Journalistiken och offentlighetsidén
Journalistik, HT11
Göran Svensson
26/10 2011
Medier och samhälle
• Medierna formas av det samhälle och den kultur de
utgör del av
eller
• Medierna formar det samhälle och den kultur som
de utgör del av
eller
• De formar varandra ömsesidigt
Kraften inifrån?
• Vilken makt och vilket inflytande utövar medierna
själva?
• Medierna som aktör - mediernas makt
• Medierna som arena - medierna som plats för andra
aktörers handling
• Medier som modell för aktörers handlande
• Medialisering av samhället?
Fält för medialisering
• En medialisering av samhälleliga fält och institutioner tendenser:
- politikens medialisering
- forskningens medialisering
- kulturens medialisering
• En vidare ”kulturalisering” av ekonomin
- design och prognosticering
- kunskapsintensiv produktion med IT-stöd
- promotion, marknadsföring och varumärke
- finansiell marknad styrd av ”signaler”
Tre sätt att se på medier
• Att se medievärlden som en marknad
– från den enskilda producenten till globala
medieföretag
• Att se medievärlden som en arena för politik
– från delaktighet till statlig kontroll
• Att se medievärlden som ett fält där sociala
gemenskaper formas
– ”community media” eller nya former av
gemenskap
Tre typer av demokratiska
mediesystem…empiriskt belagda
•
•
•
Polariserad pluralism
- där partier och politik har central roll
- Sydeuropa
Demokratisk korporativism
- där statens inflytande är centralt
- Norden och Sverige
Marknadsliberalism
- där marknaden har huvudrollen
- USA och till viss del Storbritannien
Källa: Hallin and Mancini, 2004
Kriterier för att jämföra dessa
mediesystem…
1. Dagspressens styrka
2. Länkarna mellan politiska partier och medierna –
graden av “politisk parallelism”
3. Graden av professionalism inom journalistkåren
4. Graden och karaktären på statliga interventioner i
mediesystemet
Källa: Hallin and Mancini, 2004
…och bortom det demokratiska?
• Hur kan vi tänka kring vad som formar mediesystemet och
journalistiken?
• Vad för slags ekonomiskt system?
- neo-liberalt/reglerat
• Vad för slags politiskt system?
- demokratiskt/icke-demokratiskt
• Hur kombineras elementen?
- dominerande aspekt/blandande aspekter
• Råder stabilitet eller förändring?
- stabila/övergångssystem
Källa: Park och Curran, 2000
Normativa teorier om medier och
kommunikation
Behandlar vilken roll vi anser att medier och
kommunikation bör ha i samhället, t.ex:
- Hur ska de ägas och kontrolleras?
- Hur kan de används?
- Vilka krav kan ställas på de som äger, använder och
kontrollerar?
- Vilket ansvar har de och hur kan de ställas till ansvar?
De gamla medieideologierna
•
•
•
•
Den auktoritära ideologin
Den frihetliga ideologin
Den sociala ansvarsideologin
Den marxistiska medieideologin
…alternativa medieideologier
• Den demokratiska ideologin
- demokratin och dess bredd och djup blir central
för hur medierna styrs
• Den professionella ideologin
- yrkesutövarna förvaltar och styr
• Utvecklingsideologin
- särskilda villkor och reglering
för att skapa nationell utveckling
Svenska massmedieuppgifter...
1972 års pressutredning
• Information
• Kommentar
• Granskning
• Gruppkommunikation
1994 års pressutredning
• Information
• Granskning
• Forum för debatt
Fyra normativa medieuppgifter i
demokratier
• Den övervakande uppgiften
- att bidra med information och kritik på offentligheten
• Den underlättande uppgiften
- att vara en samtalspart i en demokratisk dialog
• Den radikala uppgiften
- att förespråka radikalt andra förhållanden och att utmana
den förhärskande makten
• Den samarbetande uppgiften
- att samarbete med de styrande och utgöra del av styrning
Källa: Normative Theories of the Media, 2009
Allmänhetens intresse Public Serviceidén
Politiska villkor – reglering
public service
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Rikstäckande sändningar
Redaktionell självständighet
Opartiskhet och saklighet
Demokratiska värden
Mångfald och decentralisering
Hög kvalitet
Minoritetsprogram
Folkbildningsambitioner
Licensfinansiering - sponsring men ej reklam
Opartiskhet och saklighet – reglering
men också yrkesnormer
• Opartiskhet
- balans i presentation av konflikter
- svar vid kritik av utpekad part
- neutral presentation
• Saklighet
- korrekta uppgifter – sanna eller trovärdiga
- fullständiga uppgifter – relevanta uppgifter
Samtalsdemokrati - en ideal offentlighet...
• Öppenhet
- tillgänglig för alla på lika villkor
- förbud mot censur eller monopol
• Kritik och debatt
- en arena för kritik av makt och makthavare
- ett forum för gemensam diskussion
• Förnuft
- goda argument ska vara vägledande och accepteras
• Jämlikhet
- lika villkor för alla att bidra till offentligheten
• Konsensus
- eftersträvas i uppfattningar och i beslut
Offentlighet…
•
•
•
•
Antikens offentlighet
Feodal offentlighet
Borgerlig offentlighet
Den borgerliga offentlighetens förfall –
refeodalisering
Borgerlig offentlighet, Jürgen Habermas 1962
Kritik av Habermas idé om borgerlig
offentlighet och dess förfall
• H bortser från andra former av offentlig diskurs
(inte bara borgerlig utan plebejisk, agrar offentlighet)
• H väljer att fokusera på det informativa och politiska - bortser
från medier som var sensationella och underhållande
• H problematiserar inte att det var en begränsad sfär – kvinnor
hade inte fullt tillträde
• Den framväxande demokratin kan inte direkt jämföras med
feodalismens representation
• H har muntlighet och möte som förebild – fungerar inte i den
medierade och massmedierade världen
• H överskattar enhetligheten i samtalet – inte en offentlighet
utan många offentligheter
Nya villkor för synlighetsstyrning
• Skalan i kommunikationen
– i princip alla kan se, hela tiden
• Synlighet i visuell mening central
– bild, tittande och betraktande
• Den demokratiska omvandlingen
– medborgarens krav på ansvar och
ansvarsutkrävande
• Styrningen permanentas
– publicitet, PR blir del av rutin verksamhet
Kontrollproblem…
• Fadäser och utbrott
- att tappa kontroll över situationen
(fadäs)
- att tappa kontroll över sig själv (utbrott)
• Misstolkningar
- att inte veta hur ett yttrande tolkas i reception
• Läckor
• Skandal – ”skandalpolitik”
- skandaler kring sex, pengar och makt som utnyttjas
i kamp om inflytande och kontroll
En ”ny” offentlighet
• Offentlighet bortom idén om den samtidiga
närvaron
–öppenhet och synlighet som centrala
• Offentlighet bortom staten
- medborgerlig offentlighet/”netizens”?
• Offentlighet bortom koncentrerad marknadsmakt
- konkurrens, alternativ till marknad
• Synlighet utöver det lokala!
- globala frågor – på gott och ont – t ex Vilks,
Muhammedkarikatyrerna
John B Thompson s.291ff
Demokrati - fyra demokratimodeller
•
•
•
•
•
Folkstyre, medborgarstyre – men hur?
Procedurdemokrati
- respekt för demokratins spelregler i fokus
- korrekt förvaltning central – medierna som korrektiv till detta
Konkurrensdemokrati (representativ demokrati)
- eliter och partier strider om medborgarnas engagemang och röster
Deltagardemokrati (direktdemokrati)
- alla beröra deltar i beslutsfattande och i politisk aktivitet
Samtalsdemokrati (deliberativ demokrati)
- alla berörda ges möjlighet att yttra sig
- alla har insyn och möjlighet att vara med
Källa: Strömbäck, 2004
Källor
Christians, Clifford G. (red.), Normative theories of the media: journalism in democratic
societies, University of Illinois Press, Urbana, 2009
Curran, James & Park, Myung-Jin (red.), De-Westernizing media studies, Routledge,
London, 2000
Habermas, Jürgen, Borgerlig offentlighet: kategorierna "privat" och "offentligt" i det
moderna samhället, 4., översedda uppl., Arkiv, Lund, 2003
Hallin, Daniel C. & Mancini, Paolo., Comparing media systems: three models of media and
politics, Cambridge University Press, New York, NY, 2004
Thompson, John B., Medierna och moderniteten, Daidalos, Göteborg, 2001
Strömbäck, Jesper, Den medialiserade demokratin: om journalistikens ideal, verklighet och
makt, 1. uppl., SNS förl., Stockholm, 2004
