Medier, individer, samhälle
Samhällsmedborgarskap
•
Inte längre primärt delar av storfamiljen i det lilla
lättöverskådliga samhället
längtar efter att känna tillhörighet i dagens betydligt mer
komplexa sammanhang.
Medierna erbjuder detta, möjliggör en abstraktare gemenskap
och kollektiv. Konsumtion av massmedier uttryck för önskan att
ingå i detta sociala sammanhang.
•
•
•
Massmedierna ger oss möjlighet till bilder av hur världen ser ut
och är uppbyggd, att den består och fi nns kvar samt ger oss
information om små och stora händelser som vi anser angår
och berör oss.
•
Massmedierna viktig del i samhällsmedborgarskap!
Socialisation och
identitetsskapande
•
Vi har ett behov av att känna gemenskap med världen omkring
oss
•
Vi är sociala varelser (Viktigt behov)
•
Medieanvändning (lyssna på radio, se TV, internet, dags- och
andra tidningar) sätter oss i kontakt med vår omvärld bortom
vår egen personliga upplevelsesfär
•
Förklarar i viss mån mediernas roll och betydelse för oss:
socialt verktyg
Socialisation
•
”Inlemmandet i den mänskliga gemenskapen”
•
Börjar direkt vid födseln; grundläggande kommunikation med
omvärlden
•
När vi börjar förstå språk blir vi del också av den kulturella
gemenskapen
•
Börjar formas som individer, i samspel med andra (ser
skillnader, tar efter saker osv.)
•
Socialisation på två huvudsakliga nivåer:
Primär socialisation: inom familjen, de närmaste
●
Sekundär socialisation: med det större samhället och dess
strukturer (dagis, skola, arbetsplats, föreningar, kyrka, osv.)
Får i alla dessa sammanhang reda på vilka vi är och vad som
förväntas av oss som människor.
●
•
•
Massmedierna i särklass viktigaste institutionen för den
sekundära socialisationen
Når oss redan i hemmet, klassiska platsen för primär
socialisation (intimsfären).
Medierna bidrar till att forma vår bild av verkligheten och av
vilka vi själva och andra är, även av vad vi absolut inte vill bli
•
•
Identitet
•
Betyder enhet eller likhet.
•
Medierna visar på hur människor är lika och olika, ger oss bilder
att identifi era oss med och som hjälper oss att skapa vår
självbild av vilka vi är och var vi passar in i världen (identiteten).
•
Medierna skapar föreställda gemenskaper, exempelvis nationell
identitet
Stärker dessa med samtidiga upplevelsegemenskaper
(Stenmarks skidåkning på 80 talet, påvens kröning eller
fotbolls VM)
Skapar en känsla av stark gemenskap med människor vi
egentligen inte känner (de allra fl esta andra svenskar)
•
•
•
Medierna hjälper alltså samhällsinstitutionerna att berätta för
oss vad de innebär att vara man/kvinna, att komma från olika
landsdelar, att vara barn, att vara förälder, att vara tonåring osv.
Social/kollektiv identitet vs.
Personlig identitet
•
Formas både av de yttre omständigheterna samt vår inre röst:
Personlig identitet: vem är jag? Vad är unikt hos mig som
person? (Självrefl ektion)
•
Social: andra människors uppfattning om oss och de
kollektiva sammanhang vi ingår i. Påverkar starkt oss själva,
vår syn på vilka vi är.
Den största delen av vår identitet har vi själva inte valt (kön,
föräldrar och social bakgrund), den delen färgar även vår
identitet starkt (vilka val vi gör; utbildning, bosättning osv.).
•
•
•
Medierna ger bilder som både stärker och utmanar de bilder vi
har av vår egen identitet: kan frigöra oss från historik men även
cementera den; inget klart samband och säker relation mellan
medier och identitet.
•
Oerhört viktigt att vi tänker och bedömer de medieprodukter vi
ser och väljer ut
•
Vem representeras i medierna? Alla? Nej
•
Representation är politiskt viktigt, ger exempelvis
minoritetsprodukter i public service; tanke att även för
medierna mindre intressanta minoriteter skall
representeras (visas och exponeras, typ).
Identifi kation och
identifi kationsformer
•
Likhet, sammanfallande
Medveten önskan om att bli som viss person/karaktär
•
Omedveten önskan att bli som far/mor
•
Popstjärnor mitt emellan i tonåren...
Perspektiv på detta; från viljelös imitation av idoler till att
medierna reproducerar befi ntliga dispositioner hos oss
•
•
Påverkan och makt- medier och
publikens vilja
•
Stark tro på att medierna påverkar oss
•
Hur vi tänker och handlar
Tre faser i forskningen:
•
•
•
•
Allsmäktiga medier (före 1940): injicerar åsikter
Vanmäktiga medier (40-70 tal): ingen möjlighet att påverka
om inte tar vägen via opinionsbildare (tvåstegshypotesen)
Mäktiga medier (1970 och framåt): grundläggande makt
genom att bestämma vad vi ska tänka på,
dagordningsfunktion
