte se några genusskillnader kopplat till måluppfyllelsen.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Det blir viktigt att överlämnandet till ett nytt arbetslag med delvis nya pedagoger
sker i specialpedagogs närvaro. Insatserna i det nya arbetslaget måste komma igång
redan från skolstart och de pågående utredningar som finns måste prioriteras.
Rektors rutiner för uppföljningen av elevers närvaro måste intensifieras.
9.1.4
Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Av 26 elever riskerar 2 st att inte nå kunskapskraven i alla ämnen år 6. Inte heller
här kan vi se genus som en förklaring till svårigheterna. Här finns heller ingen
samstämmighet mellan enskilda ämnen. Pedagogerna har belyst svårigheterna
under ett flertal av arbetslagets Fokustider och berörda elever har både extra
anpassningar och särskilt stöd i varierad omfattning och utsträckning. En del mer
omfattande kartläggningar och utredningar har föreslagits och till viss del påbörjats
med stöd av resurser från bl a Elevhälsan. Som rektor upplever jag att vår
verktygslåda är ofullständig. Vi har relativt många effektiva materiel för att
bedöma våra elevers kunskaper och utvecklingsområden men vi saknar vissa
verktyg för att kunna locka fram ”eleverna ur barnen”. För den ena eleven bedömer
vi att förutsättningarna finns på plats och det handlar snarare om bristfälligt
deltagande vilket är en förutsättning för att kunna bedöma elevens kunskaper. Den
andra eleven visar upp en mängd kvaliteer men i dagsläget inte de som efterfrågas
för årskursen i ämnena engelska, matematik och svenska. Trots att vi inte lyckats
hela vägen fram så ser vi att insatserna delvis ger effekt då berörda elever gjort
framsteg i sin egen utveckling under läsåret.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver skapa situationer under skolveckan som särskilt underlättar och
stimulerar dessa elevers fortsatta utveckling mot de uppsatta målen i åk 6. Genom
att vid flertalet tillfällen per vecka ge möjlighet till undervisning i mindre grupp alt
en till en med resurspersonal eller lärare ökas chansen till måluppfyllelse. Vi
behöver även titta på de läromedel som används i undervisningen för bättre
individuell anpassning.
9.1.5
Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Fyra av eleverna i åk 5 riskerar att inte uppnå kunskapskraven i något eller några av
ämnena år 6. Enbart i ett fall är det en övervägande del av kunskapskraven som
riskerar att inte uppnås p.g.a. särskilda omständigheter (förklaras nedan). I övrigt är
det ett par kunskapskrav inom något eller några ämnen som riskerar att inte uppnås.
Samtliga elever är pojkar.
Tre av eleverna är utredda som elever med läs- och skrivsvårigheter. Dessa
svårigheter visar sig i olika grad och personliga intressen och egenskaper gör att
kunskapsutvecklingen varierar. Utifrån de individuella utredningar som gjorts av
specialpedagog, har eleverna fått tillgång till såväl särkilt hjälpmedel som stöd av
resurspersonal och specialpedagog för att träna på sina svårigheter. Eleverna har
gjort framsteg men behöver fortsatt stöd för att nå målen. Specialpedagogen har
även utrett en av dessa elever med svårigheter i matematik.
En av eleverna är nyanländ och har av naturliga skäl bristande språkkunskaper som
också visar sig i stora utmaningar i att läsa och skriva. Svårigheterna medför att
eleven löper stor risk att inte uppfylla målen för åk 6 i majoriteten av skolans
ämnen. Eleven har fått stöd genom modersmålundervivning, språkstöd samt
anpassat studiematerial.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Eleverna behöver fortsatt stöttning som i dagsläget för att nå målen för åk 6, ev
behövs ytterligare utredningar av specialpedagog. Skolans samtliga pedagoger
kommer att genomgår Skolverkets kompetensutveckling inom Läslyftet för att öka
kunskapen om ett mer språkutvecklande arbetssätt. Rektor behöver se till att skolan
upprättar rutiner kring våra nyanländas utslussning från FBK till ordinarie
klassplacering.
9.2
Betyg
9.2.1
Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Änge skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 6
Termin: Vt år 6
Ämne
-
F
Bild
Biologi
2
Engelska
2
Fysik
2
6
E
D
C
B
A
Total
8
9
4
2
1
24
14
1
6
1
6
4
2
2
13
4
3
2
Geografi
Hem- och
konsumentkunskap
13
2
5
1
16
6
Historia
19
Idrott och hälsa
Kemi
2
Matematik
2
3
Modersmål
24
2
24
24
3
24
22
5
7
7
8
11
5
6
7
8
3
1
1
24
1
1
24
24
1
24
2
Musik
11 13
Religionskunskap
13
1
4
3
3
24
Samhällskunskap
11
2
5
4
2
24
6 12
2
1
1
22
9
1
5
3
1
24
9 12
1
Slöjd
Svenska
2
Teknik
2
Total
3
14 12
24
24
174 88 59 21 14
Källa: InfoMentor
29
382
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
I matematik var det 3 pojkar och 2 flickor som inte uppnådde kunskapskraven för
årskurs 6.
Samtliga pojkar är utredda med konstaterade läs- och skrivsvårigheter.
Eleverna har utifrån utredning fått extra- och intensifierande anpassningar och
särskilt stöd. Vi pedagoger har fått verktyg för att öka elevernas måluppfyllelse.
De två flickorna är nyanlända och det finns inte nog med bedömningsunderlag
inför betygssättning och bristfälliga rutiner för tillämpning av anpassad studiegång.
Svenska:
I svenska var det 2 pojkar och 3 flickor som inte klarade kunskapskraven. 2 av
flickorna är samma som ovan. De tre andra eleverna är samtliga utredda och har läs
och skrivsvårigheter. Vi har arbetat intensivt för att öka elevernas läsflyt, vilket har
gett resultat. Trots intensiva satsningar har de inte uppnått alla kunskapskrav i
läsning och läsförståelse.
Engelska:
I engelska var det 3 flickor och 3 pojkar som inte uppnådde kunskapskraven i åk 6.
2 pojkar och 1 flicka är utredda med läs och skrivsvårigheter. Vi har satt in extra
resurser och extra engelska under hela läsåret eftersom det i höstas var många som
befarades att inte nå kunskapskraven. Genom denna satsning är det 16 elever som
når kunskapskraven i åk 6.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Det blir viktigt att överlämnandet till ett nytt arbetslag med delvis nya pedagoger
sker i specialpedagogs närvaro. Insatserna i det nya arbetslaget måste komma igång
redan från skolstart och ytterligare någon utredning kan behöva initieras. Eleverna
behöver fortsatt stöttning som i dagsläget för att nå målen för åk 6, ev behövs
ytterligare utredningar av specialpedagog. Skolans samtliga pedagoger kommer att
genomgår Skolverkets kompetensutveckling inom Läslyftet för att öka kunskapen
om ett mer språkutvecklande arbetssätt. Rektor behöver se till att skolan upprättar
rutiner kring våra nyanländas utslussning från FBK till ordinarie klassplacering.
Rektor behöver se till att skolan upprättar rutiner kring våra nyanländas utslussning
från FBK till ordinarie klassplacering.
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.2.2
Årskurs 7
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
[skriv tabellrubrik]
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Änge skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 7
Termin: Vt år 7
Ämne
-
Bild
1
F
E
5
D
C
B
A Total
14 16
1
37
Biologi
6
19
8
2
Engelska
5
17
4
8
25
7
2
34
21
7
5
36
27
9
Fysik
Geografi
1
2
Hem- och konsumentkunskap
Historia
2
1
35
36
1
24
3
2
36
Idrott och hälsa
3
8
10 14
3
38
Kemi
2
16
5 10
1
34
12
11
3
7
2
35
4
2
3
5
1
2
2
Musik
30
7
Religionskunskap
26
5
4
1
36
7
3
34
Matematik
Moderna språk inom ramen för språkval
1
Modersmål
Samhällskunskap
4
35
1
14
9
Slöjd
1
1
17
18
Svenska
1
3
20
6
Svenska som andraspråk
18
12
24
5
37
37
3
1
1
1
Teknik
Total
9
35
1
3
4
7 36 303 133 89 23 11
37
602
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Klassen består av 38 elever varav 13 flickor och 25 pojkar. 3 elever har ej svenska
som modersmål (en flicka och 2 pojkar), 8 elever med dokumenterade läs-och
skrivsvårigheter och 1 elev med starkt anpassad studiegång finns i klassen (alla
dessa är pojkar).
Bland eleverna med annat modersmål har en elev följt årskursens alla ämnen. De
andra två har följt vissa praktiska ämnen och en av dem har dessutom läst engelska.
Övrig undervisning har eleverna fått i förberedelseklass med tydlig inriktning på
grundläggande språkuppbyggnad i det svenska språket.
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Konsekvenser av ovan:
I svenska saknar 6 elever betyg, alla är pojkar. 3 av dessa har anpassad studiegång
och för de andra 3 har vissa delar av kunskapskraven inte uppnåtts, eleverna har
läs-och skrivsvårigheter.
I engelska saknar 8 elever, varav sju pojkar, betyg. 3 elever har anpassad
studiegång som innebär att de inte läst engelska under läsåret. Fyra av eleverna har
dokumenterade läs- och skrivsvårigheter och där har skolan inte lyckats hitta
accepterade hjälpmedel som kompenserar svårigheterna. Den sista eleven bedömer
vi som nybörjare i engelska och bakom språkförbistringarna misstänker
undervisande lärare dessutom att det finns en allmän läs- och skrivsvårighet som
bör utredas.
I ämnet matematik når många elever inte betyg E, trots att undervisningen har
varit organiserad i mindre grupper med 3 pedagoger. En elev har fått stöd av
specialpedagog. Behov av ytterligare specialpedagoghjälp finns.
I ämnet idrott och hälsa når 2 elever inte helt simkunnighetskravet i ämnet. 1 elev
har inte fullföljt undervisningen p.g.a. hög frånvaro.
Stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter har gjorts dels med tillgång av
hjälpmedel som I-pads, inläsningstjänst, muntliga redovisningar, tid i mindre grupp
(studiegård), enskild tid med specialpedagog, tillvalet i engelska och svenska.
Biologi:
Underlag för våra elevers Läsförståelse och Skrivförmåga: Kartläggningar
finns för elever med läs- och skrivsvårigheter, ytterligare kartläggningar kan för
vissa elever behöva göras. Mönster som kan utläsas finns beskrivet i texten ovan.
Hur ser undervisningen ut?
Det som fungerar bra i undervisningen är den gemensamma genomgången i klassen
av läsförståelseuppgifter, samtidigt behövs vidare arbete med detta. Skrivträning
sker också kontinuerligt med mycket feedback samtidigt är vår analys att elevernas
arbete riktar sig mycket mot produktion istället för att backa lite och bearbeta texter
mot tydligare innehåll och struktur.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
I svenska och engelska behövs ett utvidgat stöd till elever med läs-och
skrivsvårigheter. Det kan vara lärarstödet i klassrummet på individnivå, ökade
kunskaper att använda hjälpmedel samt utveckla läs- och skrivförmåga utan
hjälpmedel.
Kunskapen bland många elever är låg vad gäller förmåga att producera text utifrån
grundläggande skrivstrategier. I alla ämnen bör lärare arbeta med hur texter ska
struktureras. Läsförståelsen är också ett område att arbeta vidare med i alla ämnen.
32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Behov finns av att se över hela orsaken till resultaten i matematik; förkunskaper,
inställning till ämnet bland eleverna, undervisningsmaterial, krav på elever,
organisation, extra stöd?
När det gäller organisationen kring våra nyanlända elever så har kommunen antagit
ett nytt beräkningssystem för tilldelning av resurser som kommer att ge ändrade
förutsättningar till mer riktade insatser. Övergången till ordinarie klassundervisning
kommer dessutom att kunna göras med visst stöd av en extra person.
9.2.3
Årskurs 8
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
[skriv tabellrubrik]
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Änge skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 8
Termin: Vt år 8
Ämne
-
Bild
2
Biologi
2
4
6
8
8
6
6
40
Engelska
1
3
5
10
10
7
4
40
Fysik
1
1
11
5
11
8
2
39
3
8
5
13
8
3
40
11
16
12
40
6
10
7
17
40
3
13
12 10
1
40
4
10
5
7 10
1
38
10
10
5
7
4
4
40
2
2
8
4 11
27
40
Geografi
Hem- och konsumentkunskap
F
Idrott och hälsa
1
Kemi
1
Matematik
D
3
1
Historia
E
Moderna språk inom ramen för språkval
Modersmål
B
A Total
24 11
C
40
1
3
22
11
6
1
5
9
2
13
8
2
40
Samhällskunskap
2
10
7
13
5
3
40
Slöjd
1
3
12
20
3
1
40
Svenska
6
9
8
10
5
1
39
Musik
Religionskunskap
1
Svenska som andraspråk
Teknik
Total
4
1
1
7
1
5
6
9 12
40
10 46 138 127 197 99 51
668
Årets årskurs 8 består av 40 elever, 27 flickor och 13 pojkar.
33
KVALITETSRAPPORT 2015-16
I klassen finns ett stort antal högpresterande flickor vilket tydligt visar sig i
meritvärdet. Då klassen består av väldigt få pojkar så blir meritvärdet missvisande
då det finns väldigt speciella omständigheter kring fyra av pojkarna i klassen. Om
man utöver det lägger till att ett antal av pojkarna i klassen har läs- och
skrivsvårigheter så blir det en väldigt markant skillnad när det gäller meritvärdet.
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Vi kan se att vi återigen tenderar att misslyckas stimulera och vägleda de elever
som har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter till framgångar i ett flertal ämnen.
Det kan dels bero på att vi lagt för lite tid till kompetenshöjande insatser för våra
pedagoger när det gäller hanteringen av kompensatoriska hjälpmedel. När/om
pedagogerna är osäkra och saknar rutiner så ökar risken att de i pressade lägen
prioriterar bort tiden till att handleda dessa elever i anvisade verktyg. Vi ser
dessvärre även ett visst motstånd från elevernas sida till att ta till sig och även
använda de verktyg vi använder.
Ett fåtal uteblivna betyg beror på att hög frånvaro har medfört att pedagogerna
saknar bedömningsunderlag.
När det gäller matematik så har vi en större andel som inte når målen i jämförelse
med andra ämnen. Detta trots att vi gjort en rad anpassningar med bland annat
specialpedagoginsatser för ett antal enskilda elever, delat upp klassen i mindre
grupper och erbjudit extra tillfällen under Elevens Val-tid.
Undervisningen i samtliga ämnen är väldigt varierande även om pedagogerna
upplever att möjligheten att visa kvalitativa undervisningsfilmer minskat pga
förändrade avtalsvillkor. Detta kan i sin tur bidra till att de elever som har
svårigheter när det gäller läs- och skriv erbjuds sämre villkor i jämförelse med
tidigare år. Pedagogerna arbetar mycket med förebyggande begreppsförståelse för
att ge eleverna bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen och för att på så
sätt nå den kunskap vi eftersträvar.
Värt att notera är att trots att det är ett stort antal elever i klassen som har fått
betyget F i några ämnen så är det även ett stort antal elever som når väldigt höga
betyg, spridningen är alltså väldigt stor. Pedagogerna upplever att spridningen i
förkunskaper i klasserna mer eller mindre medvetet påverkar undervisningen
väldigt mycket. De upplever det som en stor pedagogiskt utmaning och som vi
delvis saknar beredskap och verktyg till. Samma upplevelse finns kring exempelvis
integreringen av nyanlända elever och elever med väldigt specifika behov.
Trots ett antal försök att, tillsammans med avlämnande skolor och pedagoger,
analysera varför det ofta skiljer sig mellan pojkars och flickors studieresultat så har
vi inte lyckats hitta några tydliga indikatorer att åtgärda. Våra kunskaper på
området är för grunda och eventuella förändringar över tid tenderar att bli
slumpmässiga.
34
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver fortsatt kompetensutveckling och kollegialt samarbete i syfte att bredda
och fördjupa kunskaperna om vilka framgångsfaktorer som finns i den egna
verksamheten. Alla pedagoger, med få undantag, kommer att genomgå skolverkets
satsning Läslyftet from höstterminen 2016.
Vi behöver hitta nya former för att det specialpedagogiska stödet och de
specialpedagogiska kunskaperna ska få bättre spridning och detta kan göras genom
att effektivisera och förändra rutinen för våra sk Fokusmöten.
Vi behöver förtydliga förväntningarna på elever och föräldrar samt förfina och
förtydliga samarbetet. Från skolans sida måste vi använda vår
kommunikationsportal Infomentor på ett mer strategiskt sätt i syfte att göra elever
och vårdnadshavare mer delaktiga i studiesituationen.
Samtliga inblandade pedagoger måste samarbeta ännu mer kring bedömning för
lärande för att hitta samordningsmöjligheter och skapa ett jämnare flöde för såväl
elever som pedagoger.
9.2.4
Årskurs 9
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Fördelning av betyg per ämne
Kommun: Krokom
Skola: Änge skola
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 9
Termin: Vt år 9
Ämne
- F
E
D
C
B
A Total
Bild
1
2
6
7
5
3
24
7
6
2
2
2
19
4
5
22
2
22
1
24
Biologi
Engelska
2
4
7
11
4
5
Geografi
4
8
5
6
Hem- och konsumentkunskap
7 10
6
1
1
6
7
3
7
24
3
3
8
2
7
24
9
4
5
2
20
3 10
5
3
2
24
Fysik
Historia
Idrott och hälsa
Kemi
Matematik
1
35
1
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Moderna språk inom ramen för språkval
1
Modersmål
Musik
2
4
1
1
1
9
3
8
5
6
4
Religionskunskap
2
9
6
3
Samhällskunskap
3
8
6
7
3
3
10
3
4
24
Svenska
4
7
9
1
3
24
Teknik
6
4
10
2
2
24
2 5 83 95 105 45 48
383
Slöjd
Total
1
2
1
24
4
24
24
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Målet är inte till fullo uppnått, meritvärdet har dock förbättrats jämfört med
föregående år, anledningar till att målet inte är helt uppfyllt beror delvis på att vi
inte haft tillräckligt med stöd till elever med svenska som andra språk. Vi har heller
inte fullt ut mäktat med att motivera elever med låg studiemotivation och/eller där
elevers hemförhållanden varit svåra för oss att påverka, det har varit både
medicinska och sociala faktorer som spelat in.
Fler elever har nått minst provbetyget E på nationella prov 92% läsåret 15/16
jämfört med provåret 14/15 då 55 % nådde minst betyget E vilket är en enorm
förbättring.
För den här klassens framgång har kontinuitet på lärarsidan troligtvis haft stor
betydelse. Samma pedagog har undervisat i samtliga SO-ämnen samt svenska och
engelska vilket gjort det möjligt att flytta arbeten mellan de olika ämnena på ett sätt
som liknar låg- och mellanstadiets arbetssätt. Klassen har arbetat efter en tydlig
veckoplanering som inneburit genomgångar på klass och individnivå.
Eleverna har kunnat arbeta med matematik, vid flera tillfällen än ordinarie
matematikundervisning, t.ex. elevens val.
Samplanering varje vecka mellan undervisande pedagoger.
Positiva elever till att lyckas
Måluppfyllelse
 Delvis 
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Extra resurser krävs gällande elever med annan skolbakgrund, förbättrat arbete med
elevhälsan gällande elever där det föreligger sociala faktorer. Ett mer varierat och
förbättrat utbud gällande anpassad studiegång.
36
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.3
Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
9.3.1
Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat
[Skriv diagramrubrik]
[Skriv diagramrubrik]
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
37
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
9.3.2
Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
[Skriv tabellrubrik]
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Matematik
Det var 2 flickor och 5 pojkar som inte klarade nationella proven i matematik.
Tre av pojkarna som fick betyget F har sedan lågstadiet haft extra- och
intensifierande anpassningar och särskilt stöd. De övriga har under året varit
erbjuden extra matematikundervisning.
Svenska
I svenska var det 1 flicka och 3 pojkar som inte klarade nationella proven.
Flickan är utredd och har läs och skrivsvårigheter samt två av pojkarna. Det var
läsförståelseuppgifterna och skrivuppgifterna som inte eleverna klarade av. På
skrivuppgifterna misslyckades de med att läsa instruktionerna så att deras
skrivuppgifter innehöll det som efterfrågades.
38
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Engelska:
I engelska var det 2 pojkar och 3 flickor som inte klarade nationella proven.
Generellt kan man se att ordförrådet inte är tillräckligt stort för att kunna förstå
eller skriva engelska texter.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
I matematiken har det lagts till 60 minuter i veckan from höstterminen.
9.3.3
Årskurs 9
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Engeska och Svenska åk 9
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I ämnena Sv, Eng uppnådde samtliga elever kunskapsmålen. I So, ämnet religion
var det en elev som inte uppnådde målet och en elev som inte deltog. I Eng var det
39
KVALITETSRAPPORT 2015-16
två elever som inte skrev provet. I religion beror resultatet på många lärarbyten och
olika bedömning, den elev som inte skrev har anpassad studiegång. I ämnet Eng
var det två som inte skrev provet pga. bristande kunskaper som är en följd av annan
skolbakgrund. 2 av 22 klarade ej nationella provet i matematik.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Mer resurser krävs för de elever som har annan skolbakgrund.
Viktigt med specialpedagogiskt stöd till elever med behov.
9.4
Genomsnittligt meritvärde
9.4.1
Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
[Skriv tabellrubrik]
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
40
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
9.4.2
Årskurs 9
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk
räknas även det in som ett 17:e ämne.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320/340 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
[Skriv tabellrubrik]
Källa: InfoMentor
41
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
9.5
Behörighet till gymnasiet
För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer
att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen.
För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i
ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller
Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och
samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.
För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även
ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska
programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå.
Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att
få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan.
Mål
Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.
42
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Resultat
[Skriv diagramrubrik]
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
43