Handling__99

Vänsterpartiets förslag till budget 2007 och flerårsplaner 2008-2009 för Göteborgs Stad
Inledning
Vänsterpartiet har under den gångna mandatperioden 2002–2006 varit en del i majoriteten tillsammans
med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Inför budgetåret 2007 har majoritetspartierna enats om att
skriva egna förslag till kommunfullmäktiges budget för 2007.
Vänsterpartiets budget 2007 bygger på den tidigare gemensamma beslutade politiken inom majoriteten. I
vänsterpartiets budget 2007 lyfts angelägna och prioriterade områden som vi vill föra fram med ett
tydligt klass- och könsperspektiv.
Utgångspunkten för den politik vänsterpartiet vill driva i Göteborgs Stad är vänsterpartiets
kommunalpolitiska program. Vi rekommenderar läsaren att även ta del av detta dokument för att få en
helhetsbild av vänsterpartiets kommunalpolitik.
Budget 2007 riktar sig i första hand till de förtroendevalda i Göteborgs Stads nämnder och styrelser.
Budgeten är det politiska övergripande styrande dokumentet över andra antagna styrdokument såsom
ägardirektiv, policydokument etc. Varje nämnd och styrelse ska ta fram ett eget budgetdokument som bygger
på kommunfullmäktiges budget. Vi vill tydliggöra att alla mål och inriktningar som tas upp i budgeten ska
konkretiseras och omsättas i praktik utifrån respektive nämnds och styrelses egna förutsättningar.
Varje nämnd och styrelse ansvarar för uppföljning av dels den egna budgeten och dels
kommunfullmäktiges budget. Rapportering till kommunfullmäktige ska därför ske med resultat och
analyser utifrån kommunfullmäktiges mål. Resultat och analyser behöver utvecklas för att förbättra
styrning och uppföljning.
På samma sätt som tidigare år är budget 2007 utarbetad enligt modellen för Balanserad styrning som
innebär att de fyra olika perspektiven
”Göteborgarens behov”, ”Göteborg Stads verksamheter”, ”Personal” och ”Ekonomi” ska beaktas.
Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. Göteborgarnas behov ska
vara vägledande för verksamhetens utveckling samtidigt som personalens möjligheter till delaktighet och
engagemang ska tillgodoses.
De prioriterade målen har en tidshorisont över hela planperioden om inte annat anges. Måluppfyllelse
kan och bör dock eftersträvas snarast möjligt. Revidering av de prioriterade målen sker årligen i och med
att kommunfullmäktige tar nytt budgetbeslut.
Läsanvisning
Denna budget är indelad i fem olika avsnitt. Det första avsnittet omfattar en gemensam vision och
förhållningssätt för Göteborgs Stad som helhet. De följande avsnitten är indelade utifrån olika
perspektiv. Avsnitt två är formulerat ur ett medborgarperspektiv, avsnitt tre är formulerat ur ett
verksamhetsperspektiv, avsnitt fyra är formulerat ur ett personalperspektiv och avsnitt fem är
formulerat ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet med denna indelning är att tydligare kommunicera
viktiga frågor sett ur de olika perspektiven.
Budgeten innehåller flera olika uttryck och begrepp som syftar till att tydliggöra viktiga budskap.
Begreppen är inte nya men behöver definieras för att användas på ett likartat sätt inom hela
Göteborgs Stad. Nedan följer definitionen på några av de centrala begreppen i denna budget.
Begrepp Definition
Vision Önskvärt framtida tillstånd. Visionen anger ett ideal, ett tillstånd att sträva efter. Visionen
ska tydliggöra varför organisationen finns till, för vem och vart den är på väg.
Förhållningssätt Kulturer, värderingar och förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten i
det dagliga arbetet. En sorts sociala trafikregler som alla känner till och bejakar.
strategier Strategier anger inriktningen på verksamheten ur ett övergripande perspektiv. Vilka
vägar man väljer för att förverkliga visionen och målen.
Prioriterade mål Mål ska vara smarta, det vill säga specifika, mätbara, accepterade, realistiska,
tidsatta och ansvarsfördelade. Prioriterade mål kräver särskilt fokus och kommer att mätas och
följas upp.
Vision och förhållningssätt
Människor i Göteborg har olika förutsättningar att leva ett bra liv. Vår vision är en solidarisk och hållbar
stad där alla behövs och där alla får goda möjligheter att utveckla sina liv. I vår framtida stad ska vi ha vänt
segregation och utanförskap till integration och jämställdhet.
Det ska ske genom
Solidarisk fördelning och social utjämning, jämställdhet mellan könen och ett solidariskt användande av
miljö och natur. Vänsterpartiet har en vision om ett samhälle där var och en har makt över sitt liv, sin
vardag och samhället i stort. Där tar vi människor ansvar för varandra och där ger vi och tar emot efter
förmåga och behov.
Göteborg är en segregerad stad med ökande klassklyftor. I dagens Göteborg har det mycket stor
betydelse var i staden man växer upp och vilken social bakgrund man har för att klara studier och
möjligheten att få arbete. I Göteborg ska det inte ha någon betydelse i vilken stadsdel man växer upp
eller vilken social bakgrund man har för att lyckas i livet.
Resurser ska fördelas mer rättvist mellan människorna i vår stad. De gemensamma resurserna i Göteborgs
stad ska fördelas på ett sätt som tar hänsyn till de behov som finns i de olika stadsdelarna och som bidrar
till att minska klyftorna. Genom att föra en aktiv politik kan detta genomföras så att alla barn får plats i
förskolan, alla får en bra utbildning, alla får en god vård och omsorg, alla får en meningsfull fritid och
alla får en bra bostad.
En jämställd stad innebär att både kvinnor och män är normsättare och har lika tillgång till makt. Mäns våld
mot kvinnor upphör och alla, oberoende av kön, kan känna sig trygga såväl inomhus som utomhus.
Könstraditionella yrkes- och utbildningsval och den könssegregerade arbetsmarknaden upphör. Osakliga
löneskillnader på grund av kön är borta och flickor och pojkar, kvinnor och män, har lika förutsättningar
för god hälsa. Stadens resurser fördelas efter behov och ingen grupp eller individ missgynnas på grund av
kön. Flickor och pojkar, kvinnor och män som nyttjar stadens verksamheter bemöts jämställt.
En hållbar stad innebär att våra livsmönster och vår konsumtion anpassas till vad miljön långsiktigt kan
bära. Med tekniska lösningar, politiska regleringar och effektivare resursanvändning kan vi komma en bit
på väg för att ändra de strukturer som styr konsumtionen i fel riktning.
Hållbar utveckling innefattar även social och ekonomisk hållbarhet. Helhetssyn – att olika
politikområden hänger ihop – är central för vänsterpartiet. Utan rättvis fördelning och förändring av
maktförhållanden kommer det att vara svårt att uppnå en hållbar utveckling.
Ökad integration. Göteborg är en segregerad stad. Olikheterna mellan stadens bostadsområden är
påfallande. Allt arbete som leder till ökad integration är av största vikt i nämnder och styrelser.
Integrationsarbetet tillhör hela staden och gäller alla dess verksamheter. För att flytta fokus från
problemen till möjligheterna för Göteborgs Stad och dess utveckling krävs ökad kompetensutveckling
inom området. Detta är ytterligare ett sätt att bryta segregationen.
Gemensamma förhållningssätt
Hållbar utveckling är en bärande utgångspunkt för vår politik. Synsättet innebär en utveckling som
möter dagens behov utan att hindra framtida generationers möjligheter. Detta synsätt utgår från tre
dimensioner:



Den ekologiska
Den ekonomiska
Den sociala
De tre dimensionerna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Var för sig är de nödvändiga
men inte tillräckliga. Först tillsammans förmår de uttrycka hållbarhet.
Detta innebär att göteborgaren ska bli bemött som en hel människa. Varje individ måste bli sedd
utifrån sin hela livssituation. Kommunen finns till för göteborgarna och inte tvärtom. De kommunala
verksamheterna ska vara lättillgängliga och serviceinriktade. Stadens verksamhet ska präglas av en
helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivare sätt. För våra framtida
utmaningar i en hållbar utveckling krävs nya och okonventionella lösningar.
Göteborgarnas behov är vägledande
Göteborgarnas behov ska vara vägledande för utvecklingen av staden och dess verksamheter. Detta
kapitel beskriver det vi vill fokusera på utifrån göteborgarnas perspektiv. Utifrån dessa behov vill vi
sedan utveckla stadens verksamheter i enlighet med vår vision om hållbar utveckling.
Den ekologiska dimensionen
Miljön är en av de grundläggande förutsättningar som sätter ramar för alla våra aktiviteter. Göteborg
kan utvecklas ytterligare när det gäller miljöområdet. Möjligheten för stadens invånare att leva i enlighet
med naturens kretslopp ska eftersträvas. Ambitionen är att säkra morgondagens generationers rätt till en
ren och välmående miljö.
Tillgång till grönområden i stadsdelarna har betydelse för folkhälsan samtidigt som det gör staden
vackrare. Göteborgarna ska ha tillgång till parker och naturområden för att kunna tillgodose sina behov
av rekreation och avkoppling.
Göteborgarna har behov av att kunna förflytta sig i staden. Göteborg ska vara en stad med hög
tillgänglighet. Tillgänglighet rör inte enbart möjligheten att resa utan även delaktighet i våra
verksamheter och att ta del av vår information.
Inriktningen ska vara att utveckla de för alla göteborgare, totalt sett, effektivaste sätten att ta sig
fram i staden, nämligen att åka spårvagn, buss och tåg, att cykla och att gå. Detta kräver
infrastruktursatsningar där bilismen minskar till förmån för utbyggd kollektivtrafik samt gångoch
cykelbanor. Trots anpassningen av kollektivtrafiken kommer vissa personer ändå att behöva särskilda
resor med taxi och anpassade fordon.
Prioriterat mål:

Miljön i Göteborg ska förbättras genom att biltrafiken minskar till förmån för resande med
kollektivtrafik och cykel.
Den ekonomiska dimensionen
Det finns ett samband mellan välfärden i Sverige och tillväxten som ska finansiera den. Ökat antal
arbetade timmar ger tillväxt. Det handlar med andra ord om att fler människor måste få arbete men
också om det goda arbetet där människor inte slits ut, orkar arbeta till pensionsåldern och där
sjukskrivningarna minskar. Satsningar på turism, kultur, bra företagsklimat samt stark samverkan mellan
kommunen, universitetet och näringslivet skapar förutsättningar för denna tillväxt. Ökade resurser som
fördelas solidariskt ger ökad trygghet i staden. Den enda tillväxt som fungerar långsiktigt är hållbar
tillväxt.
Göteborgarna ska ha möjlighet att lära nytt under hela livet. Det ska finnas goda möjligheter att börja
om eller bygga vidare på sin utbildning oavsett om det gäller att läsa in grundskole- eller
gymnasiekompetens, få sin kompetens validerad, läsa vidare på högskola eller delta i kompetensutveckling på sin arbetsplats.
Arbete är en grundläggande förutsättning för att människor ska ha frihet att forma sina liv som de
själva vill och inte vara beroende av bidrag. Fler människor i arbete är ett nödvändigt mål för att minska de
sociala och ekonomiska klyftorna i samhället. Människors deltagande i arbetslivet har en avgörande
betydelse för en framgångsrik integration.
Arbetslöshet bidrar till utanförskap och otrygghet. Att försörja sig själv är en fråga om
människovärde och egenmakt. Göteborgarna har rätt till ett yttersta nätverk som ska stödja och hjälpa
när andra möjligheter är uttömda. Individens behov av integritet och självbestämmande ska prägla den
hjälp som kommunen tillhandahåller.
Man ska kunna välja olika typer av boende i sin egen stadsdel, inte minst för att öka integrationen.
Därför är det viktigt att det finns hyreslägenheter, bostadsrätter och småhus i alla stadsdelar. I en tid av
bostadsbrist blir det extra problematiskt för grupper med särskilda behov. Kommunen har ett särskilt
ansvar att ordna boende för dessa grupper. Boendet är en del av välfärdspolitiken och alla göteborgare har
rätt till en god bostad.
Stadens utemiljöer, gator, torg och parker ska vara tillgängliga också för människor med olika
funktionshinder. De ska också kunna besöka allmänna kommunala verksamheter och ta del av stadens rika
kultur- och fritidsutbud.
Otillgängliga miljöer och brist på tillgänglig information utestänger och diskriminerar människor. Därför
ska ett systematiskt tillgänglighetsarbete bedrivas.
Prioriterade mål:



Människor har behov av att kunna försörja sig själva och forma sina egna liv, därför ska
arbetslösheten och behovet av försörjningsstöd minska.
Många söker bostad i Göteborg. Därför ska det under mandatperioden byggas 12 000 bostäder,
varav minst 4 000 hyresrätter i de kommunala bostadsbolagens regi.
Otillgängliga miljöer utestänger och handikappar människor. Därför ska tillgängligheten öka.
Den sociala dimensionen
Göteborgarnas upplevelse av trygghet är en fråga om livskvalitet. Våld, hot och kränkande handlingar i
alla dess former ska bekämpas vare sig detta sker i hemmet eller i stadsmiljön. Målet måste vara att
staden ska vara öppen och trygg för alla i samhället under alla tider på dygnet.
Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem deras demokratiska
rättigheter, att bemöta dem med tolerans och respekt och att sätta deras bästa i första rummet.
Alla verksamheter som riktar sig till barn och unga ska särskilt analysera och utveckla metoder för
att förbättra uppväxtvillkoren för ekonomiskt och socialt utsatta barn och unga.
Många barn saknar trygga uppväxtvillkor i Göteborg. Vuxenvärlden har ett gemensamt ansvar för
barnens tillvaro. Tidiga och förebyggande insatser förbättrar barnens uppväxtvillkor. Detta kan minska
behovet av samhälleliga insatser som annars kan bli nödvändiga senare i livet. De som känner sig
osäkra i sin roll som föräldrar ska erbjudas möjligheter till föräldrautbildning.
Barn har behov av såväl god pedagogisk miljö som social träning tillsammans med andra barn. Detta
ger dem bättre möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper i framtida studier. Barns behov av omvårdnad
och kreativt lärande ska tillgodoses.
I Göteborg skiftar barnens förutsättningar till lärande. Unga människors olika förutsättningar kräver ett
varierat utbud av lärandemiljöer. Vägen till kunskap måste utformas efter det enskilda barnets situation
och anpassas till det enskilda barnets förmåga. Olika behov kräver olika resurser. Barn ska ges
förutsättningar att lyckas i skolan.
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande en realitet. Ungdomar har behov av
utbildning som förbereder dem för övergången till vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och
vidare akademiska studier. Ungdomar ska ges förutsättningar att gå ut gymnasiet med godkänt resultat.
Många ungdomar i Göteborg efterfrågar möjligheter att påverka sin vardag. Ungdomar ska ges
förutsättningar till ett självständigt liv. Deras engagemang ska tillvaratas. Ungdomar ska få möjlighet till
inflytande i de verksamheter de brukar.
Dagens äldre är både friskare och piggare än tidigare men att bli gammal innebär ibland att man inte
klarar tillvaron lika självständigt som i yngre dagar. Äldre göteborgare ska ha möjlighet att leva och bo
självständigt under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet.
Personer med funktionshinder har, precis som alla andra göteborgare, unika och individuella behov.
Dessa behov ska tillgodoses med respekt för integritet och självbestämmande och så långt det är möjligt
vara individuellt anpassade till den enskildes behov och önskemål.
Människor med psykiska funktionshinder har en särskilt utsatt situation. Behovet av vård, boende och
sysselsättning måste ses som en helhet. Brister i någon del leder till att övriga insatser inte kan
tillgodogöras.
En stimulerande och aktiv fritid är en av de viktigaste faktorerna för ett friskt liv. Här spelar idrotten
en viktig roll. Idrotten innehåller allt från lek och ”prova-på”-verksamhet till utövande på elitnivå. Detta
är delar av samma kedja.
Göteborg är en stad rik på kultur- och nöjesutbud. Barn och vuxna har behov av de värden detta ger.
Göteborgarna ska ha möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet.
Medborgarna har behov av kulturella mötesplatser för samtal och reflexion. Mötesplatser och
möjligheter till ett eget skapande främjar den personliga kulturella kompetensen. Det skapar även
förståelse för andra kulturer vilket främjar integrationen i samhället.
Barndomen är den tid då samhället har stora möjligheter att stimulera och utveckla ett kulturintresse
hos individen. Barns erfarenheter från eget skapande fördjupar kunskapen kring de konstnärliga uttrycken
och underlättar också för annan teoretisk inlärning.
Prioriterade mål:








Barn har rätt till social träning i pedagogisk miljö. Därför ska förskolan byggas ut så att full
behovstäckning uppnås.
Unga människor har behov av en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända
betyg öka.
Äldre göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet och inflytande över sin
livssituation, därför ska de äldres inflytande över det kommunala stödet öka.
Äldre göteborgare har behov av mänsklig samvaro, därför ska äldres möjligheter att vistas ute
och delta i sociala aktiviteter öka.
Många människor med psykiska funktionshinder saknar idag arbete och bostad, därför ska
antalet fullvärdiga bostäder och möjligheten till meningsfull sysselsättning öka.
Andelen ungdomar i Göteborg som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka.
Barn har behov av kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande, därför ska alla barn i
grundskolan förutom ordinarie undervisning ges plats i kultur- och musikskolans verksamheter.
Barn och ungdomar måste ges lika förutsättningar att ta del av ett kulturutbud som är anpassat
efter deras behov, därför ska alla elever gå på minst en museilektion, en teaterföreställning och
en skolbioföreställning per år.
Göteborgs Stads verksamheter
Detta kapitel syftar till att beskriva de verksamheter som vi utifrån göteborgarnas behov ser som
verktyg för att uppnå våra ambitioner. Göteborgs Stads verksamheter innefattar naturligtvis fler
områden än de som beskrivs här. Vi vill här peka ut de strategiska områden och prioriterade mål som
är viktigast under 2007.
En förutsättning för hållbar utveckling är en fungerande demokrati. Detta kräver i sin tur att
stadens verksamheter präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Demokratin och dess
arbetsformer måste ständigt erövras och utvecklas. Den ska vara processinriktad för att göra många
delaktiga men också kunna visa beslutskraft när det gäller att lösa människors akuta problem. Den
civila sektorn och medborgarnas engagemang är en viktig del i utvecklingen av ett gott samhälle. Då
samhället är, och måste vara, i ständig utveckling är det väsentligt att den offentliga sektorn är öppen
och mottaglig för nya kreativa lösningar.
Gemensamt för Göteborgs Stads verksamheter är ett antal övergripande strategier och inriktningar
som ska prägla allt arbete. Vår vision är att Göteborg ska vara en bra stad att leva och arbeta i. Under det
här avsnittet lyfter vi fram de områden som vi bedömer viktiga för en hållbar utveckling och som är
områden vi ser ska prägla allt arbete i Göteborgs Stad.
Organisationsutveckling
Förtroendet från medborgarna utgör grunden för våra kommunala verksamheter. Medarbetarnas
engagemang, trivsel och möjlighet till delaktighet är avgörande för hur vi lyckas. För att organisationen
ska vara ändamålsenlig och uppfylla de krav och förväntningar som ställs är kontinuerlig utvärdering och
nytänkande en förutsättning.
Kvalitetsarbetet rymmer stora möjligheter till fördjupad demokrati och delaktighet. Vår organisation
ska hitta former som underlättar för kommunikation och påverkan. På så sätt blir verksamheterna lärande
organisationer som tar tillvara, vidareutvecklar och ökar de samlade kunskaperna. Det är positivt att de
fackliga organisationerna deltar aktivt i kvalitetsarbetet.
Alla verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsarbete. Ett utvecklat kvalitetsarbete ger medborgarnas
inflytande djupare dimensioner än det begränsade konsumentperspektivet, där kommunikation med
verksamheten inskränker sig till ett val mellan olika utförare. Genom täta kontakter mellan brukare,
anställda och politisk ledning, genom aktiv medverkan av folkrörelser och anhöriga samt genom
gränsöverskridanden mellan olika organisationer med olika huvudmän uppstår det unika med offentlig
verksamhet.
De gemensamma resurserna är begränsade. Den offentliga sektorns möjlighet att utföra sitt uppdrag är
att ständigt söka efter bättre metoder för att uppnå målen. Ett exempel på detta är den kontinuerliga
kompetensutveckling som krävs inom i stort sett alla yrken. Det behövs ett förändringsarbete som möter det
nya med förändrad verksamhet och inte bara lägger till det nya utan att det gamla berörs.
Nämndernas ekonomiska förändringskrav på en procent är ett försök att sätta igång de processer som ska
leda till att kvalitet och utveckling går hand i hand. Förändringsfaktorns storlek och dess styrande effekt ska
noggrant värderas i samband med budgetarbetet. Att hantera det som ett generellt sparbeting långt ute i
organisationen är inte att ta itu med förändringsarbetet.
Samverkan mellan olika enheter inom en organisation eller samverkan mellan två eller fler
organisationer är en förutsättning för att åstadkomma en helhetssyn och en gemensam bild av hur resurserna
bäst ska användas.
Utifrån Göteborgs Stads personalidé präglas en framgångsrik verksamhet av en öppen och konstruktiv
dialog. Med tydliga mål ökar möjligheten för medarbetarna att se sin del i helheten och därmed också
möjligheten till personligt och gemensamt ansvarstagande. Resultatet av detta mäts bland annat genom
kvalitetsfaktorerna delaktighet, information och ledarskap.
Prioriterat mål:

Medarbetarnas engagemang som det kommer till uttryck i nmi (Nöjd MedarbetarIndex) ska öka.
Mångfaldsarbete
Mångfald i kommunens verksamheter skapar förbättrad service, kreativitet, effektivitet och stärker
demokratin. För oss innefattar begreppet mångfald olikheter beroende på bland annat kön, etnisk
bakgrund, religiös tillhörighet, ålder, sexuell läggning och funktionshinder.
Syftet med mångfaldsarbetet är att motverka all diskriminering genom att förändra och utveckla
attityder och värderingar så att alla medborgare känner att de fyller en viktig uppgift och behövs. Detta
arbete ska ske genom planmässigt och kontinuerligt arbete i grupprocesser och kunskapsöverföring.
Göteborgs Stads mångfaldsenhet arbetar konsultativt och systematiskt gentemot förvaltningar och bolag.
Fokus för arbetet ska vara att aktivt stödja det lokala mångfaldsarbetets vidareutveckling. Detta ska inte
bara ske i nämnd eller ledningsgrupp utan nå ut till alla medarbetare inom respektive organisation.
Parallellt sker arbete centralt med bland annat seminarier och information för att motverka
diskriminering.
Integration
Integrationen måste intensifieras för att motverka den segregation och det utanförskap som gäller för
många göteborgare. Ökad integration är ett led i arbetet att stärka det demokratiska samhället där alla
människor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Bostad och bostadsplanering, arbete,
utbildning och språk är de viktigaste faktorerna för att uppnå en ökad integration. Den etniska
diskrimineringen utövas, med eller utan avsikt, både av enskilda, grupper och anställda. Det behövs
satsningar på att öka kunskap, för att ändra värderingar och attityder. Fokus behöver flyttas från att lösa
”problem” till att ta tillvara möjligheter för stadens utveckling med ökad mångfald. Detta gäller alla
nämnder och bolag, såväl sdn Askim som sdn Bergsjön.
Integrationsarbetet måste tydliggöras. Varje nämnd och bolag ska ta fram en plan för hur
integrationsarbetet ska bedrivas. Stadskansliet får i uppdrag att utarbeta ett styrkort för integration.
Utöver den sedvanliga uppföljningen av de prioriterade målen ska en årlig uppföljning genomföras av
integrations- och mångfaldsarbetet.
Prioriterat mål:
Integrationsarbetet måste intensifieras för att motverka segregation och utanförskap. Integrationen ska
öka utifrån det balanserade styrkortet.
Jämställdhetsarbete
Det följande ska läsas utifrån den av kommunfullmäktige fastställda Jämställdhetspolicyn för Göteborgs
Stad. Ytterst handlar jämställdhet om vilken verklighet som är viktig, vad som får utrymme, vem som har
inflytande och vem som får synas, att både kvinnor och män är normsättare och har lika tillgång till makt
och inflytande. Jämställdhetsarbetet berör alla nämnder och styrelser och är ett ansvar för både kvinnor
och män.
För att nå målet att Göteborgs Stad ska utvecklas till en förebild och föregångare i jämställdhet
krävs ett konkret och aktivt jämställdhetsarbete.
Stadens medborgare ska känna sig trygga i att resurser fördelas efter behov och att inte någon individ
eller grupp missgynnas. Alla som nyttjar stadens verksamheter har rätt till bemötande och beslut på lika
villkor.
Särskild uppmärksamhet ska därför riktas på att jämställdhetsarbetet beaktas i all planering,
uppföljning och utvärdering och att varje större beslut föregås av en konsekvensanalys utifrån kön. För
detta krävs att kön synliggörs genom uppdelad statistik och redovisning, men också att fakta analyseras.
Det krävs också att förvaltnings- och bolagsledningar samt övriga chefers och nyckelpersoners kunskap
inom området ökar och att alla medarbetare utbildas i grundläggande och verksamhetsspecifik kunskap
för att främja jämställdhet.
Prioriterat mål:

Jämställdhetsarbetet kräver kunskap som ska omsättas i handling för att åstadkomma
förändring, därför ska förvaltnings- och bolagsledningars samt övriga chefers och
nyckelpersoners kunskaper inom området öka.
Mäns våld mot kvinnor
Många kvinnor utsätts för hot och våld från män de lever eller levt med. Det sker oftast inom hemmets
väggar och polisanmäls sällan. Inblandade barn drabbas mycket hårt och är alltid utsatta för psykiskt våld,
ofta också för fysiskt våld.
Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för en könsmaktordning där kvinnor som grupp
underordnas män som grupp. Det behövs ett förebyggande arbete där förskola/skola, vuxenutbildning,
fritid och socialtjänst har nyckelroller och måste samarbeta över sektorsgränserna.
När det gäller stödet till flickor och unga kvinnor som lever under hot och våld i strängt patriarkala
familjer krävs det god kunskap och ett medvetet arbetssätt i skolan för att ge ett bra stöd. Socialtjänsten
måste också utveckla metoder och arbetssätt för att stärka och skydda dessa flickor. Under 2007 upphör
länsstyrelsens fleråriga satsning för att utveckla stödet till flickor och kvinnor som är utsatta för
hedersrelaterat våld. För att stödet och det förebyggande arbetet inte ska mattas av avsätts resurser för
fortsatt stöd, kunskapsspridning och metodutveckling. Arbetet ska samordnas med övrigt arbete så att
det blir en gemensam resurs för att förebygga, utveckla metoder och öka kunskapen när det gäller våld
mot flickor och kvinnor. Om intresse finns i GöteborgsRegionen kan en enhet för stöd till arbetet i gr
skapas.
Misshandlade kvinnor och deras barn ska garanteras ett snabbt och säkert skydd. Kriscentrum för
kvinnor och de övriga kvinnojourerna spelar här en avgörande roll.
Då barn ofta är inblandade behövs ett tydligt barnperspektiv både i jourernas arbete och när det
gäller att ge barn stöd att bearbeta de traumatiska upplevelserna. Det är viktigt att kvinnor som måste fly
hemifrån har möjlighet att få ny bostad.
Stödet till de kvinnor som har den mest utsatta livssituationen när det gäller våld måste förbättras.
Det gäller funktionshindrade kvinnor, inte minst de med psykiska respektive intellektuella
funktionshinder, och kvinnor med missbruksproblem. Stadsdelarna ska bryta ner Göteborgs handlings/åtgärdsplan ”Våld mot kvinnor och barn i nära relationer” till lokala handlings/åtgärdsplaner. Kunskaper
och kompetens måste finnas hos socialtjänsten som har det individuella ansvaret, men även andra
berörda personalgrupper ska ha kunskapen att våga se, våga fråga och veta hur de ska agera.
Kvinnofridsarbetet kräver samverkansrutiner med andra såsom polis, rättsväsende, sjukvård och
kriminalvård. ”Utväg” är ett konkret samarbetsprojekt för stöd till misshandlade kvinnor och inblandade
barn och ett aktivt arbete för att männen ska sluta använda våld. ”Utväg” ska utvecklas till en permanent
verksamhet som täcker hela Göteborg.
Prostitution och människohandel är ett annat utryck för förnedring och våld mot kvinnor som aktivt
ska motarbetas. I samarbete med andra ska trafficking bekämpas och de utsatta flickorna och kvinnorna
få stöd.
Folkhälsoarbete
Behovet av förebyggande hälsoarbete är stort. För att lyckas med ambitionerna i folkhälsoarbetet måste
all kommunal verksamhet genomsyras av ett folkhälsoperspektiv. Viktigt för att nå framgång i
folkhälsoarbetet är förståelsen för klassamhällets negativa konsekvenser för folkhälsan och, omvänt,
integrationens positiva betydelse för folkhälsan.
För att effektivt förbättra hälsosituationen för göteborgarna måste folkhälsoarbetet bygga på ett
lokalt engagemang. I de lokala folkhälsoråden möjliggörs konstruktivt hälsoarbete över sektorsgränser,
mellan myndigheter och föreningar. En bredare samordning mellan de olika aktörerna är nödvändig för
en fortsatt utveckling inom detta område.
För att vidareutveckla det lokala hälsoarbetet krävs en kontinuerlig utvärdering av de lokala
hälsoråden och att det finns centralt stöd i övergripande frågor. Strategiska områden för det lokala
folkhälsoarbetet är att sträva efter jämlikhet i hälsa, särskilt riktat mot barn och ungdomar och deras
2
föräldrar.
Särskild uppmärksamhet måste riktas åt det drogförebyggande arbetet, livsstilsfrågor och trygghet.
Genomgående för folkhälsoarbetet är både insatser som förbättrar folkhälsan generellt och att särskilt
rikta sig till de grupper som idag har den sämsta hälsan.
Det lokala folkhälsoarbetet ska i första hand vara fokuserat på följande tre områden: kost och fysiska
aktiviteter, tobak, alkohol och droger samt sex- och samlevnad.
Stadsutveckling
Allt hänger ihop, att Göteborg betraktas som en mänsklig och attraktiv stad ger i förlängningen
göteborgarna en bättre och tryggare välfärd. Därför ska vi fortsätta att berätta om hur bra och roligt det
är att turista i staden. Det handlar om att visa stolthet över det Göteborg har att erbjuda både för turister
och för oss invånare i Göteborg, och att fortsätta utveckla turism och evenemangsindustri.
Genom människors arbete skapas de resurser som kan öka rättvisan och tryggheten i samhället, men
arbetet ger också människor självkänsla och fler möjligheter att skapa sig ett rikt liv. Fler får möjlighet
att utbilda sig och genom kreativitet, nyfikenhet och arbetsglädje förverkliga sina drömmar. Egen
försörjning och gemensam trygghet utgör grunden för ökad jämlikhet och jämställdhet.
Det kan ibland vara svårt att se kopplingen mellan behovet av fler förskolelärare och ett gott
företagarklimat men den finns där. Det handlar om att se hur hållbar tillväxt hänger samman med hur
mycket och bra välfärd vi vill skapa. När människor har arbete skapas välfärden och klyftorna minskar.
Denna budgets satsning på högre kvalitet inom verksamheterna kommer även att medföra att
arbetslösheten minskar.
En väl utvecklad välfärdspolitik är det mest grundläggande medlet för att hålla brottsligheten på en
låg nivå. En ojämn fördelning av sociala och ekonomiska resurser leder till att människor utsätts för
större risker att dras in i kriminalitet. Det är viktigt att bekämpa brottsligheten bland annat genom en
samhällsplanering med ett brottsförebyggande perspektiv.
Segregation och utanförskap skapar maktlöshet. Arbetet med att motverka detta kräver att alla
nämnder, styrelser och kommunala bolag tar sitt ansvar. Den röda tråden i vår välfärdspolitik hänger
därför tätt samman med medborgarnas trygghet. Göteborgs storlek ställer krav på en genomarbetad
storstadspolitik med ett aktivt arbete för att öka integrationen.
All segregering och diskriminering måste motverkas. Vi eftersträvar likvärdiga förutsättningar för t.ex.
studier, arbete och boende. Mångfaldens Göteborg, med ny kunskap och kompetens, kan med sin
språkrikedom, kultur och entreprenörskap vara ett viktigt bidrag till en hållbar utveckling för staden.
Göteborgsregionen är en av de mest dynamiska tillväxtregionerna i Sverige. Samverkan mellan
kommunen, högskolan och näringslivet är grunden till den särskilda kunskapskultur som håller på att
utvecklas här. Tillgängligheten till Göteborg måste snabbt bli bättre och mer utvecklad. Möjligheten att
nå staden är en avgörande konkurrensfaktor. En aktiv näringslivspolitik och en genomtänkt planering är
avgörande framgångsfaktorer för Göteborg. Inriktningen ska vara att stärka Göteborg och hamnen som
Nordens logistikcentrum.
Göteborgs Stad ska aktivt ta del i utvecklingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle genom
att bygga storstaden där konkurrenskraft och bärkraft går hand i hand. Göteborgs identitet, särart och
kulturhistoriska värde ska bevaras och utvecklas. Den fysiska planeringen är viktig för att skapa ett
långsiktigt, uthålligt och konkurrenskraftigt Göteborg. Rutiner och kvalitetssäkring för ett hållbart
byggande ska förbättras för både befintliga och nya byggnader.
Alla som bor i Göteborg eller som vill flytta till staden får inte tag i en egen bostad. Därför är
bostadsbyggandet prioriterat. Byggandet av hyresrätter för den öppna marknaden, i första hand med
allmännyttan som byggherre, måste öka. 12 000 bostäder ska byggas under mandatperioden, varav 4 000
med hyresrätt i de kommunala bostadsbolagens regi. Nybyggnation kan ske som komplettering i
befintliga stadsdelar och centra där den redan inrättade infrastrukturen kan utnyttjas. Möjligheten blir
större att nå miljöfördelar genom att fler kan använda existerande kollektivtrafik. Tryggheten ökar också
när fler befolkar stadsdelarna. Nya bostäder kan också skapas som helt nya bostadsområden där
kollektivtrafik och allsidig service planeras och startar i takt med att områdena byggs. Kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse ska värnas. För att undvika att grönområden försvinner ska ett borttaget naturvärde
i befintlig tät bebyggelse ersättas med ett annat med minst lika högt värde. Gröna stråk som binder
samman grönområden är viktiga för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Ökad
tillgänglighet och ett värnande om grönområden ger göteborgarna en hälsosam miljö.
Alla göteborgares tillgång till havet ska värnas bland annat genom att byggande av nya villor inte
tillåts och genom att friluftsbad och strövområden byggs ut längs stadens kuster.
För att åstadkomma en rättvis fördelning av lediga lägenheter ska en bostadsförmedling inrättas där
bland annat den bostadssökandes kötid ska vara grund för lägenhetsfördelningen.
Göteborgs Stad ska utveckla de allmännyttiga bostadsföretagen bland annat genom att bygga nya
hyresrätter, framför allt i områden som har överskott på andra upplåtelseformer. Den fördelning av
upplåtelseformer som finns, sett över hela staden, ska värnas. En balanserad blandning av
upplåtelseformer ska finnas i varje stadsdel. En stad med blandade bostads- och upplåtelseformer ger en
mer blandad och integrerad befolkningssammansättning. Vid markanvisning kan villkor sättas om byggande av hyresrätter. Lägre pris för marken till dem som bygger hyresrätter bidrar till att hålla nere
byggkostnaderna och de kommande hyrorna. Arbetet med att få fler lättillgängliga och anpassade
bostäder för funktionshindrade i befintligt bostadsbestånd ska intensifieras. Det motverkar också
segregation och gör stadsdelar mer levande. Fler bostäder i form av gemensamhetsboenden/ Bo-ihop
behövs.
Tiden från beslut om att upprätta detaljplan för bostadsbyggande till att bostadsbyggarna kan sätta
spaden i marken måste bli kortare. Samverkan mellan de planerande, finansierande och utförande
parterna ska öka och bli mer effektiv.
Många äldre väljer att bo kvar hemma så länge som möjligt. En avgörande faktor för detta är
tillgängligheten. Kommunen ska verka för att genom enkla åtgärder och statsbidrag vid ombyggnad
göra detta möjligt inom rimliga ekonomiska gränser. Nya anpassade bostäder och serviceboenden i
form av hyresrätter behöver tas fram för äldres behov av tillgänglighet och gemenskap.
Göteborgarna väljer att åka kollektivt om turtätheten är hög och kvaliteten är god. Trängselavgifter är
en viktig finansieringskälla för att kunna bygga ut kollektivtrafiken. Tryggheten på väg till och vid
hållplatser samt i fordonen ska bli bättre. Linjer med spårvagn, stombuss och expressbuss ska byggas ut.
Göteborg behöver kollektivtrafik som underlättar resande inom och mellan stadsdelar. Anropsstyrd trafik
ska så småningom bli allmän kollektivtrafik på platser eller på tider där resandet är lågt. De människor
som har Göteborg som sin arbetsplats och bor i annan kommun måste också få bättre förutsättning att åka
kollektivt till sitt arbete. Därför är det nödvändigt att bygga ett modernt och effektivt järnvägssystem.
Arbetspendlingen med bil över kommungränsen ska motverkas med infartsparkeringar, utbyggd
lokaltrafik och bilpooler i Göteborg samt ett informationssystem hos Tidpunkten som underlättar
samåkning där kollektivtrafik kan vara en del av resan.
Antalet parkeringsplatser och parkeringshus i centrala staden är tillräckligt, inga fler ska anläggas
där. Om underjordiska parkeringsplatser byggs ska motsvarande antal ovan mark tas bort.
Genom bättre anpassade bussar, spårvagnar och funktionella hållplatser kommer även
funktionshindrade att i första hand kunna åka med tidtabellstyrd kollektivtrafik och vid behov
komplettera med anropsstyrd trafik.
Genom trängselavgifter och en medveten parkeringspolicy uppmuntrar kommunen göteborgarna att
välja kollektivtrafik, bilpool och miljöfordon. Kommunen ska på olika sätt ge positiva incitament för att
åka kollektivt och cykla i stället för att åka bil.
Miljöarbete
Göteborgs verksamheter ska bidra till att göra vår stad till en av världens mest progressiva städer på
miljöområdet. En av förutsättningarna för långsiktig hållbarhet är kunniga och medvetna konsumenter.
Det är en angelägen konsumentpolitisk uppgift att medverka till att människor utvecklar
konsumtionsmönster som är långsiktigt hållbara. Uppsökande verksamheter är viktiga inslag i
miljöarbetet. På en föränderlig energimarknad är det väsentligt att konsumenterna får objektiv
information och stöd beträffande bästa energival ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt
perspektiv.
Miljöfrågorna ska integreras i alla verksamheter. Det är vår ambition att varje nämnd och bolag ska
utveckla miljöledningssystem. Detta är en betydelsefull uppgift och vi ser här Agenda 21-samordnarna
som viktiga kunskapslänkar. Inriktningen är att effektivisera vår energi- och materielanvändning samt
att finna kloka lösningar som gynnar såväl ekonomi som miljö.
Göteborgs Stad ska genom sina ekonomiska aktiviteter stimulera de miljöriktiga verksamheter som
finns i vår omvärld. Målsättningen är att Göteborg skall bli Sveriges första Fair Trade City. Ett led i
detta är grön upphandling och inköp av miljömärkta och etiskt märkta varor. Vårt prioriterade mål att
andelen miljömåltider ska vara minst 25 procent främjar denna ambition. Vi vill även verka för att havets
resurser nyttjas på ett mer ansvarsfullt sätt än idag. Som ett led i att styra bort från ett icke selektivt fiske
där hotade arter utsätts för exploatering och stora delar av fångsten kasseras ska Göteborgs Stad vid
upphandling välja miljömärkt fisk då detta är möjligt.
Vår ambition är att skapa ett kretsloppssamhälle. I linje med detta ska vi minska mängden förbrukade
naturresurser och därigenom skapa en långsiktig försörjningstrygghet av råvaror. Kommunens
verksamheter ska vidta de åtgärder som krävs för att höja kompostjord och slam till kvalitetsnivåer som är
accepterade av berörda intressenter. Energilösningar baserade på sol, vind, biobränslen samt införande av
bränsleceller ska uppmuntras. Med ett gasdrivet kraftvärmeverk kan även biogas användas för produktion av el och värme. Göteborgs investeringar i system för källsortering av avfall ska vidareutvecklas.
Det är nödvändigt att finna de tekniska lösningar som på bästa sätt kan tillvarata de källsorterade
fraktionerna.
Satsningar på fjärrvärme har förbättrat luften i Göteborg. För att klara miljökvalitetsnormerna för
kvävedioxid och partiklar måste dock ytterligare åtgärder vidtas. Trängselavgifter för biltrafik är den
enskilt mest kraftfulla åtgärden för att klara miljökvalitetsnormerna. Förutsättningarna för trängselavgifter ska utredas under 2007.
Prioriterade mål:



El-förbrukningen ska minska genom såväl effektiviseringar som besparingar.
Förbrukningen av fossila bränslen ska minska.
Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska vara minst 25%.
Arbetsmarknadsinsatser
Göteborg ska ha ett dynamiskt och framåtriktat synsätt när det gäller insatser för att stärka
sysselsättningen och motverka arbetslöshet, segregation och utanförskap. Regering och riksdag har
det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Den kommunala verksamheten fokuserar
främst på insatser riktade mot ungdomar, utrikes födda och funktionshindrade. Utgångspunkten är att
funktionshindrade är en resurs på arbetsmarknaden. Insatserna för dem ska utformas utifrån vars och
ens individuella förutsättningar och leda till riktiga arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. I
Göteborg ska alla ha samma möjligheter att söka och få ett arbete eller annan meningsfull
sysselsättning. Kommunens arbetsmarknadsinsatser skall fördelas efter behov och på jämställda
villkor för kvinnor och män.
Ungdomar som inte kommit in på arbetsmarknaden löper stor risk att bli beroende av
försörjningsstöd. Kommunen ska ytterligare stärka sin beredskap för att tillsammans med
arbetsförmedlingen ge unga arbetslösa möjligheter till arbete och egen försörjning. Under 2007 skall ett
samarbete om lärlingsplatser inom småföretag inledas.
Alla stadens förvaltningar och bolag spelar en betydelsefull roll genom att ställa praktikplatser till
förfogande. Dessa praktikplatser ska tillsammans med utbildningsinsatser i möjligaste mån leda till
jobb.
Flyktingar och nyanlända ska ha en arbetsinriktad introduktion och sfiutbildning där alla berörda
myndigheter samverkar. Målet ska vara egen försörjning och delaktighet. För att nå ett snabbt och
effektivt resultat ska validering ingå som en självklar del av introduktionen. Såväl privata som
offentliga arbetsgivare ska knytas till processen.
Varje år erbjuder staden sommarjobb åt ungdomar som avslutat första årskursen i gymnasiet.
Många ungdomar får en möjlighet att för första gången pröva på ett arbete. Sommarjobbet inom
kommunen bidrar också till att främja kommunens framtida rekrytering. Jobben fördelas lika mellan
tjejer och killar och en viss andel viks för ungdomar med funktionshinder. Det är viktigt att
förvaltningar och bolag ställer platser till förfogande för att ge Göteborgs ungdomar en chans till
sommarjobb. Arbetsmarknadsåtgärden osa, offentligt skyddat arbete, fyller en viktig uppgift för
människor med socialmedicinska behov. Åtgärden ska finnas inom så många olika verksamheter som
möjligt.
Lära genom livet
Förskolan och grundskolan ska ge eleverna en stabil grund att stå på, den ska förbereda eleverna för nästa
steg inom utbildningen, för arbetslivet och för livet i övrigt. Därför är det skolans ansvar att ge alla
elever möjligheten att klara de kunskapsmål som ställts upp. Om skolan märker att en elev riskerar att
inte nå målen ska insatser sättas in tidigt. Det gäller i synnerhet elever som behöver särskilt stöd. Skolan
ska vara individuellt anpassad och alla elever ska ha individuella utvecklingsplaner.
Barn och ungdomar som lever i miljöer där våld förekommer är en utsatt grupp som ska
uppmärksammas särskilt. Skolan är den verksamhet som först ser tecken på dessa barns och ungdomars
utsatta situation. För att arbetet med dessa barn ska bli framgångsrikt krävs ett aktivt förhållningssätt hos
all personal att reagera och agera när de ser tecken på problem. Skolan och socialtjänsten ska arbeta
lösningsfokuserat och förebyggande runt barn i utsatta situationer. Det förutsätter en betydande ökning
av samverkan, samlokalisering och utbyte av tjänster och personal.
Ersättningen till enskilda förskolor, fristående grundskolor och gymnasieskolor ska beräknas efter
enhetens sociala sammansättning, dvs. efter verksamhetens sociala struktur. Föräldrarnas
utbildningsbakgrund har avgörande betydelse för ersättningsmodellen.
Barnen i skolan ska ha daglig fysisk aktivitet, det ger många positiva effekter. Den fysiska kondition
man tillgodogör sig tidigt ger en bra grundkondition för resten av livet och en god fysik underlättar
undervisningen. Skolan och fritidsverksamheterna i stadsdelarna ska arbeta integrerat och också inbjuda
föreningslivet att medverka till att erbjuda eleverna fysiska, kulturella och utbildande aktiviteter i
skollokalerna vid skoldagens slut.
Skolbarnsomsorgen ska erbjuda elever en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling. Alla elever
ska ges möjlighet att delta i öppen fritidsverksamhet. Det är viktigt att andelen barn som deltar i öppen
fritidsverksamhet för 10–12-åringar ökar.
Alltför många barn och ungdomar är utsatta för mobbning, diskriminering och utanförskap. Det
behövs fler vuxna som ser och stödjer de elever som har det svårt. Skolan ska vara tydlig när det gäller
könsmobbning. Kränkande tillmälen och handlingar måste genast uppmärksammas och stoppas. Skolan
ska arbeta mot all diskriminering och homofobi. Alla elever och all personal ska kunna känna sig trygga
och kunna vara sig själva på sin skola. För att stärka arbetet för sexuellt likaberättigande krävs att eleverna
och skolpersonalen ges kunskap om homo-, bi- och transsexualitet.
Skolan har ett särskilt ansvar för att upptäcka och hjälpa unga kvinnor som lever i starkt patriarkala
familjer där de riskerar att utsättas för våld och förtryck.
Skolan ska inom ramen för värdegrundsarbetet öka kunskapen om och motverka odemokratiska
tendenser och rasistiska strömningar i samhället. Skolorna ska också utarbeta likabehandlingsplaner som
i en del i arbetet mot diskriminering och rasism.
Det finns elever som på grund av bristande kunskaper i svenska har svårt att ta till sig
undervisningen. Därför ska undervisning på modersmålet i kärnämnen erbjudas dessa elever. Inte minst
viktigt är att redan från förskolan stimulera barnens språkutveckling i deras modersmål och i svenska.
Platsbristen i förskolan är stor och är en angelägenhet för hela Göteborg och som måste lösas
gemensamt. Det är hela stadens ansvar att alla barn som så önskar kan utnyttja sin rätt till plats i
förskolan. Förskolan ska byggas ut så att full behovstäckning nås. Samtidigt ska den pedagogiska och
personella kvaliteten hållas hög. Ökad samverkan och helhetssyn är nödvändiga för att nå målet.
Den nu begränsade vistelsetiden för barn med arbetssökande eller föräldralediga föräldrar ska – som
ett första steg – öka till fem timmar per dag eller 25 timmar per vecka för barn till arbetssökande
föräldrar.
De könsroller vi har grundas redan när vi är små barn. Förskolan stimulerar barnens sociala och
intellektuella utveckling. Det är förskolans ansvar att bemöta flickor och pojkar jämställt och avgörande
för att rådande ojämlikhet mellan könen undanröjs. Med start i förskolan ska genusperspektivet
utvecklas genom alla utbildningsstadier.
Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser. Eleverna tillbringar en mycket stor del av sin tid där
och de har rätt till en god arbetsmiljö. Den fysiska miljön ska vara kreativ, stimulerande och inbjudande
för att skapa trygghet och arbetsro. Barn och unga ska vara garanterade ett reellt inflytande och
delaktighet och inspireras till att utöva inflytande över det egna lärandet, val av innehåll och
arbetsformer i klassen eller gruppen. Lärare och pedagoger ska uppmuntra och ge stöd till barn och
unga att delta i det gemensamma demokratiarbetet i skolan. Ett ökat elevinflytande kan stärkas t.ex.
genom att lärare fortbildas i elevinflytande och elevdemokrati. Gymnasieelever ska under sin första termin
erbjudas ett utbildningstillfälle om sina rättigheter och möjligheter till påverkan i skolan.
Ungdomars attityd till alkohol och narkotika är oroande. Arbetet i skolan mot alkohol, narkotika, tobak
och andra beroenden måste därför utvecklas.
Det kan med fördel ske i samarbete med skolhälsovården, föräldrarna och föreningslivet.
Alltför många elever går ur grundskolan utan de kunskaper som krävs för att på ett bra sätt klara livet i
vuxenvärlden med arbete och fortsatta studier. Det är ett gemensamt ansvar för grundskolan och gymnasiet
att förbereda eleverna så att deras övergång till gymnasiet sker utan problem.
Det finns ett tydligt könsmönster i valet av program i gymnasieskolan. Med fler män i förskolan och
grundskolan och med ett medvetet arbete med att bemöta barn och ungdomar lika oavsett kön blir det
naturligt för barnen att både män och kvinnor kan välja yrkesområden inom förskola och grundskola.
Feministiskt självförsvar ska införas som tillvalsämne i alla gymnasieskolor.
Gymnasieskolan ska utbilda eleverna och förbereda dem för övergången till vuxenvärlden, en värld som
kan bestå av både arbete och vidare akademiska studier. En kombination av praktik och studier kan hjälpa
elever att klara av en gymnasieutbildning. Därför ska gymnasieskolan arbeta med att ta fram praktikplatser
till de elever som behöver det.
De ungdomar som går ur gymnasiet utan godkända betyg eller som avbryter sina gymnasiestudier
drabbas särskilt hårt av arbetslöshet. Göteborgs Stads verksamheter ska hitta samverkansformer med
berörda parter för att hjälpa dessa ungdomar.
Det finns ett tydligt klassmönster i vilka som påbörjar akademiska studier efter gymnasiet. Det är sju
gånger vanligare att barn till tjänstemän studerar vidare än att barn till arbetare gör det. Staten har byggt ut
och skapat fler platser inom universitet och högskola men skolan måste arbeta individuellt med de
ungdomar som vill, men inte vågar, gå vidare till högre studier.
Vuxenutbildningen ska vara en mötesplats för individens och arbetsmarknadens behov. Väl och rätt
utbildade medborgare bidrar till god ekonomisk tillväxt. Genom god branschkännedom ska
vuxenutbildningen kunna erbjuda yrkesutbildningar inom bristyrken likaväl som gymnasieutbildning för
att få behörighet till vidare studier. Vuxenutbildningen ska i samverkan med andra aktörer arbeta för att
individen i stället för försörjningsstöd erbjuds studier som kan leda till egenförsörjning.
För nyanlända flyktingar och invandrare ska vuxenutbildningen i samverkan med andra myndigheter
validera tidigare utbildning och yrkeserfarenheter. Studier i svenska ska kombineras med arbetspraktik.
Vid val av arbetspraktik ska stor vikt tillmätas individens tidigare utbildning och yrkeserfarenheter. De
som läser svenska för invandrare kombinerat med kärnämnen bör kunna erbjudas undervisning på sitt
modersmål.
Göteborg Stad ska kommande år göra en samlad satsning för att förhindra inlåsningseffekter för
nyanmälda flyktingar och invandrare. De senaste årens lyckade satsningar med kombinationsutbildningar
tillsammans med Arbetsförmedlingen, yrkesspår för att tillvarata tidigare erfarenheter, valideringsinsatser
m.m. ska tas tillvara. Kommunens flyktingmottagande ska vara en aktiv integrationsprocess. Svenska för
invandrare (sfi) ska kombineras med yrkespraktik i näringslivet och kommunen och bedrivas på heltid
med individuell planering. De positiva inslagen från Flyktingguideprojektet i sdn Gunnared ska tas tillvara
och kunna erbjuda alla studerande möjligheter att tidigt träffa infödda svenskar och på så sätt underlätta en
integrering och språkutveckling för individen. Därför ska en bank byggas upp av praktikplatser med
handledning och delar av Flyktingenheternas arbete flyttas till Vuxenutbildningsnämndens ansvar.
Vuxenutbildningen ska erbjuda studievägledning och lättillgänglig information på tider och platser
som är anpassade till de sökandes behov och möjligheter. Detta ska säkerställa att alla får en effektiv
studieplanering och alltid hamnar på rätt nivå i sina studier. Ingen ska vänta mer än högst tre månader på
att få starta sin utbildning i kärnämnen inom den kommunala vuxenutbildningen.
Äldreomsorg
Äldreomsorgens insatser ska kännetecknas av respekt och dialog med den enskilde i centrum. Insatserna ska
vara inriktade på att minska skillnader mellan kvinnor och män samt mellan socioekonomiska grupper.
Kön påverkar hur äldre bemöts och hur insatser beviljas och utförs. Kunskap och metoder måste utvecklas
för att vi ska få en jämställd äldreomsorg både när det gäller biståndsbedömningen och i utförandet av
stödinsatserna. Kunskap och riktlinjer ska också finnas när det gäller mäns våld mot kvinnor; personalen ska
veta hur den ska agera. Homo- och bisexuella äldre får inte osynliggöras eller diskrimineras utan ska tryggt
och öppet kunna vara sig själva.
Insatserna till äldre med annat modersmål än svenska ska utvecklas så att de får stöd i vardagen av
personal som talar det egna språket och har kunskap om deras bakgrund och tidigare levnadsvillkor.
Det förebyggande arbetet ska öka och utvecklas. Det behövs fler träffpunkter och det ska finnas en
strukturerad uppsökande verksamhet. Fallskador ska minska genom förebyggande arbete.
”Fixartjänster” är en viktig del i uppsökande verksamhet och äldresäkerhet och ska finnas i alla
stadsdelar. Kostens och måltidens betydelse ska lyftas fram, inte bara i det förebyggande arbetet utan
också i verksamheterna enligt stadens kostprogram.
Äldre kvinnor och män ska ha inflytande över sin livssituation. Det kräver en delaktighet vid
biståndsbedömningen och ett ökat inflytande inom den biståndsbedömda tidens ram över de insatser som
utförs.
När allt fler äldre med stora hjälpbehov bor kvar i det egna hemmet krävs det en utveckling av
hemtjänsten. Trygghet och meningsfullhet är lika viktigt som god omvårdnad och service. Hemtjänsten
ska ha utrymme för att ge stöd till den äldre att upprätthålla viktiga relationer, få möjlighet till
gemenskap och delta i olika aktiviteter. Möjlighet till utevistelse ska vara en självklarhet. Flexibiliteten i
insatserna ska utvecklas och ett rehabiliterande arbetssätt ska vara en naturlig del av arbetet. När insatser
från hemtjänst och hemsjukvård inte längre räcker till ska det finnas plats på äldreboende.
Äldreboendeplatserna ska vara en resurs för hela Göteborg och äldre ska ha rätt att välja
äldreboendeplats oberoende av vilken stadsdel den ligger i. Det ska finnas enheter som tillgodoser olika
behov och önskemål, prioriterade områden är demens och psykogeriatriska platser. Flerbäddsrummen
ska även fortsättningsvis byggas bort. Äldreboendena ska vara öppna och där det är möjligt ha
aktiviteter för de boende och andra äldre i närområdet. Insatserna ska vara individuellt utformade och de
äldre ska kunna påverka sin vardag, ha möjlighet till meningsfullt innehåll i dagen och till utevistelse.
Den medicinska kompetensen ska vara god och det ska finnas en god och värdig vård i livets slutskede.
Anhöriga ska ha möjlighet till avlösning och det ska finnas olika stödformer utifrån de anhörigas
behov. De anhöriga som utför ett omfattande omvårdnadsarbete ska ha rätt till en kontaktperson och en
individuellt utformad stödplan.
Arbetet med att tidigt upptäcka och förbättra stödet till de demenssjuka ska fortsätta och erfarenheter
spridas mellan stadsdelarna. I samarbete med sjukvården ska ett arbete för att kvalitetssäkra läkemedel
till äldre i hemtjänst och på äldreboende starta.
Äldreomsorgen utvecklas vilket kräver en ökad flexibilitet och att olika verksamhetsformer måste
prövas. Vårdtagare ska inte bli slussade mellan olika vårdgivare. Arbetet ska riktas mot att utveckla en
sammanhållen vård med flexibla insatser där vårdtagaren står i centrum.
För att möjliggöra detta krävs en utvecklad samverkan med främst sjukvården.
Hemsjukvård
Hemsjukvården ska tillhandahålla en kvalitativt säkerställd sjukvård och möjlighet att vårdas i hemmet
vid såväl svåra och krävande sjukdomstillstånd som vid livets slut. Förutsättningen för att nå detta är ett
gott samarbete med hemtjänsten samt länssjukvården och primärvården. För att ytterligare stimulera
denna utveckling ska finansiering och ansvar för hemsjukvården föras över från resursnämndsuppgift till
befolkningsramen.
I övergången från en vårdform till en annan ska brukarna vara delaktiga i planeringen och ha inflytande
över sin egen situation.
Rehabilitering och eftervård behöver samordnas med sjukvården. De rehabiliterande insatserna ska
följa individen så länge som behov finns.
2
För att uppnå en kvalitativt säkerställd hemsjukvård för psykiskt funktionshindrade måste
kompetensen och insatserna öka. Insatserna för barn med svåra funktionshinder ska särskilt
uppmärksammas.
Funktionshinderområdet
Många människor i olika åldrar har någon form av funktionsnedsättning som påverkar deras vardagsliv.
För att delaktighet och jämlikhet ska bli en realitet ska kunskaperna hos förtroendevalda och anställda
om funktionshindrade kvinnors och mäns levnadsvillkor öka. Ett stödmaterial för att på bred basis öka
kunskaper och bidra till ett gott bemötande ska tas fram. I detta arbete är stadens handikapplan
”Synvändan” ett stöd för nämnder och styrelser.
Den enskilde ska ha makt över sin livssituation. Då krävs ett individuellt utformat stöd med stort
inflytande för den enskilde. Det gäller inte bara hur beslutade insatser ska utföras utan också delaktighet i
vilka insatser som ges. Brukarrevision är ett instrument för att öka delaktigheten och för att utveckla och
förbättra verksamheten. I Göteborg finns en mångfald i fråga om språk och bakgrund. Information och
stöd måste utformas och anpassas så att de når dessa människor.
Kön påverkar bedömningar och vilka insatser som ges. Här måste kunskaper och metoder utvecklas så
att funktionshindrade flickor och pojkar, kvinnor och män, behandlas jämställt.
Kvinnor med funktionshinder har en särskilt sårbar livssituation när det gäller mäns våld mot kvinnor.
Därför behöver personal inom funktionshinderområdet ökade kunskaper. Jourboende och andra former
av skydd och stöd ska skapas för kvinnor med funktionshinder.
Det behövs fler bostäder och boendealternativ för människor med funktionshinder. Möjligheten att få
en egen lägenhet med stöd och service ska öka. Lokaler för kontaktlägenhet/träffpunkt och personal ska
finnas i anslutning till bostaden eller i närområdet. Genom ökad kompetens och samverkan ska behovet
av köpta platser utanför Göteborg minska.
Människor med funktionshinder skall ha ökade möjligheter till arbete. Samverkan mellan
kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska intensifieras för att ge fler arbete eller
arbetsrehabilitering. Ett led i detta är att stödja kooperativ verksamhet.
Den dagliga sysselsättningen måste utvecklas i samverkan mellan stadsdelarna för att kunna erbjuda en
större variation i utbudet så att olika individuella behov kan tillgodoses. Inriktningen måste också ändras
så att fler får möjlighet till arbete. Det är också viktigt att förbättra anhörigstödet.
Stödet till yngre demenssjuka människor och deras anhöriga behöver bli bättre. Den nu permanentade
dag- och kvällsverksamheten fyller en viktig funktion, men det är nu viktigt att också skapa ett boende
för yngre demenssjuka.
För personer med psykiska funktionshinder ska en helhetssyn gälla vid beviljandet av stödinsatser. En
bostad, ett flexibelt boendestöd, möjligheter till gemenskap och sysselsättning och ett nära samarbete
med psykiatrin och primärvården är insatser som hänger ihop och är beroende av varandra. Brister i någon
av dessa delar försämrar insatserna för övriga delar. Det krävs ökade insatser och ett samarbete mellan
stadsdelarna för att få fram fler fullvärdiga bostäder. Det behövs även fler mindre träffpunkter och
sysselsättning i mer arbetslika former.
Barnperspektivet ska finnas med både när det gäller stöd till barn som anhörig och när det gäller stöd i
föräldraskapet.
Individ- och familjeomsorg
En av de viktigaste uppgifterna för vår stad är att ge barn och ungdomar en trygg uppväxt och goda
förutsättningar att utvecklas till självständiga individer. Arbetet ska vara lösningsfokuserat, det ska
bygga på att stärka individernas egna förmågor. Stadens välfärdsarbete har som uppgift att medverka till
att utjämna barns olika levnadsvillkor. Det är en viktig del i arbetet som pågår för att bryta rekryteringen
till kriminella gäng och andra destruktiva mönster. Det är också viktigt att uppmärksamma flickors och
pojkars ökade ohälsa. Socialtjänsten måste därför samverka med aktörer såväl inom som utanför
kommunens regi. Det frivilliga sociala arbetet behöver stödjas och utvecklas ytterligare. En av de
viktigaste uppgifterna i att ge barn och ungdomar en bra uppväxt är att engagera föräldrarna. Förskolan
och skolan är viktiga arenor i detta förebyggande arbete. Föräldrautbildning och föräldrastödsprogram är
andra sätt att stärka föräldrarna. Detta är en investering för framtiden som bidrar till en hållbar utveckling
och för att undvika utslagning och orättvisor.
Kompetensen om barn i missbruks- och andra riskmiljöer behöver förstärkas hos de yrkesgrupper
som kommer i kontakt med barn, unga och familjer som tillhör riskgrupper.
Stöd till kvinnor och barn som utsätts för hot och våld från män som de har eller haft en nära relation
till är en viktig uppgift för socialtjänsten. För de kvinnor som lever i en mycket utsatt livssituation med
till exempel missbruk eller funktionshinder måste stödet utvecklas.
Även arbetet avseende unga flickor som lever i starkt patriarkala familjer och våldet mot unga kvinnor
kräver fortsatt metodutveckling och kunskapsöverföring mellan skola och socialtjänst samt mellan
stadsdelarna.
Den boendesociala situationen är fortfarande problematisk för allt för många och hör ihop med
bostadsbristen. För den mest utsatta gruppen av de hemlösa, de som behöver stöd i sitt boende, måste
motivationsarbetet utvecklas. Detta kräver nya metoder i den uppsökande verksamheten samt en
fördjupad samverkan mellan berörda aktörer samt, inte minst, att utveckla boendet med kompetens och
bemötandefrågor. Kvinnorna ska ha en egen boendekedja. Barn som bor bristfälligt måste särskilt
uppmärksammas.
Ansträngningarna för att kunna erbjuda goda bostäder till hemlösa personer måste intensifieras och
utvecklas. Det ska ske med stor hänsyn till och i tydlig dialog med de direkt berörda.
Mer flexibla och individuella vårdinsatser ska göras både med så kalllade hemmaplanslösningar och
fördjupad samverkan med institutionerna. Vårdinsatserna i missbruksvård och ungdomsvård ska vara
evidensbaserade och resultaten kunna följas upp.
Arbetet med att minska andelen personer som behöver försörjningsstöd ska fortsätta. Det kräver en
fortsatt metodutveckling inom socialtjänsten med ökat klientarbete i fokus. Varje stadsdelsnämnd ska
kartlägga de långtidsberoende och fastställa hur och på vilket sätt klientarbetet med denna grupp ska
ske.
Gruppen ”Unga utanför”, det vill säga de 16–24-åringar som inte studerar, arbetar, aktivt söker arbete
eller har annan känd sysselsättning, har ökat. Detta är inte acceptabelt. Stadens olika aktörer ska arbeta
långsiktigt och samordnat för att nå bästa effekt av de insatser som görs.
Fritid
Göteborg ska ha ett blomstrande och starkt föreningsliv som främjar både jämställdhet, integration och
folkhälsa. Föreningslivet är viktigt för utvecklingen av vårt samhälle. Det ska finnas en röd tråd mellan
föreningslivet och socialtjänstens arbete. Unga människors möjlighet att etablera sig i arbetslivet och i
samhället i stort kan underlättas genom folkrörelsernas arbete.
I arbetet med att ge unga en bra start i livet är skola, socialtjänst och arbetsförmedling viktiga
aktörer. Detta samarbete skulle kunna breddas ytterligare med föreningslivet som aktör.
Föreningslivet erbjuder positiva mötesplatser och rekryterar framtidens ledare. Göteborgs Stads stöd
ska utformas i dialog med föreningarna. Speciellt viktigt är det att föreningarna får hjälp med att utveckla
sitt ledarskap.
En utökning av idrottshallar och spontan idrottsplatser ska tillsammans med en satsning på
friidrottsytor medverka till att alla ungdomar som vill ska få möjlighet till träningstider. För detta krävs
att skolorna öppnas på kvällar och helger, vilket med fördel kan göras i samverkan med föreningslivet.
Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter till träningstider i hallar och på planer och tiderna ska
fördelas rättvist mellan könen.
Ett stimulansbidrag bör införas för idrottsföreningar, t.ex. fotbollsklubbar, som aktivt arbetar med att
engagera flickor i sin verksamhet.
Hyrorna för idrottshallar och sportplaner ska sänkas för ungdomsverksamhet.
Grönområdena i stadsdelarna ska vara lättillgängliga och attraktiva för att erbjuda göteborgarna
möjlighet till rekreation.
För att ett område ska upplevas som attraktivt behöver vi arbeta mer aktivt med att minska
nedskräpningen. Ett skräpigt område upplevs som otryggt. I arbetet med ”Trygg, vacker stad” handlar
det både om attitydförändring och reellt arbete. Alla förvaltningar och bolag måste ta en aktiv del i att
göra Göteborg renare och detta arbete ska präglas av helhetssyn och samverkan i genomförandet.
Stadsdelsnämnderna ska medverka i arbetet att skapa öppna mötesplatser för ungdomar. Vi ser stora
vinster i ett samarbete med föreningslivet för att utveckla fritidsgårdarna. En strävan efter ökad
integration och jämställdhet ska genomsyra fritidsgårdarnas dagliga verksamhet. Övergripande för
utformningen av fritidsverksamhet för ungdomar är att den ska präglas av ungdomarnas synpunkter och
ge möjlighet till inflytande och delaktighet.
Ungdomssatsningen, som riktar sig till ungdomar 16–19 år är strategiskt viktig för möjligheterna att
utveckla men ingsfulla fritidsaktiviteter. Verksamheterna i Ungdomssatsningen ska präglas av en hög
grad av delaktighet och uppskattning av Göteborgs ungdomar.
Utöver ungdomssatsningens verksamheter i stadsdelarna behövs ett Ungdomens Hus i centrala staden
som mötesplats och allaktivitetshus för ungdomar från hela Göteborg.
Kultur
Kulturen befinner sig i en dynamisk fas med nya konstformer och nya publikgrupper. För att stimulera
och utveckla intresse hos göteborgarna måste kulturen vara aktuell och nyskapande.
Stadsdelsnämnderna ska ge goda förutsättningar för medborgarna att aktivt ta del av ett kulturliv i
närmiljö. Det krävs en god infrastruktur för att kulturen ska kunna förmedlas lokalt. Biblioteken,
kulturskolan och det lokala föreningslivet har därför mycket stor betydelse som kulturbärare i
stadsdelarna. Kultursamordnarna fyller en viktig funktion i stadsdelen för förmedlingen av kulturen,
exempelvis för att skolornas kulturengagemang ska kunna utvecklas och växa.
Kultur- och musikskolan ger barnen möjlighet att utöva olika slags konstformer. Utöver ordinarie
undervisning ska Kultur- och musikskolan vara tillgänglig för alla barn i Göteborg.
Kulturombuden inom stadsdelsnämnderna bör få ökade resurser, ökade befogenheter och ökad
status.
Satsningarna på arrangemang och aktiviteter med mångkulturell inriktning ska fortsätta liksom på
kulturverksamhet för barn och unga.
Biblioteken är våra mest utnyttjade kulturinstitutioner och har ett stort antal besökare. En intensiv
program- och visningsverksamhet samt nya medier gör att biblioteken används på ett nytt sätt och är
viktiga offentliga arenor. Genom bland annat de nya medierna förändras bibliotekens roll. Arbetet med
att ta fram en biblioteksplan behöver påskyndas, bland annat för att se vilka samordningsvinster som
kan göras mellan kommunens, statens och andra bibliotek. Biblioteksväsendet ska vara levande och
växande för att möta medborgarnas behov och dimensioneras för en ökad efterfrågan.
Den stora utmaningen för Göteborgs museer är att bredda sin målgrupp och locka till sig nya
besökare. För att nå detta mål ska entréavgifterna sänkas i de museer som kommunen är huvudman för.
Museerna ska arbeta med utställningar och programverksamhet som är tillgängliga, aktuella och känns
angelägna att besöka. Det krävs också en fortsatt utveckling av den pedagogiska och utåtriktade
verksamheten samt ett med besökarna interaktivt arbetssätt.
Det är av stor vikt att verksamheten på Göteborgs museer känns relevant, stimulerande och aktuell
för barn och ungdom. Den pedagogiska verksamheten vid museerna är därför mycket viktig och måste
hela tiden utvecklas i ett nära samarbete med Göteborgs skolor och förskolor.
Personal
Det följande ska läsas mot bakgrund av de av kommunfullmäktige fastställda Personalidé, Ledarskapsidé
och Jämställdhetspolicy för Göteborgs Stad.
Göteborgs kommun behöver fler medarbetare, samtidigt finns det många människor som står helt
utanför arbetsmarknaden. Skälen till detta varierar, men kommunen behöver dessa medborgare för att
klara rekryteringsbehoven, vilket ställer krav på Göteborgs Stad som arbetsgivare. Det kommer att
behövas validering av tidigare inhämtad kunskap, utbildning, introduktioner och
organisationsutveckling för att skapa det goda arbetet. Ett aktivt arbete måste bedrivas för förändra den
rådande starka könsuppdelning när det gäller vilka som arbetar inom olika områden. Två tydliga
exempel är förskola och äldreomsorg.
Väl så viktigt som att arbeta med rekrytering är att satsa på de redan anställda. Det ska finnas stora
möjligheter till engagemang och delaktighet. Medarbetare som trivs med sitt jobb är också de bästa
tänkbara ambassadörerna för att arbeta i Göteborgs Stad.
Kommunen ska ha ett förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna och ett aktivt
samspel med brukare och invånare för att tillsammans åstadkomma en verksamhet med hög kvalitet.
Arbetsorganisationen ska utformas så att den tar tillvara personalens individuella förutsättningar och
kompetens. Arbetsorganisationens utformning ska också underlätta för personalen att ta ansvar för
planering, genomförande och uppföljning av sitt arbete. Det är viktigt att hitta arbetsformer som skapar
attraktiva arbetsplatser med ett tillåtande klimat och öppenhet att pröva nytt. En arbetsgrupp som fungerar
bra har förmågan att tillvarata de olika erfarenheter som de anställda bär med sig. Det handlar om
utbildning och arbetslivserfarenhet, men också om social, kulturell eller annan kompetens. Aktivt arbete
ska ske på alla nivåer för att skapa toleranta och öppna arbetsplatser. Ingen ska av rädsla för kränkande
behandling behöva hålla inne med sin sexuella läggning eller religiösa övertygelse. När mångfald främjas
inom kommunens egen organisation tillgodoses också göteborgarnas behov på ett bättre sätt. All personal
som har kontakt med allmänheten ska genomgå utbildning för att kunna bemöta samtliga göteborgare
respektfullt oavsett kön, funktionshinder, etnicitet, sexuell läggning eller religiös övertygelse.
Göteborgs stad ser föräldraledighet som en merit och uppmuntrar till delat ansvar för barnen.
Verksamhetsutveckling kräver gott ledarskap. För att skapa en kultur som sätter göteborgarnas behov
av god service i centrum krävs ett aktivt och synligt engagemang från varje ledare, med fokus på
uppgiften med hjälp av en tydligt formulerad vision. Gott ledarskap gör att kvalitetsfrågorna genomsyrar
hela organisationen och möjliggör ett ständigt lärande på alla nivåer, bland annat genom en kontinuerlig
kompetensutveckling.
Det finns ett stort behov av nya ledare. Ledarförsörjningen kan inte lösas med enbart extern
rekrytering. Därför måste man ständigt arbeta med att identifiera framtida ledare inom den egna
organisationen. Stadens framtida ledare ska ha en jämlik fördelning, både avseende kön och utländsk
bakgrund. Det kräver en genomtänkt rekryteringsprocess.
Kontinuerligt återkommande utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar ska vara självklara på
kommunens arbetsplatser. För att i praktiken kunna utöva ledarskap krävs ständig dialog med de
anställda kring frågor om organisation, kompetensutveckling och omvärldsförändringar. Därför behövs
en arbetsorganisation som möjliggör ett synligt ledarskap. Inom delar av stadens verksamhet är detta ett
påtagligt problem som måste åtgärdas.
Inom Göteborgs Stad förekommer osakliga löneskillnader på grund av kön. Genom ett målmedvetet
arbete har dessa minskat. I budgeten avsätts medel för att snabbare få bort de resterande osakliga
löneskillnaderna. Det krävs en ökad tillämpning av den fastställda lönepolitiken och nödvändiga
löneprioriteringar, framför allt i syfte att förbättra kvinnodominerade yrkesgruppers lönevillkor. Varje
verksamhet i Göteborgs Stad ska se sig själv som en del av den kommunala helheten.
Normen för tjänster skall vara heltid. Enskilda personer ska efter egna önskemål kunna få en annan
tjänstgöringsgrad. Ofrivillig deltid ska minska och snarast helt försvinna. Det är oacceptabelt att
timanställningarna ökat. Inriktningen ska vara att kraftigt minska dem och i stället öka andelen fasta
tjänster. Det förutsätter flexibla arbetstidslösningar, kompetensutveckling utifrån individens och
organisationens behov och flexibla organisatoriska lösningar. Utifrån behov ska det vara lika självklart
med arbetskläder inom kvinnodominerade arbeten som inom mansdominerade. Arbetsvillkor ska inte
vara olika på grund av kön.
Den höga sjukfrånvaron inom en del av våra verksamheter är ett stort problem, såväl mänskligt som
ekonomiskt. För att förebygga sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön ska medarbetare i Göteborgs Stad
erbjudas möjligheter till olika friskvårdsinsatser. En viktig förändring i synsätt är att gå från att
förebygga ohälsa till att tänka och arbeta hälsofrämjande där friskvård är ett naturligt inslag. Hälsa
definieras då som något mer och större än frånvaro av sjukdomar. Ett hälsofrämjande arbete är till stora
delar en ledarskapsfråga och därför är det naturligt att detta perspektiv arbetas in i styrdokumenten för
personal och ledarskap, liksom att det finns med i till exempel medarbetarenkäten i Balansen.
Prioriterade mål:



Sjukfrånvaron ska minska.
Ofrivillig deltid ska avskaffas.
Timanställningar ska minska till förmån för tillsvidareanställningar. Rekryteringar till
kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukturen
i Göteborg.
Ekonomi
Kraven på offentlig sektor ökar, både från medborgare och från medarbetare. Vi tror på en stark offentlig
sektor. Den ska också leva upp till kraven, de behov och förväntningar som finns. Den får inte vara dyrare
eller ge sämre service än privata alternativ. Vi måste vara minst lika bra både som servicelämnare och som
arbetsgivare. För att kunna klara den utmaningen ska vi arbeta mycket mer med kvalitetsfrågor,
organisationsutveckling, ledarskap, medarbetarskap och frågor kring det goda arbetet.
Det är viktigt att hålla greppet om kostnadsutvecklingen och vara vaksam på befolkningsförändringar
och andra omvärldsförändringar som påverkar den kommunala verksamheten. Det förutsätter att alla vi
som har det gemensamma uppdraget att arbeta för göteborgarnas bästa tar ansvar för att vårda ekonomin
och arbetar med kostnadskontroll, noggrann uppföljning och utvärdering.
Budgetens inriktningar och prioriteringar för verksamheten ska tillsammans med de ekonomiska
förutsättningarna säkra en god ekonomisk hushållning i kommunen. Budgeten bygger på en fortsatt
ekonomisk balans och investeringsvolymer som följer den volymtillväxt som är motiverad utifrån
kommunens befolkningsförändringar. De angivna kommunbidragsramarna för 2007 utgör också
planeringsförutsättning för resten av planperioden.
Nivån på pris- och lönekompensationen ska avspegla den bedömda kostnadsutvecklingen i samhället i
stort och mer speciellt för kommunal sektor, men också det ekonomiska utrymme som finns den närmaste
tiden.
Lönekompensationen för 2007 är två procent, förutom för de verksamheter som är inriktade på vård
och omsorg som har tre procent. Priskompensationen för 2007 är två procent. Förändringsfaktorn kommer
även 2007 att vara en procent. För investeringar avsätts totalt tre miljarder kronor för planperioden,
exklusive de samordnade investeringarna och externfinansierade investeringar. Införandet av en ny modell
för beredning och uppföljning av kommunens investeringar medför att ett fortsatt utvecklingsarbete inom
området kommer att behöva ske under de närmaste åren.
Prioriterade områden för kommunens investeringar de närmaste åren är fortsatt utbyggnad av förskolan,
utveckling av boendeformer för funktionshindrade, modernisering och utveckling av boendeformer för
äldre, upprustning av skollokaler, utbyggnad av anläggningar för främjande av folkhälsa och breddidrott
samt systematiskt arbete med förbättrad tillgänglighet. Särskilda investeringsmedel finns avsatta för
förbättrad tillgänglighet.
När det gäller den demografiska utvecklingen förtjänar det särskilt att påpekas att följsamhet i
lokalanvändningen är nödvändig för att möta variationerna över tid för behovet av lokaler för förskola
respektive grundskola liksom för grundskola respektive gymnasieskola. Detta för att inte hamna i en situation med dåligt resursutnyttjande och medföljande onödiga kostnader.
Även när det gäller samordning mellan investeringar och planerat underhåll behöver ett
utvecklingsarbete ske. Denna budget innehåller riktade satsningar på planerat underhåll inom
lokalförsörjningsnämndens och trafiknämndens ansvarsområden, men det behöver ske en sammanhållen
planering och uppföljning av underhållsåtgärder även på ett nämndövergripande plan, i samverkan mellan
de fastighetsförvaltande nämnderna och kommunstyrelsen i dess samordningsroll för lokalförsörjningen.
Resursfördelningsmodellen analyseras och utvärderas varje år i samband med budgetberedningen. Från
och med 2007 kommer boende för funktionshindrade enligt l s s , personkrets 1 och 2, att behovsbudgeteras
via modellen på ett likartat sätt som sker för de flesta övriga verksamheter.
Vi kommer även fortsättningsvis att pröva vilka delar av kommunens verksamheter som bör vara
organiserade i nämndform och vilka som bör vara organiserade i bolagsform. Uppdraget och ansvaret
gentemot medborgarna är detsamma oavsett organisationsform. Vi kommer också att fortsätta pröva vilka
av våra bolag vi bör behålla och vilka som behöver förändras.
Budgeten anger de övergripande förutsättningarna för en god ekonomisk hushållning. Nämnder och
styrelser ska omsätta detta förhållningssätt i praktiken så att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt
sätt. För att förbättra möjligheterna till en långsiktig hushållning med befintliga resurser och för att möta
framtida utmaningar måste de styrprinciper som tillämpas i organisationen vara aktuella och
situationsanpassade.
Sedan hösten 2002 har ett utvecklingsarbete gällande gemensam verksamhets-, ekonomi- och
personalrapportering bedrivits inom Göteborgs stad. Detta arbete har bland annat bedrivits genom ett
projekt, ”Rappet”, som avslutades i december 2005. I projektet har en struktur för styrning och ledning i
Göteborgs stad dokumenterats och en ansvarsfördelning beskrivits. Det är mycket viktigt att varje nämnd
och styrelse tar vid där projektet slutade och fortsätter att utveckla formerna för analys och uppföljning
inom sina respektive organisationer för att på så sätt komplettera arbetet med ”Rappet” med den del som
är nämndens eller styrelsens ansvar.
År 2002 beslutades kommunfullmäktige om en hanteringsordning för sdn-sektorns negativa egna
kapital och ett solidariskt ansvarstagande. I och med 2005 har alla nämnder ett positivt eget kapital och
prognosen för 2006 visar att nämndernas finansiella ställning är god. Därför minskas beloppet till 25
miljoner och uppdraget utökas till att även omfatta satsningar för gemensamma utvecklingsprojekt med
syfte att effektivisera verksamhetsprocesser och verksamhetsstyrning.
Särskilda ramjusteringar
Stadsdelsnämnder:
M aj orna
Majorna får utökat kommunbidrag med 1 500 tkr för Klubb Vega.
Majorna får utökat kommunbidrag med 2 000 tkr för Brukarstödscentrum.
Gunnared
Blå Stället får utökat kommunbidrag för genomförande av dialogprojekt ”Utveckla kulturen på Blå
Stället och i Angered”.
SDN-gemensamt anslag
Anslaget är 25 000 tkr. Uppdraget utökas till möjligheten att driva gemensamma projekt som syftar till
effektiviseringar i verksamheten.
Nämnder med särskild inriktning:
I d r o t t s - oc h f öre ni n gsn ä mnd en
Idrotts- och föreningsnämnden får utökat kommunbidrag med 10 000 tkr per år under 2007 och 2008
för anläggningsstöd till ridsporten. Idrotts- och föreningsnämnden får utökat kommunbidrag med 6 600
tkr för att höja aktivitetsstödet.
Idrotts- och föreningsnämnden får utökat kommunbidrag med sammanlagt 15 500 tkr för drift av
Ruddalens isrink, sporthallarna vid Sandeklevskolan, Lillekärrskolan och Trulsegårdsskolan samt
Centrum för handikappidrott och omklädningsbyggnad vid konstgräsplaner, båda på Kviberg.
Kult urnämnden
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 2 500 tkr för 2007 för årskort à 40 kr.
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 6 000 tkr för kultur- och musikskolan.
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 500 tkr för 2007 för barnkulturåret.
Kulturnämnden får utökat kommunbidrag med 300 tkr för 2007 för biblioteksplan.
Lokal f örsörj ni ngsnämnden
Lokalförsörjningsnämnden får utökat kommunbidrag med 60 000 tkr för planerat underhåll.
Park- o c h n at u rn ä m n de n
Park- och naturnämnden får utökad investeringsram med 10 000 tkr per år 2007 och 2008 för utbyggnad
av ridvägar.
Trafiknämnden
Trafiknämnden får utökat kommunbidrag med 25 000 tkr för planerat underhåll.
Trafiknämnden får utökad investeringsram med 25 000 tkr för utbyggnad av cykelbanor.
Trafiknämnden får utökat kommunbidrag med 20 000 tkr för finansiering av erbjudandet till
ungdomar att köpa tilläggskort för halva priset.
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden får utökat kommunbidrag med 2 000 tkr för jämställdhetsgrupper.
Vuxenutbildningsnämnden
Vuxenutbildningsnämnden får utökat kommunbidrag med 35 000 tkr för särskild satsning inom sfi.
Vuxenutbildningsnämnden får utökat kommunbidrag med 10 000 tkr för utbildning och handledning
2
av 100 ungdomar på arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning.
Kommunstyrelsens poster:
Arbet smarknadsi nsat ser
Arbetsmarknadsinsatser får utökat kommunbidrag med 2 000 tkr för arbetsplatser för funktionshindrade.
Kommunledning
Kommunledningen får utökat kommunbidrag med 1 500 tkr för miljökvalitetsmål för 2007-2009.
Kommunövergripande avgifter
Kommunövergripande avgifter överförs till finansförvaltningen.
Ofördelade medel:
Kommunledningen får utökat kommunbidrag med 40 000 tkr för särskild lönepolitisk satsning för lågoch felavlönade.
Investeringsmedel:
Avsättning görs med 200 Mkr för ökad satsning på tillgänglighetsarbete.
Ekonomisk sammanställning 2007-2009, Mkr
2008
2007
2009
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
6 403
-25 721
-620
Verksamhetens nettokostnader
-19 938
Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning m.m.
Finansiellt netto
Årets resultat
BALANSRÄKNING
6 304
-27 295
-660
-21 651
2009
2008
6 417
-26 516 0
-640
-20 739
2008
6 417
-26 516
-640
-20 739
21 218
6 304 -179
-27 295 300
22 138
-187
300
-660
-21 651
2009
Tillgångar
21 218
22 138
-1796 304 -18731 200
300
300 7 200
-26 516
-27 295
38 400
-640
-660
-20 739
-21 651
Egetkapital, avsättningarochskulder
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
summa tillgångar
6 417
33 000
7 200
40 200
5 248
5 548
Eget kapital
5 248
300
300
Årets resultat
0
21 218
22 138
summa eget kapital Avsättning
2009
2008
5
548
5
848
-179 31 200 -187 33 000
till pensioner m.m. summa
1 030
1 150
300 7 200 300 7 200
avsättningar Långfristiga
1
030
1 150
38 400
40 200
6 417
6 304
skulder Kortfristiga skulder
22 600
24 000
-26 516
-27 2959 222
9 202
-640
-660
33 202
452
summa skulder
530
248
5 54831 822
739
-21 651
summa eget kapital, avsättningar-20 300
300
40 200
600
och skulder
548
31 200 536
33 000 5 84838 400
7 200 1 0307 200 1 150
21 218
22 138
antal
Vikt, kr
030
38 400 1-179
40 20
2001041-187
-150
22 600
24 000
166
300
300
Barnochunga
9 222
9 202
1–5 år
26 863
65948
1
5 248 31 8225 548 33 202
6–9 år
18 286
53498
300
300
29
10–11 år
9 278
49904
5 548 38 4005 848 40 200
40
12–15 år
21 108
71256
1
1 030
1 150
016–19
7
år
22
436
3
373
antal
Vikt, kr
1 030
20 104
- 31 2001 150 33 000
20
22
600
24
000
2007
sdN
166
0
7 200
7 200
9 222Barnochunga
9 202
tkr
(%)
av
målgrupp
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
38 400
40 36
200
26 863
65948
1
31 8221–5 år 33 202
Aktivitetshus
Gu
1 756
60
6–9 år 192 705 36 815 18
286
53
498
165 512 303 626 442 355 431 089
0Aktivitetshus
1 977
Ko
29
1 945
152
106 872 938
9 278
49672
904
38 40010–11 år
40
200881 1 297
Aktivitetshus
1
765
Hä
5 248
5 548
40
521
248
3,1%
0,6%
2,7%
7,2%
12–15
år
108 4,9% 71
2567,0%131,5%
Aktivitetshus
4 344
C
300
016–19
7 300
900
21,0%
15,2%
år
22
436
3373
antal
Vikt, kr1,7%
Aktivitetshus
2
781
Ty
20 104 5 848 900
20 5 548
172 610 2007 2,8%
Aktivitetshus
4 686
166
1 150
sdN
0 1 030
21 450
Barnochunga
141
226
2,3%
Bidrag
handikapporganisationer
m.m.
20
938
M
tkr
(%)
av
målgrupp 1 1509 002
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
1 030
36
1–5 år
26 863
65948
1
Björkbacken ramar för 1 756
323
H
Ekonomiska
Aktivitetshus
22 600
24
000
Gunnared
60
Ekonomiska
286
53498
1926–9
705 år
36 815 165 512 30318
626
442 355 431
089
Dalheimers
hus
21
638
M
9 222
9
202
0Aktivitetshus
resursnämndsuppgifter,
tkr
1 977
Kortedala
ramar,
tkr672
29
10–11
9 278
49904
1 945
881 1år
297 152 106 872 938
Dödsboanmälan
1 309
Ö
31
822
33
202
Aktivitetshus
1
765
Härlanda
Ekonomiska
40
5 248
12–15
3,1%
år0,6%
2,7% 4,9%
21 108
7,2%
7,0% 71
31,5%
256
1
Eldorado
3
213
C
Aktivitetshus
4 344
Centrum
ramar,
tkr
016–19
7 21,0%
900
år 1,7%
436
3373
15,2% 22
Förvaltarenheten
2 979
Hä
38
400
40
200
Aktivitetshus
2
781
Tynnered
20
900
Ekonomiska
Ekonomiska
ramar för
Hospiceverksamhet
32
071
H
172
610
2,8%
Aktivitetshus
4
686
Lundby
2007
sdN
0
21 450
ramar,
tkr
resursnämndsuppgifter,
tkr
2008
2009
6 417
6 304
2
-26 516
-27 295
befolkningsansvar
-640007 Stadsdelsnämnder;
-660
Gunnared
............................................................................
897 748
-20 739
-21 651
Lärjedalen........................................................................ 1 060 838
Kortedala ............................................................................ 820 954
21 218Bergsjön
22 138
............................................................................. 695 931
-179
-187
Härlanda ............................................................................ 576 930
300
300
Örgryte ..............................................................................
837 764
Centrum .......................................................................... 1 068 042
Linnéstaden ....................................................................... 698 434
Majorna ............................................................................. 729 370
Högsbo .............................................................................. 516 040
31 200Älvsborg
33 000
............................................................................. 482 218
7 200Frölunda
7 200
............................................................................. 474 541
38 400Askim40
200
................................................................................
653 842
Tynnered ............................................................................ 900 414
Styrsö ................................................................................. 154 480
5 248
5 548
Torslanda............................................................................ 605 341
300
300
Biskopsgården
................................................................... 895 457
5 548
5 848
926 874
1 030Lundby1...............................................................................
150
Tuve-Säve
.........................................................................
336 097
1 030
1 150
22 600Backa 24
000
................................................................................
712 416
9 222Kärra-Rödbo
9 202 ....................................................................... 311 895
31 822
33 202
summa sdN befolkningsansvar
38 400
20 104 166
40 200
antal
resursnämndsuppgifter sdN
Vikt, kr
Barnochunga
1–5 år
26 863
65948
6–9 år
18 286
53498
29
10–11 år
9 278
49904
40
12–15 år
21 108
71256
016–19
7
år
22 436
3373
20
2007
0
tkr
(%)
av
målgrupp
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
36
Aktivitetshus
60
92 705 36 815 165 512 303 626 442 355 431 089
0Aktivitetshus
945 881 1 297 152 106 872 938 672
Aktivitetshus
5 248
3,1% 0,6%
2,7% 4,9% 7,2% 7,0% 31,5%
Aktivitetshus
90015,2%
21,0% 1,7%
Aktivitetshus
900
172 610
2,8%
Aktivitetshus
21 450
141 226
2,3% m.m.
Bidrag
handikapporganisationer
9 002
Björkbacken ramar för
Ekonomiska
konomiska
resursnämndsuppgifter,
tkr
mar,
tkrDalheimers hus
Dödsboanmälan
konomiska
mar, tkrEldorado
Förvaltarenheten
konomiska
Ekonomiska
ramar för
Hospiceverksamhet
mar,
tkrKoloniverksamhet för utvecklingsstörda
resursnämndsuppgifter,
tkr
24,6% 13,6%
LSS; boende utanför Göteborg
6,4%
20,9%
Neurologiska platser Å-hemmet
1,0%
Neurologiskt centrum
1
1
sdN
1 756
Gunnared
1 977
1 765
4 344
Kortedala
Härlanda
Centrum
2 781
4 686
20 938
323
Tynnered
Lundby
Majorna
Högsbo
21
1
3
2
638
309
213
979
Majorna
Örgryte
Centrum
Härlanda
32
2
22
12
17
071
606
852
326
597
Högsbo
Tynnered
Frölunda
Linnéstaden
Högsbo
14 355
626
526 393
2008
2009
6 417
6 304
2007
-26 516
-27 295
-640
Nämndermedsärskildinriktning -660
-20 ..............................................................
739
-21 651
Byggnadsnämnden
76 929
Fastighetsnämnden ......................................................... – 183 485
Färdtjänstnämnden.............................................................. 161 589
21 218
22 138
Idrotts- och föreningsnämnden
............................................ 243 735
-179
-187
Konsumentnämnden .............................................................. 7 863
300
300
Kulturnämnden .................................................................. 218 759
Lokalförsörjningsnämnden ............................................... – 93 603
Miljönämnden ...................................................................... 36 975
Nämnden för MedicHus..................................................... – 69 099
Park- och naturnämnden ..................................................... 124 076
31 200.......................................................
33 000
Sociala resursnämnden
225 278
7 200
7 200
Trafiknämnden .................................................................. 984 471
38 400
40 200
Utbildningsnämnden ....................................................... 1 368 120
Valnämnden ............................................................................. 832
Vuxenutbildningsnämnden
................................................
362 418
5 248
5 548
Överförmyndarnämnden
.......................................................
12 039
300
300
5 548
5 848
31 822
33 202
38 400
40 200
Nämndermedtaxefinansieradverksamhet
1 030
1 150
030
1 150 beslut om taxor och avgifter
Ekonomiska ramar1fastställs
genom
22
600
24
000
Kretsloppsnämnden .....................................................................—
9 222
9 202
VA-nämnden —
20 104 166
antal
Vikt, kr
Barnochunga
1–5 år
26 863
65948
6–9 år
18 286
53498
29
10–11 år
9 278
49904
40
12–15 år
21 108
71256
016–19
7
år
22 436
3373
20
2007
0
tkr
(%)
av
målgrupp
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
36
Aktivitetshus
60
192 705 36 815 165 512 303 626 442 355 431 089
0Aktivitetshus
1 945 881 1 297 152 106 872 938 672
Aktivitetshus
5 248
3,1% 0,6%
2,7% 4,9% 7,2% 7,0% 31,5%
Aktivitetshus
90015,2%
21,0% 1,7%
Aktivitetshus
900
172 610
2,8%
Aktivitetshus
21 450
141 226
2,3% m.m.
Bidrag
handikapporganisationer
9 002
Björkbacken ramar för
Ekonomiska
Ekonomiska
resursnämndsuppgifter,
tkr
ramar,
tkrDalheimers hus
Dödsboanmälan
Ekonomiska
ramar, tkrEldorado
Förvaltarenheten
Ekonomiska
Ekonomiska
ramar för
Hospiceverksamhet
ramar,
tkrKoloniverksamhet för utvecklingsstörda
resursnämndsuppgifter,
tkr
24,6% 13,6%
LSS; boende utanför Göteborg
6,4%
20,9%
Neurologiska platser Å-hemmet
1,0%
Neurologiskt centrum
1
1
sdN
1 756
Gunnared
1 977
1 765
4 344
Kortedala
Härlanda
Centrum
2 781
4 686
20 938
323
Tynnered
Lundby
Majorna
Högsbo
21
1
3
2
638
309
213
979
Majorna
Örgryte
Centrum
Härlanda
32
2
22
12
17
071
606
852
326
597
Högsbo
Tynnered
Frölunda
Linnéstaden
Högsbo
2008
2009
6 417
6 304
-26 516
-27 295
-640Ekonomiskaramarmedgemensamtsamverkansansvar
-660
-20 739
-21 651
2007
gemensamt anslag ............................................................ 25 000
Stadsdelsnämnderna
21 218Expansion
22 138inom funktionshinderområdet avseende Lss
-179 personkrets
-187
1 och 2 ..................................................... 32 000
300 Resursnämnderna
300
Backa, Centrum, Gunnared och Älvsborg
trygg vacker stad .............................................................. 38 467
Trafiknämnden, Park- och naturnämnden och Byggnadsnämnden
Framtidens kollektivtrafik .............................................. 19 000
Trafiknämnden och Färdtjänstnämnden
31 200
33 000
p
7 200Ekonomiskaramarförsärskildabudget
7 200
oster
38 400Arkivnämnden
40 200 ..................................................................... 13 145
Business Region Göteborg AB................................................ 5 000
Fastighetsnämnden; transfereringar ...................................... 43 815
5 248
5 548
Göteborg & Co Träffpunkt AB ............................................ 48 084
300
300
Idrotts- 5och
föreningsnämnden; studieförbunden .................. 26 155
5 548
848
Keillers
park
1 030
1 150 .............................................................................. 463
Storgöteborg .............................. 260 608
1 030Räddningstjänstförbundet
1 150
22 600Överförmyndarnämnden;
24 000
arvoden .......................................... 7 245
9 222
9 202
p
31 822Kommunstyrelsens
33 202
oster
Arbetsmarknadsinsatser ....................................................... 60 000
38 400Kommunledning
40 200
................................................................. 244 327
20 104 166
tkr
Lokalsekretariatet ................................................................. 24 200
antal
Vikt, kr
Personal-/kompetensförsörjn i ng .......................................... 67 145
Barnochunga
1–5 år Ekonomiskaramarförofördelademedel
26 863
65948
1
6–9 år Särskilda lönepolitiska
18 286 satsningar
53498 .......................................... 40 000
29
10–11 år
9 278
49904
40
12–15 årtotalt ekonomiska
21 108 ramar
71256
1
19 313 570
016–19
7
år
22 436
3373
20
2007
sdN
0
(%)
av målgrupp
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
36
Aktivitetshus
60
92 705 36 815 165 512 303 626 442 355 431 089
0Aktivitetshus
945 881 1 297 152 106 872 938 672
Aktivitetshus
5 248
3,1% 0,6%
2,7% 4,9% 7,2% 7,0% 31,5%
Aktivitetshus
90015,2%
21,0% 1,7%
Aktivitetshus
900
172 610
2,8%
Aktivitetshus
21 450
141 226
2,3%
Bidrag
9 002handikapporganisationer m.m.
Björkbacken
Ekonomiska
ramar
för
konomiska
resursnämndsuppgifter,
tkr
mar,
tkrDalheimers hus
Dödsboanmälan
konomiska
mar, tkrEldorado
Förvaltarenheten
konomiska
Ekonomiska
ramar för
Hospiceverksamhet
mar,
tkr
resursnämndsuppgifter,
tkr
Koloniverksamhet för utvecklingsstörda
24,6% 13,6%
LSS; boende utanför Göteborg
6,4%
20,9%
Neurologiska platser Å-hemmet
1,0%
Neurologiskt centrum
1 756
Gunnared
1 977
1 765
4 344
Kortedala
Härlanda
Centrum
2 781
4 686
20 938
323
Tynnered
Lundby
Majorna
Högsbo
21
1
3
2
638
309
213
979
Majorna
Örgryte
Centrum
Härlanda
32
2
22
12
17
071
606
852
326
597
Högsbo
Tynnered
Frölunda
Linnéstaden
Högsbo
resursfördelning stadsdelsnämnder
2009
2008
2007
2009
2008
771 574 978 242
463 027 504 102 75 675 Barn (1–9 år)
6 417
6 304
med
förvärvsarbetande
-26
516
-27
295
eller
6 417
6 304studerande förälder
-640
-660
Barnfamiljer
-26 516
-27 295med inkomst under 200 tkr/år
-21 651
Utländska barn -20 739
år)
2009
-640 2008 -660(7–15
Barn (7–15 år)
-20 739
-21 651med föräldrar
med enbart
förgymnasial utbildning
21 218
22 138
6 417
6 304
Barn (0–17 år)
med
ej gift förälder utan arbete
-179
-187
-26 516
-27 295
218
22 138
Barn (0–17 år) med utländskt medborgarskap 19021
472
300
300
-640 -187
-660
-179
summa barn och unga
7 213 513
-20 739
-21 651
300
587 363
219 623
316 063
345 484
761 888
300
Vuxnaochäldreinkl. funktionshinder
20–64 år
314 249
613
21 218
22 138
65–74 år
33 587
1 096
-179
-187
75–79 år
31 200 14 042
33 000 11 787
300
300
80–84 år
7 200 12 0977 200 25 099
31 200
33 000
85–89 år
38 400 8 30840 200 53 244
7 200
7 200
90– år
3 919
11 001
38 400
40 200insatser enl LSS Ogifta 25–44 år
Ensamboende 75 år och äldre Funktionshindrade
med
0
Personer med sjuk-5eller
Ensamstående män med långvarigt
248 aktivitetsersättning
5 548
2009
2008
2009
2008
socialbidragsberoende
300
300
31 200
33 000
5
248
5
548
Arbetslösa utan ersättning
5 548
5 848
7 200
7 200
300
300
1
030
1
150
summa vuxna och äldre
6 417
6 304
38
400
40
200
6 417
6
304
5 548
5 848
1 030
1 150
inkl. Funktionshinder
6 -26 516 -26 -27
516295 174
-27 515
295
1 030
1 150
24 000
Försörjningsstöd 22 600
912-640
976
-640-660 Tillkommer
-660
100,0%
1 030
1 150
5 -21
248
5 548
-20
739
-21
651
-20
739
651
22
600
24
2009000kostnader 29 659
2008
Grundbelopp för nämndgemensamma
31 822
33 202
300
300
9 222
9 202
Begränsningsregel
24 963
31 822 5 548
33 202 5 848
40 200
summa totalt sdN 38 400
14 355
626
1 030
1 150
218
138
6
6
21417
218 21
22304
138 22
-179
-187
030
-179
-187
-26 516
295
38
400 1-27
40
200 1 150
antal
Vikt, kr
22
600
24 000
300
300
2009
300
300
2008
-640
-660
20 104 9
222
9
202
-20 739
-21 651
antal
Vikt, kr
166
Barnochunga
20 104 31 822
33 202
1–5 år
26 863
65948 6 304
1
166
6 417
Barnochunga
6–9 år
18 286
53498
400
40 863
200
-26 516
26
65948
1
211–5
218år -2738295
22
138
29
10–11 år
9 278 -640 49904 -660
-179år
-187
6–9
18 286
53498
40
12–15 år
21 108-20 739
71
256
1 000antal33 000 Vikt, kr
31651
200
-21
29
31
200
33
10–11
år
9
278
49904
300
300
20 104
016–19
7
år
22 436
3373
200
40
7166
200 år 7 200
7 200 217 108
12–15
71256
1
20
38 400
40 436
200
038
7 400 årBarnochunga
16–19
22
3
373
40
200
2007
sdN
0
1–5
år
26 863
65948
1
20
21 218
22 138
tkr
(%)
av
målgrupp
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
36
6–9
år
18 286 2007 53498
-179
-187
sdN
0
Aktivitetshus
Gunnared
1 756
60
29
tkr431 089
(%)
av
målgrupp
10–11
år
9
278
49
904
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
36
192 705 36 815 165 512 303 626 442 355
5300
248
5 548
3005 248
51548
0Aktivitetshus
977
Kortedala
40
Aktivitetshus
12–15
år
71256
Gunnared
1 756 1
60
1 945 881 1 297 152 106 872 938 672
300
300 21 108
31
200
300
33
000
300
192 705 36 815 1650512
303
626
442
355
431
089
Aktivitetshus
1
765
Härlanda
7
5
248
16–19
år
22
436
3
373
0Aktivitetshus
3,1% 0,6% 2,7% 4,9% 7,2% 7,0% 31,5%
1 977
Kortedala
5 548
5 848
548
848
7 5200
7 5200
1 945 881 1 297
152 20
106 872
Aktivitetshus
4938
344672
Centrum
90015,2%
21,0% 1,7%
Aktivitetshus
1
765
Härlanda
1
030
1
150
1400
030
1200
380,6%
40
5
248
3,1%
2,7%
4,9%
7,2% 7,0%Tynnered
31,5%
Aktivitetshus
2150
781
2007
sdN
0
900
Aktivitetshus
4
344
Centrum
1 030
1 150
11,7%
030
14150
900
15,2%
172 610
2,8%21,0%
tkr
(%)
av
målgrupp
Aktivitetshus
686
Lundby
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
36
21 450
22 600
24 000
Aktivitetshus
2 781
Tynnered
22
600
24
90060
141 226
2,3% m.m.
Bidrag
20000
938
Majorna
Aktivitetshus
Gunnared
1 756
9 002handikapporganisationer
172
610
2,8%
Aktivitetshus
4
686
Lundby
31192
200
33
9
000
222
9
202
705
36
815
165
512
303
626
442
355
431
089
9
222
9
202
21
450
5
248
5
548
Björkbacken
323
Högsbo
Ekonomiska ramar för 7 200Bidrag handikapporganisationer
0Aktivitetshus
Kortedala
Ekonomiska
141
226
2,3%
20 938 1 977 Majorna
731
200
822
202
1 945
881
1 297
152
106
87233
938
672m.m.
9822
002
31300
33
202
300
Dalheimers
hus
21
638
Majorna
Aktivitetshus
1
765
resursnämndsuppgifter,
tkr
ramar, tkr
Björkbacken
323
HögsboHärlanda
5200
248
Ekonomiska
ramar
3,1% 40
0,6%
4,9%för
7,2% 7,0% 31,5%
38
400
Ekonomiska
5 548
52,7%
848
Dödsboanmälan
1 309
Örgryte
Aktivitetshus
4
344
Centrum
Ekonomiska
900
Dalheimers
21 638
Majorna
38hus
400
40 200
21,0% 1,7%
15,2%
resursnämndsuppgifter,
tkr
400
200
ramar,
tkr138
030
140150
Eldorado
3
213
Centrum
Aktivitetshus
Tynnered
900
ramar, tkr
Dödsboanmälan
1 309 2 781 Örgryte
1 030 Aktivitetshus
1 150
Ekonomiska
Förvaltarenheten
2 172
979 610
Härlanda
2,8%
4
686
21548
450
Eldorado antal
3 213
Centrum Lundby
antal
Vikt, kr
Ekonomiska
5 248
5
Vikt,
Ekonomiska
ramar20
för
22
24
000
20 600
104 - Bidrag
141
226 kr Högsbo
2,3% m.m.
Hospiceverksamhet ramar,
32
071
handikapporganisationer
20
938
Majorna
104 -tkr
9300
002
2 979
Härlanda
ramar,
tkrKoloniverksamhet förEkonomiska
300
9Förvaltarenheten
222
9 202
resursnämndsuppgifter,
tkrEkonomiska
166
utvecklingsstörda
2
606
Tynnered
Björkbacken
323
Högsbo
ramar
för
166
Ekonomiska
ramar för
Ekonomiska
Barnochunga
32 071
Högsbo
5 548
5 848
24,6% 13,6%
Barnochunga
31Hospiceverksamhet
822 Dalheimers
3322
202
LSS; boende utanför ramar,
Göteborg
852
Frölunda
tkr
resursnämndsuppgifter,
resursnämndsuppgifter,
tkr
år
26 863
65
ramar,
Koloniverksamhet
förhus
utvecklingsstörda
2 606 121 638Tynnered Majorna
1–5
år tkr1–5
1 030
1 150
6,4%
20,9%
26
863 tkr
65
948
1 948
9 222
9 202
2009
2008
20 104 166
6 417
6 304
-26 516
-640
-20 739
-27 295
-660
-21 651
21 218
-179
22 138
-187
300
300
31 200
33 000
7 200
38 400
7 200
40 200
5 248
300
5 548
1 030
1 030
22 600
9 222
5 548
300
5 848
1 150
1 150
24 000
9 202
31 822
33 202
38 400
40 200
antal
Barnochunga
Backa Bällskär, specialinstitution
Bräcke Östergård
Dans- och musikutbildning
Döv- och hörselverksamhet
Ekåsa internatverksamhet
Enheten för utredning och
specialpedagogik
Friluftsskolan
Instrumentförråd
Introduktionsskola
Lägerskolan
Nattomsorg
Obligatorisk särskola
Sjukhusundervisning
Skolbio
Skolhälsovård
Specialinstitutioner
Specialinstitutioner
Specialinstitutioner
Specialpedagogiska utvecklingsinsatser
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Ungdomars fritid
Vikt, kr
Barnochunga
1–5 år
26 863
65948
6–9 år
18 286
53498
29
10–11 år
9 278
49904
40
12–15 år
21 108
71256
016–19
7
år
22 436
3373
20
2007
0
tkr
(%)
av målgrupp
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
36
Aktivitetshus
60
192 705 36 815 165 512 303 626 442 355 431 089
0Aktivitetshus
1 945 881 1 297 152 106 872 938 672
Aktivitetshus
5 248
3,1% 0,6%
2,7% 4,9% 7,2% 7,0% 31,5%
Aktivitetshus
90015,2%
21,0% 1,7%
Aktivitetshus
900
172 610
2,8%
Aktivitetshus
21 450
141 226
2,3% m.m.
Bidrag
handikapporganisationer
9 002
Björkbacken ramar för
Ekonomiska
konomiska
resursnämndsuppgifter,
tkr
mar,
tkrDalheimers hus
Dödsboanmälan
konomiska
Eldorado
mar, tkr
Förvaltarenheten
konomiska
Ekonomiska
ramar för
Hospiceverksamhet
mar,
tkr
resursnämndsuppgifter,
tkr
Koloniverksamhet för utvecklingsstörda
24,6% 13,6%
LSS; boende utanför Göteborg
6,4%
20,9%
Neurologiska platser Å-hemmet
1,0%
Neurologiskt centrum
1
1
sdN
1 756
Gunnared
1 977
1 765
4 344
Kortedala
Härlanda
Centrum
2 781
4 686
20 938
323
Tynnered
Lundby
Majorna
Högsbo
21
1
3
2
638
309
213
979
Majorna
Örgryte
Centrum
Härlanda
32
2
22
12
17
071
606
852
326
597
Högsbo
Tynnered
Frölunda
Linnéstaden
Högsbo
2007
sdN
5 691
9 137
6 663
28 364
6 550
4 520
3 911
333
2 905
367
1 409
134
461
1169
837
1 631
5 082
5 091
2 988
415
3 682
3 682
4 669
4 324
4 602
Backa
Lundby
Backa
Högsbo
Linnéstaden
Linnéstaden
Linnéstaden
Örgryte
Bergsjön
Frölunda
Biskopsgårde
Högsbon
Härlanda
Linnéstaden
Biskopsgårde
Gunnaredn
Högsbo
Härlanda
Högsbo
Gunnared
Kortedala
Maj orn a
Frölunda
Backa
2008
2009
2008
2009
62008
417
62009
304
-26 516
-640
6 417
-20 739
-26 516
-640
-20 739
21 218
-179
-27 295
-660
6 304
-21 651
-27 295
-660
-21 651
22 138
-187
6 417
6 304
-26 516
-640
-20 739
-27 295
-660
-21 651
21 218
-179
22 138
-187
300
21 218
-179
300
22 138
-187
300
300
300
300
31 200
33 000
7 200
38 400
31 200
7 200
40 200
33 000
7 200
38 400
5 248
300
5 548
5 248
1 030
300
1 030
548
225 600
1 030
9 222
1 030
31 822
22 600
9 222
38 400
312008
822
7 200
40 200
5 548
300
5 848
5 548
1 150
300
1 150
848
245 000
1 150
9 202
1 150
33 202
24 000
9 202
40 200
332009
202
31 200
33 000
7 200
38 400
7 200
40 200
5 248
300
5 548
1 030
1 030
22 600
9 222
5 548
300
5 848
1 150
1 150
24 000
9 202
31 822
33 202
antal
Vikt, kr
38 400
40 200
6 417
6 304
Barnochunga
-26
516
-27
antal
Vikt, kr
antal 295 Vikt, kr
år
26 863
65948
20 104 - 1–5 -640
-660
6–9
år
18
286
53498
166
-20 739
-21 651
Barnochunga
Barnochunga
29
10–11 år
9 278
49904
1–5 år
1–5
år
26 863
65948
1
26 863
65948
40
12–15 år
21 108
71256
6–9 år
18 286
6–9
53
498
år
18
286
53498
016–19
7
år
22 436
3373
29
29
21
218
22
138
10–11 år
9 278
10–11
49904år
9 278
49904
20
-179
-187 21 108
40
40
12–15 år
21 108
12–15
71256
år
1
71
256
2007
0
016–19
7
0
7
300
300
tkr
(%)
av
målgrupp
år
22 436
16–19
3
373
år
22
436
3
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder 373
36
20
20
Aktivitetshus
60
192 705 36 08152007
165 512 303 626 442
355 431 089 2007
sdN
0
0Aktivitetshus
%)
av målgrupp
tkr881 1(%)
av
målgrupp
1 945
297
152
106 872 938 672
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
Vuxnaochäldreinklusivefunktionshinder
36
36
Aktivitetshus
5 248
3,1%60
0,6%
2,7% 4,9%
7,2% 7,0%
31,5%
Aktivitetshus
Aktivitetshus
Gunnared
1 756
60
Aktivitetshus
815 165 512 303 626 442 355
192 431
705
089
36
815
165
512 303 626 442 355 431 089
90015,2%
21,0%
1,7%
0Aktivitetshus
0Aktivitetshus
1 977
Kortedala
Aktivitetshus
297 152 106 872 938 672 1 945 881 1 297
152
938 672
900106 872
Aktivitetshus
Aktivitetshus
1
765
Härlanda
31
200
33
000
1724,9%
610 7,2% 7,0%
2,8%
5 248
248
% 0,6%
2,7% 4,9% 7,2% 7,0% 31,5%
3,1% Aktivitetshus
0,6%
2,7%
31,5%
215 450
Aktivitetshus
Aktivitetshus
4
344
Centrum
7 900
200
141 2267 200 2,3%
90015,2%
handikapporganisationer
m.m.
% 1,7%
21,0%Bidrag
1,7%
15,2%
9 002
Aktivitetshus
Aktivitetshus
2 40
781
Tynnered
38
400
200
900
900
Björkbacken ramar för
Ekonomiska
Ekonomiska
172 610
2,8%
172 610
2,8%Lundby
Aktivitetshus
Aktivitetshus
4 686
21 450
21 450
Dalheimers
hus
resursnämndsuppgifter,
tkr
ramar,
tkr
141
226
2,3%
141
226
2,3%
Bidrag
Bidrag
20 938
Majorna
m.m.
9 002handikapporganisationer m.m.Dödsboanmälan
9 002handikapporganisationer
Ekonomiska
Björkbacken
Björkbacken
323
Högsbo
onomiska
ramar
för
Ekonomiska
ramar
för
5 248
5 548
ska
Ekonomiska
Eldorado
ramar,
Dalheimers hus
Dalheimers
21 638
Majorna
300 hus
300
resursnämndsuppgifter,
tkrtkr
tkr
rsnämndsuppgifter,
ramar,
tkrFörvaltarenheten
Ekonomiska
Dödsboanmälan
Dödsboanmälan
1ramar
309
Ekonomiska
5 548
5 848 för Örgryte
ska
Ekonomiska
Hospiceverksamhet
Eldorado
Eldorado
3
213
Centrum
ramar,
tkr
1
030
1
resursnämndsuppgifter,
tkr
för utvecklingsstörda
r
ramar,
tkrKoloniverksamhet 150
Förvaltarenheten
2
979
Härlanda
24,6% Förvaltarenheten
13,6%
1 030
1 150Göteborg
LSS;
boende utanför
ska
konomiska
ramarEkonomiska
för6,4%Ekonomiska
ramar
för Högsbo
20,9%
Hospiceverksamhet
Hospiceverksamhet
3224
071
22
600
000
Neurologiska platser
Å-hemmet
r
ramar,
tkr
rsnämndsuppgifter,
tkr
resursnämndsuppgifter,
tkr
1,0% Koloniverksamhet
Koloniverksamhet för utvecklingsstörda
2 606
för utvecklingsstörda
Tynnered
9 222
9 202
centrum
13,6%
24,6% Neurologiskt
13,6%
LSS; boende utanför Göteborg
LSS; boende22
utanför
852 Göteborg
Frölunda
38 400
40 200
20 104 166
1
1
1
1
sdN
Gunnared
1 756
1
1
1
4
1
2
1
4
4
20
2
4
21
20
1
3
21
2
1
32
3
2
2
22
32
12
2
17
22
977
765
756
344
977
781
765
686
344
938
781
323
686
638
938
309
323
213
638
979
309
071
213
606
979
852
071
326
606
597
852
sdN
Kortedala
Härlanda
Gunnared
Centrum
Kortedala
Tynnered
Härlanda
Lundby
Centrum
Majorna
Tynnered
Högsbo
Lundby
Majorna
Majorna
Örgryte
Högsbo
Centrum
Majorna
Härlanda
Örgryte
Högsbo
Centrum
Tynnered
Härlanda
Frölunda
Högsbo
Linnéstaden
Tynnered
Högsbo
Frölunda
Ekonomiska ramar för resursnämndsuppgifter, tkr
K ult ur och fr iti d
Allégården
Askims sim- och sporthall
Bergums fritidslantgård
Bidrag föreningar
Bidragsgivning
Blå stället
Frölunda kulturhus och bibliotek
Hammarbadet
Kärra bad och sporthall
Lilla Amundön
Rannebergsbadet
Regionbibliotek
Regionbiblioteket Hisingen
Övrigt
Bryggor m. m.
Enheten för mångkulturell verksamhet
Leader+
Plan- och byggfrågor
Samordning Agenda 21
Teknisk verksamhet
Växtkraft
summa resursnämndsuppgifter
2007
sdN
2 545
3 617
591
948
742
8 973
33 590
1 566
6 222
287
2 835
5 570
7 698
Linnéstaden
Askim
Lärjedalen
Tuve-Säve
Örgryte
Gunnared
Frölunda
Lärjedalen
Kärra-Rödbo
Askim
Gunnared
Kortedala
Lundby
3 289
4 531
600
841
2 611
3 783
572
Styrsö
Frölunda
Styrsö
Styrsö
Bergsjön
Styrsö
Biskopsgårde
n
526
393