Mer himmel
5 februari 2017
Vad ska med?
Har du något minne av en flytt? Allt som skall packas
ned och allt som skall slängas. Du kanske har minnen
av att du funderade på om den där gamla soffan
verkligen skulle med in i det nya boendet? Eller hur
du omsorgsfullt packade ned ditt finporslin som
verkligen skulle få ha en hedersplats i det nya
hemmet! I den första predikan från
Uppenbarelseboken 21:1-22:5 tittade vi på vad som
inte skulle med in i den nya skapelsen. I denna
predikan fokuserar vi på det som ska med.
Våra kroppar!
Det urkristna hoppet är kroppens uppståndelse! Vi är
kropp och vi kommer att vara kropp i evighet. Vi
kommer inte vara ”själar” eller ”andar” i den nya
skapelsen utan förkroppsligade personer. I
Uppenbarelseboken står det om uppståndelsen i
kapitel 20. Paulus skriver i Fil 3:21: ”Vi väntar på
den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han
skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att
den blir lik den kropp han har i sin härlighet”
Grunden för kroppens uppståndelse är Jesus
uppståndelse. Hans kropp är den första
uppståndelsekroppen.”Jesus är den förstfödde från
de döda!” (Kol 1:18) Den uppståndne Jesus var
densamma som den Jesus lärjungarna var med innan
korsfästelsen. De kände igen både hans kropp och
hans karaktär. Ändå var uppståndelsen mer än ett
uppväckande av en kropp. Jesus återvände förändrad,
han hade uppstått för det kommande livet. Så är det
med oss, vi kommer vara desamma men också
genomgå en radikal förändring. Gud kommer
förvandla vår mottaglighet för sjukdom och död, till
odödlighet. Gud kommer att utrota vår synd och
ersätta den med Kristuslikhet.
Våra namn!
Våra namn ska med! De ska inte falla i glömska. Upp
21:27: ”Aldrig skall något orent komma in där /…/
bara de som Lammet har skrivna i livets bok.” Vårt
evighetshopp är inte nirvana, själens vila eller
utslocknande. Vi kommer att känna igen varandra. I
Matt 8:11 talas det om den stora festen då vi kommer
äta tillsammans med Abraham, Isak och Jakob. De
kommer finnas med på festen och alla de som har
sina namn skrivna i livets bok.
Allt dyrbart och härligt!
Gud är en Gud som skapar. Vi läser i
skapelseberättelsen att Gud har bjudit in oss att vara
medskapare. Människan fick ett ansvar att ta hand om
skapelsen. Gud har lagt ned så mycket skapande kraft
i oss människor. Med våra ord kan vi lyfta upp
varandra. Med våra handlingar kan vi bära varandra.
Vi kan skapa rättvisa! Vi får stå på den svages sida.
Vi har förmåga att skapa skönhet, musik, konst och
dans! Det finns så mycket gott som vi kan göra med
våra liv! Jesus uppmanar oss att fylla flyttlådorna
med detta sköna och goda i Matt 6:20: ”Samla skatter
i himlen, där varken mal eller mask förstör och inte
tjuvar bryter sig in och stjäl.” Johannes säger något
liknande i Upp 21:24-26 ”… Jordens kungar kommer
med all sin härlighet till den staden /.../ Och allt
dyrbart och härligt som folken äger skall föras dit.”
Gud kommer inte slänga all världens konst, skönhet
och uppfinningsförmåga på skräphögen. Gud är vår
fader som älskar sina att se sina barn skapa och göra
gott. Som en förälder som sparar sina barns
teckningar så samlar Gud allt detta goda i sina
flyttlådor. Och skapandet kommer att fortsätta. Det
kommer inte vara tyst och stilla i den nya skapelsen.
Kreativiteten kommer att fortsätta.
Jorden!
När vi läser Bibelns sista kapitel bibeln kanske vi
förväntar oss en rörelse bort från jorden. En gigantisk
emigration till en annan ljusare värld. Men
Uppenbarelseboken har inte den rörelsen! Rörelsen är
från himlen till jorden. Det himmelska komma ner ur
himlen till jorden. (Upp 21:2, 10) Guds tron, Guds
närvaro flyttas ned till jorden. Nu har himmel och
jord åter funnit varandra.
Guds egen skapelse längtar efter denna dag. I
Romarbrev 8:19, 22 läser vi om detta: ”Ty skapelsen
väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras.
/.../ Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i
födslovåndor.”
Avslutning
Vårt evighetshopp påverkar våra liv här oss nu.
Samtala om hur detta som ska med påverkar ditt sätta
att leva.
- Kroppen
- Våra namn
- Allt dyrbar och härligt
- Vår jord
