Kristi Himmelsfärds dag 1 maj 08 7.00 Granan Joh. 17:1-8
Rabbi Mosche var från Kobryn. Han kom en gång till Ruzhin för att hälsa
på en god vän. Vännen förde rabbi Mosche till sitt barn för att rabbin skulle
välsigna barnet. Rabbin räckte barnet en rubel och bad:
”Säg mig var Gud bor?” Då vände sig barnet istället till sin pappa och sa:
”Pappa, jag ger två rubel till den som kan säga mig var Gud inte bor.”
Kristi Himmelsfärdsdag ger oss föreställningen att Gud bor i himlen.
Lärjungarna såg hur Jesus lyftes uppåt och försvann i ett moln.
Av häpnad kunde de inte slita blicken från den märkliga synen.
Likt förstenande statyer stod med ansiktet uppåt. Två män i vita kläder
löste dem då ur förtrollningen. Bilden av Gud långt bortom stjärnorna hade
ändå etsat sig fast i deras minne. Fortfarande är språket i sånger och texter
ofta låsta till att Gud bor i himlen. Kanske barnets fråga om var Gud inte
bor kan öppna oss för ett djupare perspektiv.
Kan Gud bo på mer ställen än i himlen?
Jesus ber: ”Fader, förhärliga din son.” Det är en bön om att få vara hos
Gud, Gud som bor överallt och ingenstans.
Lärjungarna på himmelsfärdsberget kunde totalt ha brutit samman, när deras
bäste vän inte längre stod med fötterna på jorden. På något förunderligt sätt
hade himlen och jorden i ett ögonblick smält samman till en ljusglimt inom
dem. Anders Frostensson fångar det med orden: ”Guds härlighet oss styrka
ger och glädje och uthållighet att lovsjunga.”
Hemligheten kanske göms i att Jesus omsluts av den närvaro
som inte finns högt i skyn utan bor mitt ibland oss.
1. Därför kan Guds härlighet för det första ge oss styrka från Skapelsen.
”Jag har uppenbarat ditt namn,” säger Jesus. ”Se på blommorna och
fåglarna, hur Gud har omsorg om dem,” påpekar han. Guds namn finns
inskrivet i allt levande. Det påminns vi särskilt om idag när Kristi
Himmelsfärds dag infaller samtidigt med allt vårfirande över vårt land.
Även om Guds namn sällan nämns i vårtalen anar nog många en gudomlig
beröring från den varma vårvinden, från fåglarnas glada sånger,
från trädens skira grönska, från de prunkande vitsippsbackarna och från
barnen som sparkar boll och spelar kula.
Har du hört talas om Franciscus. Han föddes på 1100-talet. I unga år bröt
han med sitt liv i sus och dus. Istället blev han Guds lille fattige som hjälpte
folk och spred glädje. I tacksamhet över skapelsen kunde han ta upp stenar
och gräs från marken och kyssa dem. Nästan blind, utarbetat och med
hemska magsmärtor skrev han solsången. Han prisar Gud för solen och
månen, vinden, vattnet och jorden. Mitt i all misär älskade han blommorna,
träden och fåglarna. Vi kan likt Franciscus hämta styrka från Skapelsen där
Gud uppenbarar sin närvaro.
2. Guds härlighet kan för det andra ge styrka från spåren.
”Jag har gett dem ”Orden,” säger Jesus. Orden gör honom närvarande.
Med sitt ord och sitt liv gestaltar han att Gud bor mitt ibland oss.
Inom sig bär hans vänner minnesbilder av allt han sagt och gjorde.
Outplånliga spår finns inpräntade i deras hjärtan av en obeskrivlig kärlek.
Spåren deras vän lämnade efter sig berör, hjälper och stöttar än idag.
I tisdags mötte jag en biskop från Tanzania på besök i Karlstad. Varje söndag
kom 600 till första gudstjänsten och 1000 till den andra i hans kyrka.
”De skulle inte komma om de inte kände sig berörda av Jesus Kristus,”
menade han. Kristus hade gjort nedslag i deras verklighet inte bara i ord utan
också i kyrkans brottning med fattigdomen och HIV-Aids. Nu vill vi inte bara
ta emot bistånd från Sverige utan också dela med oss av vår tro, sa biskopen.
På tåget hem från Karlstad satte sig en man med arabiska drag bredvid mig.
Trots att han hade en vänlig utstrålning och talade bra svenska undvek jag
samtal. Strax före Öxnered måste jag tränga mig förbi. Då glimmade ett stort
vackert guldkors till som han bar på bröstet.
Kan jag ha suttit bredvid Kristus utan att märka det?
Vi kan hämta styrka från spåren av Jesu närvaro i ord och handling.
3. Guds härlighet kan till sist ge oss styrka från sändningen.
”Jag har gett dem tron på att du har sänt mig,” säger han.
På himmelsfärdsberget får lärjungarna missionsuppdraget:
”Gå ut och gör alla folk till lärjungar.” Uppgiften gav dem nytt innehåll i
livet. Mycket motstånd och svårigheter väntade. Övertygelsen att de skulle
göra gott och att Kristus var med dem gav mod och mening.
Lee Oo Jung föddes 1923 i Korea. I protest mot att pappan ville gifta bort
henne blev hon kristen. Det kristna budskapet tände hennes okuvliga
engagemang för kvinnorna. En gång valde hon bort sitt arbete som professor
för att stödja kvinnorörelse. Det ledde till stort lidande. En annan gång
hamnade hon i fängelse och var svartlistad för sin kamp för mänskliga
rättigheter och demokrati. Vid hennes död skrev en vän om henne: ”Lee OO
Jung följde Guds ord och gav sig själv för sitt land, kvinnorna och de
förtryckta.” Vi kan hämta styrka av sändningen från Jesus att göra gott.
Guds härlighet oss styrka ger och glädje och uthållighet att lovsjunga. Amen.
