Lärarhandledning lågstadiet
Kära lärare,
Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass!
Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som
kan tänka sig att arbeta mer med Tycho Brahe, vetenskapen,
tron och tiden i förbindelse med ert besök på Ven. Materialet
innehåller både en introduktion till hur man kan se på renässansen som period, samt tre olika teman; tro, vetenskap och
vardagsliv. Därutöver rymmer materialet också några olika
fördjupningsfrågor som förhoppningsvis kan sätta igång elevernas tankar. Vi har också valt att hänvisa till olika källor, som vi
menar kan vara bra att använda sig av i arbetet före eller efter
besöket, om detta önskas.
Ert besök på Tycho Brahe-museet kan kopplas till en rad olika
ämnen och nivåer. Besöket kan t.ex. göras i förbindelse med
SO, danska/svenska, matematik, NO, olika temaveckor samt
tvärvetenskapliga projekt i skolan.
Likaså har våra skolprogram tre olika inriktningar som ni kan
välja mellan, allt efter vad som passar in i resten av er undervisning. Information om våra skolprogram finner ni på vår hemsida (www.tychobrahe.com).
Vi hoppas att denna handledning ger oss alla en bättre möjlighet
att på ett djupare och mer nyanserat plan kunna gå på djupet i
Tycho Brahe och hans vetenskap.
Varmt välkomna!
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad var renässansen?
Renässansen var en tidsperiod som låg efter medeltiden, och man säger att den i Norden startar omkring
1500 och slutar under senare delen av 1600-talet.
Medeltiden, som låg innan renässansen, såg man
länge på som en slags ”mellantid” – den ”mellantid”
man menade låg mellan antiken och renässansen, där
man menade att människan blev ”klok” igen. Målet
för vetenskapsmän under renässansen var inte bara
att uppfinna eller upptäcka nya saker, men också att
få tillbaka vetenskapen dit man menade att den var
i början. Man menade att ju närmre man kom den
tidspunkt då Gud skapade universum, ju bättre kunde man förstå Guds idéer för hur världen ser ut. Hur
vi tänker oss att historien har varit, hänger ihop med
vilka historier vi berättar. Tycho Brahe var en vetenskapsman som levde i Skåne under renässansen. Under
denna tid var Skåne en del av Danmark och Tycho
Brahe var därför dansk. Han är en av de vetenskapsmän som vi idag menar är viktig för vad vi tycker är
vetenskap. Anledningen till detta var hans sätt att
arbeta på – det var helt nytt för hans tid.
Frågor
• Hur tror ni att vår tid kommer att se ut i
framtidens ögon?
• Skulle du berätta samma om nutiden som ett
barn från en annan del av världen?
• Vad är historia?
• Är historia viktigt? Varför/varför inte?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad är tro?
År 1536 skedde reformtionen i Danmark. Reformationen var en oenighet inom kyrkan, som handlade
(och fortfarande handlar) om hur man ska tro på
Gud. Det är de som arbetar i kyrkan som är oeniga;
har Gud bara med den enkla människan att göra
eller handlar det också om kyrkan och påven? Det
var den tyska munken Martin Luther som kom med
de nya tankarna, som till slut gjorde att kyrkan delades i ytterligare flera delar. Så är kyrkan fortfarande
idag. I Nordeuropa är de flesta kristna protestanter
och på andra platser är många katoliker (eller ortodoxa). Före reformationen var även kristna i Norden
katoliker. Under renässansen trodde de flesta att Gud
hade skapat universum och att det därför måste vara
perfekt – lika perfekt som Gud själv. Man menade
att Gud hade skapat världen perfekt, men detta gick i
sönder när Eva och Adam åt från det förbjudna trädet
i Paradisets trädgård (Edens lustgård). Man menade
att man kunde se Guds klokhet i naturen och denna
klokhet blev tydlig genom matematiken. De matematiska mönstren gör universum lättare att förstå för
människor, tänkte många. Guds två böcker – Bibeln
och naturen – blev sedda som två viktiga platser där
man kunde lära sig om universum. Vetenskapsmännen såg på, och undersökte, naturen för att kunna
bevisa att Gud finns. Under renässansen trodde de
flesta på Gud – även vetenskapsmännen. När man
tror att Gud har skapat världen, handlar vetenskap
också om tro. Idag menar många att vetenskap inte är
”riktig” om man blandar den med frågor om tro, men
under renässansen var tro också en av anledningarna
till att man överhuvudtaget sysslade med vetenskap.
Det finns fortfarande många vetenskapsmän som tror
att universum är skapat av en större kraft.
Frågor
•
•
•
•
Vad är tro?
Hur tror du?
Varför tror du att människor tror?
Tror du att allting är skapat av en gud (eller
flera slags gudar)?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad är vetenskap?
Idag tänker vi på tiden som att människan hela tiden
blir klokare och bättre. Under renässansen var detta
omvänt. Då såg man på historien om världen som att
den var i ett evigt förfall. De såg bland annat tillbaka
mycket på det gamla, antika, Grekland och menade
att sanningen om världen stod i de äldsta böckerna.
Man skulle alltså bland annat läsa böckerna från det
gamla Grekland om man ville veta hur universum ser
ut. Tycho Brahe lade ner mycket tid på att undersöka
var stjärnorna står på himlen, men han ville också
ta reda på hur och på vilket sätt stjärnorna betydde
något för människors liv. Det första heter astronomi
och det andra heter astrologi. Än idag kan man läsa
sitt astrologiska horoskop i bland annat tidningar och
på Internet. Med astrologin tänkte man sig att man
kunde se in i framtiden. Tanken var att det från Gud
och änglarna, genom stjärnor och planeter, kom god
och ibland även dålig energi till människor, djur och
plantor. En annan anledning till att man ägnade sig
åt att studera hur planeterna rörde sig var att man var
osäker på om det är jorden eller solen som är i mitten
av universum. Om man mätte stjärnor och planeter
kanske kunde man ta reda på det. De flesta trodde på
Tycho Brahes tid att det var jorden som var centrum
av universum. Inte så många år efter att Tycho dog,
gick många över till att mena att solen är centrum.
Idag vet vi att det finns mer än ett centrum i universum, men att vår sol är centrum för vår samling av
planeter. Det är detta vi kallar vårt solsystem. Vad
som anses vara ”riktig” vetenskap förändras och ser
olika ut i olika tider. Idag menar de flesta till exempel
att astrologi inte är en vetenskap, men astronomi ses
fortfarande som något en vetenskapsman kan arbeta
med.
Frågor
• Vad tycker du att en vetenskapsman är?
• Varför undersöker människan världen?
• Tycker du att vi behöver vetenskap?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Hur var vardagslivet?
Under renässansen var de människor som levde i
Danmark (och i Sverige) uppdelade på ett annat sätt
än idag. Samhället var uppdelat i så kallade ”stånd”.
I toppen levde kungen, drottningen och adeln. I botten levde bönderna. Kungen, drottningen och adeln
var dem med pengar, makt och jord. Men adeln hade
också plikter; till gengäld för de pengar och den jord
som kungen eller drottningen gav dem, skulle de hjälpa till att styra landet. Kungen och drottningen tog
för givet att de skulle försvara dem och landet – till
och med i krig, om nödvändigt. Kungen och drottningen gav de viktigaste personerna från adeln en
bit jord som de kunde styra över. Detta kallades en
förläning. Om man kom från olika stånd, var det sällan som man hade med varandra att göra. Om man
var född som bonde, var det nästan omöjligt att vara
vän med en från adeln. Man blev född till en bestämd
plats i samhället, oavsett om man vill det eller inte.
Maten var också väldigt annorlunda än idag. Bland
annat är våra möjligheter för att spara eller konservera
mat helt annorlunda. Under renässansen hade man
varken elektricitet eller kylskåp, och därför skulle
all mat saltas, rökas, torkas eller på något annat sätt
tillberedas så att det inte blev för gammalt. I de stora
städernas brunnar var vattnet ofta dåligt, så istället
gjorde man öl utav vattnet. När man gör öl så kokar
man vattnet, vilket i sin tur gör att bakterierna försvinner. Ölet var inte alls så starkt som det är idag
och även barnen drack det. Idag kostar kryddor inte
så mycket, men under renässansen skulle kryddorna
transporteas hela vägen från Mellanöstern i karavaner till fots eller till häst. Det kunde ta lång tid och
det fanns många saker som kunde försena en leverans.
Därför var kryddor något av det dyraste man kunde
köpa. När saker är dyra, är det ett bra sätt att visa
att man har pengar. De rika och adeln använde därför många olika kryddor i sin mat, just för at visa hur
mycket pengar de hade. Man blev inte heller så gammal under renässansen som man kan bli idag. Detta
finns det flera anledningar till; sättet att bota sjukdomar, var man bor, vad man äter m.m. är viktigt om
man ska leva länge. Att man senare upptäckte antibiotika gjorde en jättestor skillnad. Förr kunde man dö av
sjukdomar som vi idag kan behandla med antibiotika
och som därmed försvinner efter bara några veckor.
Under 1500- och 1600-talet var det i Danmark (och
Sverige) många stora sjukdomsutbrott, vilket också
spelade in för hur gamla dåtidens människor generellt
blev. Där var t.ex. flera stora pestutbrott och utbrott
av koppor.
Frågor
• Kan det även idag spela roll vem man känner
eller har som föräldrar?
• Använder man fortfarande mat till att visa
om man är rik eller viktig idag?
• Finns det stora sjukdomsutbrott idag?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Extra uppgifter
Tycho Brahe hade många olika ”valspråk”
– t.ex. ”Non haberi sed esse”, som kan
översättas till ”inte att synas, men att vara”.
Gör, precis som Tycho, skriv ditt eget valspråk och översätt det till latin. Använd
t.ex. Google Translate eller en ordbok.
Gör modeller i Papir Mache, lera
eller andra material för hur man föreställde sig universum under renässansen och för hur vi föreställer oss det idag.
Det finns bevarat en del matrecept från renässansen. Prova att tillaga mat utifrån ett
renässansrecept. Tycker du om det?
För mer inspiration kan
följande böcker och länkar
användas
Böcker
Jonathan Lindström: ”Allt om Universum”
Petrus Dahlin & Marcus Gunnar Pettersson:
”Bosses rymdäventyr”
Åke Jönsson: ”Hunden Scotty och Tycho
Brahes Hven”
Bi Skaarup: ”Renæssancemad. Opskrifter
og køkkenhistorie fra Christian 4.’s tid”
Länkar
www.dr.dk/Nyheder/Viden/Naturvidenskab/2014/06/13095923.html
www.stjernerogplaneter.natmus.dk
www.natmus.dk/salg-og-ydelser/undervisningog-undervisningsmateriale/undervisningsmateriale/ungdomsuddannelserne/
danmarks-middelalder-og-renaessance
www.planetariet.dk/skoleservice/undervisningsmateriale
www.rundetaarn.dk/observatoriet/undervisning
www.kroppedal.dk/astronomi/blog-astronomi
www.dr.dk/skole/Historie/
Tycho+Brahe/20131008160151.htm
www.dr.dk/skole/Natur+og+teknik/Opfinderskolen/Opfindermuseet/Scenarie_4/
Stjernekiggeren_Tycho_Brahe
www.dr.dk/skole/Historie/Renaessancen/
Renæssancen.htm
www.dr.dk/arkivP1/Serier/Dengang_jorden_var_flad/20110223143007.htm
www.tbobs.se
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
