Varför kan du räkna till tre?
Vad lärde du dig på lågstadiet?
Vad kan du egentligen?
(Metakunskap)
Hur gör du när du tänker?
(Metakognition)
Undervisningens kärna
Den skärningspunkt, ibland bortglömd, där elevers
och studenters erfarenheter och kunskaper möter
andra människors erfarenheter och människans
historiska kunskaper.
Kärnverksamheten handlar om att i undervisning
gestalta och kommunicera detta möte. Och vad
gäller lärarutbildning: kommunicera den mänskliga
kunskap som finns kring hur detta möte kan gå till.
ATT VARA LÄRARE
Det handlar om kunskap och om att
kommunicera kunskap.
Men inte vilken kunskap som helst; utan den
som ligger i skolans kunskapsuppdrag och
elevens kunskapsrätt.
ORDET
”Ordet tillhör inte någon, människans
medvetande väcks höljt i ett främmande
medvetande – sökandet efter det egna
ordet är egentligen inte ett sökande efter ett
eget ord, utan efter ett ord som är större än
mig själv – det är en strävan att överge de
egna orden med vars hjälp inget väsentligt
kan sägas”
Michael Bachtin
Språket
Bachtin: ” ...ordet är större än mig själv...”
Hellen Keller: Inser att orden innesluter en mänsklig erfarenhet
förenar hennes medvetande med andra människors.
som
Bibeln
I begynnelsen fanns Ordet ... och Ordet fanns hos Gud ... allt blev till
genom det ... I Ordet var liv ... (Joh 1:1-5).
Goethe och Vygotskij: ”I begynnelsen var inte ordet utan
.
Russel: Gud är ett ”språkspel”.
Bernstein/Vygotskij: språk och tanke.
handlingen”
Språkets funktioner
Förutom kognitiva och kommunikativa funktionerna.
Kollektivt medvetande och minne.
Värderingar, fantasi, kreativitet och empati.
Symboliskt minne.
Tidsuppfattning.
Ånger, sorg, kärlek, hopp, undran glädje och tro.
Andra symbolvärldar: bilder, siffror, noter.
Konstnärliga uttryck: konst, musik, dans ...
Identitet och jaguppfattning.
Bärare av affektiva laddningar.
Begreppsbaserad undervisning
En länk mellan elevens/studentens tolkningskontexter
och de vetenskapliga.
En erfarenhetsbaserad kunskapsutveckling
Inga kunskapsteoretiska anspråk.
Syftar till förtrogenhet med det mänskliga tänkande
som blivit nedlagt i begreppet; begreppets inre sida.
Begrepp framträder som människans språkligt
kognitiva redskap.
De begrepp undervisningen erbjuder är alternativa sätt
att begreppsliggöra omvärlden.
I Ryggsäcken
Vad har de med förtrogen kunskap inom ett
område/ämne i ryggsäcken?
Språkliga tankeredskap.
Begreppsliga strukturer –begreppsligt djup.
Tillgång till alternativa sätt att begripa
omvärlden.
Skriftspråkets effekt på tänkandet
Problemet - utmaningen
Elever går alltför ofta ut ur undervisning med
samma föreställningar som de gick in i den med.
MÄNNISKANS SYMBOLVÄRLDAR
Människa
Begrepp
Ord
Bilder
Modeller
Siffror
Teorier
Konst
Kartor
Värderingar
Religioner
Verklighet
Människans begreppssystem
Ord
Matematiskt språk
Musikaliskt språk
Bild och formspråk
Kroppsspråk
Primär form
Sekundär form
-Talat språk
-Muntligt räknande
-Musik
-Bilder, skulptur,
-Dans, drama, idrott
-Skrivet språk
-Matematik
-Noter
-Notationssystem
Teoretisk förståelse: gammatik, algebra, musikteori, konstteori,
vetenskap.
Begrepp i skilda kontexter
Vardagliga
Vetenskapliga
1c. Världsbild, ideologi, tro
2c. Teoretisk kontext
1b. Vardagsuppfattningar,
vardagsbegrepp
2b. Teoretiska begrepp
1a. Praktisk kontext,
perception, upplevelse
2a. Empirisk kontext
(Från Caravita & Halldén, 1994; Halldén, 2002.)
DIREKT OCH INDIREKT KUNSKAP OCH ERFARENHET
Hur har kunskap och erfarenhet kommit in i våra
huvuden?
A. Som direkt kunskap och erfarenhet:
Upplevelse, perception; direkt via våra sinnen.
B. Som indirekt kunskap och erfarenhet:
Symbolisk kunskap; ord, bilder, siffror, noter.
PRAXISMODELL
Erfarenhetsnivåer
C: Abstrakt process-nivå.
-------------------------------B: Symbolisk kvantitativ
nivå. Benämner fakta,
beskriver .
”stenen”
”trädet”
----------------------------A: Konkret erfarenhet
Undervisningsfokus:
Teoretisk förståelse, analys
-------------------------------Fakta, stoff, beskrivning, rätt
och fel, kvantitet.
”älgen”
------------------------------Uppleva, känna, leka.
Praxismodell
Synliggöra och diskutera erfarenhets- och
kunskapsformer.
Undervisningsimplikationer.
Öppnar för frågor som:
Upplevelser/erfarenheter i undervisningen?
Förkunskaper och förförståelse?
Kunskapsformernas funktion?
Urvalsproblematiken?
Vad är det vi minns och varför?
Affektiva laddningar?
Vad är rätt och fel?
PRODUKTIONSFAKTORER
Arbetskraft
Hantverkare
Snickare
Möbelsnick.
Realkapital
Redskap
Sågar
Fogsvansar
Bosse
Blå såg
Naturtillgångar
Skog
Timmer
Virke
Stolsbrädor
Fenomenen i verkligheten
Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi
bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?
TANKEKVALITETER
• Grammatik över
språkligt tänkande
• Begreppsligt djup,
förtrogenhet kräver
språkligt begreppsligt
tänkande
• Tankekvaliteterna är en
länk mellan elevens
tänkande och ämnets
kärna och vetenskapliga
innehåll
• Ett redskap att
synliggöra tänkandet
Tankekvaliteter
Förmåga att:
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
I.
J.
K.
Systematisera och hitta mönster
Generalisera
Se möjliga konsekvenser
Ta personlig ställning
Tänka kritiskt
Förenkla verkligheten
Röra sig mellan det konkreta och det abstrakta
Sammanfatta och uppfatta budskapet
Använda begrepp som tankeredskap
Byta perspektivbyte i tid och rum
Ta till sig nya begrepp
A. Förmåga att systematisera och hitta
mönster
•
•
•
•
•
•
•
•
Grundläggande och förspråkligt
Individuellt och/eller historiskt framtagna
Våra ämnen har givna strukturer
Teoretiskt tänkande
Strukturer skapar ordning
Tro – vetande, förnuft – känsla
Förstå och organisera omvärlden
Fromm, Lorentz, Postmodernism
B. Förmåga att generalisera
• Abstrahera och generalisera
• Grunden för kunskapshantering
• Använda tidigare erfarenheter i
omvärldsorienteringen
• Det unika och generella
• Generalisering i tal och skrift
• Andemening - bokstavsmening
• Generaliseringen bär inte bara en tanke utan
även en affektiv laddning
C. Förmåga att se konsekvenser
•
•
•
•
•
Konsekvenstänkande
Ordet och handlingen. ”I begynnelsen var….”
Konfrontera sina ord med en verklighet
Kraften i konsekvens tänkandet; barn, apor
Rationellt förhållande till framtida
konsekvenser
• Konsekvenser på individ och samhällsnivå:
miljö, alkohol, brott, hämnd
D. Förmåga till personligt
ställningstagande
• Hävda sig själv
• Kulturellt irrationella ställningstaganden
– Svartvitt tänkande, rädsla att ta ställning,
distanserat ställningstagande
• Respekt för eleverna utgångspunkter
• Problematisera och utveckla deras positioner
• Verbalisera sina ställningstaganden
E. Förmåga till kritiskt tänkande
• Kritiskt granska omvärlden
• Att utveckla det kritiska förnuftet; kräver ett
konstruktivt sätt att hantera irrationella sidor
• Att formulera den frågeställning som lyfter
blicken och möjliggör ett nytt sätt att betrakta
världen
• Att tänka fel är en del av utvecklingen
F. Förmåga att förstå problemet med
att förenkla verkligheten
•
•
•
•
Symboler är inte lika med verkligheten
Kartan och terrängen
Modellens funktion – förenkla
Språkliga begrepp mellan människa och
verklighet
• Kan ha förklaringsvärde men även vara obegriplig
• Hur tänker eleverna kring dessa av människan
skapade förenklingar?
J. Förmåga till perspektivbyte i tid och
rum
Kunskaper, tro,
idéer, värderingar
2010 i
Sverige
2010
B
1935
1600-tal,
häxor
A
K
T
I
V
K
T
I
V
INDIVID
INDIVID (natur
– barn – elev)
språk
kontroll
disciplinering frigörelse
socialisation
identitet
makt
tanke
SAMHÄLLE (kultur – förälder –
skola)
Fördelar: överlevnad
Nackdelar: anpassning
Betydelsen av: familjen,
stat, kyrka, skola och
massmedia
Social - rättsstruktur
g
Värderingar – normer
– regler – lagar
Politisk struktur
Samhälle
Individer
Försörjning
- Besluta, bestämma
- Utreda, ta reda på
- Utföra, verkställa
-Sköta om förvalta
-Ordning och reda, rättvisa
Ekonomisk struktur
Resurser – produktion - konsumtion
Försvar
Skydd: inre och yttre fiender
BILD- 0CH FORMBEGREPP
perspektiv – fokus – dimension –
ljus – symbol - bild – riktning - form geometrisk form – linjer – komposition
– volym – symmetri – förgrund bakgrund - yta – rytm – tempo – textur
– spänning – balans; och kanske t o m
det gyllene snittet.
Läsningens effekt på
lärande
= teoretiskt tänkande
SAMHÄLLE KULTUR
KROPPSLIG
KUNSKAP
SPRÅKLIG NARRATIV
TEORETISK VETENSKAPLIG
Ur Skollag:
• … alla elever skall … utveckla
kunskaper – har rätt till
kunskap.
• Undervisningen (mål, innehåll
och metoder) - ska vila på
vetenskaplig grund.
Kursplaner
• Kursplanerna är strukturerade efter syfte,
centralt innehåll och kunskapskrav.
• Syfte
–Anger i generella termer vad
undervisningen ska syfta mot vad det gäller
ämnets innehåll, kunskapsformer och
kunskapskvaliteter.
Centralt innehåll
• Är det konkreta ämnesinnehåll som
ska behandlas.
• Däremot står det inte:
– Hur mycket av det angivna innehållet
som ska behandlas.
–Hur mycket tid man ska ägna åt det.
–Hur man ska göra det.
Kunskapskrav
• Anger med vilken kvalitet
eleven ska kunna det centrala
innehållet.
SAMHÄLLSKUNSKAP - enligt
styrdokumenten (mycket översiktligt)
• Kommentar till kursplanens syftesbeskrivning:
Det handlar om att eleverna ska förstå och reflektera över
sammanhangen mellan individ och samhälle . Eleven ska
ur olika perspektiv kunna analysera en rad
samhällsfrågor och fenomen som är en följd av
människans organisation i samhällen.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av
årskurs 6 (Samhällskunskap)
Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala,
mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer
Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka
beslut .
Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och
beskriver då enkla samband med enkla och till viss del
underbyggda resonemang.
Grundläggande kunskaper om vad demokrati är.
Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer
kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika
källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang
om informationens användbarhet.
Samhällskunskap som vetenskaplig kontext
Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i
spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -,
ekonomiska -, juridiska - och militära system.
Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik,
resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet,
kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff.
Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp,
individ –samhälle, juridiska systemet
Vad krävs för att klara detta?
• Professionell didaktisk kompetens!
• Ett professionellt lärarskap!
• OCH DET ÄR DET NI SKA UTVECKLA INOM
RAMEN FÖR LÄRARUTBILDNINGEN…
Professionell didaktisk kompetens?
• En undervisning som vilar på att läraren är
förtrogen med:
A. Undervisningens innehåll
B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens
innehåll
C. Psykosociala aspekter av lärararbetet
D. Läroplansteori, betyg och bedömning
E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och
F. Bildning; i vid bemärkelse
A. Undervisningens innehåll
• Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala
begrepp, principer, kärna, historisk framväxt,
modeller, teorier och problemområden.
• Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga
ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de
vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?
• Vad är kunskap?
• Kunskapens olika representationsformer.
• Urvalsproblematiken.
B. Kommunikation och gestaltning av
ämnesinnehåll
Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll.
Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser
och redskap i och för undervisning.
Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan
kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case,
kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga
förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel,
laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.
C. Psykosociala aspekter på
lärararbetet
• Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i
klassrummet?
• Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det
gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
• Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och
analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
• Konfliktanalys, konflikthantering
• Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle,
socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet,
disciplinering och frigörelse
D. Läroplansteori, betyg och
bedömning
Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar
som rör läroplan, läroplansteori, betyg och
bedömning.
Förtrogen med skolans styrdokument och frågor
kring hur styrdokument formuleras, transformeras
och realiseras.
Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och
nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter.
Principiella problem vid bedömning. Formativ och
summativ bedömning
Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.
E. Teoretiska perspektiv på lärande,
utveckling och kunskapsbildning
• Några centrala teorier om lärande, utveckling och
kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism
och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och
Vygotskij.
• Förhållandet mellan teori och praktik. Att
teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna
igen teori i klassrummet (ex projektion).
• Olika teoriers implikationer för undervisning.
Konflikanalys
En vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att
formulera på ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på
skolgården.
Konflikanalys
Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de
anser som viktigt.
Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor.
Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva.
Tre grundläggande konflikperspektiv.
A Realpolitiskt perspektiv
Makt, maktbalans.
Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt.
B Integrationsperspektiv
Okunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och ideologiska
föreställningar.
C Dominansperspektiv
Ekonomi och resurser.
Makroekonomisk grundmodell
Makroekonomisk grundmodell
• Modellen som didaktisk resurs
• Hushåll – företag - konsumera – producera
• Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll … där
konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag … där
tillverkas saker….
Konsumtion
Hushåll
Löner
Pengar
Varor
Betalning
Företag
Produktion
Förmåga till perspektivbyte i tid och
rum
Kunskaper, tro,
idéer, värderingar
2010 i
Sverige
2010
B
A
1600-tal,
häxor
K
T
I
V
K
T
I
V
Pengar
• Pengar – vad kan vara pengar?
• Vad gör pengar värdefullt?
– Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa?
• Pengars funktioner:
– Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet
på saker med hjälp av pengar.
– Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas
med hjälp av pengar.
– Bytesmedel – hur pengar underlättar
• Lek/övningar kring byteshandel, handel med
pengar, och handelsmannens affärsidé.
• Tillverka egna pengar i klassen.
PRODUKTIONSFAKTORER –
- Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker?
- Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker –
återskapa nedanstående begreppshierarki
Produktionsfaktorer
Arbetskraft
Realkapital
Naturtillgångar
Hantverkare
Redskap
Snickare
Sågar
Möbelsnickare Fogsvans
Bosse
Blå såg
Skog
Timmer
Virke
Stolsbrädor
Fenomenen i verkligheten
Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi
bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?
Handel
• Handel
– Vad är handel?
– Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel?
– Varför bedrivs handel?
– Vad är vinsten?
– Fördelar – nackdelar?
– Vad kan motverka handel?
Exemplet myt - ett medvetet förhållande till
begreppsbildningsaspekten
Undervisningsfokus
• Konsekvenser
på centrala begrepp berör
På olika plan; individ –
samhälle, struktur, kontroll,
alla tankekvaliteter
frigörelse.
• Systematisera/söka mönster:
• Personligt
Religionsvetenskaplig
ställningstagande:
grundstruktur: grundtankar,
Problematisera sitt eget
myter, riter, mystik, sociala
ställningstagande
regler.
• Kritiskt tänkande:
• Förmåga att generalisera
Tillämpa kunskapen på
Begreppsligt grundad kritisk
andra myter.
reflektion.
• Att förenkla verkligheten
Myten som en symbolisk bild av
världen, dess funktion, styrka –
svaghet.
• Det konkreta och det abstrakta.
Att röra sig mellan myten och
verklighet
• Sammanfatta och uppfatta
budskapet.
Sammanfatta mytens centrala
innehåll; socialt, ekonomiskt,
psykologiskt samhälleligt m m.
• Olika språkliga begrepp och
perspektiv som tankeredskap.
Göra en begreppslig analys; Ex
individ, samhälle, socialt,
psykologiskt, ekonomiskt,
politiskt, genus, tekniskt, makt.
• Perspektivbyte och
inlevelseförmåga.
Komma in i andras huvuden.
