Lärarhandledning mellanstadiet
Kära lärare,
Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass!
Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som
kan tänka sig att arbeta mer med Tycho Brahe, vetenskapen,
tron och tiden i förbindelse med ert besök på Ven. Materialet
innehåller både en introduktion till hur man kan se på renässansen som period, samt tre olika teman; tro, vetenskap och
vardagsliv. Därutöver rymmer materialet också några olika
fördjupningsfrågor som förhoppningsvis kan sätta igång elevernas tankar. Vi har också valt att hänvisa till olika källor, som vi
menar kan vara bra att använda sig av i arbetet före eller efter
besöket, om detta önskas.
Ert besök på Tycho Brahe-museet kan kopplas till en rad olika
ämnen och nivåer. Besöket kan t.ex. göras i förbindelse med
SO, danska/svenska, matematik, NO, olika temaveckor samt
tvärvetenskapliga projekt i skolan.
Likaså har våra skolprogram tre olika inriktningar som ni kan
välja mellan, allt efter vad som passar in i resten av er undervisning. Information om våra skolprogram finner ni på vår hemsida (www.tychobrahe.com).
Vi hoppas att denna handledning ger oss alla en bättre möjlighet
att på ett djupare och mer nyanserat plan kunna gå på djupet i
Tycho Brahe och hans vetenskap.
Varmt välkomna!
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad var renässansen?
Renässansen är en tidsperiod som ligger efter medeltiden och man säger att den i Norden startar omkring
1500 e.Kr. och slutar under den sista delen av 1600-talet. Medeltiden, som alltså var innan renässansen, blev
under lång tid betraktad som en slags ”mellantid” –
den mellantid som man menade fanns mellan antiken
och renässansen, då människan ansågs bli klok igen.
Ordet ”renässans” betyder pånyttfödelse, vilket delvis
syftade på en pånyttfödelse av vetenskapen. Men målet för en vetenskapsman under renässansen var inte
bara att uppfinns saker, utan också att ta vetenskapen
tillbaka till den plats där man menade att den fanns
i starten. Man menade, att ju närmre man kom den
tid då Gud skapade universum, ju lättare var det att
förstå Guds idéer för hur världen skulle se ut. Hur
vi tror att dåtiden har varit, hänger ihop med vilka
historier man berättar om dåtiden. Tycho Brahe var
en vetenskapsman som levde i Skåne under renässansen. På den tiden var Skåne en del av Danmark
och Tycho var därför dansk. Han är en av de vetenskapsmän som vi idag menar är viktig för vad vi tycker
är vetenskap. Anledningen till det var hans sätt att
arbeta på; den var helt ny på hans tid.
Frågor
• Hur tror du att vår tid kommer att se ut i
framtida generationers ögon?
• Skulle du berätta samma historia om nutiden
som ett barn från en annan del av världen?
• Vad är historia?
• Är historia viktigt? Varför/varför inte?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad är tro?
1536 skedde reformationen i Danmark. Reformationen är en konflikt inom kyrkan, som handlar om hur
man skal tro på Gud. Kyrkan är oenig om huruvida
tron har något med den enskilda personen och Gud
att göra, eller om tro även handlar om kyrkan och påven. Det var den tyska munken Martin Luther som
kom med de nya tankarna. Till slut ledde hans idéer
till att kyrkan delas i flera delar. Så ser det fortfarande
ut idag. I Nordeuropa är man som kristen ofta protestantisk och i andra delar av världen är man ofta katolik.
Innan reformationen var man även i Nordeuropa en
del av den katolska kyrkan. Under renässansen trodde
man att universum var skapat av Gud och därför var
det tvunget att det var perfekt, precis som Gud. Man
menade att Gud hade skapat jorden helt symmetriskt
och lika. Men symmetrin gick i sönder när Eva och
Adam åt av den förbjudna frukten i Edens lustgård.
Guds klokhet, menar man kan ses i naturen, och den
blir synlig med hjälp av symmetrin. Symmetrin gör
naturen och universum lättare att förstå för dem som
tänker logiskt. T.ex. är geometriska figurer symmetriska. Naturen sågs som ett bevis på att Gud finns
och därför såg vetenskapsmännen på naturen för att
kunna visa att Gud finns. Guds ”två böcker” – Bibeln
och naturen – sågs som två viktiga ställen där man
kunde få veta något om universum. Under renässansen trodde de flesta på Gud. Även vetenskapsmännen.
När man tror att Gud har skapat världen, handlar
vetenskap också om tro. Idag menar en del att vetenskap inte är riktig vetenskap om man blandar den med
frågor om tro, men på den här tiden var tron också
en anledning till att man ägnade sig åt vetenskapliga
frågor. Det finns fortfarande en hel del vetenskapsmän som tror på att universum är skapat av en större
kraft. Kanske en gud.
Frågor
•
•
•
•
Vad är tro?
Hur tror du?
Varför tror du att människor tror?
Tror du att allting, är skapat av en gud (eller
flera gudar)?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Vad är vetenskap?
Idag tänker vi gärna på tiden som att vi hela tiden blir
bättre och klokare. Under renässansen såg man omvänt på detta. Man såg på världshistorien som att den
var i ett ständigt förfall, men att man med en utvecklad vetenskap kunde förstå den bättre. Man menade
att människan aldrig skulle kunna bli klokare än i
tidernas begynnelse – den gång då Gud skapade
världen. Man såg bland annat mycket upp till det antika Grekland och menade att sanningen om världen
står skriven i de äldsta böckerna. En del av dessa böcker skrevs just i det antika Grekland, menade man. Här
skulle man läsa om man ville förstå hur Gud hade
skapat universum. Men detta lät inte Tycho Brahe
sig nöjas med. Han ville ha bättre förklaringar på hur
världen såg ut och därför lade han ner mycket tid på
att observera stjärnor och planeters position. Men
han ville också förstå på vilket sätt stjärnorna har en
betydelse för människors liv. Det första heter astronomi och det andra heter astrologi och än idag kan
man läsa sitt horoskop i bl.a. tidningen. Men hjälp
av astrologin, tänkte man att det gick att förutsäga en
del av framtiden, som i sin tur var mer eller mindre
bestämd. Man menade att det från Gud och änglarna,
genom stjärnor och planeter, strömmade god och
ibland också dålig energi ner till människor, djur och
växter. En annan viktig anledning till att man ville
veta hur planeterna rörde sig var att man var osäker på
huruvida det var jorden eller solen som var i mitten av
universum. De flesta trodde på Tycho Brahes tid att
jorden var centrum av universum, precis som Tycho
själv. Inte så många år efter att Tycho dör, går många
över till att mena att solen är centrum. Idag vet vi att
det finns flera centrum i universum, men att solen är i
mitten av vårt solsystem.
Vad man tycker är ”riktig vetenskap” skiljer sig från period till period. Idag menar de flesta t.ex. att astrologi
inte är en vetenskap, medan astronomin fortfarande
uppfattas som en vetenskap som vetenskapsmän ska
ägna sig åt. Man kan därför inte se på Tycho Brahe
och hans arbete utifrån hur vi tänker på vetenskap
idag, utan man måste komma ihåg vilka idéer som var
vetenskap under den tid då han levde. De vetenskapsmän som undersöker världen idag har inte med nödvändighet rätt om 100 år. Kanske upptäcker vi något
nytt imorgon?
Frågor
• Vad tycker du att en vetenskapsman är?
• Varför undersöker människan världen?
• Tycker du att vi har användning av vetenskap?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Hur var vardagslivet?
Under renässansen var de människor som levde i Norden uppdelade på ett helt annat sätt än idag. Samhället var indelat i olika grupperingar, i så kallade ”stånd”.
I toppen av samhället fanns Kungen, drottningen och
adeln. I botten fanns bönderna. Kungen, drottningen
och adeln var dem som hade pengar, makt och jord.
Men adeln hade också plikter. Till gengäld för de
pengar och den jord som kungen och drottningen gav
dem, skulle de hjälpa till att styra landet. Detta hade
i sin tur en betydelse för vilka utbildningar man kunde läsa och för hur man kunde leva sitt liv. Kungen
och drottningen förväntade sig att de skulle försvara
både dem och landet – i krig om nödvändigt. Kungen
och drottningen gav också de viktigaste från adeln
ett stycke jord som de skulle styra och ha hand om.
Detta kallades för ett län. Det förväntades att man
som herre över sitt län (”länsherre”), såg till att det
gav överskott och pengar till kungen och drottningen. Om man kom från olika stånd i samhälle, var det
ovanligt att man hade mycket med varandra att göra.
Om man föddes som bonde, var det närmast omöjligt
att vara vän med en från adeln. Man blev född till en
bestämd plats i livet, oavsett om man ville det eller
inte.
Maten under renässansen var också väldigt annorlunda jämfört med idag. Vi har bland annat helt andra
möjligheter för att bevara mat. Under renässansen
hade man varken elektricitet eller kylskåp och därför
skulle all mat saltas, rökas, torkas eller på något annat sätt konserveras, så att det inte blev för gammalt.
Vattnet i brunnarna blev ofta dåligt och därför tillverkade man en hel del öl utav vattnet. När man tillverkar öl så kokar man vattnet, vilket gör att de flesta
bakterier försvinner. Ölet var inte alls så starkt som
det är idag och även barnen drack det. Idag kostar
kryddor inte så mycket, men under renässansen skulle kryddorna transporteras hela vägen från Mellanöstern i karavaner till fots eller häst. Detta kunde ta
lång tid och det fanns mycket som kunde stå i vägen
för en sådan resa. Därför var också kryddor något
av det dyraste man kunde köpa. När saker är dyra at
köpa, är det ett bra sätt att visa att man har pengar på.
De rika och adeln använde därför många olika kryddor i deras mat, just för att visa hur mycket pengar de
hade.
Man blev inte heller så gammal under renässansen
som man har möjlighet till att bli idag. Detta finns det
flera anledningar till. Om man kan bota sjukdomar,
var man bor och vilken mat man äter spelar bland annat roll. När man upptäckte antibiotika gjorde detta
stor skillnad. Tidigare kunde man dö av sjukdomar
som vi idag kan behandla med antibiotika och som
sedan försvinner på några veckor. Under 1500- och
1600-talet var där i Norden många stora och våldsamma sjukdomsutbrott, vilket också hade stor betydelse för hur gammal man generellt blev. Det var t.ex.
flera stora pestutbrott och utbrott av koppor under
renässansen.
Frågor
• Kan det även idag spela roll vem man känner
eller har som föräldrar?
• Använder man fortfarande mat till att visa
om man är rik eller viktig idag?
• Finns det stora sjukdomsutbrott idag?
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
Extra uppgifter
Tycho Brahe skriver även dikter. Dikterna
användes till många saker och ingår i hans
många brevväxlingar. De styrker den offentliga identiteten, men hyllar även t.ex.
bidragsgivare (mecenater) eller Gud. Hans
dikter kan vara ett sätt att förstå Tycho och
hans tankar, känslor och liv.
Analysera en dikt från Tycho Brahe (t.ex.
”Elegi till Danmark”) eller skriv en dikt som
Tycho. Följande är ett citat från Tycho. Vad
tror du att Tycho menar när har skriver? ”En
astronom bör vara en världsmedborgare.
När statsmän och andra plågar honom alltför mycket, bör han skynda sig till ett annat
land med allt sitt. För det är inte viktigt att
prioritera sitt land framför den himmelskt
höga vetenskap, som bär odödlighetens
prakt.” Ur Mechanica.
Tycho Brahe hade många olika ”valspråk” –
exempelvis ”non haberi, sed esse”, som kan
översättas till ”icke att synas, men att vara”.
Gör liksom Tycho skriv ditt eget valspråk och
översätt det till latin. Använd ev. Google
Translate eller en ordbok.
Gör modeller i papir mache, eller andra
material, av hur man har föreställt sig världsrymden och hur vi föreställer oss den idag
(eller kom med din helt egna teori).
Det finns fortfarande en del bevarade recept
från renässansen. Prova att laga mat utifrån
ett renässansrecept – blir det gott?
För mer inspiration kan
följande böcker och länkar
användas
Böcker
Håkan Håkansson (red.): ”Tycho Brahe – Att låta själen flyga mellan himlens tinnar”
Århus universitetsforlag: ”En ny himmel –
Fra kugleskaller til kvanteskum”
Åke Jönsson: ”Tycho Brahe – Världs-
medborgaren från Ven”
Bi Skaarup: ”Renæssancemad. Opskrifter
og køkkenhistorie fra Christian 4.’s tid”
Länkar
www.dr.dk/Nyheder/Viden/Naturvidenskab/2014/06/13095923.htm
www.stjernerogplaneter.natmus.dk
www.natmus.dk/salg-og-ydelser/undervisningog-undervisningsmateriale/undervisningsmateriale/ungdomsuddannelserne/
danmarks-middelalder-og-renaessance
www.planetariet.dk/skoleservice/undervisningsmateriale
www.rundetaarn.dk/observatoriet/undervisning
www.kroppedal.dk/astronomi/blog-astronomi
www.dr.dk/skole/Historie/
Tycho+Brahe/20131008160151.htm
www.dr.dk/skole/Natur+og+teknik/Opfinderskolen/Opfindermuseet/Scenarie_4/
Stjernekiggeren_Tycho_Brahe
www.dr.dk/skole/Historie/Renaessancen/
Renæssancen.htm
www.dr.dk/arkivP1/Serier/Dengang_jorden_var_flad/20110223143007.htm
www.tbobs.se
tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09
