Utgångspunkter syfte
Kursplaner och ämnesplaner uttrycker en kunskapssyn som harmoniserar med
läroplanens formulering om vetenskaplig grund.
Eleverna ska utveckla grundläggande förtrogenhet med det teoretiska tänkande som
utmärker de vetenskapliga discipliner skolämnena refererar till.
Ämnenas centrala innehåll framträder som det stoff som elever ska utveckla teoretisk
förståelse för.
Detta är en kunskap och ett tänkande som det inte är lätt för elever att få syn på; eller för
lärare att samtala med elever om.
Det handlar om ett begreppsligt teoretiskt tänkande, ett tänkande som krävs för
skolframgång och ett tänkande som duktiga eleverna redan har i ryggsäcken.
Jag kommer ge en bild av denna kunskap (praxismodell) och detta tänkande
(tankekvaliteter).
Jag kommer att peka på möjligheter i undervisning och presentera redskap för att
samtala om undervisning, genomföra undervisning och bedöma undervisning; med
fokus på ett teoretiskt begreppsligt tänkande.
•Några centrala aspekter:
• Utveckla kunskaper och värden
• Demokratiska värderingar
• Vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
Ur läroplanens allmänna del
demokratisk grund och demokratiska arbetsformer
alla elevers utveckling och lärande
öppen för skilda uppfattningar
personligt ställningstagande
likvärdig utbildning
tydlighet i fråga om mål, innehåll och arbetsformer
övergripande perspektiv; historiskt perspektiv,
miljöperspektiv, internationellt perspektiv, etiska
perspektiv
CENTRALT INNEHÅLL SOM SKA BEHANDLAS
Innehåll anges och kunskapskrav anger med vilka
kvaliteter elever ska behärska innehållet.
Innehållet har olika karaktär
Värdeorienterat
Demokrati, rättigheter, normer, ansvar, skyldigheter
Handlingsorienterat
Miljö, demokrati, medborgarkompetens
Kunskapsorienterat
Beskrivande
Stoff – beskrivning – fakta - benämningar
Förklarande - process
Förstå, analysera, strukturera, se förutsättningar sammanhang - orsaker och konsekvenser
Strukturer - fenomen - företeelser
Begrepp - använda begrepp
Professionell didaktisk kompetens?
En undervisning som vilar på att läraren är
förtrogen med:
A. Undervisningens innehåll
B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens
innehåll
C. Psykosociala aspekter av lärararbetet
D. Läroplansteori, betyg och bedömning
E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och
F. Bildning; i vid bemärkelse
A. Undervisningens innehåll
Ämnenas innehåll med fokus på strukturer,
centrala begrepp, principer, kärna, historisk
framväxt, modeller, teorier och problemområden.
Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga
ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de
vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?
Vad är kunskap?
Kunskapens olika representationsformer.
Urvalsproblematiken.
B. Kommunikation och gestaltning
av ämnesinnehåll
Att realisera och gestalta ett undervisningsinnehåll.
Att vara förtrogen med olika strukturerande
resurser och redskap i och för undervisning.
Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan
kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case,
kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga
förklaringar, begreppsbaserad undervisning,
rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse,
föreläsning.
C. Psykosociala aspekter på
lärararbetet
Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i
klassrummet?
Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det
gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och
analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
Konfliktanalys, konflikthantering
Förståelse kring spänningen mellan individ –
samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll,
identitet, disciplinering och frigörelse
D. Läroplansteori, betyg och
bedömning
Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar
som rör läroplan, läroplansteori, betyg och
bedömning.
Förtrogen med skolans styrdokument och frågor
kring hur styrdokument formuleras, transformeras
och realiseras.
Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade
och nya krav på skolan, samt mål och
målkonflikter.
Principiella problem vid bedömning. Formativ och
summativ bedömning
Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.
E. Teoretiska perspektiv på
lärande, utveckling och
kunskapsbildning
Några centrala teorier om lärande, utveckling och
kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och
sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij.
Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk
förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i
klassrummet (ex projektion).
Olika teoriers implikationer för undervisning.
Geografi som vetenskaplig kontext:
•Objektet; natur och kultur och samspelet mellan dessa.
•Några centrala begrepp; läge, klimat, natur, kultur, resurser,
miljö, karta, kommunikation, kretslopp, tabeller, migration,
delområde
•Några centrala modeller: vattnets kretslopp, geologisk
kretslopp, yttre och inre krafter, kartan.
Historia som vetenskaplig kontext
Objekt: Den förflutna verkligheten, samt beskrivningar och
utforskningar av denna verklighet. Förfluten verkligheten finns
inte kvar; kan undersökas endast via de spår som människor och
samhällen lämnat efter sig.
Centrala begrepp: beskrivning – förklaring, aktör - struktur,
makt, ekonomi – försörjning – resurser, kommunikation,
kunskap, ideologi, religion
Centrala modeller: perspektiv (byte), materialism – idealism,
epoker – teman, tiden – kronologi, källor – källkritik, narrativ –
teoretisk, historiesyn
Religion som vetenskaplig kontext
Objekt: de symbolvärldar människan skapat för att hantera de
existentiella grundfrågorna.
Centrala begrepp: tro, vetande, symboler, verklighet, Gud, heligt, myt,
mystik, ritual, funktion, trossats, etik
Centrala modeller:
Analysmodell av religion som symbolvärld:
Religiösa trossatser Mytologiska uttryck Rituella uttryck
Etiska uttryck
Mystiska uttryck
Social uttryck
Analysmodell av religiös symbolvärld till dess funktion:
psykologiskt, socialt, individuellt, samhälleligt, grupp, familj
Samhällskunskap som vetenskaplig kontext
Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i
spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -,
sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system.
Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik,
resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation,
identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur,
brott – straff.
Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp,
individ –samhälle, juridiska systemet
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet
av årskurs 3
Grundläggande kunskaper om
Ge exempel på människors
mänskliga rättigheter.
Samtala om normer och regler i
vardagen och ge exempel på
varför de kan behövas.
Beskriva hur natur och miljö
påverkar var och hur människor
bor och arbetar.
Eleven anger några viktiga
samhällsfunktioner.
Ange orsaker till att människor
flyttar – konsekvenser.
Hur handlingar påverkar
miljön – förslag - hållbar
utveckling.
Undersöka hemortens historia levnadsvillkor under olika
perioder - jämförelser mellan
livet förr och nu utifrån
människors berättelser.
levnadsvillkor.
Använda tidslinjer och några
olika tidsbegrepp för att ange
händelser i tid.
Återge delar av innehållet i
några berättelser ur Bibeln, samt
ur berättelser om gudar och
hjältar i olika myter.
Ge eleven exempel på
Kristendomens roll.
Enkla undersökningar av
omvärlden, med hjälp av karta,
jordglob, väderstreck och
rumsliga begrepp.
Kunskapskrav för betyget E i slutet
av årskurs 6 (Samhällskunskap)
Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala,
mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer
Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan
påverka beslut .
Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och
beskriver då enkla samband med enkla och till viss del
underbyggda resonemang.
Grundläggande kunskaper om vad demokrati är.
Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och
principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika
källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla
resonemang om informationens användbarhet.
Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap
Ett ej naturgivet tänkande – måste
3. BEGREPPSLIG ANALYS
Hur ska vi analysera bråket på
skolgården?
a) Makt
b) Värdesaker/resurser
c) Kunskaper/okunskaper /rykten.
missuppfattningar
En enkel begreppslig struktur kan
hjälpa elever att lyfta blicken.
4. FÖRKLARING/REDOGÖRELSE
Vad har vi fåt syn på angående bråket
på skolgården med hjälp av dessa
begrepp.
utvecklas.
Analyser är inte alltid analyser.
återgivande av andras analyser
beskrivning av ett fenomen
mekanisk analys
slutsatser som inte är
underbyggda
allmänt tyckande och värderande
1.BESKRIVNING/PROBLEM
Beskriv det som ska analyseras –
Bråket på skolgården.
2. ANALYSENS FRÅGESTÄLLNING
Varför började bråket på skolgården?
5 RESULTAT
Slutsatser, prognos, åtgärder, effekter
mm.
Förelägga eller återskapa kunskap
Alienation
Förfrämligande
Bil
Elev
Förfrämligande
INDIVID– barn –
INDIVID (natur
elev)
språk
kontroll
disciplinering frigörelse
socialisation
identitet
makt
tanke
SAMHÄLLE (kultur – förälder
– skola)
Fördelar: överlevnad
Nackdelar: anpassning
Betydelsen av: familjen,
stat, kyrka, skola och
massmedia
Social - rättsstruktur
g
Värderingar – normer
– regler – lagar
Politisk struktur
Samhälle
Individer
Försörjning
- Besluta, bestämma
- Utreda, ta reda på
- Utföra, verkställa
-Sköta om förvalta
-Ordning och reda, rättvisa
Ekonomisk struktur
Resurser – produktion - konsumtion
Försvar
Skydd: inre och yttre fiender
Förmåga till perspektivbyte i tid
och rum
Kunskaper, tro,
idéer, värderingar
2010 i
Sverige
2010
B
A
1600-tal,
häxor
K
T
I
V
K
T
I
V
PRODUKTIONSFAKTORER –
- Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker?
- Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika
saker – återskapa nedanstående begreppshierarki
Produktionsfaktorer
Arbetskraft
Realkapital
Naturtillgångar
Hantverkare
Redskap
Snickare
Sågar
Möbelsnickare Fogsvans
Bosse
Blå såg
Skog
Timmer
Virke
Stolsbrädor
Fenomenen i verkligheten
Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om
vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?
