Mediernas historia
Kommunikationsbegrepp
Reproduktion
=
möjlighet att repetera innehåll
separation
=
producenter åtskilda från
mottagare i tid/rum
interaktion
=
direkt utbyte mellan de
kommunicerande
Kommunikationskulturer
Muntlig kultur
år ? - 1000
skriftkultur
år 1000-1400
tryckt kultur
år 1450-1900
audiovisuell kultur
år1900-2000
multimediekultur
år 2000 - ?
Reproduktion
Separation
Interaktion
Tid
Rum
___________________________________________________________________________
Muntlig kultur
-
-
-
+
Skriftkultur
(-)
+
+
-
Tryckt kultur
+
+
+
-
Audiovisuell kultur
+
-
+
- (+)
Multimediekultur
+
-
(-)
+ (-)
Medier och samhälle
Modernisering
ekonomi, politik, det sociala och demografi
Modernitet
kulturella och psykologiska området
Område
Utvecklingsdrag
Konsekvenser
________________________________________________________
Modernisering
Ekonomi
Kapitalisering
Industrialisering
Polarisering
Organisering
Urbanisering
Dynamik - Koncentration
Standardisering - Differentiering
Kamp - Dialog
Institutioner - Folkrörelser
Offentliga - privata rum
Kulturellt
Sekularisering
Serialisering
Upplysning - Upplevelse
Psykologiskt
Individualisering
Labilitet - Reflexivitet
Socialt
Politiskt
Demografiskt
Modernitet
Habermas – den borgerliga offentligheten
Personliga
och kulturella
relationer
Ekonomiska,
Sociala och
Politiska
relationer
Samhälle
Privat sfär
Offentlig sfär
Intimsfär
(familj, hem)
Kulturell offentlighet
(konst, litteratur)
Social sfär
(privatekonomi,
arbete)
Politisk offentlighet
(politik, samhällsekonomi)
(Stat)
Offentligt
Public servicemedier
Aktuellt
Tv-teater
Upplysning
Fakta
Upplevelse
Fiktion
Såpopera
CNN
Privat
Kommersiella medier
Samhällsförändringar
* Industrisamhälle – informationssamhälle
* Modernt – Sen/postmodernt samhälle
”Ett av de utmärkande dragen för vår tid är att människornas rörlighet
ersatt stabiliteten, oförutsägbarheten förutsägbarheten, osäkerheten
tvärsäkerheten. Det gäller människors sociala relationer såväl som
deras idéer och tänkesätt. /…/ Det rör sig om en omvälvning som på
flera plan ruckar på de strukturella förutsättningarna för de politisktdemokratiska institutioner som skapades i och för industrisamhället.”
(SOU 2000:1:51).
- Globalisering
- Specialisering
- Marknadsekonomi
- Förändrade uppfattningar av tid/rum
- Medialisering
- Pluralisering
Medieförändringar
- Kommersialisering
- Internationalisering
- Ökat utbud
- Publikuppdelning
- Konvergens/digitalisering
Medieteorier
Auktoritär medieteori (den auktoritära ideologin).
- Medierna kontrolleras av makthavarna
- Censur
Teorin om de fria medierna (den frihetliga ideologin).
- Yttrandefrihet och fri åsiktsbildning
- Medierna på fri marknad
- kritiskt granska staten/makten
- representera folket
- informationsroll
- Försäljning av innehåll och reklam
Teorin om de ansvarskännande medierna (den sociala
ansvarsideologin).
- Marknadsbaserade medier inte oberoende av maktstrukturer
(vinstintresse)
- Ägarkoncentration och monopolisering
- Homogenisering av utbudet
- Alla har inte samma tillgång och samma möjlighet att
uttrycka sin åsikt
- Krav på informationen (regler)
- Licensmedel (Public service)
Massmediernas funktion i samhället:
Informera
Kommentera skeenden i samhället
Granska
Främja kommunikation mellan grupper
Informations-, gransknings- och forumuppgiften.
Journalistik i utveckling
Journalistiken friare och mer oberoende av makthavarna,
mer granskande och ifrågasättande i förhållande till
makten (Strömbäck 2009).
Större journalistisk likriktning.
Journalistiken har professionaliserats och
institutionaliserats.
Medielogik = arbetsvillkor och tankesätt - bl.a.
konkurrenstänkande, tidspress, utrymmesbrist, villkoret att
så många som möjligt ska förstå osv. - gör att innehållet
utmärks av tillspetsning, förenkling, polarisering,
personifiering, konkretisering, stereotypisering och
dramatisering (Strömbäck 2009, jfr. Kroon 2001).
Journalistens roll under 1900-talet från utomstående
betraktare till bedömare
(Ekecrantz & Olsson 1994, Kunelius 1996)
Massmediernas självtillräcklighet (Ekecrantz 1996)
Politikens medialisering (Strömbäck 2009)
Popularisering av journalistiken (Dahlgren 1995)
Infotainment
Populära röster och format mer framträdande i politisk
kommunikation
Referenslitteratur med anknytning till föreläsningen (Christian Svensson Limsjö) om
mediernas historia och samtid 23/8 2012.
Curran, J. & Gurevitsch, M. 2005. Mass Media and Society. New York: Arnold. (4´th edition).
Castells, M. (I). 1999. Nätverkssamhällets framväxt. Band 1(3). Informationsåldern: ekonomi,
samhälle och kultur. Göteborg: Daidalos.
Dahlgren, P. 1995. Television and the Public Sphere. London: Sage.
Dahlgren, Peter (red.) 2002. Internet, medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Ekecrantz, J. 1996. "Mediernas demimond". I: Becker, K., Ekecrantz, J., Frid, E-L. & Olsson,
T. (red.) Medierummet. Stockholm: Carlsson. 292-310.
Ekecrantz, J. & Olsson, T. 1994. Det redigerade samhället. Om journalistikens,
beskrivningsmaktens och det informerade förnuftets historia. Stockholm: Carlssons.
Ekström, Mats. 2006. Politiken i mediesamhället: Om nyhetsintervjuer och fotojournalistik.
Stockholm: Liber.
Habermas, J. 1984 (1962). Borgerlig offentlighet.: kategorierna "privat" och "offentligt" i det
moderna samhället. Lund: Arkiv förlag.
Kroon, Å. 2001. Debattens dynamik: Hur budskap och betydelser förvandlas i mediedebatter.
Linköping Studies in Arts and Science 227, Linköpings Universitet.
Kunelius, R. 1996. The News, Textually Speaking: Writings on News Journalism and
Journalism Research. Tampere: University of Tampere.
McQuail, Dennis. 2000. McQuail’s Mass Communication Theory. 4:e upplagan. London:
Sage. 542 s. ISBN: 0-7619-6547-5
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper. 2004. Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
ISBN: 91-44-03037-1
SOU 2000:1. En uthållig demokrati! Demokratiutredningens betänkande. Stockholm.
Strömbäck, J. 2009. Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation.
SNS Förlag.
Thompson, John. B. 2001/2004. Medierna och moderniteten. Göteborg: Daidalos.
Thornham, S., Bassett, C & Marris, P. 2009. Media studies: A reader. Edinburg.
Örnebring, Henrik. 2001. TV-parlamentet: Debattprogram i svensk TV 1956-1996.
Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet.
