Guds hushåll byggs av skapelserättvisa

studieförbundet bildas samtalsguider
Bibelstudiet: Guds hushåll byggs av skapelserättvisa
Jesu uppmaning ”Följ mig” utmanar oss.
Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas
vårt behov av barmhärtighet. Den utmanar oss att sträva efter fördjupad enhet och till att
vara trogna kallelsen att möta varje människa där hon är med evangelium.
Seminarierna på kyrkokonferensen 2015 har handlat om vissheten att mötet med Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen. De tog sin utgångspunkt i berättande bibeltexter kring
vad som är vår kyrkas kallelse idag och hur den kan bidra till en förvandlad värld.
Genom att vi utgått från bibeltexter som kopplats till vart och ett av den antagna verksamhetsplanens åtta riktningsmål får vi nu möjlighet enskilt och/eller i församlingen reflektera
kring hur en bibeltext landar och levs i praktiken. Målen rör Equmeniakyrkans arbete regionalt, nationellt och internationellt.
Bibelns berättelser är i sig en samlande kraft. De befolkar rummen vi vistas i. De bidrar
till djupare identitet för oss som kyrka när vi delar och tolkar Guds ord. Låt därför dessa
åtta studier påverka dig och ditt liv under kommande år. De har skrivits för att fördjupa
samtalet i församlingen, i den lilla studie- eller bönegruppen, på ett församlingsmöte eller en
gudstjänst.
Till del olika studierna finns reflekterande frågor att samtala vidare kring men också en rad
olika tips på material som bidrar till ytterligare fördjupning. Alla författare av bibelstudierna arbetar i Equmeniakyrkan eller i biståndsorganisationen Diakonia.
Samtliga bibelstudier har bearbetats av Bilda till ett studiematerial. Lokala konsulenter på
Bilda kan erbjuda ytterligare stöd och inspiration för studie- och samtalscirklar i din församling. Ta kontakt med din Bildaregion kring hur ni kan fördjupa bibelsamtalet hos er.
För att starta en studiecirkel gäller följande:
• Att ni är 3–12 deltagare inklusive cirkelledaren.
• Att ni träffas vid mins tre tillfällen.
• Att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är minst 9 (en studietimma är 45 minuter).
Läs mer på www.bilda.nu
guds hushåll byggs av skapelserättvisa
1
Guds hushåll byggs av skapelserättvisa
”Hela skapelsen ropar som i födslovåndor” (Rom 8). Skapelsesyn, ansvar och fred i Romarbrevet
Riktningsmål 4 i Equmeniakyrkans verksamhetsplan 2015–2016
Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt rustar församlingar och individer
till tjänst för människor (praktisk diakoni) och skapelsen (klimaträttvisa).
Lennart Renöfält, regional kyrkoledare i region Mitt och
Sven Jansson, projektledare i Diakonia
Varje år dör över 300 000 människor på grund av klimatförändringarna. Av torka eller
översvämningar. 6000 människor dör varje vecka året runt.
Pappor och mammor som rycks ut ur livet och lämnar barnen ensamma. Barn som dör i
förtid. Alla dessa som likt du och jag hade förhoppningar om ett anständigt liv. Människor
som liksom vi stavat på böneorden: Gud ge mig ett någorlunda lyckligt liv.
Romarbrevet berättar om detta: ”Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor,
och till och med vi… ropar... ”
Suckarna och naturens klagan är inte längre viskningar. Det är jämrande tjut som når in i de
mest förhärdade av oss. År 2050 kommer vi att ha vi minst 150 miljoner klimatflyktingar
som knackar på vår dörr.
Det finns nu ett desperat behov att ta ut kompassriktningen mot en framtid som hotas på
ett sätt som aldrig förr. Klockan är nu inte fem i tolv – den är tolv! Det är för sent att vara
pessimist. Nu gäller realism!
Vi har 4 e-kriser idag. De samverkar och förstärker varandra.
Energikrisen – om vi bränner upp alla återstående fossila bränslen får vi en skenande
temperaturhöjning som med största sannolikhet leder till att all havsis smälter och då stiger
havsytan med 75 meter.
Ekologikrisen – Världsbanken varnar nu för 4 graders temperaturhöjning i ett värsta scenario. Det berättar om en värld där tundran i Sibirien smälter och metangasen frigörs. En
betydligt farligare växthusgas än koldioxid. En värld där korallreven kollapsat vilket släcker
havens växtliv och stryper syresättningen. En värld där stora befolkningscentra i låglänta
områden i Afrika och Asien lagts under vatten.
Ekonomikrisen – den senaste eurokrisen har satt världsekonomin i gungning.
Existensiella krisen som kan beskrivas så här: När vi förlorat kunskap och erfarenhet om
vad vi behöver, vill vi för säkerhets skull ha allt.
Konsumism är inte receptet som fungerar. Idag skulle vi behöva 1,5 planeter utslaget på alla
oss jordbor för att matcha vår livsstil i den rika världen. 2030 kommer vi att behöva två
planeter. Men vi har ju bara en.
Det här är några korta bilder av den verklighet som vi befinner oss i och står inför. En verklighet som är en oerhörd utmaning till oss som kyrka.
guds hushåll byggs av skapelserättvisa
2
Har vi något att säga som kyrka, har kristen tro något att säga i klimatförändringarnas tid?
Har vi en biblisk och teologisk grund och redskap för att handskas med dessa oerhört stora
och svåra utmaningar?
Det är få frågor vi ställs inför där det finns en så tydlig förankring, utmaning och vägledning
i bibelordet som när det gäller klimatförändringarna. Några byggstenar i en teologi som kan
vägleda och utmana oss kan se ut så här:
Utgångspunkten är att hela detta universum kommer ur Guds eget väsen. Så här formulerar
Paulus det i Romarbrevet. Av honom och genom honom och till honom är allting. Rom 11:36
När berättelsen i bibelns första bok som beskriver hur Gud skapar himmel och jord avrundas, då konstaterar Gud att det han skapat är gott, till och med mycket gott. Gud såg att
allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den
sjätte dagen. 1 Mos 1:31
Att Gud skapar, och att det är gott, det är ett tema som återkommer många gånger i Bibeln.
Inte minst i Psaltarens psalmer.
Otaliga är dina verk, o Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du
skapat. Psalm 104:24
Sköna beskrivningar om hur Gud skapat, fortfarande skapar, ständigt förnyar sin skapelse.
Att vi som kyrka har tagit till oss detta märks inte minst i vår sångskatt. Det skulle bli stora
hål i psalmboken om vi plockar bort de sånger som på olika sätt berättar om skapelsen.
Gud räknar in skapelsen i sin omsorg, sedan skapelsens gryning och tills idag. Det nya förbundet genom Jesus Kristus handlar om hela skapelsen. Frälsningen har att göra med såväl
människans förlåtelse och försoning som med allt som Gud skapat på jorden, vilket uttrycks
tydligt i den text som står som rubrik för det här bibelstudiet:
Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras. Allt skapat har lagts under
tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp
om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som
Guds barn får när de förhärligas. Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor.
Rom 8:19–22
Från bibelns första bok till Uppenbarelsebokens himmelska vision lever dessa perspektiv.
Allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet och allt som finns där
hörde jag säga: Den som sitter på tronen, honom och lammet tillhör lovsången och äran och
härligheten och väldet i evigheters evighet. Upp 5:13
Kanske tänker vi att det är bara vi människor som kommer att stå där inför tronen och lova
Gud men här får vi tänka om. Hela Guds skapelse finns med. Frälsningen och försoningen
gäller allt skapat.
En annan viktig byggsten är frågan om lärjungaskap. WWJD – vad skulle Jesus göra, var
en vanlig text på unga kristnas armband för några år sedan. Vad innebär efterföljelsen som
lärjunge i klimatförändringarnas tid? Grunden för den efterföljelsen finns i vårt uppdrag att
vara goda förvaltare av skapelsen.
Några av de formuleringar som Jesus själv använde för att ge oss en sammanfattning av sitt
budskap är mycket relevanta i förhållande till klimatförändringarna. Du skall älska din nästa som dig själv. Matt 22:39 och Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall
ni också göra för dem, Matt 7:12, räcker långt som vägledning och utmaning för oss.
guds hushåll byggs av skapelserättvisa
3
Ytterligare en byggsten är den profetiska.
Profeterna i Gamla Testamentet hade den otacksamma uppgiften att tala sanning. Oftast
handlade det om förtryck av svaga och utsatta, dyrkan av Mammon och makten.
Ni som trampar på den fattige och tar hans säd i skatt: ni bygger hus av huggen sten, men ni
skall aldrig bo i dem, ni planterar härliga vingårdar, men ni skall aldrig dricka vinet.
Ty jag vet att era brott är många och era synder otaliga, ni som förtrycker oskyldiga och tar
mutor och hindrar de fattiga att få sin rätt. Amos 5: 11-12
Dyrkan av Mammon som blivit en grund för vårt ohållbara konsumtionssamhälle är ett
mycket aktuellt perspektiv i klimatförändringarnas tid.
Paulus skriver i Romarbrevet att skapelsen väntar på den stora befrielsen. Hoppet är knutet
till människan, till människans omvändelse och befrielse. Mänskligheten kan inte ensam
räddas medan resten av den skapade världen går under. Ekologisk rättvisa kan inte skiljas
från frälsning, och frälsning kan inte komma utan en ny ödmjukhet som respekterar behoven hos allt liv på jorden.
På det nationella planet tycks det vara ok att vi förbrukar mer än våra tillgångar och att vi
lever på resurser – lånade eller stulna – från den fattiga delen av världen och våra barnbarn.
Kyrkan har allt från sin födelse talat om skuld och försoning men hur hanterar vi den här
skulden? Vi behöver bli befriade till skulden för att kunna befrias från den!
Vem kan ge förlåtelse och finns det försoning? Vad betyder det att göra bättring?
Att göra bättring har i alla tider betytt att göra om och att göra rätt!
Kyrkans bidrag i klimatkrisens skugga kan vara att stå för hopp. Kristen tro är inte en flykt
undan oron, för den är berättigad, men tron ger oss redskap i ett trotsigt hopp som har sin
grund i uppståndelsens verklighet.
I hoppet är vi räddade... Om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi uthålligt. Rom 8: 24.
Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde. Rom 4:18. Men hoppet är
inte en positiv känsla om att det nog kan gå… Hoppet syns bara i handling!
I bön och handling för miljön och klimaträttvisa står vi tillsammans med andra kyrkor och
kristna traditioner. Så här säger Sveriges Kristna Råds styrelse:
I botten finns en gemensam övertygelse inom de kristna traditionerna om att Gud älskar och
värnar skapelsen och verkar för dess framtid. Att förstöra skapelsen är att bryta mot Guds
vilja.
Nu är Guds och vår tid!
Hans-Erik Karlsson, Equmeniakyrkans representant i Sveriges
kristna råds (SKR) hållbarhetsgrupp
Tankar om tron, skapelsen och utmaningar till kyrkan
Equmeniakyrkan har en Policy för Fred och omställning till en hållbar värld. Varför?
•
Balansen i kretsloppet – grunden för livet förändras med för mycket CO2 och växthusgaser. Även kyrkan må bidra till att återställa balansen i kretsloppet.
guds hushåll byggs av skapelserättvisa
4
•
Nödrop till världsvida kyrkan från missionsländer som drabbas av torka, översvämningar
och extremväder – främst på grund av CO2-utsläpp i den rika världen. Klimaträttvisa är
målet och svaret på dessa nödrop.
•
Bibeln säger: Frälsningen i Jesus Kristus stannar inte vid förlåtelsen; den omfattar även
hela skapelsens frälsning.
•
Leva klimatvänligt och skapa opinion gör skillnad
•
En process. Att bestämma sig för ”Fred och omställning till en hållbar värld” tar tid. Jag
har i mitt yrke arbetat med Miljö, Klimat, Rättvisa och även Fred inom lantbrukssektorn.
MKR-gruppen i Västra distriktet och SKRs klimat- och hållbarhetsgrupp har hjälpt mig
att landa i EKs freds- och hållbarhets policy som innefattar mig själv som kristen, samt
Equmeniakyrkans alla led; internationellt, nationellt, regionalt och lokalt.
•
Equmeniakyrkan söker inspirera. Det finns en handlingsplan och en hållbarhetsgrupp som
hjälper till. Klimat och hållbarhet var tydlig i Vårgårda mötes utfrågning av partiledarna.
Seminarier på Almedalen. Skapelsetid. 444 ledarutbildning i Väst. Gudstjänster, studiecirklar om fred och hållbarhet på många platser i vårt land- och härpå kyrkokonferensen.
I Väst ”Föreningen tre Gårdar arbetar skapelsevänligt.
•
SKR:s arbetsgrupp ”Klimat och Hållbar utveckling”. Inspiratör och ledstjärna där alla
kyrkor ingår. SKR ”Värna den jord som Gud älskar”, SKR-skrift som hjälper oss in i vad
bibeln säger om skapelsen och vår tro.
Fred och Hållbarhet hör ihop. Rättfärdig fred – att ställa om:
•
Fred i samhället så att ingen behöver vara rädd
• Fred med jorden så att livet kan fortsätta
• Fred på marknaden så att alla kan leva med värdighet
• Fred mellan folken så att människors liv kan skyddas
Frälsningen i Jesus Kristus stannar inte vid förlåtelsen; den omfattar även hela skapelsens
frälsning. Mitt viktigaste argument – en ny frälsningsupplevelse med Jesus Kristus som hela
skapelsens frälsare. Något ingen kan ta ifrån oss.
Att samtala vidare om
• På vilket sätt märks klimatfrågan i den gudstjänst du deltar i – i sång, bön, bibelläsning,
predikan etc.?
• Hur kan du och din församling samverka med ”människor av god vilja” på den ort där ni finns?
Materialtips att jobba vidare med
En skapelsevänlig församling (Bilda)
Värna den jord som Gud älskar (SKR:s skriftserie nr 18)
Fred är vägen till Fred (KG Hammar, SKR och Marcus förlag)
Att slå följe för fred. Åtta röster om tro och handling (SKR och Marcus förlag)
ACT Now; http://www.diakonia.se/Engagera/Kampanjer-och-aktiviteter/klimatkampanj-act-now-for-climate-justice/
http://www.skr.org/material/
http://www.diakonia.se/klimatteologi
http://equmeniakyrkan.se/var-mission/kyrkan-i-varlden/fred-och-rattvisa/
Version 8 juni
guds hushåll byggs av skapelserättvisa
5
En samtalsmodell för studiecirkel
Samtalsledare och spelregler
Någon i gruppen håller i samtalsstrukturen och tiden, så att alla får utrymme och allas erfa­
renheter tas tillvara.
Innan gruppen startar enas man om spelregler för samtalet. Spelregler som brukar bidra till
att skapa ett öppet och lärande samtal är:
• Det personliga vi delar stannar i gruppen.
• Det är ok att prova tankar och att ändra sig.
• Man har rätt att vara tyst.
• Alla talar i jagform.
• Alla hjälps åt alla hålla tidsramarna.
• Alla bidrar med sitt perspektiv och värdesätter att få ta del av andras.
En samtalsmodell för studiecirkel
En studiecirkel kan läggas upp med hjälp av samtalsmodellen som beskrivs nedan. 1,5 h–2 h
är en lämplig tid för samlingen.
• En inledande runda, ca 20 min.
• Gemensamt samtal, ca 60 min.
• Avslutande runda, ca 10 min.
Tidsangivelserna är ett förslag och kan anpassas efter gruppen.
Börja gärna med ett enkelt drop-in-fika och småprat en stund innan cirkeln startar. Det ger
alla möjlighet att landa i gruppen.
Samtalsmodellen
En inledande runda där man kan prova sina tankar
Börja med en runda där var och en får möjlighet att berätta vad som rör sig i tanke eller känsla
just nu. Det kan vara en fundering utifrån det ni läst eller på annat sätt tagit del av inför samlingen. Det kan också vara reflektioner över en händelse som anknyter till ert tema för studiecirkeln.
Var och en får 3–4 minuter till sitt förfogande. Det är alltid ok att passa, att låta ordet gå
vidare om man inte vill säga något.
(Första gången man möts kan den inledande rundan vara mer personlig så att man lär känna varandra i
gruppen. Man kan till exempel berätta något från sitt eget liv och varför man valt att delta i studiecirkeln.)
Använd gärna ett föremål att hålla i för den som berättar, en sten eller något annat som är
avstressande att hålla i. Föremå­let markerar vem som har ordet och när en person berättat
klart går föremålet och ordet vidare till nästa.
I rundan får var och en berätta utan att bli avbruten. Syftet är att man ska få sätta ord på
och prova sina tankar, utan att behöva förklara och försvara. Samtidigt tränar man sig att
lyssna och ta in olika perspektiv.
guds hushåll byggs av skapelserättvisa
6
Inget samtal förs kring den inledande rundan, om inte personen själv för in det i det efterföljande gemensamma samtalet.
Gemensamt samtal
När rundan är klar öppnar ni för ett gemensamt samtal utifrån det bibelstudium som ni läst
och de samtalsfrågor som finns i materialet. Starta gärna samtalet med en fråga, till exempel:
Är det något speciellt du fastnade för i det du läste? Hur knyter det an till livet och dina
erfarenheter?
Mötte du några nya perspektiv? Hur tänker du kring det?
Gjorde du någon ny upptäckt eller insikt? Hur kan du använda dig av det?
Ett alternativ kan vara att någon i gruppen inleder samtalet med en reflektion som anknyter
till temat. Andra inspel i samtalet kan till exempel vara litteratur, film, bilder, artiklar eller
musik som berör ert samtalsämne.
Avslutande runda
Avsluta samlingen med en runda där var och en har möjlighet att säga något kort om dagen,
till exempel:
Det här bär jag med mig från idag…
Något jag skulle vilja veta mer om…
Jag skulle vilja samtala vidare om…
Någon gång kan det vara bra att reflektera över hur man arbetar tillsammans och anknyta
till de spelregler som gruppen bestämt. Vad fungerar bra? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?