Bakgrund till illamående vid cytostatikabehandling, juni 2009.
Vad är cancer?
Det finns många olika former av cancer, men de har alla några gemensamma drag. Cancer
drabbar kroppens celler och uppkommer när gener som styr celldelningen förändras, muterar.
Normala start- och stoppsignaler för celldelning slutar att fungera - cancerceller delar sig
ohämmat och tar inte hänsyn till omgivande, friska celler.
Cancerstatistik i Sverige
Varje år tillkommer cirka 50 000 nya cancerfall i Sverige, vanligast är bröstcancer hos
kvinnor och prostatacancer hos män. En fjärdedel av alla dödsfall orsakas av cancer och är
den vanligaste dödsorsaken i 45-75 års ålder. Numera botas hälften av alla cancerfall, men
man räknar också med att antalet individer med cancerdiagnos kommer att öka. Antalet
individer som lever med cancer kommer att dubbleras de närmaste tjugo åren1.
Cancerbehandlingar
Cancer kan idag behandlas med strålning, kirurgi och läkemedel. Läkemedel kan innefatta
cytostatika, hormoner och antihormoner, och målinriktade behandlingar som
signaltransduktionshämmare och antikroppar.
Illamående och kräkningar – vanliga biverkningar
Drygt hälften av alla cancerpatienter drabbas av illamående och/eller kräkningar2. Illamående
och kräkningar är några av de vanligaste biverkningarna vid cellgiftsbehandling och något
som cancerpatienter upplever som de mest besvärande biverkningarna3. Illamåendet och
kräkningar som beror på cytostatika (cellgifter) brukar kallas cytostatikainducerat illamående
och kräkningar (CINV).
Vad beror illamåendet på?
Cytostatika dödar cancerceller eller bromsar deras tillväxt, men även friska celler påverkas.
Bland annat skadas celler i mag-tarmkanalens slemhinna, vilket leder till läckage av
signalsubstansen serotonin. Detta retar vagusnerven som då skickar signaler till ett område i
hjärnan, kräkcentrum, som utlöser illamående och kräkningar. Dessutom sker aktivitet centralt
i hjärnan då signalsubstans P aktiverar kräkcentrum4.
Olika typer av cytostatika5
Cytostatika brukar delas in i fyra olika grupper beroende på hur stor risk de har att framkalla
illamående och kräkningar:
Högemetogena, som framkallar illamående och kräkningar hos fler än 90 procent av alla
patienter. Cisplatin är den mest emetogena substansen av alla kända cytostatika.
Medelemetogena, där 30-90 procent av alla cytostatikabehandlade patienter drabbas av
illamående och kräkningar.
Lågemetogena, där 10-30 procent av patienterna drabbas.
Minimalemetogena, mindre än 10 procent av patienterna drabbas.
Olika typer av illamående
Vid behandling med cytostatika förekommer tre typer av illamående; akut, fördröjt och
betingat. Det akuta illamåendet6 förekommer inom 24 timmar efter cytostatikabehandling
och startar ofta 2-6 timmar efter behandling. Det fördröjda illamåendet7 kommer först 24
timmar efter avslutad behandling och kan pågå 6-8 dygn, men är kraftigast mellan 48-72
timmar. Det fördröjda illamåendet är något svårare att behandla än det akuta illamåendet och
det krävs ofta en kombination av flera olika läkemedel för att få bra effekt. Det betingade
illamåendet8 upplevs av 25 procent av patienterna. Det beror på ett inlärt beteende och
besvären utlöses innan cytostatikabehandlingen påbörjas på grund av olust inför behandling,
det kan räcka med att man ser sjukhuset etc.
Andra orsaker till illamående kan bero på cancern i sig, strålbehandling, andra läkemedel,
rubbningar i saltbalansen, ångest eller smärta.
Vem drabbas av illamående?
Utöver cellgifter har individuella faktorer betydelse för hur stora besvär patienten får. Unga
har mer benägenhet att bli illamående än äldre, och kvinnor mer än män. Utöver detta är det
en ökad risk att drabbas av CINV om man har anlag för åksjuka, dricker lite- eller måttligt
med alkohol och har haft graviditetsillamående9,10.
Graden av illamående beror också som sagt på vilken typ och dos av cytostatika som används.
Förebyggande behandling
Vanligtvis används läkemedel mot illamående och kräkningar i förebyggande syfte, innan
cytostatikabehandlingen påbörjas. Läkemedel mot illamående och kräkningar kallas med ett
gemensamt namn antiemetikum.
Det är viktigt att man som patient talar om för vårdpersonalen hur man mår. Att redan vid
första cytostatikabehandlingen ha kontroll på illamåendet och kräkningar då det ofta är
svårare att bryta detta när det väl har uppstått. Det finns studier som visar att vårdpersonalen
ofta underskattar biverkningarna som uppstår vid cytostatikabehandling11. Det gäller
framförallt det fördröjda illamåendet och kräkningar som ofta uppstår först efter att patienten
lämnat sjukhuset.
Emend förebygger och lindrar illamående och kräkningar
Aprepitant, eller Emend, är ett läkemedel som används för att förebygga och förhindra
illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandlingar. Det är en NK1-receptorantagonist och
ges alltid som en del av en kombinationsterapi (tillsammans med en kortikosteroid och en 5HT3 receptorantagonist), det vill säga tillsammans med andra läkemedel, som också ges mot
illamående och kräkningar. I hjärnan blockerar Emend signalen från neurotransmittorn
substans P och på så vis förhindras illamåendet och kräkningar12.
Till skillnad från många andra läkemedel förebygger och lindrar Emend både det akuta och
det fördröjda illamåendet, upp till 5 dagar13.
Emend är en tablettbehandling som ges en gång per dag under tre dagar, första dagen i
kombination med andra läkemedel mot illamående och kräkningar innan cellgiftsbehandling,
och sen resterande två dagar ges enbart Emend.
De vanligaste biverkningarna med Emend är förstoppning, trötthet, huvudvärk och diarré.
Referenser
1. http://www.regeringen.se/sb/d/1938/a/120966
2. Warr DG, Hesketh PJ, Gralla RJ, et al. Efficacy and tolerability of aprepitant for the
prevention of chemotherapy-induced nausea and vomiting in patients with breast cancer after
moderately emetogenic therapy. J Clin Oncol 2005; 23(12):2822-2839.
3. De Boer-Dent M, De Wit R, Schlitz PIM, Djontono J, Beurden V, Stoter G, Verweij J.
Patients perceptions of the side effects of chemotherapy: the influence of 3HT3-anatgonist. Br
J Cancer 1997; 76(8):1055-1061.
4. Hesketh PJ, Van Belle S, Aapro M, Tattersall FD, Naylor RJ, Hargreaves R, Carides AD,
Evans JK, Horgan RJ Eur Journal of Cancer 2003; 39: 1074-1080.
5. Kris MG, Hesketh PJ, Somerfield MR, et al. American Society of Clinical Oncology
guideline for antiemetics in oncology: UPDATE 2006. J Clin Oncol 2006; 24(18):2932-2947.
6. Grunberg SM, Hnasen M., et al. Incidence and Impact of Nausea/Vomiting with modern
antiemetics: perception versus reality. 37th Annual meeting of the American Society of
Clinical Oncology (ASCO), abstract 996 (2002).
7. “Nausea and Vomiting Treatment Guidelines for Patients with Cancer”. National
Comprehensive Cancer Network Version 1 (2001): 1-35.
8. Aapro MS, Molassiotis A, Olver I. Anticipatory nausea and vomiting. Support Care Cancer
(2005); 13:117-121.
9. Gralla RJ, Osoba D, Kris MG et al. ”Recommendations for the use of Antiemetics:
evidence-based Clinical Practice Guidelines. J Clin Oncol 1999; 17(9). 2971-2994.
10. Perez EA. “5HT3 Antiemetic Therapy for Patients with Breast Cancer”. Breast Cancer
Res Treat 57 (1999): 207-214.
11. Grunberg SM, Deuson RR, Mavros P, et al. Incidence of chemotherapy-induced nausea
and emesis after modern antiemetics. Cancer 2004; 100:2261-2268.
12. Diemunsch P, Grélot L. Potential of Substance P antagonist as antiemetics. Drugs. 2000,
60(3):533-546.
13. www.fass.se
För mer information om Emend och behandling mot cytostaikainducerat illamående,
kontakta:
Tommy Ringart, informationschef, MSD
tel. 08-626 15 56, 0706-36 02 59
