Examensarbete
Kandidatexamen
Omvårdnad av barn med cancer vid cytostatikarelaterat illamående En litteraturöversikt
Caring of children with cancer with chemotherapy-related
nausea – A literature review
Författare: Nezal Mostagimzadeh & Linda Theander
Handledare: Anncarin Svanberg
Examinator: Jan Florin
Ämne/huvudområde: Omvårdnad
Kurskod: VÅ 2022
Poäng: 15
Examinationsdatum:
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa
och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina
arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja x
Nej ☐
Högskolan Dalarna– SE-791 88 Falun– Tel 023-77 80 00
Sammanfattning
Bakgrund: Ett barn med cancer drabbas av stort lidande, både psykiskt, fysiskt,
socialt och existentiellt. Omfattande behandlingar och biverkningar kan skapa oro
och rädsla hos barnet. Vid cytostatikabehandling är det vanligaste symtomet
illamående och kräkningar, vilket påverkar barnet på ett negativt sätt. Vid
omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan skapar en bra relation till barnet
Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke
farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatika relaterat illamående och
kräkningar hos barn med cancer. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som
inkluderat 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod.
Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att icke farmakologiska
omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupressur och akupunktur bör kombineras
med farmakologiska åtgärder. Detta bidrar till reducering av biverkningar av
cytostatikarelaterat illamående samt lindrar barnets lidande. Sjuksköterskans
bemötande och kommunikation har stor betydelse i omvårdnaden av barn med
cancer vid cytostatikarelaterat illamående och kräkningar. Slutsats: När ett barn
drabbas av cancer förändras hela familjens livssituation. Barn med cancer är ofta
känsliga och sårbara på grund av att de utsätts för många smärtsamma tuffa och
omfattande behandlingar. Litteraturöversikten påvisar att omvårdnadsåtgärder
såsom massage, akupressur och akupunktur i kombination med antiemetikum har
resulterat i goda effekter för att tillgodose barnets tillfredsställelse och för att
förebygga cytostatika relaterad illamående och kräkningar.
Nyckelord: Cancer, Cytostatika, Omvårdnadsåtgärder Sjuksköterska.
Abstract
Background: Cancer in children causes immense suffering physically and
psychologically with the children. Tough treatments and side effects can cause fear
and concerns with the child. The most common side effect with cytostatic
treatment is vomiting and nausea which affects the child negatively. The nurse´s
role is of great importance to create an environment of trust for the child. Purpose:
The purpose of the study is to describe the nurse´s pharmacological and nonpharmacological care measures in cytostatic related nausea and vomiting in
children with cancer. Method: The method is a literature review. The articles have
been found using the databases Cinahl and Pubmed. This study includes 10
scientific articles, both quantitatives and qualitatives. Results: The results show
that non-pharmacologic measurements, such as massage and acupuncture, should
be combined with pharmacologic measurements. This will contribute to fewer side
effects related to nausea caused by the chemotherapy treatment and it will also
relieve the child’s unnecessary suffering. The nurses ‘approach and
communication are of great importance in the care of children suffering from
nausea caused by chemotherapy treatment. Conclusion: Cancer in children
changes the life situation not only for the child but for the entire family. The
children are often very sensitive and vulnerable because of the painful treatments
they have to endure. This study shows that non-pharmacological care
measurements, such as massage and acupuncture, in combination with antiemetic
have been very effective in preventing nausea caused by chemotherapy treatment.
Keywords: Cancer, Chemotherapy, Measurement, Nurse
Innehållsförteckning
Introduktion………………………………………………………………………...1
Bakgrund .................................................................................................................. 1
Cancer ................................................................................................................... 1
Cytostatika ............................................................................................................ 2
Cytostatika relaterade biverkningar ...................................................................... 2
Sjuksköterskans roll vid bedömning av cytostatikarelaterat illamående hos
barn med cancer ................................................................................................. 2
Omvårdnad av cytostatikarelaterad illamående hos barn
3
Barnet i vården ...................................................................................................... 4
Teoretisk referensram ........................................................................................... 5
Problemformulering ................................................................................................. 6
Syfte ...................................................................................................................... 6
Metod .................................................................................................................... 6
Design .............................................................................................................. 6
Urval ................................................................................................................ 6
Tabell 1.Urvalsprocessen för artiklar via
databaser…………………………….......................................................................7
Datainsamling .................................................................................................. 8
Värdering av artiklarnas kvalité....................................................................... 8
Tillvägagångssätt ............................................................................................ 8
Analys och tolkning av data ............................................................................ 9
Etisk övervägande ............................................................................................ 9
Resultat ................................................................................................................. 9
Icke Farmakologiska omvårdnadsåtgärder betydelse för lindring av
illamående ........................................................................................................... 10
Farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående ........................ 11
Diskussion........................................................................................................... 12
Sammanfattning …………………………………
12
Resultatdiskussion .............................................................................................. 12
Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder betydelse för lindring av illamående ...12
Farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående ………………….13
Sjuksköterskan bemötande och des effekt
…………………………14
Sjuksköterskan kommunikation och dess effekt
14
Metoddiskussion ................................................................................................. 15
Etikdiskussion ……………………………………………………………………………… 16
Slutsatser ............................................................................................................. 17
Klinisk betydelse för samhället .......................................................................... 17
Förslag till vidare forskning................................................................................ 18
Referenser .............................................................................................................. 19
Bilagor ........................................................................................................................
Bilaga 1 ...................................................................................................................
Bilaga 2 ...................................................................................................................
Bilaga 3 ...................................................................................................................
Inledning
Varje år drabbas ungefär 300 barn i Sverige av en cancerdiagnos. Cancer
uppkommer på grund av avvikande celldelningen som sker i arvsmassan som är
uppbyggnad av kromosomer i form av DNA molekyler
(www.barncancerfonden.se). Den avvikande celldelningen bidrar till att den
tidigare friska cellen delar sig ohämmat vilket blir en bidragande faktor till att
cancercellerna ökar i antal som vidare bildar en tumör som är en klump av
cancerceller. Tumören fortsätter att växa då den får sin näring via egna ny
producerade blodkärl som gör att den till sist kan bli kännbar eller synbar.
(www.cancerfonden.se).
När ett barn diagnosticeras med cancer så blir hela familjen och det sociala
nätverket involverade i en omfattande sorg och krissituation (Kreuger, 2000).
Illamående och kräkningar som orsakas av cytostatikabehandlingen resulterar i en
försämrad livskvalité (Dupuis et al., 2017). Intresset för detta ämne väcktes hos
både författarna, utifrån att en av dem hade arbetat på neuropediatriken som
undersköterska och då vårdade barn med cancer som hade olika svårighetsgrader
av cytostatikarelaterat illamående.
Bakgrund
Cancer
I en rapport från World Health Organization (2017) beskrivs det att cancer
uppkommer genom flerstegsprocess vid omvandling av normala celler till
cancerceller. Det framkommer att det finns ett antal riskfaktorer till att denna
process startas såsom infektioner från vissa bakterier, virus samt parasiter, men
även genetiska faktorer och kemiska cancerframkallande ämnen som rökning.
Linet, Kim &Rajaraman (2009) understryker att klara riskfaktorer till att barn
drabbas av cancer är okända men dem belyser samtidigt att hos gravida kvinnor
som utsätts för kemoterapeutiska medel ökar risken för att fostret utvecklar cancer.
De lyfter även fram att strålning från olika diagnostiska radiologiska
undersökningar kan bidra till att barnet drabbas av cancer. Socialstyrelsen (2013)
skriver att de vanligaste cancerformerna som drabbar barn är lymfom och leukemi
som utgör 35 % ,hjärntumörer 25 %, samt de resterande 40 % som innefattar andra
typer av cancer såsom till exempel skelett – och mjukdelscancer. Det understryks
1
att det är av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om cancer drabbar barn och
vuxna på olika sätt. När barn drabbas sprids sig tumörerna i större utsträckning, de
är mer aggressiva och växer snabbare (Socialstyrelsen, 2013).
Cytostatika
Cytostatika är ett läkemedel som används vid behandling av cancer för att
eliminera cancerdrabbade celler och därigenom bota eller lindra symptomen hos
den drabbade patienten. Cytostatika bidrar till att tumören minskar i omfång och i
vissa fall försvinner helt. Syftet med cytostatikabehandling är att reducera
tillväxten av cancerceller (Fass, 2016).
Cytostatika relaterade biverkningar
Vid cytostatikabehandling är det inte ovanligt att cancerdrabbade patienter får
biverkningar som påverkar deras fysiska hälsa negativt och även psykosociala
faktorer som även påverkar deras sociala liv. Biverkningarna vid
cytostatikabehandling är ångest, depression, undernäring, trötthet, kognitiv
försämring, diarré, förstoppning, håravfall, aptitminskning och fatigue. En av de
vanligaste biverkningarna yttrar sig i illamående och kräkningar. Detta kan
reducera livskvalitén och välbefinnandet hos patienten. Cytostatikarelaterat
illamående är vanligt hos barn som genomgår cancerbehandling vilket kan
resultera i känslomässigt och fysisk lidande vilket i sin tur kan påverka barnets
livskvalité negativt (Wagland et al., 2015). Fysiskt yttrar sig illamående som
svettningar, salivutsöndring och pupillutvidgning och vid kräkningar så resulterar
det i fysisk form genom uttorkning, aptitlöshet, elektrolytrubbningar samt
viktminskning (Clinton, Dowling & Capra, 2012).
Sjuksköterskans roll vid bedömning av cytostatikarelaterat illamående hos
barn med cancer Utvärdering och bedömning är av stor vikt när graden av illamående ska utredas.
Detta för att sjuksköterskan ska kunna vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder mot
cytostatikarelaterat illamående hos barn med cancer (Dupuis et al., 2017).
Sjuksköterskan kan med hjälp av visuell analogisk skala (VAS) bedöma graden av
illamående hos patienten med cancer. Skalan graderar från ett till tio utifrån hur
2
intensiv symtomet är. På VAS-skalan som är omarbetat för att anpassas inom
barnsjukvården har den ena sidan sex ansiktsuttryck från symtomfri till mesta
möjliga obehag av symtom på baksidan så är det motsvarande numrerade den sida
som barnet tittar på baksidan vilket motsvarar en siffra mellan 0 och 10 som
bedömande sjuksköterska värderar (vårdhandboken, 2016). Genom VAS-skalan
för barn så kan sjuksköterskan lättare utvärdera vilken grad av obehaget
illamåendet ger i uttryck och vidare om den icke farmakologiska eller
farmakologiska omvårdnadsåtgärden har gett någon effekt (Baxter, Watcha, Leong
& Wyatt, 2011).
Omvårdnad av cytostatikarelaterat illamående hos barn
Trots framgång gällande antiemetikum gentemot cytostatika relaterat illamående
så fortgår problematiken med illamående och kräkningar hos barn med cancer.
Antiemetikum är ett förebyggande läkemedel som ges under behandlingsdagen vid
cytostatikainducerad illamående och kräkningar som är en av dem vanligaste
biverkningar vid cytostatika (Fass, 2017). Det är viktigt att sjuksköterskan är
observant då barn drabbas mer av illamående och kräkningar än vuxna patienter
(Miller & Kearney, 2004). Att barn drabbas mer än vuxna av illamående och
kräkningar vid cytostatikabehandling kan bero på att deras behandling består av
aggressivare cytostatika metoder än vuxna Det är av stor vikt att sjuksköterskan
observerar dessa eventuella biverkningar för att utvärdera vilken
behandlingsmetod som gynnar patienten. Den ökande risken för illamående kan
bero på cytostatika typ och dos (Hagelin, 2008). Det är viktigt att utvärdering av
tillförd antiemetikum görs eftersom det har noterats att det i vissa fall kan vara
svårt att hitta ett antiemetikum som ger god effekt (Flank et al., 2016).
Sjuksköterskan bör observera kräkningar hos barnet för att kunna utför olika
omvårdnadsåtgärder såsom registrering av mätningar hur stora uppkasten är, intag
av vätska samt föda, elimination vid urin och diarréer. Detta då det finns en ökad
risk för dehydrering ju yngre barnet är (Tveiten, 2000).
Eftersom cytostatikarelaterat illamående uppges vara det främsta påfrestande
symtomet som barn med cancer upplever detta kan vara svårt att iaktta som
sjuksköterska då denna upplevelse är subjektiv (Momani & Berry, 2017). Det
optimala sättet för att förebygga ihållande cytostatikarelaterat illamående och
3
kräkningar är att ha största möjliga kontroll av akut och fördröjt illamående och
kräkningar genom beteendeterapi och avslappningsmetoder (Dupuis et al.,2017).
Beteendeterapi används för att skapa nya tankar och beteendemönster för att kunna
bryta tankar (Socialstyrelsen, 2013).
I en studie som undersökte hur akupunktur kunde lindra symtom och smärta hos
cancersjuka barn framkom det att metoden gav god effekt vid illamående
(Chokshi, et al., 2016). En psykologisk teknik som sjuksköterskan kan ta till som
omvårdnadsåtgärd vid illamående är avslappning inför obehagliga behandlingar
(Dupuis, et al., 2017). Blomberg(2004) beskriver progressiv muskelavslappning
som avslappningsmetod där individen utifrån en specifik ordning spänner och
sedan slappnar av i olika musklergrupper. Wolpe (1958) beskriver att systematisk
desensibilisering är en av de äldsta behandlingsmetoder mot en specifik fobi.
Individen lär sig i första skedet att slappna av med progressiv muskelavslappning
och därefter successiv exponeras av situationer som utlöser ångesten. Dupuis, et
al., (2017) lyfter fram att metoder som progressiv muskelavslappning och
systematisk desensibilisering kan användas för att behandla föregripande
illamående och kräkningar. Detta kan bidra att barnet får ökat självförtroende och
kontroll över sin egen situation. Målet för denna omvårdnadsåtgärd är att barnet
lättare ska kunna samarbeta med sjuksköterskan och föräldrar när obehagliga
behandlingar måste genomföras.
Barnet i vården
Sjuksköterskor som arbetar med barn under 18 år, bör ha kunskap samt erfarenhet
av vårdens etik för att kunna agera på ett professionellt sätt för att ge en god och
säker vård då barnet är i en mer utsatt position som patient än vuxen. Det beror på
att barnet inte har samma kunskap eller förståelse av syftet med
omvårdnadsåtgärderna. Därmed försvåras deras förmåga att förstå varför
omvårdnadsåtgärderna måste utföras vilket kan orsaka smärta och påfrestande
upplevelser (Larsson, 2004).
Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2010) lyfter fram att det är viktigt att
hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om att barnperspektivet är baserad på
den vuxnas erfarenhet, förståelse, medvetenhet och hens förmåga att återskapa
barnets perspektiv. Barnets perspektiv omfattar barnets känslor, upplevelser,
4
tankar, erfarenheter, sin egen livsvärld, förståelse av situationer och uppfattningar.
Socialstyrelsen (2015) belyser att det är av stor vikt att hälso- och
sjukvårdspersonal är medvetna om att barnets utveckling utgår ifrån barnets egna
förutsättningar i kombination till den miljö som barnet befinner sig i vilket gör
begreppet normal utveckling komplext. Lundqvist (2015) understryker vidare att
det är av stor vikt att sjuksköterskor som är verksamma inom barnhälsovården ska
utgå ifrån en helhetssyn och aktivt stödja föräldrarna samt sätta familjen i fokus för
att barnet ska kunna få det optimala stödet från familjen.
Teoretisk referensram
Eriksson (1988) skriver att vårda är att ansa, leka och lära, att verka i tro, hopp och
kärlek. Hon menar om en människa upplever dessa tre känslor så förstärker det
människas inre ro och frihet. Dessa känslor tillsammans skapar hälsa. Hälsa finns
när människan är en hel, och bör betraktas som en helhet när själ, ande och kropp
hör ihop. Det betonas även att sjuksköterskan ska lära sig att se hela människan
som en helhet och använda sig av denna aspekt. Ansning karakteriseras av kärlek,
värme, närhet och tillit. Ansa är den central grundläggande termen för vårdandet,
där man engagera sig för andras välbefinnande. Lekandet är en beteckning för
hälsa och en viktig del i den äkta och kompetenta vården. Vilket kan bidra till att
patienten kan ta emot ny och konfliktladdad information till sin egen fördel.
Genom att leka kan patienten känna tro och hopp trots den svåra sjukdomen som
cancer. Lärandet är att utveckla och förändra och ha förmåga att ta till sig ny
information. Vilket gör att patienten kan lära sig att hantera de fysiska och
psykiska besvären som uppstår när man drabbas av svåra situationer. Lärandet
innebär utveckling och en ständig förändring. Det naturliga lärandet hör ihop med
lekandet. Med lärande kan sjuksköterskan hjälpa barnet att återvinna sitt
oberoende. Då människan lär sig att nå högre nivå av hälsa och helhet.
5
Problemformulering
Varje år diagnosticeras ungefär 300 barn i Sverige meden cancerdiagnos. Dessa
barn behandlas bland annat med cytostatika och drabbas därmed av
cytostatikarelaterade biverkningar. Det kan vara svårt att finna rätt antiemetikum
som förebygger illamående och kräkningar relaterad till cytostatikabehandling hos
barn med cancer. Därmed är det av stor vikt att beskriva vilka farmakologiska och
icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterad illamående som
sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att kunna ge en optimal samt säker
vård.
Syftet
Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och
icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och
kräkningar hos barn med cancer.
Metod
Design
Detta examensarbete genomfördes som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt
innebär enligt Friberg (2012) att värdera, analysera och identifiera vetenskapliga
artiklar samt forskning inom omvårdnad som relaterar till det valda ämnet.
Urval
I denna litteraturöversikt har artiklarna sökts i databaserna PubMed som utgår ifrån
omvårdnadsforskning vilket bidrar till att artiklarna har en hög kvalité. Sökorden
som användes och valdes var: children, cancer, care, vomiting, chemotherapy,
measures, cytostaticrelated nausea, nurse, nursing, Orden användes i kombination
av varandra eller varför sig (bilaga 1) den booleska sök termen AND användes för
att sökningarna skulle vara så relevanta i sådan hög utsträckning som möjligt samt
utöka och begränsa sökträffarna. Meshtermer användes inte då författarna till
examensarbetet ville begränsa till specifika ord som motsvarar litteraturöversiktens
syfte detta enligt beskrivningen av Forsberg och Wengström, 2016; Willman,
Stoltz & Bahtsevani, 2011. Artiklarna som valdes för denna litteraturöversikt
6
bygger på titlar som hade ett eller flera av sökordenrelaterade till detta syfte.
Författarna till examensarbetet valde att begränsa sökträffar på
sökordskombinationerna: Cancer AND Chemotherapy AND Nausea AND
Children och Nurse AND Chemotherapy AND Nausea AND Vomiting.
Litteraturöversikten bygger på artiklar publicerade mellan 2006–2017 se bilaga 1
Inklusionskriterier som användes var följande: artiklar publicerade i vetenskapliga
databaser artiklar skulle vara skrivna på engelska, publicerade mellan 2006 och
2017 samt att artiklarna skulle vara tillgängliga i fulltext.
Exklusionskriterier omfattade artiklar gjorda med sjuksköterskestudenter, vuxna
patienter, artiklar som saknade etisk godkännande samt som enbart inriktade sig
mot medicin.
Artiklarna skulle handla om omvårdnad av cancersjuka barn.
Tabell 1. Urvalsprocessen för artiklar via databaser
Databas
Sökord
Antal
träffar
105
Antal
lästa
titlar
40
Antal
lästa
abstrakt
7
Antal
lästa
artiklar
3
Antal
utvalda
artiklar
1
Pub Med
Cancer AND Children AND Care AND
Nausea
Pub Med
Cancer AND Chemotherapy AND Nausea
AND Children
153
80
25
10
3
Pub Med
Nursing AND Care AND Cancer AND
Nausea AND Children AND
Chemotherapy
Children AND Cancer AND Nausea AND
Vomiting AND Nurse
18
18
14
4
1
13
13
8
5
1
Pub Med
Nurse AND Chemotherapy AND Nausea
AND Vomiting
53
53
17
9
1
Pub Med
Cancer AND children AND nausea AND
vomiting AND nurse AND chemotherapy
18
18
5
3
1
CINAHL
Children AND Cancer AND Nausea AND
Vomiting AND Nurse
Chemotherapy AND Nausea AND Cancer
AND Children
17
17
6
4
1
86
60
10
5
1
Pub Med
CINAHL
7
Datainsamling
De vetenskapliga artiklar som valdes till denna litteraturöversikt valdes utifrån
titel, abstrakt samt de nyckelord som svarade mot studiens syfte.
Värdering av artiklarnas kvalité
Kvantitativa artiklar som valdes till studien granskades och poängsattes utifrån en
granskningsmall som är en modifierad version av Forsberg et al.,(2016) och
Willmanet al.,(2006) Granskningsmallen för kvantitativa studier består av totalt 29
frågor, de frågor som fick ett poäng var de som besvarades med ett ja. De frågor
som besvarades med ett nej gav noll poäng. I den kvantitativa granskningsmallen
ansågs studier som fick 0–20 poäng ha en låg kvalitet, 21–23 poäng ha en
medelhög kvalitet och 24–29 poäng hög kvalitet. Den kvalitativa
granskningsmallen består av 25 frågor, de frågor som fick 0–20 poäng ansågs ha
en låg kvalitet, 18–20 poäng medelhög kvalitet och 21–25 hög kvalitet (Willman et
al., 2006). Då de valda artiklarna innefattade både kvantitativa och kvalitativa
ansatser så användes både granskningsmallarna för kvantitativa och kvalitativa
studier (bilaga 1 & 2).
Tillvägagångssätt
Författarna till examensarbetet genomförde sökningarna efter ett gemensamt beslut
av vilka sökord som skulle användas. Sökningarna utgick ifrån kombinationer och
ordval som författarna gjorde tillsammans. Under hela processen hade författarna
till examensarbetet kontinuerlig kontakt och dagliga telefonsamtal och
gemensamma diskussioner. Artiklarna granskades av både författarna separat och
översättning av artiklarna har skett med hjälp av ordlexikonartiklarna som inte
svarat på litteraturöversiktens syfte har därmed valts bort. Nya artiklar har sökts
fram som har besvarat vårt syfte. Artiklarna som valdes till resultatet presenteras i
tabell 2(bilaga 2).
8
Analys och tolkning av data
De valda vetenskapliga artiklarnas grund för tolknings och analysmetod utgick ifrån
Friberg (2012). Diskussionerna kring de utvalda artiklarna fördes mellan författarna
till examensarbetet efter att ha läst artiklarna var för sig och tillsammans för att
kontrollera att det fanns samstämmigheten mellanförfattarna till examensarbetet
gällande artiklarnas innehåll. En kvalitetsgranskning genomfördes vidare av
artiklarna som sedan fördes in i en översiktstabell, se bilaga 1. Resultaten i de valda
artiklarna svarade på litteraturöversiktens syfte. För att vara säker på att författarna
till examensarbetet tolkade artiklarnas innehåll rätt så lästes artiklarna upprepade
gånger vidare var för sig så sammanfattades artiklarnas innehåll i enskilda
dokument. Meningar ur sammanfattningarna av artiklarna som författarna till
examensarbetet hittade med liknande innehåll lades i ett nytt dokument vilket ledde
fram till rubriker i resultatet utifrån teman.
Etiskt övervägande
Författarna till examensarbetet har under hela examensarbetet haft ett etiskt
förhållningsätt till litteraturöversiktens känsliga ämne som innefattar cancersjuka
barn.
De vetenskapliga artiklarna som valdes till litteraturöversikten har alla blivit
granskade av etiska kommittéer som bidrar till att artiklarna har en hög kvalité av
etik (Wallengren& Henricsson, 2012). Forsberg et al., (2013) beskriver att etiska
aspekter bör redovisas i artiklarna som används i en litteraturöversikt, för att öka
värdet av artiklarna. Författarna till examensarbetet har använts sig av engelsksvensk lexikon för att få en så korrekt översättning som möjligt av artiklarna.
Resultat
Resultatet är baserat på tio artiklar varav fem artiklar med mixad metod
(kvantitativ och kvalitativ metod), fyraartiklar med kvantitativ metod och en
artikel med kvalitativ metod. Valda artiklar publicerades mellan 2007–2017. De
valda studierna utfördes i Australien (1), Iran (1), Japan (1), USA (1),
Nederländerna (1), Slovenien (1), Tyskland(1), USA (3). Utifrån analysen uppkom
följande teman
9
Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärders betydelse för lindring av illamående,
farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående, kommunikationens
betydelse för lindring och identifiering av illamående och sjuksköterskans
bemötande betydelse för lindring av illamående.
Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse för
lindring av illamående
Mazlum, et al., (2013): Deng, Cassileth, Reindl & Driver (2006) och Chan, et al.,
(2015) lyfter fram i sina studier att cytostatikarelaterad illamående kan reduceras
med icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder. I studierna som gjorts av Mazlum,
et al., (2013) och Chan, et al., (2015) framkommer det att avkoppling förkortade
tiden av cytostatikarelaterad illamående. Mazlum, et al., (2013) har i sin studie låtit
patienter fått20 minuters svensk massage under tre massagesessioner (i form av
knådningar, långa jämna drag samt cirkelrörelser). Den första massagesessionen
genomfördes 24 timmar och den andra 30 minuter innan cytostatikabehandlingen
påbörjas samt den tredje 24 timmar efter behandlingen. Studien visade vidare att
massagen gav en god effekt hos en fjärde del av patienterna. Vidare beskriver
Deng et al., (2006) och Chan et al., (2015) att icke farmakologiska
omvårdnadsåtgärder som akupunktur, akupressur och avkoppling minskade
antiemetisk medicinering samt att det främjande intaget av den antiemetika som
tillfördes. Chan et al., (2015) skriver i sin studie att avslappningsmetoder
uppskattades av både föräldrar och barn då omvårdnadsåtgärden bidrog till
minskningar av psykiska besvär såsom ångest som är kopplad till cytostatika
relaterad illamående och kräkningar hos barn vid cancer och deras familj. Studien
visade vidare att avslappning stimulerade aptiten vilket resulterade i att
sjuksköterskor med fördel kunde omsätta denna metod till en positiv
omvårdnadsåtgärd som gav god omvårdnad. I studierna gjorda av Deng et al.,
((2006): Van Cleve et al., (2012); Kestler & LoBiondo–Wood (2012) och
Robinson &Carr (2007) understryks det att kommunikation, bemötande,
akupunktur och akupressur bidrog till att barnets lidande reducerades och att
välbefinnandet samt livskvalité ökade hos barnet. Enligt Van Cleve et al., (2012)
studie så är kommunikation och bemötande är ett viktigt verktyg i sjuksköterskans
10
omvårdnadsarbete för att hen ska kunna ta del av information utifrån barnets
aktuella mående. Van Cleve et al., (2012) betonar att det är viktigt att
sjuksköterskan skapar trygghet samt tillit till barnet för att kunna tillämpa
relevanta omvårdnadsåtgärder vid illamående och kräkningar.
Farmakologiska åtgärdersbetydelse för lindring av illamående
Insättning av antiemetikum vid cytostatikabehandling är av stor vikt då det
reducerar biverkningar av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Detta
lyfts fram som en viktig farmakologisk åtgärd som sjuksköterskor bör vara
medvetna om vid omvårdnad av barn med cancer som genomgår
cytostatikabehandling i studierna (Hockenberry, Hooke, McCarthy & Gregurich,
2011; Krishnasamy et.al., 2014; Robinson et.al., 2007).
Enligt Robinson & Carr (2017) och Kestler et.al., (2012) studier så framkommer
det att otillräcklig symtomlindring vid biverkningar som illamående och
kräkningar samt vid fördröjningar av dessa biverkningar kan leda till onödigt
lidande under cytostatikabehandling hos barn med. Det visade sig i Robinsons&
Carrs (2017) studie att en tredjedel av barn med cancer som deltog i
undersökningen hade erfarenhet av att ha fördröjda cytostatikarelaterad illamående
och kräkningar upp till två dagar efter behandlingen av cytostatika.
Hockenberry et al., 2011; Rodgers et al., 2012)lyfter vidare fram att barn med
cancer som behandlas med cytostatikasorter som typerna i fosfamid, doxorubicin
eller cisplatin resulterar i biverkningar som illamående, kräkningar, fatique,
depression och det är av stor vikt att sjuksköterskan observerar symtomen som
samlad symtomgrupp och inte som separata symtom för att optimal farmakologisk
behandling ska kunna ges. Sjuksköterskans grundliga utvärdering av illamående
och kräkningar under hela cytostatikabehandlingen hos barnet är nödvändig för att
realisera förekomsten av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. En bättre
förståelse av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar bland patienter som
får hög eller måttlig kemoterapi är en viktig komponent i kvalitetsvård.
Cytostatikarelaterad illamående och kräkningar kan förekomma före och efter
kemoterapi och bör bedömas så att lämpliga åtgärder kan genomföras.
11
DISKUSSION
Sammanfattning
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke
farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och
kräkningar hos barn med cancer. Massage, akupunktur, akupressur, avkoppling
och utbildning inom avslappningsmetoder i kombination med antiemetikum
reducerar cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Bemötande och
kommunikation underlättar påfrestande omvårdnadsåtgärder och stärker
relationenvilket är kärnan i vårdandet mellan barnet och sjuksköterskan och bidrar
till ökat välbefinnande och livskvalitet. Examensarbetes resultat diskuterat i
relation till Erikssons (1988) omvårdnadsteori för att belysa vikten av icke
farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kroppsmassage, akupunktur, akupressur,
avslappning och beteendeterapi till barn med cancer.
Resultatdiskussion
Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse för
lindring av illamående
Resultatet visar att illamående och kräkningar hos barn med cancer har allvarliga
konsekvenser och är vanliga biverkningar efter cytostatikabehandling. Om dessa
biverkningar inte åtgärdas, kan de leda till uttorkning, oro, ångest och lidande.
Genom att använda sig av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan
sjuksköterskan skapa tillit och relation och vinner barnet förtroende. Dessutom har
dessa icke-farmakologiska behandlingsmetoder mindre bieffekter samt
ekonomiska vinster.
Massage har god effekt hos en fjärdedel av barnen med cancer vid
cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Det har visats att 20 minuter
svensk massage under tre olika tillfällen innan cytostatikabehandlingen kan
reducera biverkningar av cytostatikarelaterad illamåendet och kräkningar. Detta
ökar barnets välbefinnande och livskvalitet. Det är ett bra redskap för
sjuksköterskor att använda sig av för att minska onödigt lidande av illamående och
kräkningar (Mazlumet al., 2013).
12
Massage blir ansandet, som är den mest centrala grundläggande termen av
vårdandet, och därför sjuksköterskan bör visa värme och närhet för sina patienter
(Eriksson, 1988).
Akupunktur och akupressur har visat ett gott resultat mot illamående och
kräkningar hos en del av patienterna. Patienter, sjuksköterskor och onkologer har
förtroende för akupunktur och akupressur (Deng et al., 2006).
Författarna till examensarbetet anser liksom Deng et al., 2006 och anser att
massage och akupressur är bra metoder eftersom inga instrument behövs för att
utföra dessa åtgärder. Dessutom är det beröringsmetoder som lyssnar till kroppens
egna villkor och enkelt och säkert att utföra. Vi tror att massage och närhet till
barnen ökar barnets förtroende till sjuksköterskan samt minskar oro och ångest.
Barn kan uppleva att sjuksköterskan bryr sig om dem och känna sig mer trygga
och omhändertagna under massagebehandlingen.
Chan et al., (2015) fast ställer att avkoppling och avslappningsmetoder stödjer
intaget av antiemetikum vilket minskar cytostatika relaterad illamående och
kräkningar samt bidrar till att patienterna bättre kan hantera fysiologiska och
psykiska påfrestningar såsom aptitlöshet, oro, ångest och rädsla. Författarna anser
att akupunktur och progressiv muskelavslappning är en viktig komplimenterande
omvårdnadsåtgärd till den farmakologiska behandlingen samt är billig metod och
kan lätt utföras på kliniken. Ytterligare forskning bör utföras för att bättre kunna
identifiera förekomsten av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar ur
barnets perspektiv före, under och efter kemoterapikuren (Rodgerset al., 2012).
Farmakologiska åtgärders betydelse för lindring av illamående
Vidare lyfter Hockenberry et al., 2011; Krishnasamy et.al., (2014) och Robinsonet
al., 2007) att intaget av antiemetikum är viktigt för reducering av cytostatika
relaterad illamående och kräkningar. Det framkom att sjuksköterskor bör vara
medvetna om vikten av användandet av antiemetikum vid omvårdnad av barn med
cancer som genomgår cytostatikabehandling. Robinson et.al., (2007) lyfter fram att
svårighetsgraden av illamåendet hänger ihop med vilken sort och dos av
cytostatika som används vid behandlingen.
13
Kestleret al., (2012) betonar att patienten bör få tillräckligt med antiemetikum vid
biverkningar som illamående för att lindra onödigt lidande. Hockenberry et al.,
(2011) lyfter vidare fram att vissa cytostatika-läkemedel kan orsaka illamående
och kräkningar samt trötthet och depression vilket är viktigt för sjuksköterskan att
observera för att kunna rapportera vidare de eventuella symtom förändringen.
Författarna till examensarbetet tror som Kestler et al., 2012 att det ofta är bra att
använda antiemetikum i kombination till massage, akupressur, akupunktur,
avkoppling och avslappningsmetoder för ett uppnå ett bättre resultat mot
illamående och kräkningar.
Sjuksköterskans bemötande och dess effekt
Klanjseket al.,(2016), Krishnasamy et al., (2014) och Robinsonet al.,(2007)
upplyser att sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för att
barnet ska kunna hantera illamående och kräkningar vilket ökar livskvalité och
välbefinnande.
Sjuksköterskans yrke innebär att bygga en relation till barnet och föräldrarna vilket
är viktigt att ta detta i beaktning i omvårdandet för att uppnå en holistisk syn på
barnet. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att alltid komma ihåg att se hela
människan och inte bara sjukdomen (Eriksson, 1988).
Författarna till examensarbetet anser liksom Eriksson, 1988 att sjuksköterskans
bemötande är viktigt för att kunna ge barnet personcentrerad vård. Sjuksköterskor
bör se olika tecken och behov hos barnet och även förstår och styrka hur familjer
uppfattar situationen. Genom bemötandet kan sjuksköterskan skapa tillit och
trygghet till barnet och dess familj. Detta bidrar till att sjuksköterskan ska kunna
identifiera fysiska, psykiska och subjektiva besvär såsom illamående, kräkningar,
smakförändring, aptitlöshet, och obehag hos barn vid cytostatikabehandling.
Kommunikation och dess effekt
Cleveet al., (2012) och Kestleret al., (2012) lyfter fram att kommunikation är
viktigt för sjuksköterskor för att kunna tillämpa optimala omvårdnadsåtgärder.
Van Cleve et al., (2012) belyser att flickor kan utrycka sina symtom lättare än
14
pojkar. Det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar ickeverbal
kommunikation som pojkar använder sig av. Noggrann bedömning av flera
riskfaktorer kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera patienter med ökad risk för
illamående och kräkningar. Författarna till examensarbetet tror att det är av stor
betydelse att sjuksköterskan använder sig av väl utarbetade rutiner när det gäller
bedömningen av patientens riskfaktorer. Planering, uppföljning, undervisning och
kommunikation är en viktig sjuksköterskeuppgift som har stor betydelse för
barnets välbefinnande. Därför är mer utbildning och väl utarbetat rutiner om ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder ute på onkologiska klinikerna av värde för
cancerpatienter. Vår skyldighet som sjuksköterska genom att kommunicera,
informera och undervisa patienten och dess anhörig i dessa enkla och i de flesta
fall helt biverkningsfria omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupunktur,
akupressur och avslappningsmetoder kan höja barnets välbefinnande och minska
lidandet.
Metoddiskussion
Polit och Beck (2012) lyfter fram att när diskussioner förts mellan författarna till
examensarbetetunder hela processen så bidrar det till att litteraturöversikten får en
högre trovärdighet. För att få en bred kunskap inom ett ämne så är
litteraturöversikt en tillförlitlig design.
Metoden som valdes för denna litteraturöversikt som utgår ifrån resultatet som är
baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixade
designfem artiklar med mixad metod (kvantitativ och kvalitativ metod), fyra
artiklar med kvantitativ metod och en artikel med kvalitativ metod.
Artikelsökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl och var publicerade
mellan 2006–2017 samt skrivna på engelska. Alla studier var gjorda på enbart barn
med cancer som genomgick eller hade genomgått cytostatikabehandling vilket var
översiktens syfte, detta för få tillgångar till aktuell och ny forskning. I början
av arbetet med litteraturöversikten ville författarna fokusera på att använda studier
där fokusen låg på generell illamående hos barn med cancer. Men ändrade sedan
fokus för att kunna utföra studien mer specifikt mot cytostatikarelaterad
illamående och kräkningar som drabbar barn med cancer. Detta då det är en viktig
kunskap som behövs lyftas fram gällande omvårdnadsåtgärder för att
15
sjuksköterskan ska kunna ge en optimal omvårdnad gällande denna biverkning
som är mycket påfrestande för barnet. Detta bidrog till att sökningen begränsades,
det ska dock beaktas att Samtliga artiklar som valdes svarade mot studiens syfte,
de artiklarna som hade en kvantitativ ansats mättes med trovärdiga mätinstrument,
de artiklar som hade en kvalitativ ansats beskrev deltagarnas upplevelse medan
artiklar mixade med kvalitativa och kvantitativa ansatser mättes för både delarna.
Författarna till examensarbetet såg att studiens syfte svarades gentemot artiklarna
som valdes och gav en trovärdig grund med både statistik, intervjuer,
observationer och mixade ansatser. Författarna bedömde tre av artiklarnas kvalité
som hög, fem artiklar som medelhög och två som medel, då de svarade på studiens
syfte så valdes dessa att inkluderas.
Styrkan i resultatet är att genom att reducera det fysiska lidandet som cytostatika
relaterad illamående och kräkningar, detta kan bidra till att barnet uppnår det
optimala välbefinnandet, där kropp, ande och själ hör ihop. Att sjuksköterskan ser
barnet som en helhet (Eriksson, 1988).
Etikdiskussion
Att ge goda omvårdnadsåtgärder med god kommunikation och bemötande främjar
både barnet och deras föräldrar.
För att kunna följa upp de lagar, regler och riktlinjer som styr sjukvården är nära
relation och bra bemötande med barnet och deras föräldrar ett viktigt grund för
vårdandet. För små barn som har begränsat förmåga att kommunicera och delta i
sin vård och behandling har stort behov av stöd för att orka ta sig genom den
obehagliga cytostatikarelaterat illamående. I rollen som sjuksköterska är det viktigt
att vara observant på hela familjen och identifiera barnets och familjens behov för
att kunna bidra med rätt omvårdnads insatser. Sjuksköterskan ska ge den
utbildning och information som behövs till föräldrar för att kunna ta del av vården
av det sjuka barnet.
Författarnas modersmål inte är engelska och trots att en noggrann översättning av
artiklarna har gjorts så kan misstolkningar ha uppstått.
16
Slutsatser
När ett barn drabbas av cancer så innebär det ett psykiskt och fysiskt lidande både
för det enskilda barnet men även familjen och närmaste anhöriga. Därför är det av
stor vikt att som sjuksköterska ha med Erikssons (1988) teori om att ansa, leka och
lära integrerat i omvårdnaden. Sjuksköterskan har en central roll i hur
omvårdnaden utförs, vilket har en stor effekt på hur barnet kommer att ta till sig
och reagera mot de omvårdnadsåtgärder som kommer att utföras gentemot hen.
Vidare är det till stor vikt att lyfta fram det friska hos individen och ha ett
holistiskt synsätt när sjuksköterskan vårdar individer som är i behov av
omvårdnad.
Genom denna litteraturöversikt så framkommer det att cytostatikarelaterad
illamående kan förebyggas med hjälp av olika former utav omvårdnadsåtgärder i
kombination med antiemetikum. Omvårdnadsåtgärder såsom massage och
akupunkturkan reducera cytostatikarelaterad illamående. Detta kan bidra till ett
ökat välbefinnande samt livskvalité hos patienten som får cytostatikabehandling.
En viktig aspekt som framkommer i denna litteraturöversikt är att icke
farmakologiska omvårdnadsåtgärder i kombination med farmakologiska åtgärder
har en stor betydelse i behandlingen mot cytostatikarelaterad illamående.
Cytostatika är en viktig komponent till omvårdnadsåtgärderna för att kunna ge ett
optimalt resultat även om det samtidigt kan vara en utmaning till att hitta rätt
cytostatika -typ för den enskilde patienten.
Genom att sjuksköterskan är observant på vilka omvårdnadsåtgärder som
underlättar cytostatikarelaterad illamående så skapas en känsla av tillit till
sjuksköterskan av patienten som vårdas, men även familjens tillit till
sjuksköterskan stärks.
Klinisk betydelse för samhället
Författarna till examensarbetet ser utifrån resultatet av denna litteraturöversikt att
sjuksköterskans vidtagande av icke farmakologiska och farmakologiska
omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterad illamående och kräkningar hos barn
med cancer är en viktig aspekt för att patienten ska få en omvårdnad utifrån en
helhetssyn av patienten. Denna kombination av omvårdnadsåtgärder bidrar till att
patienters cytostatika relaterade illamående reduceras och därmed får en bättre
17
livskvalité. Författarna till examensarbetet tror att detta skulle kunna minska
lidandet hos patienterna och därmed skapa en ökad tillit till sjuksköterskan. Det är
dock viktigt att som sjuksköterska vara observant på hur effekten av den valda
omvårdnadsåtgärden resulterar hos den enskilde patienten. Vidare ser författarna
till examensarbetet att massage och akupunktur som icke farmakologiska
omvårdnadsåtgärderna har en låg kostnad som lätt kan implementeras i
sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete efter utbildning.
Förslag till vidare forskning
Litteraturöversiktens resultat är baserat på studier som belyste det positiva
resultatet av insättning av omvårdnadsåtgärder i kombination med antemetikum
för reducering av cytostatika relaterat illamående hos barn med cancer. Författarna
till examensarbetet har uppmärksammat att vid sin sökning av studier och
forskning kring cytostatikarelaterat illamående hos barn är begränsat. Detta anser
författarna till examensarbetet är ett viktigt problem att forska vidare på då
reducering av denna läkemedelsbiverkan skapar ett lidande hos barn med cancer.
18
Referenser
Baxter, AL., Watcha, MF., Baxter, WV., Leong T&Wyatt MM. (2011).
Development and validation of a pictorial nausea rating scale for children.
Pediatrics.2011 Jun;127(6):e1542-9. doi: 10.1542/peds.2010-1410. Epub 2011
May 29.
Blomberg, M. (2004). Träning i ökad kroppskännedom och avspänning hjälp för att
hantera stress. Läkartidningen.2004.Nr 15–16 .Volym 101. Hämtad 23 April, 2017,
från Läkartidningen
http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2004/temp/pda28419.pdf
Brinksma, A., Sanderman, R., Roodbol, PF., Sulkers, E., Burgerhof, JG., De Bont,
ES. & Tissing WJ. (2015). Malnutrition is associated with worse health-related
quality of life in children with cancer. Support Care Cancer. 2015
Oct;23(10):3043-52. doi: 10.1007/s00520-015-2674-0. Epub 2015 Mar 10.
Chan, CW., Lam, LW., Li, CK., Cheung, JS., Cheng, KK., Chik, KW., Chan, HY,
So., WK & Tang, WP. (2014). Feasibility of psychoeducational interventions in
managing chemotherapy-associated nausea and vomiting (CANV) in pediatric
oncology patients. European Journal of Oncology Nursing Volume 19, Issue 2,
April 2015, Pages 182
190http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.ejon.2014.09.002.2014 eller
2015?
Chokshi, SK., Ladas, EJ.,Taromina, K., McDaniel, D.,Rooney, D., Jin, Z., Hsu,
WC & Kelly, KM. (2016). Predictors of acupuncture use among children and
adolescents with cancer. Pediatric Blood Cancer. 2017 Feb 8: edoi:
10.1002/pbc.26424. [Epub ahead of print]
19
Clinton, F., Dowling, M & Capra, M. (2012). An audit of chemotherapy-induced
nausea and vomiting in children. Nurse Child Young People. 2012 Sep; 24(7):1823. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23155937
Deng,G., Cassileth, B., Reindl, T.& Driever, PH.(2006).Two trials of acupuncture
for chemotherapy-induced nausea. View issue TOC Volume 11, Issue 3 September
2006 Pages 207–209 DOI: 10.1211/fact.11.3.0014
Dupuis, LL., Roscoe, JA., Olver, I., Aapro, M.& Molassiotis, A. (2017). 2016
updated MASCC/ESMO consensus recommendations: Anticipatory nausea and
vomiting in children and adults receiving chemotherapy. Support Care Cancer.
2017 Jan;25(1):317-321. Epub 2016 Aug 10: e
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=updated+MASCC%2FESMO+cons
ensus+recommendations%3A+Anticipatory+nausea+and+vomiting+in+children+a
nd+adults+receiving+chemotherapy
Ehnfors, M., Ehrenberg, A & Thorell- Ekstrand. (2013). Nya VIPS- boken.
Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. Lund: Studentlitteratur AB
Eriksson, K. (1988). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB
Fass. (2016). Cytostatikabehandling. Hämtad 1 Mars, 2017, från Fass,
http://www.fass.se/LIF/medicinebookdocument?userType=2&headlineIllnessType
=Br%C3%B6st&headlineType=97&documentId=e20997de-d335-4135-8fe71f0198832061
Fass. (2017). Ondansetron Accord. Hämtad 30 januari, 2017, från Fass,
http://www.fass.se/LIF/product?nplId=20070726000077&userType=0
20
Flank. J., Robinson, PD., Holdsworth, M., Phillips, R., Portwine, C., Gibson, P.,
Maan, C., Stefin, N., Sung,L. &Dupuis, LL.(2016). Guideline for the Treatment of
Breakthrough and the Prevention of Refractory Chemotherapy-Induced Nausea
and Vomiting in Children With Cancer. PediatrBlood Cancer. 2016
Jul;63(7):1144–51. doi: 10,1002/pbc.25955.
Friberg, F. (Red). (2010). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s115-124). Lund:
Studentlitteratur AB
Friberg, F. (Red). (2010). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg
(Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s2736). Lund: Studentlitteratur AB
Forsberg, C. &Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur & kultur, 2016
Hagelin, I. (2008).Onkologi. Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. M.
Edwinson Månsson& K. Enskär (Red.), (s, 355). Lund: Studentlitteratur
Hockenberry, MJ., Hooke, MC., McCarthy, K &Gregurich, MA. (2011). Sickness
behavior clustering in children with cancer. J PediatrOncol Nurs.2011 SepOct;28(5):263–72. doi: 10,1177/1 043 454 211 409 586.
Kestler, S &LoBiondo-Wood, G. (2012). Review of Symptom Experiences in
Children and Adolescents with Cancer. Cancer Nursing. Issue: Volume 35(2),
March/April 2012, p E31–E49 Copyright: © 2012 Lippincott Williams & Wilkins,
Inc. Publication Type: [ARTICLES: ONLINE ONLY]
DOI: 10.1097/NCC.0b013e3182207a2a ISSN: 0162-220X Accession: 00002820201203000-00014
21
Klanjsek, P & Pajnkihar, M. (2016). Causes of inadequate intake of nutrients
during the treatment of children with chemotherapy 2016 Aug; 23:24-33. doi:
10.1016/j.ejon.2016.03.003. Epub 2016 May 4.
Kreuger, A. (Red.) (2000). Barnet och sjukvården - Erfarenheter från
barnonkologin. Lund: Studentlitteratur AB
Krishnasamy, M., Kwok-Wei, So-W., Yates, P., De Calvo, LE., Annab, R.,
Wisniewski, T & Aranda, S. (2014). The nurse's role in managing chemotherapyinduced nausea and vomiting: an international survey. Cancer nursing 37 (4) doi:
10.1097/NCC.0b013e3182a3534a
Larsson, A. (2004). Barnet i vården. Stockholm: Liber AB
Linet, M S., Kim, K P & Rajaman, P. (2009). Children’s Exposure to Diagnostic
Medical Radiation and Cancer Risk: Epidemiologic and Dosimetric
Considerations. PediatrRadiol. 2009 Feb; 39 (Suppl 1): S4.
Published online 2008 Dec 16. doi: 10.1007/s00247-008-1026-3
Lundqvist, A. (2015). Barnsjuksköterskans profession. I. Hallström & T. Lindberg.
(Red.) (s,31-33). Pediatriskomvårdnad – andra upplagan. Stockholm: Liber AB
Mazlum, S., Chaharsoughi, N T., Banihashem ,A& Behnam Vashani, H.
(2013).The effect of massage therapy on chemotherapy-induced nausea and
vomiting in pediatric cancer. Iran J Nurs Midwifery Res. 2013 Jul-Aug; 18(4):
280–284. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3872861/
Miller, M. &Kearney, K. (2004). Chemotherapy-related nausea and vomiting: past
reflections, present practice and future management. European Journal of cancer
care, (13), 71-81.
http://web.a.ebscohost.com.www.bibproxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=4
2969f15-74a4-4963-8572-4344c8ca8f19%40sessionmgr4006&vid=5&hid=4204
22
Momani, TG & Berry, DL. (2017). Integrative Therapeutic Approaches for the
Management and Control of Nausea in Children Undergoing Cancer Treatment. J
PediatrOncolNurs. 2017 Feb 1:1043454216688638.
doi:10.1177/1043454216688638.
Robinson, Deborah, L & Carr, Barbara, A. (2007). Delayed vomiting in children
with cancer after receiving moderately high or highly emetogenic chemotherapy.
Journal of Pediatric Oncology Nursing, Vol 24, No 2 (March-April), 2007: pp 7080.DOI: 10.1177/1043454206298840.
Rodgers, C., Kollar, D., Taylor, O., Bryant, R., Crockett, K., Gregurich, MA &
Hockenberry, M.(2012).Nausea and vomiting perspectives among children
receiving moderate to highly emetogenic chemotherapy treatment. Cancer Nurs.
2012 May-Jun;35(3):203-10. doi: 10.1097/NCC.0b013e3182281493.
Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad
22februari,2017.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19016/2013-315.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Bedömning av barns mognad för delaktighet. Hämtad 24
April, 2017.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20004/2015-1222.pdf
Socialstyrelsen. (2013).KBT (Kognitiv beteendeterapi). Hämtad 2 Maj, 2017.
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarb
ete/kbtkognitivbeteendeterapi
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2010).
23
Child perspectives and children’s perspectives in theory and practice.(ss.19-23).
New York: Springer.
Tveiten, S. (2000). Omvårdnad i barnsjukvården. Lund: Studentlitteratur AB
Van Cleve, L., Muñoz, C, Savedra., M., Riggs, M., Bossert, E., Grant, M
&Adlard, K. (2012). Symptoms in children with advanced cancer: child and nurse
reports. Cancer Nurs. 2012 Mar; 35(2): 115–125.doi:
10.1097/NCC.0b013e31821aedba.
Vårdhandboken. (2016). Smärtskattningsinstrument. Hämtad 10 april, 2017, från
Vårdhandboken, vardhandboken.se/texter/smartskattning-av-akut-ochpostoperativ-smarta/smartskattningsinstrument
Wagland, R., Richardson, A., Armes, J., Hankins, M., Lennan, E & Griffiths P.
(2015). Treatment-related problems experienced by cancer patients undergoing
chemotherapy: a scoping review.European Journal of Cancer Care 24, 605–617.
Hämtad 1 Mars.2017.
Wallengren, C & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig teori och
metod- Från ide till examination inom omvårdnad. (s492). Lund: Studentlitteratur
AB
Wiklund Gustin, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och
kultur.
Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB
Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad, En
bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB
24
Wolpe, J. (1958). Psychoterapy by reciprocal inhibition. Stanford: Stanford
university press.
Word health organization (2017). Hämtad 5 Mars 2017
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/e
25
Tabell 2: Valda artiklar
Författare
År
Land
Titel
Syfte
Design
Metod
Deltagare
Resultat
Chan, CW., Lam, LW., Li,
CK., Cheung, JS., Cheng,
KK., Chik, KW., Chan,
HY, So, WK&Tang, WP.
Feasibility of
psychoeducational
interventions in
managing chemotherapyassociated nausea and
vomiting (CANV) in
pediatric oncology
patients.
Att undersöka hur
komponenter som
avslappning och
patientutbildning kan
påverka en
psykologisk
inlärande för
hantering av
uppkomst utav
kemoterapirelaterad
illamående och
kräkningar.
Att undersöka
huruvida eller inte en
kombination av
akupunktur och
akupressur är
effektiva för att
minska kemoterapiinducerat illamående
och kräkningar
Att undersöka vilka
läkemedel som gav
bra effekt mot
illamående, trötthet,
kräkningar samt
depression.
Kvantitativ
ansats
n=20
Studien visade att inlärandet av
avslappning gav en god effekt efter
tredje dagen av användande strategi.
Då färre patienter upplevde mindre
illamående.
Kvalitativ&kvantitat
ivansats
n=
sjukskötersko
r
onkologer
patienter
Studien visade att många deltagare
trodde på att akupunktur &
akupressur har god effekt mot
cytostatikarelaterad illamående och
kräkningar.
Kvantitativ ansats
n= 67
Studien visade att det är komplext
att behandla barn med cancer
farmakologisk. Studien kan öka
vårdgivarens medvetande av
symtombildens mönster, interaktion
och samverkan.
Att undersöka
sjuksköterskors
uppfattningar om
olika orsaker till
otillräckligt
födointag hos barn
som behandlats med
kemoterapi och hur
ofta sjuksköterskor
identifiera dessa
orsaker
Mixad metod med
kvalitativ och
kvantitativ ansats
(2015)
Japan
Deng,G., Cassileth,
B., Reindl, T & Driever,
PH.
Two trials of
acupuncture for
chemotherapy-induced
nausea
(2006)
Tyskland
Hockenberry, MJ., Hooke,
MC., McCarthy,
K&Gregurich, MA.
(2011)
USA
Sickness behavior
clustering in children
with cancer.
Klanjsek, P &Pajnkihar,
M.
(2016)
Slovenien
Causes of inadequate
intake of nutrients during
the treatment of children
with chemotherapy
Patienter
patienter
Kvalitativ
n= 6
sjukskötersko
r
Kvantitativ
n=15
sjukskötersko
r
Kestler, S., LoBiondoWood, G.
(2012)
USA, Kanada,
Storbritannien, Sverige,
Tyskland, Turkiet, Iran,
Jordanien, Taiwan och
Australien.
Review of symptom
experiences in children
and adolescents with
cancer.
Att definiera och
karakterisera fysiska
symtom hos barn
med cancer.
kvantitativa och
kvalitativa
ansats
n=
sjukskötersko
r
patienter
föräldrar
Krishnasamy M1, KwokWei So W, Yates P, de
Calvo LE, Annab R,
Wisniewski T, Aranda S.
(2014)
Australien
The nurse'srole in
managing chemotherapy
nausea andvomiting: an
internationalsurvey.
Att beskriva
sjuksköterskans roll i
behandling av
kemoterapiinducerad kräkning
och illamående
Kvantitativ ansats
n=458
sjukskötersko
r
Studien visade sjuksköterskors
uppfattningar om orsakerna till
otillräckligt födointag hos barn som
genomgår kemoterapi, var följande:
fysiologiska orsaker till
ätstörningar, psykologiska orsaker
till ätstörningar, förändring i val av
livsmedel, sjukhus mat och
individuell rådgivning. Smärta på
grund av mykosit var den vanligaste
identifierade orsaken till
otillräckligt födointag hos barn, följt
av illamående och kräkningar,
smakförändringar och aptitförlust
Att sjuksköterskor har en stor roll
för att stödja barnen och föräldrarna
och att farmakologisk smärtlindring
är en viktig del för att ta lindra
lidandet.
Sjuksköterskorna som deltog ansåg
att deras egen kunskap om
kemoterapi-inducerade
kräkningaroch illamående var
otillräcklig. Dem ansåg även att det
bör utvecklas ett standardiserat
tillvägagångssätt för behandling av
kemoterapi-inducerade
kräkningaroch illamående.
0
Mazlum, S., Chaharsoughi,
NT.,
Banihashem,A.&Vashani.,
HB
(2013)
Iran
The effect of massage
therapy on
chemotherapy-induced
nausea and vomiting in
pediatric cancer
Att utvärdera
effekten av massage
på
kemoterapiinducerad
illamående och
kräkningar i
barncancer.
Mixad metod
med kvantitativ och
kvalitativ ansats
Robinson, Deborah L &
Carr, Barbara A.
Delayed vomiting in
children with cancer
after receiving
moderately high or
highly
emetogenic
chemotherapy
Att beskriva
upplevelsen av
fördröjda kräkningar
hos barn och
ungdomar efter
mycket kemoterapi.
Kvalitativ ansats
n= 7
sjukskötersko
r
12 läkare
82 patienter
Nausea and vomiting
perspectives among
children receiving
moderate to highly
emetogenic
chemotherapy treatment.
Att beskriva
förebyggande, akuta
och försenade
cytostatika inducerad
illamående och
kräkningar bland
barn med cancer från
barnets,
vårdgivarens och
sjuksköterskans
perspektiv
Att undersöka
vanliga symtom och
utforska vanligt
förekommande
symtom över tid
Kvalitativ ansats
n=
sjukskötersko
r & patienter
Mixad metod med
kvalitativ &
kvantitativ ansats
n=
sjukskötersko
r & patienter
(2007)
USA
Rodgers, C., Kollar, D.,
Taylor, O., Bryant, R.,
Crockett, K., Gregurich,
MA &Hockenberry,M
(2012)
USA
Van Cleve, L., Muñoz,,C,
Savedra., M., Riggs, M.,
Bossert, E., Grant, M
&Adlard, K.
(2012)
Kalifornia
Symptoms in children
with advanced cancer:
child and nurse reports.
n=74
patienter
Bortfall (n=4)
Studien visade att massage ger gav
god effekt för ¼ av patienterna och
reducerade längden av tiden vid
illamående och svårighetsgrader av
kräkningar
Den visar att (32 %) av patienterna
hade fördröjda kräkningar. (11–
12%) hade måttlig till svåra
kräkningar. Tidigare uppkomst av
åksjuka, val av cytostatika kur&
ofullständig skydd mot akuta
kräkningar ökade risken för
uppkomst av kräkningar.
Cytostatikainducerat illamående
och kräkningar rapporterades av
patienten, vårdgivaren och
sjuksköterskan hela tiden, men de
vanligaste rapporterna som
inträffade var under den försenade
perioden. Patientens genomsnittliga
totala illamående och kräkningar
ökade signifikant över tiden.
Den visar att illamående var en dem
vanligaste symtomen hos barn med
cancer. Detta visar på att
kommunikationen är viktig för god
omvårdnad vid illamående.
Bilaga 2
Granskningsmall för kvalitetsbedömning
Kvalitativa studier
Fråga
Motsvarar titeln studiens innehåll?
1
Återger abstraktet studiens innehåll?
2
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
3
problematik?
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
4
Är studiens syfte tydligt formulerat?
5
Är den kvalitativa metoden beskriven?
6
Är designen relevant utifrån syftet?
7
Finns inklusionskriterier beskrivna?
8
Är inklusionskriterierna relevanta?
9
10 Finns exklusionkriterier beskrivna?
11 Är exklusionskriterierna relevanta?
12 Är urvalsmetoden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende
bakgrundsvariabler?
15 Anges var studien genomfördes?
16 Anges när studien genomfördes?
17 Anges vald datainsamlingsmetod?
18 Är data systematiskt insamlade?
19 Presenteras hur data analyserats?
20 Är resultaten trovärdigt beskrivna?
21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av
studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Summa
Maxpoäng:
Erhållen poäng:
Kvalitet:
25
?
låg
medel
hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och
Forsberg & Wengström (2008).
Bilaga 3
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvantitativa studier
Fråga
1. Motsvarar titeln studiens innehåll?
2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
problematik?
4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat?
6. Är frågeställningarna tydligt formulerade?
7. Är designen relevant utifrån syftet?
8. Finns inklusionskriterier beskrivna?
9. Är inklusionskriterierna relevanta?
10. Finns exklusionkriterier beskrivna?
11. Är exklusionskriterierna relevanta?
12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte?
16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras?
18. Anges var studien genomfördes?
19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes?
21. Anges vilka mätmetoder som användes?
22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?
24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av
studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet??
27. Diskuterar författarna studiens externa validitet?
28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng:
29
Erhållen poäng:
Kvalitet:
?
låg
medel
hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och
Forsberg & Wengström (2008).
