Berger & Luckmann (1967)
Microsociologi: om vardagsverkligheten och
socialisation
Föreläsning 28 januari 2015
Marie Sépulchre
Idag ska vi prata om
Berger & Luckmann
”Kunskapssociologi” / ”The Social Construction of Reality”
• Del 1: Grundvalarna för kunskap i vardagslivet
• Del 3: Samhället som subjektiv verklighet
Del 2: Samhället som objektiv verklighet (10 feb)
Vad handlar boken om?
Objektiv realitet
Subjektiv realitet
• Institutionalisering (ordningen)
det objektiva
• Socialisering
(överförandet)
det subjektiva
• Legitimering (rättfärdingande och motivering av)
Boken: Vad är (kunskaps)sociologi?
Del 1:
Grundvalarna för kunskap i
vardagslivet
The Foundation of Knowledge in
Everyday Life
I ett nötskal
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vardagsverkligheten
Typifiering
Språk
Kunskap
– Sunt förnuft och expert kunskap
– Kokbok kunskap
– Kunskapsfördelning
Social ordning
Primär/sekundär socialisation
Re-socialisation
Signifikanta/generaliserade andra
Legitimering
Identifiering
Vidmakthållande av verkligheten
1.1 Vardagslivets verklighet (1)
• Vardagsverkligheten
– Är en delad verklighet
– Det finns även andra verkligheter
•
•
•
•
•
Lek
Teater
Drömmar
Teoretisk fysik
Religiösa upplevelser
1.1 Vardagslivets verklighet (2)
• Vardagsverkligheten visas som redan objektifierad
• Vardagsverkligheten är meningsfult för mig
• Vardagsverkligheten visas som en intersubjektiv värld
1.1 Vardagslivets verklighet (3)
• Vardagsverkligheten tas för givet som verkligheten
• Rutiner och problem
– Kokbok kunskap
• Vardagsverkligheten har en egen tid
1.2 Social interaktion i vardagslivet
(1)
• Vardagsverkligheten är delade med andra
• Den viktigaste upplevelse av andra sker i ansikte-motansikte situationer
1.2 Social interaktion i vardagslivet
(2)
• Jag uppfattar den andra med hjälp av
typifieringsscheman
• Två riktningar
– Jag typifierar den andra och den andra typifierar mig
• Interaktionen är typisk
1.2 Social interaktion i vardagslivet
(3)
• Typifiering: anonym – ansikte mot ansikte
• Den sociala ordningen (social structure) är summan
av alla typifieringsscheman och alla typiska
interaktionsformer i ett samhälle
1.3 Språk och kunskap i vardagslivet
(1)
• Mänsklig expressivitet kan objektivera sig.
• Det blir en element av en delad värld
– T.ex. ilska kan objektiveras med hjälp av ett vapen
1.3 Språk och kunskap i vardagslivet
(2)
• Ett tecken är en speciell form av objektivering
• Tecken är grupperade i olika system
– Språk är det viktigaste teckensystemet i det
mänskliga samhället
1.3 Språk och kunskap i vardagslivet
(3)
• Gemensam kunskapsförråd (social stock of knowledge)
som överförs from generation till generation.
• Det kunskapsförrådet är tillgängligt till individerna i
vardagslivet
• Det sociala kunskapsförrådet innefattar den kunskapen
om min sociala situation
1.3 Språk och kunskap i vardagslivet
(4)
• Språk uppfattas som objektivt
• Språket har en tvingande effekt på mig
– Jag måste följa de grammatiska reglerna
• Två hjärtor – två hjärtan
– Vissa saker är möjliga i vissa språk och inte i andra
• T.ex. tutoiement
1.3 Språk och kunskap i vardagslivet
(5)
• Språket typifierar upplevelsen
• Genom språket kan man hämta till ’här och nu’ objekter
som är långt bort i tid och rymd
– T.ex. midsommar 1990
1.3 Språk och kunskap i vardagslivet
(6)
• I vardagen använder man sig mest av kokbokkunskaper.
– T.ex. jag vet hur man använder en telefon men jag vet
inte exakt hur en telefon fungerar
– T.ex. jag vet vad jag kan göra om min telefon är trasig
• Jag har en del kunskaper som är specifika till mitt arbete
1.3 Språk och kunskap i vardagslivet
(7)
• Social fördeldning av kunskaper
– Eftersom vi har olika arbeten
– Men jag vet vem har kunskap av vad
• T.ex. jag går till en läkare när jag är sjuk
Del 3:
Samhället som subjektiv
verklighet
Society as Subjective Reality
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(1)
a) primär socialisation
• Primär socialisation är den första socialisationen en
individ genomgår
• Genom den primära socialisationen blir en individ en
medlem i samhället
• Sekundär socialisation händer därefter och sätter en
redan socialiserade individ in i nya sektorer av den
objektiva världen av dennes samhälle
– T.ex. vara en student på Uppsala Universitetet
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(2)
• Varje individ är född i en objektiv social struktur och där
möter hen signifikanta andra som är ansvariga för
hennes socialisation
• De signifikanta andra filtrerar hennes sociala värld
• En individ födds i en objektiv social struktur OCH i en
objektiv social värld
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(3)
• Primär socialisation innebär mer än kognitiv lärande.
Den äger rum under omständigheter som är mycket
laddade känslomässigt
• Internalisering sker bara när identifiering sker
• Barnet tar över de signifikanta andras roller och attityder.
Dvs hen internaliserar dem och gör dem till sina egna
• Identifiering (av andra) och själv-identifiering: en dialektik
mellan den identiteten som är tilldelade av andra
(objektivt) och den identiteten som är tillägnad
(subjektivt)
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(4)
• Under den primära socialisationen blir de signifikanta
andras roller och attityder så småningom allmänna
T.ex. lära sig att inte spilla soppa
–
–
–
–
’Mamma är arg på mig nu’
’Mamma är arg på mig närhelst jag spiller soppa’
’Alla är arga när jag spiller soppa’
’Man spiller inte soppa’ (även om man är ensam)
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(5)
• Generaliserade andra
• Den individen identifierar sig nu inte bara med sina
konkreta signifikanta andra utan med andra i
almänheten, dvs med ett samhälle
• Det markerar slutet av den primära socialisationen
• Då är individen är fullvärdig medlem av ett samhälle och
har den en ’self’ (ett själv, ett jag) och en värld som är
subjektivt betydelsefulla
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(6)
• Symmetrisk relation mellan den objektiva och subjektiva
verkligheten
• Men: symmetrin kan aldrig vara komplett
– Det finns alltid mer objektiva verklighet
– All subjektiv verklighet är inte objektiv
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(7)
• I den primära socialisationen finns inget problem av
identifiering
• Ett barn internaliserar den världen av sina signifikanta
andra som den världen (och inte som en värld bland
många)
• Det finns elementer av legitimering i den
socialiseringsprocessen eftersom ett barn frågar varför
saker är som dem är
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(8)
• Den primära socialisationen tar slut när den
generaliserade andra har etablerats
• Men socialisation är aldrig total och aldrig slut
• Därför är två frågor intressanta:
– Hur bibehållas den verkligheten som är
internaliserade under den primära socialisationen?
– Hur händer vidare socialisation (sekundär
socialisation)?
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(9)
b) sekundär socialisation
• Sekundär socialisation är den internalisering av
institutionella undervärldar (sub-worlds)
• Då lär en individ sig kunskaper som är roll-specifika
• Rollerna är grundade i en arbetsfördelning
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(10)
• Den sekundära socialisationen byggs på den primära
socialisationen
• Den sekundära socialisationen händer inte i en
känslomässig identifiering med andra
• Därför kan en individ lätt lägga åt sidan en kunskap som
hen har lärt sig under sekundär socialisation
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(11)
C) Hur den subjektiva verkligheten vidmakthålls och omvandlas
• Vidmakthållande av verkligheten (reality-maintenance): för att
bevaka en viss symmetri mellan den objektiva och den
subjektiva verkligheten
• Man kan säga att den primära socialisationen är lyckad om
den känsla av oundvikligheten är närvarande större delen av
tiden
– Gränssituationer, t.ex. drömmar
– Det kan finnas konkurrerande definitioner av verkligheten
• T.ex. att vara kristen eller ateist
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(12)
• Den subjektiva verkligheten som internaliserades under
den sekundära socialisationen är mer sårbar
• Två typer av ’vidmakthållande av verkligheten’:
– Rutinmässigt vidmaktshållande
– Vidmaktshållande vid kriser
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(13)
• Rutinmässigt vidmaktshållande
– Vardagsverkligheten vidmakthållas i rutiner
– Signifikanta andra (t.ex. min sambo) och mindre
viktiga andra (t.ex. en person på tåget) bekräftar
identiteten av en individ
– Andra kan också förneka en persons identitet
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(14)
– Det viktigaste verktyg för verklighetsunderhållning är
(vardags)samtal.
– Samtal bekräftar den självklara världen
– Obs: Samtal underhåller verkligheten men det ändrar
den också pågående (dialektik)
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(15)
• Vidmaktshållande vid kriser
– De procedurerna behöver bekräfta vardagsverkligheten
uttryckligt och intensivt
– Oftast använder man ritualer
• T.ex. man måste göra en rengöringsritual efter en
kontakt med en utlänning
– Individer kan också bli ändrade
– Extremt fall: nästan total transformation, alternation
3.1 Internaliseringen av verkligheten
(16)
• Den individen växlar värld (’switches world’)
– Alternation kräver en process av re-socialisation
• Re-socialisation kräver stark identifiering
• Den primära socialisationen förändras.
– ’Då trodde jag, men nu vet jag’
• Vikt av ny kunskap men också av en gemenskap
• Oftast är individer bara delvis förändrade
3.2 Internaliseringen och den sociala
strukturen (1)
• Socialisation händer alltid i en specifik social struktur
• Lyckad socialisation = hög grad av symmetri mellan den
objektiva och den subjektiva verkligheten
• Maximal framgång av socialisation i samhällen med en
minimal arbetsfördelning.
– Inte frågan ’vem är jag?’
– Det betyder inte att individen är lycklig med sin
identitet
3.2 Internaliseringen och den sociala
strukturen (2)
• Olyckad socialisation händer bara vid en biografisk
olycka (biologisk eller social) i ett samhälle med minimal
arbetsfördelning
– Utomäktenskapligt barn
– Funktionsnedsatt barn
• Situationen förändras när individen träffar andra i samma
situation. Då kan de skapa en mot-definition av
verkligheten
– Frågan ’vem är jag?’ blir möjligt
3.2 Internaliseringen och den sociala
strukturen (3)
• I ett samhälle med mer arbetsfördelning: olyckad
socialisation kan hända när olika signifikanta andra
meddelar olika objektiva verkligheter till individen
• Olyckad socialisation leder till frågan ’vem är jag?’
• En individ kan också internalisera alternativa världar
under en sekunder socialisation utan att identifiera sig
med dem
