Lärarhandledning högstadiet
Kära lärare,
Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass!
Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som
kan tänka sig att arbeta mer med Tycho Brahe, vetenskapen,
tron och tiden i förbindelse med ert besök på Ven. Materialet
innehåller både en introduktion till hur man kan se på renässansen som period, samt tre olika teman; tro, vetenskap och
vardagsliv. Därutöver rymmer materialet också några olika
fördjupningsfrågor som förhoppningsvis kan sätta igång elevernas tankar. Vi har också valt att hänvisa till olika källor, som vi
menar kan vara bra att använda sig av i arbetet före eller efter
besöket, om detta önskas.
Ert besök på Tycho Brahe-museet kan kopplas till en rad olika
ämnen och nivåer. Besöket kan t.ex. göras i förbindelse med
SO, danska/svenska, matematik, NO, olika temaveckor samt
tvärvetenskapliga projekt i skolan.
Likaså har våra skolprogram tre olika inriktningar som ni kan
välja mellan, allt efter vad som passar in i resten av er undervisning. Information om våra skolprogram finner ni på vår hemsida (www.tychobrahe.com).
Vi hoppas att denna handledning ger oss alla en bättre möjlighet
att på ett djupare och mer nyanserat plan kunna gå på djupet i
Tycho Brahe och hans vetenskap.
Varmt välkomna!
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad var renässansen?
Renässansen kallas den tidsperiod som kommer efter
medeltiden och i Norden säger man generellt att den
varar mellan 1500-talets början till slutet av 1600talet. Den föregående medeltiden har i många år blivit betraktad som just en mindre viktig epok mellan
de upplysta grekerna under antiken och renässansen
då upplysningen ansågs återvända. Renässans betyder
återfödsel och det var människorna som genom upplysningen skulle bli just detta. De ville inte bara göra
nya upptäckter utan även återetablera vetenskapen
och ta den tillbaka till utgångspunkten. Tanken var
att ju närmare man kom tiderna begynnelse när Gud
skapade universum, ju närmare kom man densammes
skaparvisioner.
Nutidens bild av historien beror på vilka källor man
studerar, vilka som blir representanterna och hur allt
tolkas.
Tycho Brahe var en vetenskapsman som levde i
Skåne under renässansen. Skåne var en del av det
danska riket och Tycho Brahe uppfattas därför som
dansk. Han har haft stor betydelse för vår moderna
vetenskapssyn. Anledningen var hans arbetssätt som
saknade dåtida motsvarigheter. Men Tycho Brahe var
också på många sätt en människa av sin tid. Därför
är bilden av honom lite motsägelsefull. Han avspeglar
både den kultur, de vetenskapsideal och det samhälle som han föddes i, men samtidigt var han även på
många sätt en särpräglad individ med egna idéer som
flera gånger bröt mot samtidens normer och regler.
Allt detta kommer vi att tala mera om på museet.
Frågor
• Vad/vem tycker ni representerar nutiden och
vilka konsekvenser får detta för framtidens
bild av oss?
• Vad tror du man kommer berätta om vår tid om 100 år och kommer alla berätta
samma sak?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad är tro?
År 1536 genomförs reformationen i Danmark. Man
kan säga att den handlar om hur man ska tro på Gud.
Frågan är om tron är en sak mellan den enskilda människan och Gud, eller den enskilde och kyrkan/påven
och därefter Gud? Det är den tyske munken Martin
Luther som kommer med de nya tankarna som splittrar kyrkan på flera sätt, en splittring som existerar än
idag. I Nordeuropa är man protestanter, i andra delar
av världen är kristna ofta katoliker. Innan reformationen var även Norden katolskt.
Under renässansen tänker man att universum är
skapat av Gud och att det därför avspeglar hans fullkomlighet. Man trodde att Gud hade skapat världen med en stor symmetri. Denna hade förstörts av
syndafallet när Adam och Eva åt av äpplet. Guds visdom avspeglas också i naturen i form av en matematisk regelbundenhet och symmetri som gör naturen
och universum begripligt för ett rationellt förnuft.
Naturen ses som beviset för Guds existens och därför
studerar vetenskapsmännen den för att finna Gud
genom mätningar och tester på naturen. Guds två
”böcker”, Bibeln och naturen betraktades som likvärdiga sanningskällor om universum. Vetenskapen kal�lades vid den här tiden för naturfilosofi. Vetenskapsmännen kallades naturens präster och genom sina
experiment undersöker de Guds skapelse.
Idén om att vetenskap och religion kan åtskiljas uppstår först på 1800-talet.
Under renässansen trodde alla på Gud, även vetenskapsmännen. Det var fullständigt självklart att vara
religiös. Eftersom Gud hade skapat världen handlade
också vetenskapen om tro.
Idag anser man vanligen att vetenskapen är dåligt
utförd om trosmässiga argument är inblandade, men
under renässansen var tron en del av den vetenskapliga argumentationen och målsättningar. Det finns
fortfarande en del religiösa vetenskapsmän idag.
Många nutida fysiker, matematiker och andra vetenskapsmän tror att slutgiltigt har Gud skapat allting.
Frågor
• Vad är tro?
• Varför tror människor?
• Varför skulle vetenskapen vara dålig för att
tro är inblandat?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vetenskapliga idéer som ett samhälle håller för sanning kallas för paradigm. Dessa idéer utgör en ram
som blir omöjlig att tänka utanför och paradigmet
blir därmed en gräns för vad människan erkänner.
Inom paradigmet kan det uppstå anomalier. Dessa
är upptäckter, idéer och teorier som inte passar in i
det existerande paradigmet. När för många anomalier
uppstår blir det nödvändigt att tänka om och omforma paradigmet. När man växlar mellan dessa typer
av uppfattningar kallar man det för paradigmskifte.
Exempelvis sker det ett paradigmskifte några få år efter Tycho Brahes död. I vår del av världen gick många
från att tro att jorden var universums centrum som
Tycho gjorde, till uppfattningen att det istället är solen vilket vi gör idag.
Vad är vetenskap?
Idag ser vi världshistorien som en framstegsberättelse,
där vi hela tiden blir klokare och duktigare. Under
renässansen betraktade man tvärtemot världshistorien som evigt förfall. Vi blir aldrig klokare än vi var i
tidernas begynnelse då Gud skapade världen i sin
oändliga visdom. Man gjorde bland annat tillbakablickar på antikens Grekland. Sanningen ansågs
finnas i de äldsta böckerna och ville man veta hur
Gud gjort universum skulle man se efter i böckerna från antikens Grekland. Men det nöjde sig inte
Tycho Brahe med. Han ville ha bättre förklaringar på
hur universum såg ut och varför. På så vis kom renässansens vetenskapsmän att ersätta de gamla teorierna
med nya.
Tycho Brahe intresserade sig inte bara för astronomin, utan även för astrologin. Med nutida ögon kan
det vara svårt att förstå, men dåtidens förhållningssätt
till astrologi var annorlunda än dagens. Bäst kan man
kanske jämföra med den betydelse som våra väderprognoser tillskrivs idag, vi är beroende av dem men
förväntar oss samtidigt en del fel. De är vetenskapligt
förankrade men med förväntade oprecisheter. Astrologin ansågs kunna avslöja en del om framtiden som
därmed var ödesbestämd, åtminstone till en viss del.
Man ansåg att det strömmade båda bra och dåligt
inflytande ner till människor, djur och plantor från
Gud och änglarna via stjärnor och planeter.
Paradigmsskifte förekommer också i nutiden. Anledningen är att vi hela tiden gör nya upptäckter om universum. På 1920-talet upptäckte vetenskapsmannen
Edward Hubble att det finns fler galaxer än vår egen,
vilket gjorde universum större än vad vi tidigare kunnat tänka oss. På 1960-talet började man exempelvis på allvar att tro på teorin om kontinentalplattor.
Teorin går ut på att jordens yttre består av flera fasta
plattor som rör sig i förhållande till varandra. Det är
därför jordskalv uppstår när två plattor går emot varandra. Ännu en gång ändras våra idéer om universum
och ett paradigmsskifte sker.
Vad man betraktar som vetenskap skiftar i olika tider och kulturer eftersom vetenskapen är en del av
människans kultur. Vetenskapen förändras också
när samhället förändras och vad som betecknas som
vetenskap har växlat över tid. Exempelvis är ju inte
astrologi längre betraktat som en erkänd vetenskap.
Därför kan man inte bedöma Tycho Brahe och hans
arbete utifrån ett nutida vetenskapsperspektiv på
samma sätt som dagens vetenskapsmän inte representerar en fullständig sanning. Vi kanske kommer på
något nytt imorgon?
Frågor
• Varför undersöker människan världen?
• Tycker du att vi behöver vetenskap?
• Tror du på att vi har en fri vilja eller att vårt öde är förutbestämt?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Hur var vardagslivet?
Under renässansen var befolkningen uppdelat på
ett helt annat sätt än idag. Samhället var grupperat
i vad man kallade för stånd. I samhällets topp fanns
kungen och adel. Längts ned fanns bönderna. Adeln
hade inflytande, makt, pengar och jord. Men de hade
också plikter till följd av de dessa förmåner de erhöll
från kungen. De skulle hjälpa honom att styra landet.
Detta påverkade vilka utbildningar de skaffade sig
och hur de kunde leva sina liv. Kungen förväntade sig
att de skulle försvara både honom och landet om det
blev krig. Det förväntades också att man som länsherre skötte sitt landområde så att det gav ett ekonomiskt överskott som tillföll kungen. Kom man från
olika stånd i samhället hade man sällan något med
varandra att göra. Det var så gott som omöjligt att
klättra uppför i den sociala hierarkin liksom att man
inte umgicks med personer från en annan ståndstillhörighet. Man föddes till sin plats i tillvaron vare sig
man ville det eller ej.
Renässansens mat var också väldigt annorlunda än
dagens. Vår möjlighet till långtidsförvarning är till
exempel helt annorlunda. Förut hade man varken
elektricitet eller kylskåp. Därför skulle all mat saltas,
torkas eller rökas så den inte blev för gammal. I de
stora städernas brunnar blev vattnet ofta dåligt och
man gjorde därför istället öl av det. Vid bryggningen
dör en del bakterier när vattnet kommer över kokpunkten. Ölet var dock inte lika starkt som dagens
och även barn drack det.
Idag är kryddor inte särskilt dyra men under renässansen skulle de transporteras hela vägen
från Mellanöstern till fots eller med häst. Det
kunde ta lång tid och mycket kunde fördröja en
sådan resa, varför kryddor var något av det dyraste man kunde köpa. Att göra detta kunde vara ett
bra sätt att visa sin förmögenhet på. De rika och
adeln använde därför många olika sorters kryddor
i sina maträtter för att demonstrera sin rikedom.
Genomsnittsåldern under renässansen var åtskilligt
lägre än idag. Orsakerna är flera, såsom sjukdomar,
levnadsstandard, hygien och kost, där alltihop har stor
inverkan. Upptäckten av antibiotika har bland annat
haft enorm betydelse. Förr kunde man dö av sjukdomar som idag behandlas med penicillin och försvinner på ett par veckor. Under 1500- och 1600-talet
skedde många kraftiga epidemier i Danmark och
övriga Norden vilket hade stor effekt på genomsnittsåldern. Det skedde exempelvis många pestutbrott
och koppsmitta under renässansen.
Frågor
• Kan det ha betydelse även idag vem man är
barn till eller känner?
• Visar man ännu sin status genom mat idag?
• Sker det epidemier idag?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Extra uppgifter
Tycho skrev också dikter. De användes
till många saker och förekom i hans brevväxling. De styrkte hans offentliga identitet
men hyllade även de som sponsrade Tychos
arbete samt Gud. Hans dikter kan också ge
en inblick i Tychos tankar, känslor och liv.
Analysera en dikt av Tycho Brahe, till exempel Elegi till Danmark. Vad tror du Tycho vill
säga? ”En astronom bör vara en världsmedborgare. När de styrande plågar honom alltför mycket bör han skynda sig till ett annat
land med allt som är hans. För det är inte
viktigt att prioritera sitt land framför den himmelskt höga vetenskapen som kännetecknas
av odödlighet.” Från Tychos Mechanica.
Tycho hade många olika valspråk. Ett är
”non haberi sed esse”- inte att verka men att
vara. Gör liksom Tycho ditt eget valspråk och
översätt till latin, du kan använda Google
translate eller ett ordlexikon.
Gör modeller i papiér-mache, lera eller andra material av hur man har föreställt sig
solsystemet, hur vi vet att det ser ut idag eller
kom med din egen idé.
Det finns fortfarande en del bevarade renässansrecept. Pröva att laga mat efter ett
sådant. Tycker du om det?
För mer inspiration kan
följande böcker och länkar
användas
Böcker
Håkan Håkansson (red.): ”Tycho Brahe – Att låta själen flyga mellan himlens tinnar”
Århus universitetsforlag: ”En ny himmel –
Fra kugleskaller til kvanteskum”
Åke Jönsson: ”Tycho Brahe – Världs-
medborgaren från Ven”
Bi Skaarup: ”Renæssancemad. Opskrifter
og køkkenhistorie fra Christian 4.’s tid”
Länkar
www.dr.dk/Nyheder/Viden/Naturvidenskab/2014/06/13095923.htm
www.stjernerogplaneter.natmus.dk
www.natmus.dk/salg-og-ydelser/undervisningog-undervisningsmateriale/undervisningsmateriale/ungdomsuddannelserne/
danmarks-middelalder-og-renaessance
www.planetariet.dk/skoleservice/undervisningsmateriale
www.rundetaarn.dk/observatoriet/undervisning
www.kroppedal.dk/astronomi/blog-astronomi
www.dr.dk/skole/Historie/
Tycho+Brahe/20131008160151.htm
www.dr.dk/skole/Natur+og+teknik/Opfinderskolen/Opfindermuseet/Scenarie_4/
Stjernekiggeren_Tycho_Brahe
www.dr.dk/skole/Historie/Renaessancen/
Renæssancen.htm
www.dr.dk/arkivP1/Serier/Dengang_jorden_var_flad/20110223143007.htm
www.tbobs.se
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
