Kvalitetsrapport 2014-15, Ås BoU Ås och Sånghusvallens skolor årskurs F-4 och fritids Ås BoU, F-4, Ås och Sånghusvallens skolor Per-Olof Mars, rektor Förord Denna kvalitetsrapport sammanfattar skolans och fritidshemmens arbete under läsåret 2014-15. Rapporten är en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Innehåll 1 Inledning ...................................................................................................... 9 1.1 Bakgrund .......................................................................................................... 9 1.2 Syfte .................................................................................................................. 9 1.3 Dokumentation ................................................................................................. 9 2 Presentation av ansvarsområdet ..............................................................11 2.1 Organisation ................................................................................................... 11 2.2 Materiella förutsättningar ............................................................................... 11 3 Statistik .......................................................................................................13 3.1 Personal .......................................................................................................... 13 3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola ............................................... 13 3.2 Barn/elever ..................................................................................................... 13 3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola ............................................... 13 4 Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................14 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål ......................................................... 14 4.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 14 4.1.2 Förskoleklass ..................................................................................... 14 4.1.3 Grundskola ........................................................................................ 15 4.2 Rektors mål för enheterna............................................................................... 15 4.2.1 Fritidshem ......................................................................................... 15 4.2.2 Förskoleklass och Grundskola 1-3(4) ............................................... 16 4.3 Läraravtalet, Sånghusvallen åk 1-4................................................................. 18 5 Grundläggande värden och inflytande .....................................................20 5.1 Fritidshem ....................................................................................................... 20 5.2 Förskoleklass .................................................................................................. 20 5.3 Grundskola ..................................................................................................... 20 6 Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................22 6.1 Fritidshem ....................................................................................................... 22 6.2 Förskoleklass .................................................................................................. 22 6.3 Grundskolan ................................................................................................... 22 7 Utveckling och lärande ..............................................................................23 7.1 Fritidshem ....................................................................................................... 23 7.2 Förskoleklass .................................................................................................. 23 7.3 Grundskola ..................................................................................................... 24 8 Särskilt stöd ................................................................................................25 8.1 Fritidshem ....................................................................................................... 25 8.2 Förskoleklass .................................................................................................. 25 8.3 Grundskola ..................................................................................................... 25 9 Bedömning och betygsättning ..................................................................26 9.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 26 9.1.1 Årskurs 1, Sånghusvallen .................................................................. 26 9.1.2 Årskurs 1, Ås..................................................................................... 27 9.1.3 Årskurs 2, Sånghusvallen .................................................................. 28 9.1.4 Årskurs 2, Ås..................................................................................... 28 9.2 9.1.5 Årskurs 3, Sånghusvallen .................................................................. 29 9.1.6 Årskurs 3, Ås..................................................................................... 30 9.1.7 Årskurs 4 ........................................................................................... 32 Nationella prov ............................................................................................... 32 9.2.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 32 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Ås och Sånghusvallens skolor, F-4 samt fritidshemmen på resp. skola . Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2014/15. 1.1 Bakgrund Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: – uppfyller nationella mål – svarar mot nationella krav och riktlinjer – uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella – kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.3 Dokumentation Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis: • Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete. • Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i lärplattformen InfoMentor. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. • Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. 9 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU • Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 10 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 2 Presentation av ansvarsområdet 2.1 Organisation Organisationen består av Ås skola, F-3 och Sånghusvallens skola, F-4 samt fritidshemmen på bägge skolorna. Ås skola, F-3 är tvåparallellig med ca 170 elever. Fritidshemmen består av 5 avdelningar med sammanlagt ca 190 barn (inkl. åk 4-5 Ås skola). Sånghusvallens skola är enparallellig Detta läsår startade man upp mellanstadiet med en åk 4. F-4 har under läsåret haft ca 120 elever. Fritidshemmen består av 3 avdelningar med sammanlagt ca 105 barn. Rektor har huvudkontoret i Ås och fördelar närvaron jämt på bägge skolorna. Elevhälsoteam finns på resp. skola som träffas en gång/månad. En gemensam ledningsgrupp från bägge skolorna finns, som består av lärare och fritidspedagoger samt vid vissa tillfällen specialpedagogerna. Dessa träffas varannan vecka. Resurslärare finns på bägge skolorna samt under hösten en specialpedagog som delades med förskolorna på området. Från vårterminens start har specialpedagogtjänsten utökats med en heltid. Föräldraråd finns på resp. skola. Konferenser och utvecklingsarbete sker både på resp. skola samt gemensamt. Vissa gånger även med åk 4-9. 2.2 Materiella förutsättningar Sånghusvallen: Skolan är nybyggd med en alldeles speciell arkitektur. En fin byggnad som mer är ett konstverk än en fungerande skollokal. Består i stort sett av klassrum med ett tillhörande grupprum. Kommer inte att finnas möjlighet att dela klasser framöver när skolan är fylld. Förråd saknas, Är redan för få arbetsplatser för personalen. Finns ingen idrottshall eller specialsalar utan barnen får bussas till Ås skola och Jämtkraftshallen. Fritids har egna lokaler som är byggda på samma sätt som klassrum. Dessa lokaler räcker inte till utan andra rum som egentligen ska vara tillgängliga för all verksamhet har varit tvungna att tas i anspråk. Skolgården erbjuder härliga lekytor, med utmanande skolgård och intilliggande skogsparti med löpslinga, koja och grillplatser. Dock saknas en större boll-/isplan, särskilt med tanke på att åk 4-6 ska gå där. 11 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Ås: Skolan består av flera byggnader, en blandning från olika årtionden. I och med det är det olika förutsättningar beroende på var man har sin verksamhet i byggnaden. Finns grupprum och möjligheter att dela klasser. Idrott bedriva i Jämtkraftshallen och i den egna lokalen ”Dramaten”. Musik bedrivs i musiksalen i mån av tillgänglighet. Fritids har egna lokaler som nyttjas av skolan under skoltid. Dessutom finns en paviljong för åk 3-5. Skolgården är stor men behöver anpassas till olika åldrar vilket har påbörjats detta läsår. En hörselklass bildades på Ås skola inför detta läsår vilket innebar att ett klassrum blev ljudmässigt åtgärdat. Angående teknisk utrustning så finns det projektorer i varje klassrum på bägge skolorna. Datorer och I-pads finns i begränsad omfattning och många datorer har egentligen fallit för åldersstrecket. 12 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 3 Statistik 3.1 Personal 3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Tabell 1.Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor Fritidshem* 17,6 60% 87% Förskoleklass 16,9 100% 100% Grundskola 1-3 11,2 100% 93% Grundskola 4-6 10,9 100% 60% Totalt Flickor Pojkar Fritidshem 296 88 111 Förskoleklass 71 32 39 Grundskola åk 1 68 30 38 Grundskola åk 2 67 25 42 Grundskola åk 3 65 31 34 Grundskola åk 4 18 12 6 3.2 Barn/elever 3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2014 Enhet 13 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förklaring Betyder att målet är helt uppfyllt Betyder att målet är delvis uppfyllt Betyder att målet inte är uppfyllt 4.1.1 Fritidshem Mål Resultatindikator Kommentar/analys Utfall Samverkan mellan fritidshemmet och skolan Enskilda rektorer och arbetslag har arbetat med samverkan men Skolinspektionen påpekar samma sak i sin tillsyn. Ändamålsenliga lokaler Inga förändringar Gemensam planeringstid På enskilda fritidshem kan situation ha förbättrats men på helheten har det inte skett några större förändringar Gemensamma utvecklingssamtal mellan vårdnadshavaren, fritidshemmet och skolan. På enskilda fritidshem kan det ske gemensamma utvecklingssamtal men på helheten är det inte lika. Gemensamma utvecklingssamtal genomförs i för liten omfattning. 4.1.2 Förskoleklass Mål Resultatindikator Kommentar/analys Alla elever ska känna sig trygga och välkomna till skola Alla barn/elever upplever att de är trygga i skolan och att de är välkomna. Enkät Målet är inte uppnått alla elever känner sig inte trygga i vår verksamhet. Alla skolor gör en plan för diskriminering och kränkande behandling som utvärderas varje år. Detta arbete har högsta prioritet i verksamheten 14 Utfall KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 4.1.3 Grundskola Mål Resultatindikator Kommentar/analys Utfall Alla elever ska känna sig trygga och välkomna till skolan Enkäter och utvecklingssamtal Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Alla skolor gör planer för diskriminering och kränkande behandling som utvärderas och följs upp varje år. Under våren ska alla rektorer och förskolechefer gå en utbildning hos diskrimineringsombudsmannen för att förbättre arbetet. Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet Elevernas betyg och behörighet till gymnasiet. Målet är inte uppnått. Alla elever har inte behörighet till gymnasiet. Verksamheten anaslyserar elevernas resultat och gör förbättringar i undervisningen. För att förbättra resultaten har kommunen under innevarande ett utvecklingsarbete inom analys området och även i att utveckla elevernas lärande. Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven Resultaten på nationella prov Alla elever inte godkänt på nationella prov. Ett arbete med att analysera resultaten och se hur undervisningen kan förbättras pågår i verksamheten. Förbättra kunskaper runt analyser Det pågår ett utvecklingsarbete med att förbättra analyserna och vi har nått en förbättring av kunskaperna kring analyser. Öka bedömarkompetensen Ett utvecklingsarbete pågår för att öka bedömarkompetensen hos pedagogerna i det kollegiala lärandet. Modersmålsundervisning och studiehandledning Antal elever som erbjuds modersmål och studiehandledning Målet att erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning till alla elever som har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är att hitta behörig personal i de olika språkgrupperna. Organdisationen runt modersmål och studiehandledning behöver ses över. En samordnare för detta har anställts under året. Öka den digitala kompetensen Enkätundersökning Den digitala kompetensen behöver utvecklas i vår kommun på alla nivåer. Kompetensen har ökat men inte tillräckligt. 4.2 Rektors mål för enheterna 4.2.1 Fritidshem Mål enligt styrdokument Arbeta enligt styrdokumenten Förbättringsområde Förbättra kunskapen om pedagogrollen och fritidshemmets uppdrag enligt styrdokumenten Indikatorer Ska synas i planering av verksamhet och i det dagliga praktiska arbetet 15 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Handlingar/ insatser Gått igenom uppdraget under läsårets kvällsmöten samt haft ett antal kommunövergripande möten där rollen, uppdraget och samverkan med skolan diskuterats Resultat/ vad har vi hittills uppnått En ökad medvetenhet hos alla pedagoger. Kommer att genomsyra verksamheten under kommande läsår. Analys av resultatet Man ligger på olika nivåer när det gäller det pedagogiska tänket runt fritidhemmens uppdrag vilket gör att det tar tid att diskutera och fundera vad uppdraget innebär. Det kommer att ta några år innan vi har lyckats implementera ett arbetssätt som tydliggör uppdragets intentioner. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Under nästa läsår ska vi fortsätta att tydliggöra uppdraget för oss själva, barnen och föräldrarna 4.2.2 Förskoleklass och Grundskola 1-3(4) Mål enligt styrdokument 1.Arbeta med att förbättra elevernas förståelse för sin undervisning. Få ett mer elevaktivt arbetssätt och förbättra återkoppling på utförda prestationer och därigenom få en ökad måluppfyllelse på sikt. Förbättringsområde Att använda formativ bedömning i praktiken Indikatorer Att vi ser målen praktiskt användas i undervisningen Handlingar/ insatser Vi har under året läst boken ”Att följa lärande”, av Dylan William och haft diskussioner utifrån varje kapitel. Vi har provat olika metoder i klassrummet och diskuterat det kollegor emellan. Resultat/ vad har vi hittills uppnått En större medvetenhet om hur man kan använda formativ bedömning för att leda eleverna framåt i sin kunskapsutveckling. Analys av resultatet Vi har diskuterat olika metoder som man kan använda i klassrummet samt för-och nackdelar med olika arbetssätt vilket har medfört att olika tips och ideer har använts utan att man följt upp det på ett konstruktivt sätt. 16 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Arbetet kommer att fortgå under nästa läsår med mer praktik i klassrummen och diskussioner om hur använder oss av resultaten av det formativa arbetssättet. Mål enligt styrdokument 2. öka elevernas måluppfyllelse Förbättringsområde Olika områden utifrån den gemensamma analysen av NP åk 3,6 och 9 Svenska, matematik, engelska, NO och SO Indikatorer Att få en röd tråd från klass F-åk 9 Handlingar/ insatser Lärarna har träffats ett flertal tillfällen under terminen och fått uppgifter från ledningen (rektorer och spec.pedagoger). Vi har tagit del av deras anteckningar och utvecklat insatserna ytterligare. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har inte nått dit vi tänkt oss. Lärarna har haft svårt att förstå vad vi har gett dem för uppgift med resultatet att vi inte fått in det vi tänkt oss. Från början kallade vi det för BFL-arbete men det utmynnade mer i en vanlig ämnesanalys där man diskuterade vad man gjorde på de olika stadierna. Analys av resultatet Vi måste som rektorer bli mer aktiva och träffa lärarna personligen för att förklara vad för arbete och resultat vi förväntar oss av dem. Trots att vi försökte vara tydliga i de skriftliga instruktionerna så fungerade inte det. Önskad effekt Nej Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Det behövs en rejäl diskussion i ledningen om syftet med F-9 träffarna och lägga upp ett arbete som känns meningsfullt för alla parter. 17 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 4.3 Läraravtalet, Sånghusvallen åk 1-4 Prioriterat mål: Synliggöra elevernas förmågor och mål och utveckla bedömning för lärande. Handling/åtgärd: 1. Ta del av aktuell litteratur och forskning. Diskutera och lära av varandra gällande bedömning för lärande. 2. Utveckla utvecklingssamtalet så att det blir mer elevaktivt. 3. Utveckla hur vi använder digitala hjälpmedel och läromedel. Vad ska göras? 1. Läsa litteratur. Erfarenhetsutbyte i gruppen. 2. Vi ska utforma och organisera utvecklingssamtalen så att eleverna blir mer aktiva. 3. Organisera i klassrummet så att vi på bästa sätt kan nyttja digitala hjälpmedel och läromedel. Hur ska det göras? 1. Inläsning av litteratur och därefter pedagogiska samtal med erfarenhetsutbyte. 2. Genom att skapa uppgifter för eleven att utföra vid utvecklingssamtalet. 3. Arbeta för att öka tillgången till digitala hjälpmedel och läromedel. Vem/vilka deltar/är ansvariga? My Lindskog-Andersson, Agneta Ledin-Näslund, Britt Eriksson, Helena Nielsen, Sara Österberg, Linda Forssén Samtliga lärare som ingår i avtalet. Rektor ytterst ansvarig. Kompetensutveckling? Läsa litteratur, ev fortbildningsdagar och studiebesök. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har utformat dokument till utvecklingssamtalet Eleverna har blivit engagerade inför och under sitt samtal Elever som förbättrar sitt skolarbete och vill visa upp sina arbeten Vi själva vågar mer och har utvecklat vår digitala kompetens tillsamman med eleverna. Analys av resultatet - 18 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden 1a Ta del av aktuell litteratur och forskning 2a En utvärdering med eleverna efter utvecklingssamtalet 2b En utvärdering med föräldrarna efter utvecklingssamtalet 2c Hitta ett sätt att få IUP och självbedömning att vara ett levande dokument för eleverna. 3a Fortsatt arbete med hur elevernas arbeten kan sparas. 3b Organisationen kring arbetet med datorer/I-pads i klassrummet 19 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Fritidshem Alla har möjlighet att pröva på de olika aktiviteter som erbjuds. Vi är inte aktiva i att kontinuerligt se på hur vi ska bryta traditionella könsmönster vid planering och verksamhet. Personalen arbetar dagligen med att barnen ska få en god värdegrund och förstå konsekvenserna utifrån samhällets gemensamma värderingar. Detta för att öka förståelsen för varandras olikheter och att utveckla deras färdigheter att samspela med varandra. Barnen får vara med att planera, genomföra och utvärdera verksamheten för att öka deras förmåga till att ta ansvar och få vara delaktiga utifrån verksamhet, ålder och mognad. 5.2 Förskoleklass Alla har möjlighet att pröva på de olika aktiviteter som erbjuds. Vi är inte aktiva i att kontinuerligt se på hur vi ska bryta traditionella könsmönster vid planering och verksamhet. Personalen arbetar dagligen med att barnen ska få en god värdegrund och förstå konsekvenserna utifrån samhällets gemensamma värderingar. Detta för att öka förståelsen för varandras olikheter och att utveckla deras färdigheter att samspela med varandra. Barnen får vara med att planera, genomföra och utvärdera verksamheten för att öka deras förmåga till att ta ansvar och få vara delaktiga utifrån verksamhet, ålder och mognad. Vi har arbetat för att eleverna ska använda sig av ett ordentligt språkbruk Information går regelbundet hem till föräldrar och vid föräldramöten för information om det sociala läget på skolan eller i klassen. 5.3 Grundskola Alla har möjlighet att pröva på de olika aktiviteter som erbjuds. Vi är inte aktiva i att kontinuerligt se på hur vi ska bryta traditionella könsmönster vid planering och verksamhet. Personalen arbetar dagligen med att barnen ska få en god värdegrund och förstå konsekvenserna utifrån samhällets gemensamma värderingar. Detta för att öka förståelsen för varandras olikheter och att utveckla deras färdigheter att samspela med varandra. Barnen får vara med att planera, genomföra och utvärdera verksamheten för att öka deras förmåga till att ta ansvar och få vara delaktiga utifrån verksamhet, ålder och mognad. 20 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Vi har arbetat för att eleverna ska använda sig av ett ordentligt språkbruk och haft dramaövningar Information går regelbundet hem till föräldrar och vid föräldramöten för information om det sociala läget på skolan eller i klassen. 21 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 6 Trygghet, god miljö och studiero 6.1 Fritidshem Förebyggande arbete mot kränkningar vävs in i det dagliga arbetet. Pedagogernas förhållningssätt att tydligt visa på nolltolerans är en naturlig del av verksamheten. Man arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor för att utveckla barns förmåga att samspela med varandra för att öka tryggheten. Man diskuterar värdegrund och konsekvenser utifrån samhällets gemensamma värderingar. Man bedriver ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger för att främja barnens trivsel och utveckling Resultaten på barnintervjuerna visar på ett mycket högt resultat angående trivseln och erbjuden verksamhet på fritidshemmen. 6.2 Förskoleklass Förebyggande arbete mot kränkningar vävs in i det dagliga arbetet. Pedagogernas förhållningssätt att tydligt visa på nolltolerans är en naturlig del av verksamheten. Man arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor för att utveckla barns förmåga att samspela med varandra för att öka tryggheten. Man diskuterar värdegrund och konsekvenser utifrån samhällets gemensamma värderingar. Man bedriver ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger för att främja barnens trivsel och utveckling 6.3 Grundskolan Förebyggande arbete mot kränkningar vävs in i det dagliga arbetet. Pedagogernas förhållningssätt att tydligt visa på nolltolerans är en naturlig del av verksamheten. Man arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor för att utveckla barns förmåga att samspela med varandra för att öka tryggheten. Man diskuterar värdegrund och konsekvenser utifrån samhällets gemensamma värderingar. Man bedriver ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger för att främja barnens trivsel och utveckling Vid kartläggningar har det visat sig att yngre elever känner oro för att möta äldre elever. Vi har genomfört åldersblandade aktiviteter men inte kunnat genomföra det med 6-9 eleverna. Vi har ökat vuxennärvaron i omklädningsrummen vilket gett god effekt samt sett över rast- och korridorvärdsskap. 22 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 7 Utveckling och lärande 7.1 Fritidshem Alla fritidshem erbjuder en varierad verksamhet för att främja barnens sociala, känslomässiga och intellektuella utveckling. Man arbetar kontinuerligt för att tydliggöra verksamhetens mål och att man ska få förståelse för varandras olikheter. Barnen får pröva olika tekniker vid skapande verksamhet samt stimuleras till daglig rörelse samt rekreation under dagen. Fritidshemmen försöker skapa tillfällen där barnen kan få uppleva lugn och ro. Att lära känna närområdet har varit ett mål under läsåret vilket har skett genom utflykter och studiebesök. 7 Undervisning och lärande 7.2 Förskoleklass I de tre förskoleklasserna har det varit olika förutsättningar, både personalmässigt och elevmässigt. Detta har inneburit att man har arbetat på olika sätt och i olika grad med språklig medvetenhet och för att väcka intresset för matematik. Utifrån hur vi har arbetat ser vi att de flesta barn har börjat läsa och skriva lite grann och fonolektestet visar att alla elever har utvecklats under året. Vi kan se att intresset för matematik har väckts och att eleverna har gjort framsteg. Eleverna tycker det är spännande och roligt. Man önskar fler träffar med pedagogisk dialog och fler tillfällen för utvärdering för att hjälpa och coacha varandra. Vi har under detta läsår arbetat med formativt arbetssätt som vi kommer att utveckla under kommande år. I och med det så håller vi på att bygga upp arbetsätt som gör att vi på ett arbetsbesparande sätt kan ta reda på barnens tidigare kunskap och därmed utgå från det vid våra planeringar av verksamheten. I detta ingår också på vilket sätt vi ska ge feedback för att driva barnen framåt. Samarbetsformer mellan de olika verksamheterna, skola, F-klass och fritids behöver förbättras markant så att det blir en gemensam samsyn. 23 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 7.3 Grundskola Vi har under detta läsår arbetat med formativt arbetssätt som vi kommer att utveckla under kommande år. I och med det så håller vi på att bygga upp arbetsätt som gör att vi på ett arbetsbesparande sätt kan ta reda på elevernas tidigare kunskap och därmed utgå från det vid våra planeringar av undervisningen. I detta ingår också på vilket sätt vi ska ge feedback för att öka elevernas måluppfyllelse samt klargöra för dem målen med undervisningen och vad de förmågor som ska bedömas innebär. Pedagogisk planeringar förekommer i skiftande grad Lärarna samarbetar främst årskursvis på Ås skola och mer övergripande över årskurserna på Shv skola. Samarbetsformer mellan de olika verksamheterna, skola, F-klass och fritids behöver förbättras markant så att det blir en gemensam samsyn. 24 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 8 Särskilt stöd 8.1 Fritidshem Personalen anpassar hela tiden verksamheten utifrån barngruppens behov och ser till att barnen stimuleras utifrån sina egna speciella förutsättningar och behov. Man ser till så att alla barn kan delta i de aktiviteter som erbjuds utifrån sina egna förutsättningar. När det gäller särskilt stöd på fritids så har det förr varit mer angeläget att sätta in resurserna under skoltid och fritids har fått klara sig själv. Under detta läsår har vi börjat ta ett helhetsperspektiv på resurstilldelningen och analyserar var behovet finns, skola och/eller fritids och utifrån det styrt insatserna. 8.2 Förskoleklass Personalen anpassar hela tiden verksamheten utifrån barngruppens behov och ser till att barnen stimuleras utifrån sina egna speciella förutsättningar och behov. Man ser till så att alla barn kan delta i de aktiviteter som erbjuds utifrån sina egna förutsättningar. När det gäller särskilt stöd i F-klass så har det förr varit mer angeläget att sätta in resurserna under skoltid och fritids har fått klara sig själv. Under detta läsår har vi börjat ta ett helhetsperspektiv på resurstilldelningen och analyserar var behovet finns, F-klass och/eller fritids och utifrån det styrt insatserna. 8.3 Grundskola Personalen anpassar hela tiden verksamheten utifrån barngruppens behov och ser till att barnen stimuleras utifrån sina egna speciella förutsättningar och behov. Man ser till så att alla barn kan delta i de aktiviteter som erbjuds utifrån sina egna förutsättningar. När det gäller särskilt stöd i skolan så har det förr varit mer angeläget att sätta in resurserna under skoltid och fritids har fått klara sig själv. Under detta läsår har vi börjat ta ett helhetsperspektiv på resurstilldelningen och analyserar var behovet finns, skola och/eller fritids och utifrån det styrt insatserna. 25 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 9 Bedömning och betygsättning Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro, pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar. Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat. För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: • Måluppfyllelse • Betyg • Nationella prov • Meritvärden • Behörighet till gymnasieskola 9.1 Måluppfyllelse i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling 9.1.1 Årskurs 1, Sånghusvallen Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 25 - Engelska 0 25 - Idrott och hälsa 0 25 - Matematik 1 24 - Modersmål 0 25 - Musik 0 25 - NO- ämnen 0 25 - SO- ämnen 0 25 -- Svenska 0 25 - Svenska som andraspråk 0 - - Källa: InfoMentor 26 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt 9.1.2 Årskurs 1, Ås Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 42 - Engelska 0 42 - Idrott och hälsa 0 42 - Matematik 0 42 - Modersmål 0 42 - Musik 0 42 - NO- ämnen 0 42 - SO- ämnen 0 42 - Svenska 1 41 - Svenska som andraspråk 0 - - Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt 27 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 9.1.3 Årskurs 2, Sånghusvallen Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 25 - Engelska 0 25 - Idrott och hälsa 1 24 - Matematik 0 25 - Modersmål 0 25 - Musik 0 25 - NO- ämnen 0 25 - SO- ämnen 0 25 - Svenska 0 25 -- Svenska som andraspråk 0 - - Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 46 - Engelska 0 46 - Idrott och hälsa 0 46 - Matematik 7 39 - Modersmål 0 46 - Musik 0 46 - NO- ämnen 0 46 -- Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt 9.1.4 Årskurs 2, Ås Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15 Ämne 28 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper SO- ämnen 0 46 -- Svenska 0 46 - Svenska som andraspråk 0 - - Källa: InfoMentor Analys av resultatet Matematik: Vid minst ett tillfälle per vecka har eleverna varit i liten grupp. De har arbetat i samma läromedel som klassen i övrigt. De har då fått extra genomgångar och möjlighet till att visa sina kunskaper, samt stöttning i att använda konkret material. Trots detta har inte alla elever i denna grupp nått måluppfyllelsen Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Matematik: Tydliga genomgångar i liten grupp där barnen hela tiden är delaktiga är jätteviktigt. Användning av laborativt material. Matteläxor där man får nöta mycket. Tex. tabellträning.För att nå ännu bättre resultat behöver några elever få ännu mer undervisning i liten grupp. Skolan måste följa upp insatta resurser med regelbundna uppföljningar och utvärderingar. 9.1.5 Årskurs 3, Sånghusvallen Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 26 - Engelska 5 21 - Idrott och hälsa 0 26 - Matematik 2 24 - Modersmål 0 26 - Musik 0 26 - NO- ämnen 0 26 - SO- ämnen 2 24 - Svenska 1 25 -- 29 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper 0 - - Svenska som andraspråk Källa: InfoMentor Analys av resultatet Matematik. Fast vi medvetet arbetat med skriftliga räknemetoder i alla fyra räknesätten, klarade inte alla elever de skriftliga räknemetoderna i subtraktion – ytterligare träning behövs, och ytterligare någon metod kan strykas för medeleleven. Funderingar över läromedlet, kanske en framgångsfaktor men också en fällande faktor för de svagare eleverna, eftersom strategier blandas snabbt och inte befästs tillräckligt. Engelska: Ett antal elever har fått extra engelska under en kortare period av sin ordinarie lärare en eftermiddag/vecka i ca 20-30 min efter skoltid. Fokus har då legat på det muntliga. Detta har inte lett till att eleverna klarat godkänd nivån. Måluppfyllelse Målet är helt uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Engelska: Gruppen borde kommande läsår få delas i mindre undervisningsgrupper för att kunna ge de som behöver extra anpassningar främst i att våga prata och träna uttalet men även för de som behöver extra utmaningar. 9.1.6 Årskurs 3, Ås Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 8. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 38 - Engelska 0 38 - Idrott och hälsa 1 37 - Matematik 4 34 - 30 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Modersmål 0 38 - Musik 0 38 - NO- ämnen 0 38 - SO- ämnen 0 38 - Svenska 4 34 -- Svenska som andraspråk 0 - - Källa: InfoMentor Analys av resultatet Matematik: Elever med stora svårigheter behöver arbete med anpassat material och arbete i liten grupp. Det är viktigt att man i ämnet arbetar individuellt, pratar mycket matematik och inte är för styrd av läromedlet man använder. Vissa elever behöver mycket repetition, mycket mer än man i allmänhet tror. I klassituationen går man lätt för fort fram, eftersom många elever redan kan. Vi behöver ha avstämningsperioder i form av skolgemensamma diagnoser. Svenska: Det finns problem med att skriva faktatexter och skriva berättelser med tydlig inledning, handling och avslut. För ett fåtal elever har stor bokstav och punkt varit svårt. Det flest elever har också haft svårt att klara att skriva meningar med stor bokstav och punkt. Det visar sig tydligt att det är de elever som har svårt att läsa som också har svårast med att skriva. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Matematik: Det är önskvärt att utveckla arbetet med regelbundna avstämningsdiagnoser som inte är knutna till läromedel, för att bedöma elevernas kunskapsnivå och kunna fördela resurser därefter. Repetition och åter repetition. Anpassa materialet. Det är viktigt att elever som behöver det får arbeta i liten grupp och även i en till ensituationer. Svenska: Regelbunden lästräning ger god effekt. Föräldrarnas hjälp är väldigt viktigt. Läsettan är ett mycket bra avstämningsmaterial Önskan finns om att vi har fler kartläggningsmaterial som är skolgemensamma. Kompisbedömningar och processkrivning kommer också att vara en större del av undervisningen. . 31 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU 9.1.7 Årskurs 4 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 9. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 18 - Engelska 0 18 - Hem- och konsumentkunskap 0 18 - Idrott och hälsa 0 18 - Matematik 1 17 - Modersmål 0 18 - Musik 0 18 - NO-ämnen 0 18 - SO-ämnen 0 18 - Slöjd 0 18 - Svenska 2 16 - Svenska som andraspråk 0 - - Teknik 0 18 - Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt 9.2 Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. 9.2.1 Årskurs 3 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik. 32 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Resultat Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 läsåret 2014/15 Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 läsåret 2014/15 33 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Analys av resultatet Matematik: Resultatet var för de flesta elever förväntat. Några resultat där elever ej klarat delprov var oväntade. Slarv och nervositet har spelat in. När vi visar liknande uppgifter för eleverna vid ett senare tillfälle så kan de i de flesta fall direkt lösa uppgifterna. På D provet var en enda uppgift utslagsgivande. De elever som missade den uppgiften fick underkänt trots att de tidigare i provet visade att de klarade begreppet omkrets. F provet testade bl.a. skriftlig huvudräkning med subtraktion. Några elever hade svårt med detta. Resultatet överraskade med tanke på att vissa elever misslyckades med en typ av uppgifter som de klarat tidigare i undervisningssituationer. Svenska: Alla elever klarade kommunikation, läsförståelse faktatext och högläsning. Det är de svaga läsarna som vi ser också har svårt med meningsbyggnad med stor bokstav och punkt. Den största svårigheten var att skriva en faktatext. Det är ett visst antal ord som skall ingå i texten och vi upplever att eleverna var så fokuserade på att ha med just de orden, att det gick ut över innehållet i texterna. Vi ser att våra elever läser bra och har bra läsförståelse. De elever som har vissa svårigheter har dock lärt sig strategin att läsa om texten eller enstaka ord flera gånger. Läsningen blir då inte flytande men de förstår vad de läser vilket är viktigt. Bara en poäng saknades för att alla skulle blivit godkända .Om eleven fått sitta enskilt med uppmaning om att läsa texten högt för sig själv så hade hen troligtvis klarat den. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Matematik: Elever med stora svårigheter behöver även fortsatt arbete med anpassat material och arbete i liten grupp. Det är viktigt att vi även fortsättningsvis arbetar med eleverna på elevernas nivå, med mycket repetition. Det är önskvärt att utveckla arbetet med regelbundna avstämningsdiagnoser som inte är knutna till läromedel, för att bedöma elevernas kunskapsnivå och kunna fördela resurser därefter. Svenska: Vi borde arbeta mer med enskilt moment, arbeta med färdiga texter som eleverna får redigera. Processkrivning med kompisbedömning har upplevt som givande , men vi har gjort det för sällan. För att kunna bearbeta sina texter behöver barnen skriva på dator. Vi behöver fler fungerande, lättillgängliga datorer. 34 KVALITETSRAPPORT 2014-15, ÅS BOU Vi har upplevt att det har varit mycket elevens val i åk 3 och för lite svenska . Det försöker vi i arbetslaget i någon mån rätta till, med en förändring i timplanen till nästa år. Vi har tydligen arbetat för lite med formen i texterna. Vi har arbetat med det i åk 2, men det behövs också i åk tre, då eleverna har nått en högre mognad. Det är svårt att rätta sina egna elever. Kanske borde vi kodat proven och bytt med Sånghusvallen. 35