Tycho Brahe - År 8 Mälarhöjdens skola

Tycho Brahe
Om personen Tycho Brahe
Tycho Brahe föddes den 14 december 1546 i Knutstorps slott
i Skåne, som på den tiden tillhörde Danmark och som nu
tillhör Sverige. Han dog den 24 oktober 1601. Han
uppfostrades mestadels av sin farbror Jörgen B och inte utav
sina föräldrar Otto Brahe och Beate Bille, som båda tillhörde
högsta adelsklassen i Danmark.
Han skrevs in vid universitetet i Köpenhamn 1559, alltså vid
13 års ålder. Han studerade också i Leipzig, Wittenberg,
Rostock och Basel. Efter en solförmörkelse 1560 blev hans
intresse mycket stort för astronomi så undertiden som han
motvilligt studerade juridik, studerade han också astronomi.
Men detta gjorde han mest för sig själv och i hemlighet. Efter
att ha visat framgång i astronomi fortsatte han med det. Till
en början konstruerade han mest nya metoder och instrument
för högprecisionsmätning av andra planeters positioner.
När han 1572 blev berömd för hans observation av den nya stjärnan i stjärnbilden Cassiopeia
ville den danske kungen ha kvar Brahe i Danmark. Brahe gick med på att stanna och fick en
massa astronomiska saker som behövdes, bl.a. en ö i Öresund där Brahe senare byggde ett
observatorium. Allt detta ska ha kostat den Danmark mer än 5% av landets
bruttonationalprodukt. Men senare uppstod det problem mellan Brahe och det danska
kungahuset som gjorde att Brahe reste till Prag istället. Där fick han ett slott som bostad och
utsågs till kejserlig astronom, och där fortsatte han sitt arbete.
Mr Zsolt Fazekas, Lärarhögskolan, Malmö – www.lektion.se
”Tycho Brahe, som föddes i Skåne 1546, utförde under sitt liv en märklig
vetenskaplig gärning. Hans astronomiska upptäckter banade väg för en ny syn
på universum. På ön Ven byggde han observatoriet Uraniborg, som var
Europas förnämsta observatorium. Men han blev tvungen att flytta från Ven
och bosatte sig i Prag, där han dog 1601 - för 400 år sedan...”
Brahes instrument, observationer och teorier…
Tycho Brahe visade sig vara en mycket bra uppfinnare och konstruerare. Detta visade han
genom konstruera flera saker som gjorde det lättare för en astronom. En astronom behöver
instrument för att kunna mäta positioner och rörelser med en högsta möjliga noggrannhet.
Hans första instrument som han konstruerade blev dock ingen succé. Den var helt enkelt inte
tillräckligt noggrann.
I sin bok, som senare gjorde Tycho berömd över hela Europa, "De stella nova" skrev han ner
sin observation av en ny stjärna som var mycket ljusstark. Stjärnan upptäckte han den 11
november 1572. Den fanns i stjärnbilden Cassiopeia och Tychos mätningar visade att den var
långt borta. Efter sin upptäckte fortsatte Brahe att mäta positioner och andra saker för stjärnor
och planeter, som kom till användning för andra astronomer i framtiden.
Först 1543 kom teorin om att solen var i centrum och att jorden
och andra planeter som mars kretsade runt solen. Men det var inte
Brahe som kom med den teorin, utan den kom i boken "De
Revolutionibus Orbium" av Kopernikus. Brahes uppgifter och
upptäckter passade in i Kopernikus modell men Brahe trodde ändå
inte på Kopernikus teori utan skapade en egen. Han skapade en
teori om att jorden ännu var mittpunkten och att vissa planeter
kretsade runt den men vissa planeter snurrade också runt solen.
Aristoteles och Ptolemaios teorier – som kom långt före Brahes
och Kopernikus teorier – byggde på att jorden var den absoluta mittpunkten och att alla
planeterm månar och t.o.m. solen var "fästa" vid olika punkter och kretsade runt jorden. Den
teorin höll nu på att dö.
Mr Zsolt Fazekas, Lärarhögskolan, Malmö – www.lektion.se
Förlorade näsan i en duell
I en duell med en annan student i Wittenberg 1566
förlorade Tycho en del av sin näsa. Resten av sitt liv bar
han därför en metallbit, som täckte del felande delen av
näsan.
Tycho upptäcker en supernova 1572
Den 11 november 1572 observerade Tycho en ny och
mycket ljusstark stjärna i stjärnbilden Cassiopeia. Tychos
mätningar visade att det verkligen var en avlägsen
stjärna, och inget lokalt fenomen. Detta blev mycket
uppmärksammat, eftersom stjärnvalvet ansågs vara
gudomligt
och
perfekt,
och
därför
borde
inga
förändringar uppstå där. Tycho observerade stjärnans
ljusstyrka ända tills den bleknade bort året efter. Han rapporterade händelsen i sin bok "De
stella nova", som gjorde honom berömd över hela Europa. Idag vet vi att Tychos "stella nova"
var en döende stjärna, en supernova som spred sin materia i rymden i en våldsam explosion
som orsakades av att stjärnans utbrända kärna kollapsade. De glödande gasmolnen är synliga
än i dag genom kraftiga teleskop.
Tycho gifte sig med en ofrälse kvinna
Han gifte sig 1573 mot alla regler med en ofrälse kvinna, Kirstine Barbara Jörgensdatter, som
tros vara dotter till prästen i Kågeröd. Efter Tychos död köpte hon ett gods i Böhmen, där hon
levde sina sista år. Hon dog 1604 och blev begravd i samma grav som Tycho i Teyn-kyrkan i
Prag.
Tycho och Kirstine Barbara hade 8 barn: Kirstine, Magdalene, Claus, Sophie, Elisabeth,
Sidsel, Tyge och Jörgen. I vissa skrifter nämns ytterligare ett barn, en först född Otte, som
skulle ha dött som spädbarn. Detta är förmodligen en sammanblandning med Tycho´s
barnbarn Otte, son till Tyge.
Mr Zsolt Fazekas, Lärarhögskolan, Malmö – www.lektion.se
Astronomen Tycho Brahe
1574 undervisade han i astronomi vid universitetet i Köpenhamn. Han var nu övertygad om,
att framsteg inom astronomin var beroende på mer exakta observationer. Efter ytterligare en
resa till Tyskland, där han besökte astronomer, accepterade Tycho Brahe ett erbjudande från
den danske kungen Fredrik II att grunda ett observatorium. För ändamålet valdes ön Ven,
belägen i Öresund mellan
Skåne och Själland, och där
byggdes
observatoriet
Uraniborg, som blev det mest
framstående observatoriet i
Europa. För att kunna mäta
position och rörelse måste
man kunna mäta vinklar med
högsta möjliga noggrannhet.
Tycho
instrument år 1564 efter äldre
ritningar. Noggrannheten för
detta instrument var dock
inte bättre än en grad, vilket
var alldeles för grovt för att
Tycho skulle kunna utföra det
han hade i tankarna. Han
började
byggde
bygga
sitt
sina
första
egna
instrument, och visade sig vara en alldeles lysande innovatör. Dels konstruerade han stora
instrument som sextanter, kvadranter och armillasfärer, och dels konstruerade han ett mycket
noggrant sikte, och fann ett sätt att dela in vinkelskalan med en noggrannhet av en halv
bågminut, eller 1/120 grad. Därmed var Tychos observationer cirka hundra gånger mer
noggranna än tidigare observationer.
Tycho använde sina noggranna instrument för att mäta positioner och rörelser för stjärnor,
planeter och kometer. På grund av de omätbart små vinkelförändringarna (parallaxerna) för
stjärnorna kunde han med säkerhet bestämma att de låg mycket långt bort, mycket längre bort
än planeterna. Han sammanställde en katalog med positioner för 1004 stjärnor. Det tog över
150 år innan någon lyckades förbättra noggrannheten för detta material. För planeterna, och
särskilt för Mars, mätte han positioner och rörelser så noggrant att Kepler senare kunde
använda dessa för att formulera de berömda tre lagarna om planeternas rörelser, där den första
är att alla planeter rör sig i elliptiska banor, där solen ligger i en av brännpunkterna. Tycho
kunde slutligen räkna ut att kometen från år 1577 rörde sig i en icke-cirkulär bana bortom
månen, och att den korsade de andra planeternas omloppsbanor. Detta bevisade definitivt att
himlakropparna inte var fästa vid någon enorm kristallsfär, utan att de rörde sig i tomma
rymden. Tycho Brahes instrument gjorde det möjligt för honom att bestämma planeternas
rörelser mer exakt än vad som dittills varit möjligt.
Mr Zsolt Fazekas, Lärarhögskolan, Malmö – www.lektion.se
Tycho sammanställde särskilt omfattande data om planeten Mars, något som senare skulle
visa sig ha stor betydelse för Johannes Kepler när han formulerade sina lagar om planeternas
rörelse. Tychos data var nämligen tillräckligt exakta för att visa att Mars omloppsbana inte var
en cirkel, utan en ellips.
Tycho tvingas gå i exil
Det uppstod dock meningsskiljaktigheter mellan Tycho Brahe och det danska hovet år 1597,
och han tvingades lämna Danmark. Han gick i exil i Prag, och utsågs till kejserlig astronom
av kejsare Rudolf II. Kejsaren gav honom slottet Benatky som bostad.
Tycho bosätter sig i Prag
Tycho tog med sig sin tryckpress och sina instrument till Prag och fortsatte med sina
observationer. Han utsåg Johann Kepler till sin assistent, och Kepler kom till slottet Benatky
år 1600. De hade arbetat tillsammans mindre än ett år när Tycho avled. Kepler sammanställde
senare Tycho Brahes observationer, och drog vetenskapliga slutsatser.
Tychos död i Prag 1601
Tycho Brahe dog den 24 oktober 1601 av en urinblåsinfektion som han kan ha försökt bota
själv med en medicin som innehöll kvicksilver. Den 13 oktober 1601 deltog Tycho Brahe i ett
gästabud. Det blev mycket drucket. Det sägs att Tycho kände trängningar i urinblåsan, men att
han av artighetsskäl inte ville lämna bordet. Men han blev sämre och måste bege sig hem.
Snart drabbades han av feber, yrsel och tidvis medvetslöshet. I feberyran yttrade han flera
gånger: "Ne frustra vixisse videar "- Måtte jag då icke ha levat förgäves. Den 24 oktober tog
han farväl av sina närmaste och dog fridfullt. Han begravdes under stora högtidligheter i
Teyn-kyrkan i Prag, där ett marmormonument sattes upp 1604.
Mr Zsolt Fazekas, Lärarhögskolan, Malmö – www.lektion.se
Kvicksilverförgiftning
Analys av Tycho Brahes hår visade höga halter av kvicksilver. Man antog därför att han dött
av förgiftning. Vid förgyllningen av instrument använde man kvicksilver. Tycho och hans
assistenter måste ha inandats stora mängder kvicksilverånga både då och i samband med
kemiska experiment. I många av
Tychos
mediciner
ingick
också
kvicksilver. Allt detta kunde vara
anledningen till att han dog menade
man. Men senare analyser av hår från
samtida
människor,
Tycho
Brahe
blev
visade
lika
höga
som
liksom
balsamerade,
halter
av
kvicksilver. Forskarna menade att
förstoring av prostatan var anledningen till Tychos död.
Ven - Tycho Brahes ö
Idag är Ven en vacker, mycket levande och turistvänlig ö. Lämningarna av Uraniborg,
trädgården, Stjärneborg och Tycho Brahe-museet besöks av tusentals intresserade besökare
varje år. En utbyggnad av platsen är planerad, bl.a. kommer Stjärneborg att öppnas för
besökare. Ett besök rekommenderas för alla med historiskt eller naturvetenskapligt intresse
Den 24 oktober 2001 firades 400-årsminnet av Tycho
Brahes död. En märklig man med ett spännande livsöde!
Mr Zsolt Fazekas, Lärarhögskolan, Malmö – www.lektion.se
Frågor
Var är Tycho Brahe född?
Vad upptäckte han?
Vad hände med Tycho Brahes näsa?
Mr Zsolt Fazekas, Lärarhögskolan, Malmö – www.lektion.se
Tycho Brahe tvingades gå i exil ”landsflykt” varför och vart flyttade han?
Hur gammal var Tycho Brahe när han började läsa på universitet?
Mr Zsolt Fazekas, Lärarhögskolan, Malmö – www.lektion.se