Lärarhandledning gymnasiet
Kära lärare,
Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass!
Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som
kan tänka sig att arbeta mer med Tycho Brahe, vetenskapen,
tron och tiden i förbindelse med ert besök på Ven. Materialet
innehåller både en introduktion till hur man kan se på renässansen som period, samt tre olika teman; tro, vetenskap och
vardagsliv. Därutöver rymmer materialet också några olika fördjupningsfrågor som förhoppningsvis kan sätta ingång elevernas
tankar. Vi har också valt att hänvisa till olika titlar, som vi menar
kan vara bra att använda sig av i arbetet för eller efter besöket,
om detta önskas.
Ert besök på Tycho Brahe-museet kan kopplas till en rad olika
ämnen och nivåer. Besöket kan t.ex. göras i förbindelse med
historia, danska/svenska, matematik, fysik, kemi, olika temaveckor samt tvärvetenskapliga projekt i skolan.
Likaså har våra skolprogram tre olika inriktningar som ni kan
välja mellan, allt efter vad som passar in i resten av er undervisning. Information om våra skolprogram finner ni på vår hemsida (www.tychobrahe.com)
Vi hoppas att den handledning ger oss alla en bättre möjlighet
att på ett djupare och mer nyanserat plan kunna gå på djupet i
Tycho Brahe och hans vetenskap.
Varmt välkomna!
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad var renässansen?
När man studerar historia utifrån en konstruktivistisk vinkel, skal man vara medveten om att berättelsen om dåtiden är beroende av vilket perspektiv
som anläggs. Tidsperioder kan konstrueras olika i en
nutida uppfattning, allt efter vem eller vad som anses
vara representativt för dåtiden – vad man lägger vikt
vid och så vidare. Man kan säga att vissa berättelser
om dåtiden genom historien har gjorts till fakta och
nu är en grund för vår nutida historieuppfattning.
Berättelser kan ha olika betydelser – bland annat
att skapa en distans mellan dåtid och nutid, och att
beskriva hur annorlunda en dåtid var från nutiden.
Historieberättningen kan också användas för att
framlägga en positiv bild av något, t.ex. något som
skal ge en positiv association till en stark dåtid med
syftet att samla en nation via en kollektiv medvetenhet.
Nutidens bild av dåtiden hänger i hög grad samman
med vilka källor man väljer ut från historien, vem som
blir representanter av den och hur källorna tolkas.
Renässansen ligger efter medeltiden och generellt så
säger man att den i Norden varar från omkring 1500
till slutet av 1600-talet. Medeltiden har i många år
blivit betraktad som en slags ”mellantid” – den ”mellantid” som varade mellan antikens upplysta greker
och renässansens, när människan blev upplyst igen.
Renässans betyder pånyttfödsel, och perioden utgör
alltså en tidspunkt där man historiskt har velat påpeka att människan blev ansedd som återupplyst. Det
övergripande målet för vetenskapsmän under renässansen var inte endast att uppfinna och upptäcka nya
saker, utan i lika hög grad att återupprätta vetenskapen – att föra den tillbaka till sin utgångspunkt.
Tanken var, att ju närmre man kom tidernas begynnelse – då Gud skapade vårt universum – ju närmre
kom man på Guds skaparvisioner.
Tycho Brahe var en vetenskapsman som levde i Skåne
under renässansen. Skåne var en del av Danmark och
Tycho blev därför betraktad som dansk. Han är en av
dem som tillskrivs stor betydelse för vårt sätt att se
på vetenskap i dag. Grunden till detta var hans sätt
att arbeta på, vilket var fullständigt okänt under hans
levnadstid. Men Tycho hängde också på många sätt
fast i sin egen tid och därför innehåller bilden av honom också två lite motstridiga bilder. Han avspeglar
den kultur och de vetenskapsideal som han föddes
och utbildades in i, samtidigt som han på många sätt
också var en särpräglad individ med egna idéer, som
flera gånger bröt mot tidens regler och normer.
Frågor
• Vem/vad tycker ni kan representera vår tid,
och vilka konsekvenser kommer detta få för
framtidens bild av nutiden?
• Vad är historia? tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad är tro?
År 1536 inträffade reformationen i Danmark. Re-
formationen innehöll en del olika frågor, men en av
huvudfrågorna var huruvida religion är ett förhållande mellan den enkla människan och Gud, eller den
enkla människan och kyrkan (/påven) och därefter
Gud. Det var den tyska munken Martin Luther som
kom med de nya tankarna, som i sista änden ledde
till splittringen av kyrkan i flera delar, så som vi också
känner den idag.
Under renässansen tänkte man att universum var skapat av Gud och att det därför måste avspegla samma
fullkomlighet som Gud själv. Man menade att Gud
hade skapat världen i en stor symmetri. Symmetrin
blev ödelagd vid syndafallet, då Eva och Adam åt
av äpplet. Guds visdom avspeglades också i naturen,
tänkte man, i form av en matematisk regelbundenhet
och symmetri, som gör universum förståeligt för det
rationella förnuftet. Naturen sågs som ett bevis på
Guds existens, och därför studerade vetenskapsmännen och kvinnorna naturen för att finna och bevisa
Gud genom mätningar och tester av naturen. Guds
två böcker, Bibeln och naturen, blev betraktade som
två likvärdiga källor till sanningen om universum.
Naturvetenskapen kallades under denna tid för
naturfilosofi och vetenskapsmännen kallades för
naturens prästerskap. Idén om att vetenskap och religion överhuvudtaget kan särskiljas, uppstår först under 1800-talet. Idag sägs det ibland att vetenskapen
har ersatt religionen, men man ska kanske snarare
säga att Gud brukade vara målet och frågan, medan
vetenskapen var medlet. Därmed var de under tidigare tidspunkt beroende av varandra.
Idag har vi en tendens att säga att vetenskap är dåligt
utförd om man blandar samman den med trosmässiga argument. Tidigare har tron varit en del av vetenskapens argumentation och föremål. Att en gudomlig
kraft skulle ha skapat universum, är en tanke som en
del vetenskapsmän och kvinnor fortfarande tillsluter
sig. Många fysiker, matematiker och så vidare tror, att
det i sista änden är en större kraft som har skapat universum. Kanske Gud.
Frågor
• Vad är tro/religion?
• Varför skulle vetenskap vara inkorrekt om
den beblandas med tro?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad är vetenskap?
Idag ser vi gärna världshistorien som en framgångsberättelse, där människan hela tiden blir klokare och
bättre. Under renässansen såg man istället världshistorien som ett evigt förfall, fast att utvecklingen av
vetenskapen kunde ge möjligheter till att förstå universum. Tanken var att vi aldrig blir klokare än i tidernas begynnelse, då Gud skapade världen i sin oändliga visdom. Man menade att sanningen om världen
står i de äldsta böckerna och ansåg att man bland annat skulle läsa böckerna från det antika Grekland, om
man ville veta hur Gud skapat universum. Men detta
nöjde sig inte Tycho Brahe med – han ville ha bättre
förklaringar på hur universum ser ut och varför.
Tycho Brahe intresserade sig inte endast för astronomin, utan bland annat även för astrologin. Detta kan
vara svårt att förstå med nutidens ögon, men dåtidens
förhållande till astrologin får sägas vara annorlunda. Man kan likna det vid den position som dagens
väderprognoser har; vi är beroende av dem, men förväntar oss också en del fel. Vid användande av astrologi, menade man att det gick att förutsäga delar av
framtiden med hjälp av horoskop. Idéen att kunna
förutsäga framtiden, inbegriper också faktumet att
framtiden måste vara bestämd. Detta bör förstås på
det sätt att ens grundkaraktär har givits vissa förutsättningar, men att ens öde därefter kan ändras med
hjälp av utbildning, uppfostran och så vidare. Man
menade vidare att det från Gud och änglarna, via
stjärnorna och planeterna, strömmade god och emellanåt dåligt inflytande ner till människorna, djuren
och plantorna.
Vetenskapshistorikern Thomas Kuhn utgav 1962 sitt
verk Vetenskapens revolutioner. Häri lägger han fram
teorierna om paradigmer och anomalier. Vetenskapliga idéer som finns i ett samhälle och som är brett accepterade som sanning/fakta, kallas för ett paradigm.
Dessa idéer utgör en ram som blir omöjlig att tänka
utanför. Paradigmen utgör med andra ord en gräns
för det mänskliga erkännandet. Inom en paradigm
kan det uppstå flera anomalier – upptäcker, idéer och
teorier som inte passar in i den existerande paradigmen. När för många anomalier uppstår blir det dags
att tänka om och ansluta sig till en ny paradigm. När
många går från att mena en sak, till att mena något
annat, kallar man detta för ett paradigmskifte. Idag
tänker vi mer på dessa förändringar som långsamma
processer och inte, såsom Kuhn menade, som brytningar. Kort efter Tycho Brahes tid, skedde ett sådant
paradigmskifte. Många gick nämligen från att tro att
jorden är centrum av universum (geocentrism), till att
tro att solen är det (heliocentrism), så som vi gör idag
(även om vi nu vet att solen endast är centrum för vårt
solsystem).
Paradigmskiften förekommer också i vår tid. Det
sker eftersom vi hela tiden gör nya upptäcker om vårt
universum. På 1920-talet upptäcker vetenskapsmannen Edwin Hubble att det finns fler än bara vår galax,
Vintergatan, varvid universum blev större än vi
någonsin kunnat drömma om. På 1960-talet började man t.ex. på allvar att tro på en teori som kal�las plattektonik. Teorin innebär att jordens yttre består av flera fasta plattor som rör sig i förhållande till
varandra. Det är på detta sätt som jordskalv exempelvis uppstår, när två plattor stöter samman. Ännu en
gång ändrades våra idéer om universum och ett paradigmskifte uppstod i vår tid.
I ett positivistiskt perspektiv ses vetenskap som oberoende av kulturen, men från ett konstruktivistiskt
perspektiv kommer idéen om vetenskap att vara
annorlunda i olika tider och kulturer, eftersom
även vetenskap är en del av den mänskliga kulturen.
Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv förändras
vetenskapen när samhället gör det. T.ex. är astrologi
inte en del av den erkända vetenskapen längre och
man kan därför inte bedöma Tycho Brahe och hans
arbete utifrån ett nutida vetenskapsideal, lika lite som
att dagens vetenskapsmän och kvinnor representerar
en slutgiltig sanning. Det kan ju vara att vi upptäcker
något nytt imorgon?
Frågor
• Vad tycker du att en vetenskapsman eller
kvinna är?
• Varför undersöker människan världen?
• Tycker du att vi har användning av vetenskap?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Hur var vardagslivet?
Under renässansen var samhället uppdelat i flera
grupperingar; olika stånd. I toppen av samhället
fanns kungen eller drottningen och adeln och i botten
fanns bönderna. Adeln var det stånd som hade inflytande, pengar, makt och jord. Men adeln hade också
sociala förpliktgelser som gick uppåt och inte nedåt, i
motsättning till idag. Till gengäld för de pengar, den
makt och den jord som kungen eller drottningen gav
dem, skulle adeln hjälpa till att styra landet. Detta
hade betydelse för vilka utbildningar de tog och hur
de kunde leva sina liv. Det förväntades av kungen
eller drottningen att de skulle försvara både dem och
landet, t.o.m. i krig om nödvändigt. Det förväntades
också att man som länsherre skulle driva sitt län (sitt
jordområde) på ett sätt som gav ett ekonomiskt överskott, som kunde gå till kungen eller drottningen.
Om man kom från olika stånd i samhället, var det
sällan man hade med varandra att göra. Att klättra
uppför den sociala stegen var i stort sett omöjligt
och likaså kunde man normalt sett inte heller umgås
med folk längre ned i hierarkin. Man blev född in i en
position i livet, oavsett om man ville det eller ej.
Maten under renässansen var också väsentligt annorlunda än idag. Bland annat är våra möjligheter till att
lagra mat helt annorlunda. Det mesta skulle saltas
eller torkas, eller på något annat sätt konserveras. I de
stora städerna hände det ofta att vattnet blev förorenat och därför tillverkade man inte sällan en del öl
av vattnet. När man gör öl kommer temperaturen
över kokpunkten och de flesta bakterier försvinner.
Ölets alkoholhalt var betydligt lägre än idag och även
barn drack det. Idag är kryddor billiga, men under
renässansen skulle de flesta kryddor transporeras från
Mellanöstern i karavaner till fots eller häst. Detta
kunde ta lång tid, av flera olika anledningar, och därför var kryddor något av det dyraste man kunde köpa.
När saker är dyra eller svåra att få tag på, är det en
bra statussymbol. De rika och adeln använde därför
många olika kryddor i maträtterna, allt för att visa på
deras förmåner. Även idag kan man använda mat som
statussymbol, men idealen är lite andra.
Genomsnittsåldern under renässansen var väsentligt
lägre än den är idag. Anledningarna till detta är flera; sjukdomar, levnadsförhållanden, sanitet samt att
kosten har en stor inverkan på en genomsnittsålder.
Upptäckten av antibiotika har bland annat gjort en
stor skillnad. Tidigare kunde man dö av sjukdomar
vi idag behandlar med penicillin och som försvinner efter ett par veckor. Under 1500- och 1600-talet
drabbades Danmark, och Norden generellt, även av
många våldsamma epidemier, vilket så klart hade en
stor inverkan på genomsnittsåldern. Där inträffade
t.ex. flera stora pest- och kopputbrott under renässansen. De många sjukdomsutbrotten gav också en
anledning till att predika om att domedagen var nära.
Frågor
• Är det även idag betydelsefullt vem du är
barn till, vilken släkt du tillhör eller vem du
känner?
• På vilket sätt använder man fortfarande mat
för att visa status?
• Har vi epidemier idag?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Extra uppgifter
Tycho Brahe skrev även dikter. Dessa hade
olika föremål och ingick i hans stora brevkorrespondens. De både styrkte den offentliga identiteten och hyllade t.ex. många
mecenater eller Gud. Tycho Brahes dikter
kan också vara en ingång till att förstå hans
tankar, känslor och liv.
Analysera en dikt från Tycho Brahe. T.ex.
”Elegi til Danmark”. Eller skriv en dikt som
Tycho.
Följande är ett citat från Tycho. Vad tror du
Tycho menar när han säger det? ”En astronom bör vara en världsmedborgare. När
statsmän och andra plågor honom alltför
mycket, bör han skynda sig till ett annat land
med allt sitt. För det är inte viktigt att prioritera sitt land framför den himmelskt höga
vetenskap, som bär odödlighetens prakt.” Ur
Mechanica. Tycho Brahe hade många olika ”valspråk”
– exempelvis ”non haberi sed esse”, som
kan översättas till ”icke att synas, men att
vara”. Gör, liksom Tycho, ditt eget valspråk
och översätt det till latin. Använd ev. Google
Translate eller en ordbok.
Gör modeller i papir mache, eller andra
material, av hur man har föreställt sig världsrymden och hur vi föreställer oss den idag
(eller kom med din helt egna teori).
Det finns fortfarande en del bevarade recept
från renässansen. Prova att laga mat utifrån
ett renässansrecept – blir det gott?
För mer inspiration kan följande boktitlar och länkar
studeras närmre
Boktitlar
Håkan Håkansson (red.): ”Tycho Brahe – Att
låta själen flyga mellan himlan tinnar”
Århus universitetsforlag: ”En ny himmel – Fra
kugleskaller til kvanteskum”
Åke Jönsson: ”Tycho Brahe – Världsmedborgaren från Ven”
Bi Skaarup: ”Renæssancemad. Opskrifter og
køkkenhistorie fra Christian 4.’s tid”
Länkar
stjernerogplaneter.natmus.dk
natmus.dk/salg-og-ydelser/undervisningogundervisningsmateriale/undervisningsmateriale/ungdomsuddannelserne/danmarksmiddelalder-og-renaessance
www.planetariet.dk/skoleservice/undervisningsmateriale
www.rundetaarn.dk/observatoriet/undervisning kroppedal.dk/astronomi/blog-astronomi
w w w. d r. d k / s k o l e / H i s t o r i e /
Tycho+Brahe/20131008160151.htm www.
dr.dk/skole/Natur+og+teknik/Opfinderskolen/Opfindermuseet/Scenarie_4/ Stjernekiggeren_Tycho_Brahe
www.dr.dk/skole/Historie/Renaessancen/
Renæssancen.htm
www.dr.dk/arkivP1/Serier/Dengang_jorden_var_flad/20110223143007.htm
www.tbobs.se
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
