Elevernas lust att lära matematik

advertisement
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Elevernas lust att lära matematik
Fem lärares syn på undervisningsutformning och
elevdelaktighet i denna utformning
Students’ desire to learn mathematics
Five teachers’ views of teaching formation and student participation
in this formation
Kenan Babovic
Lärarexamen 210hp
Examinator: Per-Eskil Persson
Matematik och lärande
Handledare: Sverker Aasa
Slutseminarium 2011-01-18
2
Sammanfattning
Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val av
undervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik.
Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser att
undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare ser
på att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. För
att få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua
lärare i grundskolans tidigare år.
Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av min
undersökning
pekar
mot
att
matematikundervisningen
bör
bestå
av
varierande
undervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser att
variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att
eleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på att
varierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven ska
utveckla ökad lust att lära.
Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, något
som av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att eleverna
ännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut. Alla lärare anser dock att eleverna skulle
kunna göras mer delaktiga på olika sätt. Fördelarna som de flesta lärare ser med att eleverna
görs delaktiga är att eleverna skulle kunna finna lektionerna mer roliga och intressanta.
Vikten av undervisningens utformning och elevdelaktighet men framförallt lusten att lära är
något som jag hoppas kunna ta med mig till mitt framtida yrke som lärare.
Nyckelord: lust att lära, delaktighet och varierande undervisningsformer.
3
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1. Inledning
6
1.1Syfte
7
1.2 Frågeställningar
7
2. Metod
8
2.1 Val av ansats
8
2.2 Urval
8
2.3 Tillförlitlighet och bortfall
9
2.4 Genomförande och bearbetning
9
3. Litteraturgenomgång
11
3.1 Styrdokument
11
3.2 Lust att lära
13
3.2.1 Första kontakten med matematik
13
3.2.2 Meningsfull matematik
15
3.2.3 Tilltro till egen förmåga
16
3.3 Varierande undervisningsformer
17
3.4 Elevernas delaktighet gällande undervisningens utformning
19
4. Resultat
21
4.1 Undervisningsutformningens påverkan på lusten att lära
21
4.1.1 Varierande undervisningsformer
21
4.1.2 Kreativitet
23
4.1.3 Meningsfull matematik och förståelse
24
4.2 Delaktighet och lust att lära
24
5
5. Diskussion
27
5.1 Undervisningsutformning och lust att lära
27
5.1.1 Varierande undervisningsformer
27
5.1.2 Kreativitet
29
5.1.3 Meningsfull och användbar matematik
30
5.2 Elevernas delaktighet i undervisningsutformning
31
5.3 Fortsatt forskning
32
5.4 Avslutning
33
Referenser
34
Bilaga 1 Intervjumall
Bilaga 2 Sammanställning av intervjuer
6
1. Inledning
Vilken elev man än frågar om vad de gillar mest med skolan, kan man nästan vara säker på att
eleven kommer att ha vissa skolämnen som den föredrar framför andra. Elevens skolgång
börjar med att lära genom lek och alla ämnen känns roliga, eleven hinner knappt reflektera
över vilket ämne den lär sig. Gemensamt för alla ämnen är att eleven har en lust att lära, att
prova sig fram. Vad är det som gör att eleven har en lust att lära och hur kan denna lust
bevaras?
Men ibland försvinner lusten... Att elever inom grundskolan senare skolår inte har samma
positiva inställning till matematiken som när de var yngre är många lärares uppfattning och
påvisas även i en undersökning från skolverket (Skolverket 2003). Samma undersökning visar
att matematik, som skolämne, anses vara det tråkigaste och svåraste ämnet bland elever i
grundskolans senare år (Skolverket 2003). Den första kontakten med matematiken som gjorde
eleven intresserad och skapade en lust att lära har ersatts av trötthet och ovilja. I stället för att
fokusera på vad som gör att lusten att lära försvinner, började jag undra hur lusten att lära
skapas och vilken roll lärare har i denna process.
För att besvara dessa frågor valde jag att intervjua lärare som undervisar i matematik i
grundskolans tidigare år, med avsikt att undersöka vad de anser påverkar elevernas lust att
lära. Jag valde att fokusera på lärarens syn kring hur olika undervisningsformer samt
elevdelaktighet påverkar elevens lust att lära. Anledningen till att jag valde att intervjua lärare
är för att det är dessa som arbetar för att fullfölja de mål som finns skrivna i läroplaner och
kursplaner. Exempelvis framgår det av läroplanen LPO 94 att skolan ska sträva efter att
eleverna utvecklar en lust att lära sig (Skolverket 2006). Hur detta ska åstadkommas står inte
beskrivet, ansvaret lämnas över till lärare att hitta ett lämpligt sätt. Trots detta är det viktigt
för lärare att veta hur lusten att lära skapas och kan behållas.
Denna uppsats kommer att beskriva hur en grupp lärare resonerar kring elevernas lust att
lära och hur lusten påverkas av undervisningsutformning och elevdelaktighet.
7
1.1 Syfte:
Syftet med undersökningen är att kartlägga hur lärare i grundskolans tidiga år upplever att
undervisningens utformning och elevdelaktighet i denna utformning påverkar elevens lust att
lära sig matematik.
1.2 Frågeställningar:
1. Hur anser fem lärare inom grundskolans tidigare år att matematikundervisningen bör
utformas för att öka elevernas lust att lära sig matematik?
2. Hur anser lärarna att elever kan göras mer delaktiga gällande matematikundervisningens
utformning och vilken påverkan, anser lärarna, att denna delaktighet har gällande elevernas
lust att lära?
8
2. Metod
2.1 Val av ansats
Jag valde att göra en kvalitativ undersökning baserad på samtalsintervjuer med lärare.
Anledningen till att jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning är att jag hade en
önskan att kunna föreställa mig hur lärare tänker när de väljer undervisningssätt och vad som
gör att de tänker på det sättet. För att kunna göra detta, ville jag inte vara begränsad av
svarsalternativ som man får med en kvantitativ undersökningssätt. Enligt Trost (2005)
erbjuder en kvalitativ studie möjlighet att få en djupare förståelse för hur lärare resonerar och
hitta mönster som kan hjälpa oss förstå deras resonemang.
Vid samtalsintervjuerna valde jag att utgå ifrån en intervjumall (se bilaga 1) som jag
sammanställde utifrån mina frågeställningar, som i sin tur grundas i valet av syfte med
undersökningen. Intervjumallen fanns till hands för mig för att hålla fokus på syftet med
undersökningen, men jag ville även ha utrymme för följdfrågor om sådana skulle uppstå
under samtalet. Intervjumallen kan inte ersätta de spontana frågorna som äger rum i en dialog.
Mallen användes även för att lärare skulle kunna gå igenom frågorna innan intervjun och se
om de känner att de kan besvara dessa frågor.
2.2 Urval
De tillfrågade lärare skulle ha bakgrund som lärare vid grundskolans tidiga år och vana vid att
undervisa i matematik. För att komma i kontakt med lärare som skulle överensstämma med
urvalet, kontaktade jag fyra skolor i Malmö, alla i samma stadsdel. Vid första kontakten i
9
skolan, lämnade jag in skriftlig beskrivning av undersökningens syfte och frågeställningar.
Personer som var intresserade skulle sedan ta kontakt med mig via mail eller telefon för mer
information om intervjun och bokning av tid för intervju. Jag fick sammanlagt kontakt med
nio lärare som kände att de passade in i beskrivningen och hade möjlighet att intervjuas. Efter
att ha lämnat ett exempel av intervjufrågor till dessa lärare var det slutligen fem av dem som
kände att de kunde svara på frågorna.
Anledningen till att jag valde att intervjua lärare är för att det i kursplanen för matematik
framgår att elever ska göras delaktiga i undervisnings utformning och att skolan ska motivera
till lust att lära hos elever (Skolverket 2000). Samtidigt beskriver Erkki Pehkonen att det
mestadels är lärare som bestämmer hur undervisningen ska bedrivas (Pehkonen, 2001).
2.3 Tillförlitlighet och bortfall
Intervjupersonerna skiljer sig åt när det gäller ålder och arbetslivserfarenhet. Denna
undersökning representerar inte alla lärare och deras syn på undervisning i matematik men det
var inte heller min avsikt med urvalet. Avsikten var att undersöka hur lärare som undervisar i
matematik i grundskolans tidiga år anser att utformning av matematikundervisning och
betydelsen gällande elevernas delaktighet samt hur dessa kan påverka elevernas lust att lära
sig matematik.
Endast en av lärarna ansåg att hon inte hade möjlighet att träffas med anledning av
arbetsmiljö (tidsbrist) och valde att svara på frågorna via mail. Detta påverkade självklart
resultatet av svaret då jag inte hade möjlighet att ställa följdfrågor eller förtydliga vad hon
menade.
2.4 Genomförande och bearbetning
Efter att jag hade kommit i kontakt med alla fem lärare bestämde vi på telefon tider för när
intervjuerna skulle genomföras. Alla lärare informerades på nytt vad de skulle informeras om
och att resultatet av intervjuerna skulle användas i en uppsats. Samtliga lärare blev
informerade om att deras intervjusvar skulle behandlas konfidentiellt.
10
Alla lärare tillfrågades var de skulle vilja genomföra intervjun, begränsningen bestod i att
det måste vara en plats där vi inte kommer att bli störda. Fyra intervjuer genomfördes i
skolorna, i enrum och efter att lektionerna var slut för dagen för att skapa en lugn miljö för
både lärarna och mig som intervjuare. I tre av fallen var platsen för intervjun ett klassrum som
användes för mindre grupper och det fanns inte möjlighet att titta in. I det fjärde fallet
genomfördes intervjun i klassrummet där läraren brukar ha lektioner, men efter det att
undervisningen tog slut, så att vi inte blev störda. Trots detta var det en lärare som kom in
under intervjun vilket ledde till att vi tog en paus i inspelningen under några minuter.
Alla intervjusamtal spelades in och transkriberades i sin helhet. Utifrån transkriberingen
sammanställdes resultaten och vissa citat skrevs också med i resultatdelen för att tydligare
redovisa och göra för lärarens åsikter gällande frågeställningar. Resultatet redovisades och
analyserades utifrån litteratur i ämnet för att hitta likheter och skillnader mellan lärarnas
uppfattningar och forskningsresultat.
11
3. Litteraturgenomgång
Skolverket visar i en samtalsguide i matematik Matematik – en samtalsguide om kunskap,
arbetssätt och bedömning (2007a) att några av faktorer som påverkar elevers lust att lära är
självtillit, varierad undervisning, behov av begriplighet och möjlighet till delaktighet och
påverkan. Dessa faktorer kommer att behandlas i litteraturgenomgången när begreppet lusta
och lära behandlas utifrån forskning och styrdokument i form av läroplan och kursplan.
Litteraturgenomgången behandlar också varierande undervisningsformer och hur dessa kan
implementeras i undervisningen samt vilka fördelar det finns med att variera undervisningen,
behandlat utifrån forskningsresultat och med fokus på att väcka lust att lära hos elever.
I litteraturgenomgången tas även upp hur forskning samt styrdokument ser på vikten av
elevernas delaktighet i undervisningsutformningen samt hur denna skulle kunna påverka
elevernas lust att lära.
3.1 Styrdokument
Vad eleverna ska lära sig i matematik påverkas av vad som står skrivet i läroplaner och
kursplaner. I Läroplan för grundskolan 1962 lades fokus på vikten av att eleverna ska kunna
räkna ut resultat bland annat algebrauppgifter medan fokus skiftade till förståelse av
matematiken i och med efterkommande gemensamma läro- och kursplan Lgr 80. Tanken att
det är viktigt att förstå matematiken och inte endast kunna räkna ut resultat finns även i
dagens läroplan och kursplan i matematik (Skolverket 2007b).
Riktlinjer för matematikundervisning i skolan framgår av styrdokument, i första hand
genom läroplanen, Lpo94, och den kompletterande kursplanen i matematik. Läraren utformar
lektionerna med utifrån mål och riktlinjer i dessa dokument.
I kursplanen för matematik framgår det att utbildningen syftar till att utveckla elevens
12
intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och
uttrycksformer. Den skall också ge eleven möjlighet att … uppleva den tillfredsställelse och
glädje som ligger i att kunna förstå och lösa problem.” (Skolverket 2000 s. 4)
Av citatet ovan framgår det att känslorna för ämnet är knutna till resultat, det vill säga att
kunna förstå matematiken och lösa matematiska uppgifter. I kursplanen i matematik framgår
det även att utformning av undervisningen påverkar om eleven kommer att finna matematiken
intressant men även om hur eleven kommer att uppfatta sig själv som utövare av matematik
och sin förmåga att lära sig matematiken och använda sig av den (Skolverket 2000). Samma
tanke framkommer från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, det vill säga att ”skolan
skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt
att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, …, lär sig att utforska, lära och arbeta både
självständigt och tillsammans med andra.” (Skolverket 2006 s 8)
Skolan ska även ansvara för en harmonisk utveckling hos eleverna och Lpo 94 menar att
detta kan åstadkommas genom att innehållet och arbetsformer under undervisningen varierar
men även att undervisningen anpassas efter eleverna och deras förutsättningar. Lärarna ska
utgå ifrån elevernas förutsättningar, behov och erfarenheter i undervisningens utformning och
organisera arbetet så att eleven utvecklas samt stimulera eleverna till fortsatt utveckling av
deras förmåga (Skolverket 2006).
Enligt nuvarande läroplan (Lpo 94) är en viktig del av harmonisk undervisning att eleverna
ges möjlighet att prova sig fram och utforska i undervisningen. Framförallt de yngre eleverna
ska ges möjlighet att leka då detta hjälper eleverna att ta till sig ny kunskap. Därför är varierad
utbildningsform enligt kursplanen viktig, då eleverna som får prova sig fram till lösningar
finner matematiken mer meningsfull och lättare att förstå. Då utbildningen ska anpassas efter
individerna i klassen och deras behov blir lärarens ansvar att hitta ett undervisningssätt som
ska leda till positiv utveckling hos både elever med matematiksvårigheter och elever som har
lätt för matematik. Detta framkommer av både Lpo 94 och kursplanen för matematik.
Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att
nå målen för undervisningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
(Skolverket 2006 s 4)
Enligt Lpo 94 ska skolan sträva efter att varje elev får allt större inflytande över
utbildningen men även ta ansvar för studierna. De ska erbjudas möjlighet att påverka och vara
delaktiga. Hur mycket ansvar och delaktighet som eleverna ska få ska vara beroende av deras
mognad och utveckling. Eleverna ska enligt läroplanen göras delaktiga då det gäller arbetssätt
13
och innehållet i undervisningen. Bland annat kan denna delaktighet visa sig genom att
eleverna får vara med och planera och utvärdera undervisningen (Skolverket 2006).
3.2 Lust att lära
Skolverket har försökt beskriva begreppet lust att lära. När barn, ungdomar och vuxna skulle
beskriva känslan man har vid lust att lära talade de om glädje över att lösa och förstå
uppgifter som behandlas i skolans verksamhet och blivit involverade emotionellt,
intellektuellt och socialt. Eleverna berättade att deras lust att lära medföljde känslor som
glädje och lust att upptäcka samt lära sig mer (Skolverket 2003). Några faktorer som påverkar
en elevs lust att lära är tilltro till egen förmåga, behov av begriplighet och uppfattningen om
matematik. Behov av begriplighet kommer jag att skriva om i delen Meningsfull matematik
medan uppfattningen om matematik kommer att behandlas då jag skriver om första kontakten
med ämnet matematik. Tilltro till egen förmåga kommer jag att skriva om under egen rubrik.
3.2.1 Första kontakten med ämnet matematik
När barnet kommer till skolan på första skoldagen, har det redan använt matematik i sin
vardag men det är efter den första matematiklektionen som det enligt Erkki Pehkonen skapas
en uppfattning hos barnet om vad matematik är och hur kunskaper i ämnet ska införskaffas
(Pehkonen, 2001).
Hur barnet uppfattar sin första kontakt med matematik kan påverka vilken syn och vilka
attityder gentemot matematik barnet kommer att ha senare i livet. Därför är det viktigt att
satsa på att göra matematiken intressant för eleverna och uppmärksamma om eleven behöver
hjälp tidigt i utbildningen (Matematikdelegationen 2004). Detta är viktigt, inte minst för att en
eventuellt negativ uppfattning om matematik påverkar hur de kommer att lära sig
matematiken och hur man använder sig av den. Elever med en negativ uppfattning av
matematiken blir enligt Erkki Pehkonen också mer passiva i inlärningssituationer för att de
lägger mer vikt vid att minnas hur man ska lösa uppgiften än vid att förstå hur den ska lösas
(Pehkonen, 2001).
14
Elevernas uppfattning av matematik påverkas även av uppfattningar som finns i deras
omgivning. Skolverket (2003) hänvisar till skolverkets nationella utvärdering NU 03 som
visar att eleverna påverkas av sin omgivnings syn på matematik och inte minst lärarens.
Lärarens syn på matematik kommer att påverka hur eleverna ser på matematik, inte minst då
det är läraren som utformar undervisningen. Om läraren anser att det är roligt att utbilda
elever i matematik och ser matematiken som rolig, kommer detta att speglas i elevernas
upplevelser av matematik (Skolverket 2003). Detta bekräftas även av Erkki Pehkonen som
menar att om lärarens bild av matematik är att den handlar om att räkna, kommer detta att
påverka vad eleverna gör på lektionerna (Pehkonen, 2001).
Enligt Skolverket (2003) görs matematiken intressant och spännande i förskolan och
grundskolans tidiga år och då visar eleverna på stor lust att lära och prova sig fram.
Undervisningen varierar och mycket av arbetssättet är att prova sig fram, diskutera hur
uppgifterna ska lösas och prova det i situationer som elever känner igen. Denna metod anses
framgångsrik och enligt Skolverket lär eleven sig i samspel med sin lärare och andra elever att
använda matematiken i vardagssituationer (Skolverket 2003). Efterhand blir matematiken
mindre intressant för vissa elever i åk 4-5 då en del upplever matematik som det tråkigaste
ämnet. Detta skulle kunna beskrivas genom att ju äldre eleverna är desto mer räkning i boken
får de göra och allt mindre diskussioner i grupp och att använda matematiken i praktiken
(Skolverket 2003). Även Kullberg (2004) beskriver att lusten att lära minskar med åldern men
att den finns naturligt hos yngre barn. Lusten att lära kan enligt Kullberg (2004) påverkas
genom att skapa lustfyllda lärandesituationer där eleverna står i fokus.
Vad det är som gör att matematiken blir ointressant med tiden är svårt att fastställa. Kanske
är det som framgår av ovanstående exempel bristen på praktisk användning. Enligt Skolverket
(2003) och den nationella utvärderingen kan det dock också bero på att betygen börjar spela
allt större roll senare i grundskolan och att motivationen att lära sig ersätts av prestationskrav.
Den nationella utvärderingen gjord 2003 visar också att matematiken med tiden blir svår och
omotiverande då den inte längre leder till positiva utmaningar och i stället består av
repetitioner av redan erhållna kunskaper (Skolverket 2003). Hur kan man då göra för att
eleverna ska ha fortsatt lust att lära sig matematik?
Statens offentliga utredningar (SOU) lämnade över till Matematikdelegationen att utreda
hur matematiken skulle lyftas och de kom fram till att läraren bör försöka göra matematiken
intressant för eleverna för att väcka lusten att lära sig matematik och fördjupa de redan
befintliga kunskaper his eleverna (Matematikdelegationen 2004).
15
3.2.2 Meningsfull matematik
Begreppet meningsfull matematik avser i denna uppsats en uppfattning hos eleverna att de
kommer att ha nytta av det de lär sig, att de förstår varför de ska ha dessa kunskaper men även
att dessa kunskaper känns relevanta för dem i exempelvis ett framtida arbete eller utbildning.
Eleverna ska alltså känna att det finns en mening med att de lär sig matematik men även att de
lär sig använda dessa kunskaper i konkreta situationer, det vill säga i vardagslivet.
Förutom att ha fått en bra uppfattning om matematiken tidigt, är det viktigt att eleven
förstår vad den ska lära sig och att det finns ett syfte med det. Enligt matematikdelegationens
undersökning, Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens, är det genom att göra
matematiken meningsfull och begriplig som eleven lär sig testa dessa kunskaper även i andra
sammanhang. Delegationen menar att elever som upplever matematiken som svår och
obegriplig förlorar intresset till ämnet och förlorar även tro på den egna förmågan
(Matematikdelegationen 2004). Även Skolverket poängterar i sin kvalitetsgranskning Lusten
att lära – med fokus på matematik (2003) att det är viktigt att matematiken är meningsfull
redan då barnen är små för att barnen ska få tilltro till sin egen förmåga att lösa uppgifter.
Enligt Skolverket är det viktigt att matematiken man lär sig upplevs kunna användas i
verkligheten också. Därför anser Skolverket att det är viktigt att använda praktiska övningar i
matematiken (Skolverket 2003). Även Nilsson (2000) anser att det är av stor vikt att eleven
upplever matematiken som verklig och viktig, det vill säga att matematiken känns igen från
ens vardag men även att man känner att man behöver lära sig den. Detta anser hon vara viktigt
för att intresset ska kvarstå. En annan faktor som påverkar hur eleven ser på matematiken är
enligt Nilsson att eleven känner att frågan ”varför räknar jag detta” blir besvarad. De elever
som ställer denna fråga är de som inte ser meningen med räkningen, detta är en fråga som de
som finner uppgiften roligt aldrig kommer att ställa (Nilsson 2000).
Förutom att eleverna känner att de kan använda sig av matematikuppgifterna i verkligheten,
påverkas deras lust att lära av att veta när matematiken kan användas och vad den är bra för.
Genom att ha svar på dessa frågor, vet de också vad det finns för mening med att lära sig
ämnet och kan bli motiverade i sin inlärning. För att eleverna ska bli medvetna är det viktigt
att skolan ger dem möjlighet att förstå syftet med matematiken och vilka mål de förväntas
uppnå (Skolverket 2003).
16
Även Skolverkets rapport Attityder till skolan visar att om matematiken känns meningsfull
redan i början av skolan, kommer det att påverka om elever kommer att vilja fortsätta studier.
Detsamma gäller att de kunskaper som eleverna får genom sin skolgång är sådana som eleven
känner igen från sin vardag och som eleven kommer att kunna använda i verkliga situationer
(Skolverket 2006).
Enligt Nilsson (2000) har eleverna en önskan om att det man läser om ska kännas
meningsfullt. Om eleven känner att det man lär sig är meningsfullt ökar lusten att lära och
resultatet av det man har lärt sig utvecklas positiva och glada känslor (Nilsson 2000). Även
Skolverket (2003) beskriver i sin nationella undersökning NU 03 att elever får positiva
känslor när de lär sig. Bland annat nämns det att känslan att man lär sig och att man lyckas är
det som har en positiv påverkan på elevens lust att lära. När eleven känner att det har lyckats
blir eleven motiverat medan elever som känner att de har misslyckats förlorar motivationen.
Nilsson (2000) menar att det inte är sällan som eleverna får göra uppgifter som de inte ser
någon mening med, vilket leder till negativa upplevelser och påverkar elevernas emotionella
utveckling.
Elever som har lätt för matematik har en positiv attityd till ämnet medan de elever som
visar mindre positiv attityd är de som inte förstår matematiken (Skolverket 2003). Dessa
elever uttrycker att de önskar lära sig begriplig och relevant matematik. Därför anser
Skolverket att eleverna bör få uppgifter som är anpassade efter vad de klarar av och gör att de
känner sig motiverade men uppgifterna ska gärna vara lite svårare så att det ändå finns en
utmaning i att lösa dem (Skolverket 2003).
3.2.3 Tilltro till egen förmåga
Elevens lust att lära är beroende av att eleven känner att man klarar av uppgiften och att det
finns en mening med att lära sig detta. Självkänsla eller tilltro till egen förmåga skapas enligt
Stendrup (2001) i relationen mellan elev och lärare. Uppbyggnaden av självkänslan är enligt
Stendrup (2001) beroende av egen syn på förmågan men även på hur andra ser en. Även
Kullberg beskriver att det är i interaktionen med andra som tilltron till egen förmåga skapas
och denna tilltro är viktig för att eleven ska ha lust att lära. En positiv tilltro till egen förmåga
påverkar enligt Kullberg även elevens inställning till skolan och lärarna (Kullberg 2004).
Skolverket skriver att svenska elevers tilltro till förmåga att lära sig matematik har ökat.
17
Eleverna hade lust att lära sig och litade på sin förmåga att ta till sig ny kunskap (Skolverket
2007a).
Stendrup (2001) menar att upplevelsen av att man har svårt för matematiken påverkar ens
självkänsla. Detta gör det svårt att ha en positiv syn på matematiken. Enligt
matematikdelegationens rapport Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens kan man
öka elevernas motivation och tilltro till egen förmåga i matematiska situationer, genom att
tidigt erbjuda stöd till elever med matematiksvårigheter (Matematikdelegationen 2004).
Dåliga resultat i skolan leder till att eleven utvecklar dåliga känslor för matematiken, vilket
påverkar dennes tilltro till egen förmåga (Skolverket 2003).
3.3 Varierande undervisningsformer
Med begreppet varierande undervisningsformer avser jag matematiklektioner som inte
utformas på samma sätt. I begreppet varierande undervisningsformer ingår faktorer som
läroböcker, läxor, skolböcker, undervisningssätt i form av teman och integrering med andra
skolämnen. Begreppet kommer i uppsatsen inte att innefatta grupparbete och individuellt
arbete då de intervjuade lärarna inte nämnde dessa arbetssätt då de tillfrågades om varierande
undervisningsformer. Begreppet varierande undervisningsformer anser i denna uppsats
variationen av olika sätt att förmedla kunskap under undervisningen men även olika sätt att
bearbeta denna kunskap ex genom diskussion.
Att matematiken uppfattas som intressant underlättar för att utveckla elevens matematiska
tänkande. Om läraren är medveten om detta och förstår att eleven har gränser för sitt
matematiska tänkande, kan läraren också hitta en undervisningsform som fungerar. Om
läraren har lyckats med uppgiften att väcka intresse, kommer eleven att utveckla goda
föreställningar om matematik vilka i sin tur ger eleven lust att lära (Skolverket 2003).
Enligt Erkki Pehkonen behöver elever uppleva olika sätt att lära sig och att variera mellan
praktiska övningar och att räkna i boken (Pehkonen, 2001). Även Skolverket undersökning,
NU03, visar att elever som har goda resultat i matematik och har lust att lära sig är de vars
lektionsutformning har varierat och där de har fått vara delaktiga och getts möjlighet att
utforska matematiken. I dessa fall har eleverna och läraren diskuterat sig igenom olika sätt att
tänka och lösa uppgifterna. När eleverna behövde hjälp, valde läraren att inte ge det rätta
svaret utan diskuterade med eleverna olika sätt att lösa uppgiften (Skolverket 2003).
18
Dagens utbildning består i stor grad av att eleverna arbetar på egen hand genom att räkna
uppgifter i boken. Skolverkets undersökning NU 03 uppger att 79 % av eleverna att de arbetar
enskilt varje eller nästan varje lektion (Skolverket 2007a). Räkning i matematikboken är ett
bra sätt att lära eleverna matematik, dock måste man enligt Berggren & Lindroth (2004)
undvika att låta räkneboken vara det enda redskapet. Enligt Berggren & Lindroth (2004) är
det viktigt att eleverna lär sig att förstå hur en uppgift ska lösas och varför och förebygga att
uppgifterna löses genom en mall, det vill säga att lösningssätt är samma som i läroboken, det
är bara siffrorna som varierar. Enligt matematikdelegationens undersökning Att lyfta
matematiken – intresse, lärande, kompetens bör syftet med läroboken i stället vara att den ska
vara ett stöd för läraren vid planering av lektioner, men för att innehållet ska vara intressant
för eleverna är det viktigt att lärare tar hänsyn till elevernas tidigare kunskaper
(Matematikdelegationen 2004).
Enligt Skolverket (2003) kan räkning i matematikboken varieras med andra
undervisningssätt i matematik genom att eleverna får lösa uppgifter i grupp och förklara hur
de har tänkt. På så sätt får de sätta ord på hur de har tänkt för att komma fram till lösningen
och ge andra personer i gruppen en idé om hur uppgiften kan lösas. I Skolverkets
undersökning NU 03 framkommer det att det förekommer färre gemensamma genomgångar
och gemensamma diskussioner i matematik än i andra teoretiska ämnen. Skolverket (2003)
skriver att kommunikation, argumentering i grupp samt möjligheten att prova sig fram i
matematik bör vara en del av undervisningen i matematik, men får inte genomslagskraft om
man ser på de arbetssätt som finns i skolan. En av följderna av detta kan vara att eleverna får
begränsad språk- och begreppsutveckling (Skolverket 2003).
Undervisningsformen bestäms enligt Erkki Pehkonen oftast av läraren. En lärares
uppfattning om hur man bäst lär sig matematik kan skilja sig från dennes lektionsutformning.
Exempelvis kan en lärare tycka att elever lär sig bäst genom en diskussion av uppgifterna men
ger dem i stället uppgifter i en räknebok. Detta handlar då inte om att lärare inte vill erbjuda
eleverna andra undervisningsformer utan att valet avgörs själv med anledning av brist på
resurser, exempelvis tidsbrist (Pehkonen, 2001).
Läraren bör enligt Skolverket (2007b) försöka utveckla intressanta problem som leder till
aktivitet där eleverna får möjlighet att argumentera och formulera lösningar. Matematiken
genom dessa övningar får en mening och eleverna kan känna att de utvecklar kunskap i
matematik. Eleverna lär sig även från sina kamrater och hittar nya sätt att lösa ett matematiskt
problem (Skolverket 2007b).
19
Elever som har roligt på lektionerna har större lust att lära sig. Enligt Berggren & Lindroth
kan ett sätt att göra matematiken rolig vara att ha laborationer och att eleven känner att den
kan knytas till ens erfarenheter i verkligheten (Berggren & Lindroth 2004). Även Ingvill M.
Holden beskriver att elever som uppfattar matematikundervisningen som rolig, kommer att
tycka om ämnet, trivas på lektionerna och även göra bättre ifrån sig på matematiklektionerna
(Holden, 2001).
Enligt Matematikdelegationen (2004) behöverläraren få möjlighet till kompetensutveckling
för att kunna variera undervisningen, bland annat i form av erfarenhetsutbyte men även tid
och resurser.
3.4 Elevers delaktighet gällande undervisningens
utformning
Det förekommer ingen enhetlig definition för begreppet delaktighet. Begreppet delaktighet
kan enligt en uppsats gjord av Ek och Åkerlund (2004) beskrivas som att ha inflytande över
ett mål. De anser att det finns en variation av delaktighet som kan omfatta allt från att eleven
får godkänna målet till att målet till stor grad var förverkligat. Begreppet delaktighet ska i
uppsatsen stå för möjligheten hos elever att känna till och ha inflytande över målen i skolan
men även möjligheten att påverka hur undervisningen ska se ut, det vill säga medlen och att
de blir inbjudna till en diskussion med lärare gällande undervisningen.
Av nuvarande svenska läroplaner framgår det att alla elever har en demokratisk rättighet att
vara delaktiga och få möjlighet att påverka i skolan. Tillsammans med detta följer ett ansvar,
vilket är anledningen till att delaktighet ska erbjudas elever som visar att de är mogna för
uppgiften (Skolverket 2006).
Skolverket (2003) visar att om eleverna upplever att de har en möjlighet att vara delaktiga
och kunna påverka undervisningen, kommer de även att uppfatta undervisningen som
roligare. Trots detta är det inte ofta som elever i senare skolår görs delaktiga i utformningen
av matematiklektionerna medan samma elever lyckas med det i andra ämnen. Det är välkänt
att utformningen av matematiklektioner påverkas av traditioner och av skolböcker. Fokus
ligger då mer i att hinna långt i matematikboken för att många elever upplever att det är hur
långt i matteboken man kommit och betygen som styr undervisningen (Skolverket 2003).
20
Skolverkets rapport om elevernas och lärarenas attityder till skolan visar att både yngre och
äldre upplever att de får vara delaktiga då det gäller att välja om man ska arbeta ensam eller i
grupp samt vilka elever som då ska ingå i gruppen. Samma rapport visar att ju mer eleverna
får möjlighet att påverka i skolan, desto mer nöjda är de med arbetssättet och de valen som
skolan gör (Skolverket 2006).
Enligt Skolverket (2007a) vill eleverna vara delaktiga i lektionerna och anser att en bra
lärare låter elever vara med och påverka lektioners utformning. Till detta hänvisar de till
Skolverkets kvalitetsgranskning 2001-2002. Om både eleverna och lärarna är engagerade och
delaktiga, upplevs matematiken enligt Skolverket (2003) som meningsfull, lusten att lära sig
ökar och självtilliten blir större hos eleven. Exempel på vad de kan påverka kan vara när man
ska ha prov och vilka uppgifter man ska lösa på lektionen. Elever kan vara delaktiga även
genom att känna till målen i skolan och att själva kunna bedöma sina kunskaper och
kompetens (Skolverket 2003).
Skolverkets undersökning NU 03 visar att elever som har lust att lära sig och är intresserade
av matematik är de som har getts möjlighet att vara delaktiga i lektionsutformningen
(Skolverket 2003). Samtidigt beskriver Skolverket (2007a) att elever känner att de har minst
inflytande i matematik av alla ämnen. Ju högre betyg eleverna har, desto mindre inflytande
över undervisningen och desto mindre kommunikation med läraren anser de sig ha.
4. Resultat
21
Intervjuer, genomförda med lärare i skolans tidiga år, har efter sammanställning delats in i tre
grupper baserade på de frågeställningar som undersökningen ska besvara. Den första delen av
resultatet kommer redovisa de intervjuade lärarnas syn på hur matematikundervisningen ska
utformas för att främja lust att lära hos elever. Resultatet kommer att avslutas med lärarnas
syn på elevernas delaktighet gällande undervisningsutformningen och deras syn på denna
koppling till elevernas lust att lära.
4.1 Undervisningsutformningens påverkan på lusten att lära
De undervisningsformer som lärarna kopplar till lusten att lära är varierande
undervisningsformer, kreativitet och vardagsmatematik. När lärarna beskriver elevernas lust
att lära använder de ofta begreppen som intressant, spännande, roligt och självförtroende.
Dessa begrepp förekommer i texten nedan.
4.1.1 Varierande undervisningsformer
Den vanligaste utgångspunkten i undervisningsutformningen bland de intervjuade lärarna är
att variera undervisningsutformningen. De varierar mellan olika sätt att undervisa inom
lektionens ramar. När lärarna pratar om varierande undervisningsformer, består dessa former
ofta av laborativ matematik, genomgång vid tavlan samt att räkna i boken men en av lärarna
beskriver att laborativ matematik inte är lika vanlig. Denna lärare undervisar i skolår 4, de
andra
intervjuade
lärarna
undervisar
skolår
1.
Ingen
av
lärarna
beskrev
om
undervisningsutformningen varierade mellan individuella uppgifter eller grupparbete, dessa
begrepp nämnde ingen då vi pratade om varierande undervisningsformer. Dock nämnde en av
lärarna att eleverna kunde påverka om de skulle arbeta i grupp eller individuellt, men
kopplade inte dessa arbetssätt till begreppet varierande undervisning utan snarare delaktighet.
Samtliga lärare är överens om att varierande undervisningsformer påverkar elevernas lust
att lära och beskriver varierande undervisningsformer som bästa sätt för att öka lusten att lära
22
hos elever. Anledningar till detta är enligt lärarna är att eleverna ser att matematiken kan läras
på flera sätt, att lärare når fler elever och att de får möjlighet att arbeta med elever som har
matematiksvårigheter. Genom att variera undervisningsformerna blir undervisningen enligt
lärarna mer intressant för eleverna, matematiken blir spännande och elever får därmed ökad
lust att lära.
Samtliga lärare är överens om att de märker när eleverna hade fått ökad lust att lära. De
förändringar som de då har uppmärksammat är att elever upplever matematiken som mer
spännande, att de längtar till fler lektioner, att de vågar prova sig fram och att de visar att de
förstår vad de gör.
Lärare menar att om elever har lust att lära så utvecklar de positiv utveckling gällande
matematikundervisningen och dessa förväntningar möter lärarna bäst genom varierande
undervisningsformer.
Jag tror att de har stora förväntningar. Det har de redan när de kommer. De har ju en
bild av att skolan ska lära dem matte och att de ska få en bok så de kan räkna. Det gäller
att hålla de höga förväntningarna högt och fortsätta spinna vidare på deras intresse och
framför allt, om det är någon som är duktig, att man kör vidare och inte bara låter det
barnet stanna kvar på den nivå de andra är på för att det barnet då förlorar lusten för
matematik. (Lärare B)
3 lärare anser att eleverna då lär sig att det finns olika sätt att lära på och att uppgifter kan
lösas genom att prova sig fram på olika sätt. 2 lärare upplever att eleverna redan har dessa
förväntningar på matematik när de börjas skolan. Samtliga lärare ser fördelar som kommer
med att ha varierande undervisningsformer. Lärare menar också att varierande
undervisningsformer kräver resurser i form av tid. De berättar också att undervisningen styrs
av klockan, att lärare behöver mer tid för att planera undervisningen. De anser även att olika
aktiviteter under undervisningen kan leda till att det blir stökigt i klassrummet.
Samtidigt som alla lärare uppger att de varierar undervisningen, kan de även se att
undervisningen skulle kunna bli mer varierad. För att möjliggöra detta säger lärare att de
behöver ökade resurser i form av mer tid för planering av undervisningen och gärna
undervisning i mindre grupper. Lärare uttrycker alltså en önskan att i större utsträckning
variera undervisningsformerna för att öka elevernas lust att lära.
4.1.2 Kreativitet
23
För att undervisningen ska väcka intresse förutsätter det att läraren erbjuder eleverna kreativ
undervisning. Med kreativ undervisning avses i denna uppsats undervisning som är idérik,
som anpassas efter lektionen med avsikt att göra barn nyfikna och intresserade.
Undervisningen ska vara uppfinningsrik, och erbjuda eleverna möjlighet att prova sig fram till
en lösning genom lek och inspirera eleverna till att hitta nya sätt att lösa uppgiften. Detta tänk
ska genomsyra både planeringen men även utförandet av undervisningen.
Varierande undervisningsformer utvecklar elevernas lust att lära hos elever men
undervisningen behöver även vara kreativ. Samtliga lärare är överens om att inslag av, för
eleverna, kreativa moment vid planering av undervisningen är viktigt för att eleverna ska
utveckla lust att lära sig. Anledningar till detta är enligt lärarna att om eleverna ges möjlighet
till kreativa moment i undervisningen, så uppfattar de undervisningen som mer intressant och
också blir inspirerade till att lära sig mer.
Flertalet lärare förknippar kreativitet med laborativa övningar, att eleven på något sätt
arbetar praktiskt när de löser uppgifter. Fördelen som de ser med övningarna är att eleverna
får möjlighet att prova sig fram och att eleverna får ökad förståelse genom att få uppleva
matematiken.
Två lärare kan se ett samband mellan kreativitet i undervisningen och ålder. De upplever att
undervisningen för yngre elever är mer kreativ och intressant medan de äldre eleverna får
mindre kreativa uppgifter och att de oftare läser i skolboken. Förutom att undervisningen
beskrivs som mindre intressant för äldre elever, upplever dessa lärare att äldre elever inte blir
lika inspirerade i undervisningen.
Ja, just när det kommer till barnen, barnen får lära sig mycket så det skulle göra allt
inspirerande och roligt. Men, det gör man ju oftare i de yngre grupperna. Det ska vara
kreativt och laborativt. Men ju högre upp i åldern desto mer får man ju böcker… (Lärare
LA)
4.1.3 Meningsfull matematik och förståelse
Lusten att lära är även beroende av att eleven förstår vad den lär sig. Tre lärare anser att
elevernas lust att lära ökar då eleverna förstår uppgifterna. Förståelse förknippar vissa lärare
med laborativa uppgifter genom vilka elever får möjlighet att prova sig fram till lösningar,
kreativa lösningar ger således elever mer förståelse enligt vissa lärare. Lärare upplever att
24
eleverna genom laborativt arbete blir delaktiga, har roligt och visar vad de kan i praktiken.
Enligt lärarna kan elever som känner att de ligger efter i skolan får minskad lust att lära, om
de känner att de inte förstår.
Ja, det märker man snabbt, om de förstår, vad det är de gör. Då ökar ju lusten också.
Men man ser det framför allt om de inte förstår vad de gör, då minskar lusten med
detsamma och om de har en massa fel tycker de inte längre att det är roligt. Därför är
det viktigt att de förstår så att det inte blir en matte-race i matteboken, det är inte det
viktigaste att hinna långt i boken, utan att man förstår det. (Lärare UE)
Två lärare påpekar vikten av att lektionerna har grund i vardagen. Anledningen till detta är
att elever på så sätt kan känna igen matematiken i situationer de har upplevt samt att de kan
använda sig av matematiken i konkreta situationer. Det är enligt en lärare även viktigt att
eleverna får möjlighet att utöka de kunskaper de redan har fått och att de får nya utmaningar
genom meningsfulla uppgifter för att de ska fortsätta ha lust att lära.
4.2 Delaktighet och lust att lära
Hur läraren tolkar begreppet elevdelaktighet i undervisningen varierar. Medan vissa lärare
tolkar delaktighet som att eleven får vara med och planera hela undervisningen, ser andra att
eleverna bör vara delaktiga i att komplettera lärarens planering av undervisningen.
Elevdelaktigheten i utformningen av undervisningen är liten i de intervjuade lärarnas
klasser. Ingen av de fem intervjuade lärarna planerar övergripande undervisningens
utformning tillsammans med eleverna. Tre lärare planerar lektionerna med sina arbetslag
medan resterande två lärare planerar lektionerna själva. En av lärarna beskriver även att
vinsten av att planera lektionerna i arbetslaget är att alla klasser får samma planering och att
de hinner med det som ska göras under terminen. En av lärarna kunde dock se att hennes
elever var delaktiga i viss mån genom att de kunde planera hur de skulle lära sig, om det
skulle vara genom att ibland själv välja övningar, till exempel spela spel.
Även om eleverna inte var delaktiga i planeringen av undervisningen kunde lärarna se
vinster med att de görs delaktiga.
25
Och barnen har ju egentligen jättemycket förslag på hur man kan lära som man måste
tillgodose. Och jag tycker att om man tillgodoser deras förslag så blir ju undervisningen
varierad. Och på deras nivå. Så det skulle man vilja. (Lärare UE)
Samtliga lärare kunde också se att eleverna skulle kunna bli mer delaktiga i
undervisningsplaneringen men vissa förutsättningar krävs för detta. Fyra intervjuade lärare,
som undervisade i skolår 1, ansåg att elevdelaktighet är förknippad med elevernas mognad
och förståelse. De menade att elever bör vara mogna för ”uppgiften” och ha kännedom om
olika undervisningsformer, vilket elever inte har när de precis börjat skolan. Alla dessa fyra
lärare anser att eleverna bör göras delaktiga när de har blivit äldre. Läraren som undervisade i
årskurs 4 ansåg att yngre elever tycker att det är roligt utan att de är delaktiga medan de äldre
eleverna som har mognad att delta i planeringen inte vill ha ansvaret.
När de är yngre så kanske de vill ha någon annan som tar hand om allt, de tycker att det
mesta är roligt men när de är äldre så tar de inte alltid tillräckligt med ansvar för det…
(Lärare I)
Ökad elevdelaktighet kunde ändå nås genom att föra diskussioner med eleverna och att
eleverna får lära sig om olika undervisningsformer och hur matematiken förekommer i
vardagen.
Jag tror att barnen skulle tycka att det var roligt, faktiskt. Att känna att detta handlar
faktiskt om mig och jag kan påverka här i skolan och göra nånting som är bra. (Lärare
UE)
Eleverna skulle enligt lärarna kunna berätta vad genomgången ska beröra och vad de
behöver öva mer på. Vilken skillnad detta skulle göra gällande elevernas lust att lära var inte
heller klart för lärarna men vissa lärare ansåg att det skulle kunna göra lektionerna roligare
och mer inspirerande för eleverna. Andra exempel på vilken påverkan det skulle få om
eleverna var mer delaktiga i undervisningsutformningen är att eleverna kunde påverka vilka
undervisningsgrupper de skulle ingå i och vad de behöver öva mer på och därmed hitta den
undervisningsform som passar dem bäst. Endast en av fem lärare trodde att det inte skulle
göra någon skillnad gällande elevers lust att lära. Denna lärare menar att de hade provat på
elevdelaktighet och att det inte hade fungerat på ett positivt sätt.
26
5. Diskussion
Diskussionen kommer att beskriva hur undervisningsutformningen i skolan samt elevernas
delaktighet kan påverka elevernas lust att lära sig matematik, enligt både intervjuer med lärare
och litteratur i ämnet. Faktorer som uppmärksammades genom intervjuer med lärare är första
kontakten med matematik, vilken av meningsfull matematik, tilltro till egen förmåga, varierad
undervisning samt delaktighet.
5.1 Undervisningsutformning och lust att lära
Samtliga lärare ansåg att kreativitet, varierande undervisningsformer och meningsfull och
användbar matematik var viktiga för att eleverna skulle utveckla lust att lära sig matematik.
Av intervjuerna kundes utläsa att dessa tre begrepp ofta går samman, exempelvis att lärare
måste vara kreativa för att undervisningsformer ska variera samt att elever är kreativa när de
använder sig av laborativ matematik som ökar förståelsen hos eleverna. Samtliga begrepp
kunde lärarna även förknippa med begrepp som intressant, roligt och spännande men även att
alla de tre ökade lusten att lära hos eleverna. Då lärare var överens om vikten av kreativitet
och meningsfull matematik valde jag att skriva om dessa begrepp, trots att de inte står nämnda
i intervjumallen.
5.1.1 Varierande undervisningsformer
Samtliga lärare i min undersökning varierande undervisningsformerna på sina lektioner. De
var överens om att detta var det vanligaste och mest framgångsrika sättet att undervisa.
Medan de lärare som för stunden arbetar med lågstadieelever (fyra lärare) uppgav att de
27
varierande mellan laborativ matematik, genomgång för hela klassen och skolboken, hade den
femte läraren (som undervisar mellanstadiet) inte laborativ matematik med sina elever. Alla
lärare ansåg att varierande undervisningsformer gjorde lektionerna mer intressanta för
eleverna. Enligt Matematikdelegationen (2004) är det av vikt att eleven finner matematiken
intressant, vilket kan åstadkommas genom varierande och kreativa undervisningsformer.
Fördelarna som de såg med att göra undervisningen intressant var att eleverna får positiva
föreställningar om matematiken och utvecklar lust att lära sig ämnet. Även Skolverket (2003)
rapporterar att elever som upplever matematiken som intressant redan från början av
utbildningen, kommer även att ha lust att lära sig ämnet senare och våga prova sig fram.
Förutom att lusten att lära ökar, kommer enligt Ingvill M. Holden även elevernas syn på
matematiken och deras resultat att förbättras (Holden, 2001).
En av fördelarna som lärare såg med varierande undervisningsformer är att eleverna får lära
sig att det finns olika sätt att lära på. Även i läroplanen framgår det eleverna bör ges möjlighet
att prova sig fram och utforska i undervisningen, vilket leder till att elever lättare tar till sig ny
kunskap (Skolverket 2006). Även kursplanen instämmer och anser att varierande
undervisningsformer gör att elever provar sig fram till lösningar och finner matematiken mer
meningsfull och lättare att förstå (Skolverket 2000). Andra fördelar som lärare kunde se med
varierande undervisningsformer var att de kunde nå fler elever, bland annat de elever som
hade matematiksvårigheter. Enligt kursplanen har elever olika sätt att ta till sig kunskap.
Genom att variera undervisningsformerna kan läraren anpassa undervisningen efter
individerna i klassen och deras behov, vilket leder till positiv utveckling hos både elever med
matematiksvårigheter och elever som har lätt för matematik (Skolverket 2000).
Förutom att eleverna får ökat intresse för matematiken påverkar även vilka förväntningar
på ämnet matematik eleverna får. Förväntningar som lärare kunde tänka sig att eleverna får är
att matematik kan läras på olika sätt och att uppgifter kan lösas genom att prova sig fram. Två
lärare kunde dock se att eleverna redan har förväntningar på matematik när de börjas skolan.
Detta bekräftas även av Erkki Pehkonen som menar att barnet i första kontakten med ämnet
matematik får en uppfattning om vad matematik är och hur det ska lära sig matematik. Därför
är det viktigt att positiva föreställningar om matematik finns med från början av skolgången
(Pehkonen, 2000 ).
Tre av lärare kunde även uppleva nackdelarna med varierad undervisning. Bland annat
beskrevs det att tidsbristen kunde styra undervisningen för eleverna, att de inte hann planera
undervisningen och att det blev stökigt i klassrummet. Enligt Erkki Pehkonen påverkas valet
28
av undervisningsform av brist på resurser som tidsbrist Detta kan leda till att lärare väljer den
undervisningsform som de har möjlighet att genomföra. En framgång hos tre av intervjuade
lärare var att de ingick i arbetslag och att de hjälptes åt att planera lektionerna och avlasta
varandra. Exempel på att resurserna i skolan är begränsade och påverkar undervisningen
framgick då lärarna intervjuades och sa att de skulle kunna ha mer varierad undervisning i
skolan om de var fler vuxna kring eleverna, mindre elevgrupper samt tid för lektionsplanering
med kollegor.
5.1.2 Kreativitet
När lärare pratade om att undervisningsformerna borde variera, berättade de även att
undervisningen bör vara kreativ. Kreativitet i undervisningen kopplades av lärarna med
begreppet laborativ matematik. Två lärare kunde se att kreativitet är mer vanligt
förekommande bland undervisning för de yngre eleverna. De upplevde att denna kreativitet
leder till att matematiken blir mer inspirerande men att detta försvinner ju äldre eleverna är då
det blir svårare att behålla lusten att lära. Kullberg (2004) delar deras uppfattning och menar
att yngre elever har lust att lära redan i sig men att de äldre eleverna förlorar denna. Även
Skolverket (2003) visar i sin undersökning att matematiken efterhand blir mindre intressant
för vissa elever i åk 4-5 då en del upplever matematik som det tråkigaste ämnet. De kunde se
att ju äldre eleverna är desto mer räkning i boken får de göra och allt mindre diskussioner i
grupp och att använda matematiken i praktiken (Skolverket 2003).
Samtliga lärare uppgav att de varierar undervisningsformerna men alla nämnde även att
eleverna gör uppgifterna i boken. Även om slutsatsen inte kan dras att de är likadant i alla
skolor, är det inte ovanligt att matematikundervisningen bygger på räkning i boken. I
Skolverkets stödmaterial Matematik – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och
bedömning framgår det att 79 procent av eleverna i undersökningen arbetade enskilt varje
eller nästan varje lektion. Nackdelen med detta sätt att ha lektioner är enligt Skolverket (2003)
att matematikboken visar hur uppgifter ska lösas i stället för att diskutera sig fram till detta
med resten av klassen. Förutom att diskussionerna uteblir, påverkas eleverna även genom att
de tappar intresse för matematiken då man inte varierar undervisningsformer (Skolverket
2007a). Detta kan man enligt Erkki Pehkonen undvika genom att variera uppgifter i boken
med praktiska övningar (Pehkonen, 2001).
29
5.1.3 Meningsfull och användbar matematik
Förutom att variera undervisningsformer och att vara kreativ, ansåg tre lärare att elevernas
lust att lära sig matematik ökar när de förstår uppgiften. Även Nilsson (2000) anser att eleven
som känner att den lär sig något meningsfullt får ökad lust att lära sig och detta leder till
positiva känslor hos eleven. Denna syn beskrivs även i Skolverket (2003) som menar på att
elever som förstår matematiken har en positiv attityd till ämnet till skillnad från de elever som
inte förstår matematiken.
En av lärarna beskriver att det är viktigt att ”hålla de höga förväntningarna högt och
fortsätta spinna vidare på deras intresse…”. Därför menar Erkki Pehkonen att det är av stor
vikt att följa elevernas utveckling och att tidigt upptäcka elever som utvecklar en negativ
uppfattning om matematik för att motverka att elever blir passiva under lektionerna och får
minskad förståelse för matematik (Pehkonen, 2001).
Det är även viktigt att eleven upplever matematiken som meningsfull för att eleverna redan
tidigt ska utveckla tilltro till sin egen förmåga (Skolverket 2003). Enligt läroplanen (Lpo 94)
bör undervisningsformerna utgå ifrån elevens förutsättningar för att eleven ska få ökad tilltro
till egen förmåga (Skolverket 2006). Tilltron till egen förmåga spelar enligt Kullberg (2004)
stor roll i elevens syn på skolan men även på lusten att lära. Matematikdelegationen (2004)
skriver i sin rapport Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens att om eleven
upplever sig själv som dålig i matematik förlorar eleven intresset att lära sig matematik men
även tilliten till att klara av matematiken. För att öka elevernas tilltro till egen förmåga vid
inlärning av matematik är det viktigt att tidigt erbjuda stöd till elever med
matematiksvårigheter (Matematikdelegationen 2004).
Två lärare ansåg även att det är viktigt att lektionerna har en grund i vardagen för att
elevens förståelse ska utvecklas. Med detta menas att undervisningen bör vara förankrad och
hänvisa till konkreta situationer och händelser som elever möter i sin vardag, Anledningen till
detta är enligt lärarna att eleverna ska känna igen matematiken i konkreta situationer i sin
vardag men även veta hur de kan använda sig av matematiken i verkligheten. Denna syn
beskrivs även av Nilsson (2000) som menar att eleven kommer att behålla intresset för
matematiken om den känner igen den från sin vardag och upplever att det bör lära sig
matematiken.
30
5.2 Elevernas delaktighet i undervisningsutformningen
Enligt Läroplanen har alla elever rätt att vara delaktiga i utformningen av undervisningen
samt valet av arbetssätt (Skolverket 2006). Trots detta visar resultatet av intervjuerna med
lärare att eleverna inte är delaktiga eller har inflytande när det gäller lektionsutformning i
matematik. Det är i stället lärare eller arbetslaget de ingår i som planerar lektionerna. Fyra av
dessa lärare relaterar till elevernas ålder och uppger att eleverna som går i årskurs 1 är för små
för att vara delaktiga i utformningen av lektionerna då de inte känner till olika
undervisningsformer. Den femte läraren, som undervisar på mellanstadiet, uppger att det
tidigare inte har fungerat med att ha eleverna delaktiga.
Enligt Matematikdelegationen (2004) är det inte felaktigt att eleverna inte görs delaktiga
om det är för att de inte är mogna för ansvaret. Men då får man också komma ihåg att det är
lärare som ska bedöma om eleverna är mogna nog att ta sig an ansvaret och det är en
subjektiv bedömning. Alla fem lärare uppger dock att eleverna skulle kunna bli mer delaktiga.
Att eleverna inte görs delaktiga i matematiklektionerna är inte ovanligt. Detta trots att det
står skrivet i Läroplanen (Lpo 94) att eleverna ska göras delaktiga i allt större utsträckning
beroende på mognad och kunskapsutveckling (Skolverket 2006). Enligt Skolverket (2003) är
det oftare som eleverna görs delaktiga i utformningen av andra lektioner än matematik. Vad
det beror på är oklart men anses kunna bero på att matematiken styrs av böcker och traditioner
(Skolverket 2003). Även tidigare Skolverkets undersökningar visar på att eleverna känner sig
ha mindre inflytande i ämnet matematik än i andra ämnen (Skolverket 2006).
De intervjuade lärarna i min undersökning var osäkra på vilken skillnad det hade blivit om
eleverna hade gjorts delaktiga men två av dem uppgav att de tror att eleverna hade tyckt att
det var roligare på matematiklektionerna för eleverna. En av de intervjuade lärarna tyckte inte
att det hade gjort någon skillnad. Enligt Skolverket (2003) upplevs matematiken som
meningsfull och lusten att lära ökar om både eleverna och lärare är engagerade och delaktiga.
Vidare framgår det i samma granskning att delaktiga elever upplever undervisningen som
roligare, är mer intresserade av matematik och har större lust att lära (Skolverket 2003). Även
Skolverkets attitydundersökning påpekar vikten av att eleverna görs delaktiga då detta gör
dem mer nöjda med arbetssätt i skolan och de val skolan gör. Dessa elever anser även att en
bra lärare låter eleverna vara delaktiga (Skolverket 2006). Hur kan då skolan få mer delaktiga
elever?
31
De intervjuade lärarna var överens om att eleverna inte är delaktiga men hade förslag på
hur delaktigheten skulle kunna ökas. De ansåg att eleverna skulle kunna göras delaktiga
genom diskussioner om vad gruppen ska öva och vad genomgången ska beröra. Andra förslag
var att eleverna skulle kunna bli mer delaktiga genom att läraren berättar om olika sätt att lära
och att anpassa lektionerna till situationer som eleverna känner igen. Skolverket (2003) visar
att elever kan göras delaktiga i utformningen av undervisningen (tid för prov och val av
uppgifter) men även genom att själva ha förmåga att bedöma sin kompetens.
Även om lärarna uppgav att eleverna inte var delaktiga i planeringen av matematiklektioner
visar Skolverket att elever oavsett ålder anser sig kunna påverka om de ska arbeta på egen
hand eller med andra i gruppen (Skolverket 2006).
5.3 Fortsatt forskning
Både innan och efter att jag skrivit uppsatsen har jag funnit det intressant att lusten att lära kan
variera så mycket mellan elever. Vissa tycker att matematik är ett roligt ämne medan andra
anser att den är svår och tråkig. Jag kan inte minnas att jag någonsin hört en elev som går i
första klass att matematiken är tråkig. Beror det på att eleverna då inte vet vad matematik är
eller beror det på att lusten att lära försvinner ju äldre man är? Skolverket gör flertal
undersökningar kring lusten att lära och hur både barn och vuxna upplever den samt vilka
faktorer som påverkar lusten att lära.
Jag finner det intressant att elever i grundskolans senare år inte har samma positiva
inställning till matematik och att deras lust att lära sig matematik har minskat. Jag tror att det
kan bero på att elever i början av undervisningen får lära sig genom lek och att matematiken
blir den timmen då man får prova sig fram. Matematiken senare har inte alls samma lekfulla
framtoning som den hade innan. Jag skulle därför vilja att forskningen framåt tar upp vad det
är som gör att lusten minskar i skolans senare år men genom att samla en grupp elever som
inte har lust att lära sig matematik och att denna klass får lära sig genom lekar och laborativ
matematik. Jag är nyfiken att se om de hade haft bättre resultat än de andra eleverna. Det hade
även varit intressant att forska kring när eleverna blir mogna att vara delaktiga. Finns det
någon ålder då eleverna blir mogna och hur beter de sig då i sådana fall? Jag tror inte att det
finns någon sådan tid utan mognaden finns där men att delaktigheten ska utökas med tiden.
32
Delaktig är eleven även genom att man frågar dem om man ska vara ute måndag eller fredag.
Det behöver inte handla om stora beslut hela tiden. Och jag tror att eleverna, precis som
vuxna, gillar att bli tillfrågade om vad de tycker.
5.4 Avslutning
Målet med min studie har varit att beskriva vilken syn 5 lärare från Malmö har på
undervisningsutformningens och elevdelaktighetens påverkan på elevers lust att lära.
Resultatet har jag velat koppla med litteratur i ämnet för att belysa skillnaden och likheterna
mellan praktisk undervisning och rapporter och forskning om hur den bör vara. Syftet var
aldrig att påvisa att det är så i alla skolor eller att alla lärare har samma syn. Därför kan inte
dessa 5 lärares syn likställas men andra lärares eller användas för att generalisera hur man
arbetar för att uppnå lust att lära i svenska skolor. Resultatet av intervjuerna analyserades
mestadels med rapporter från Skolverket som själva har gjort undersökningar men dessa
grundas inte i forskning och ska därför inte likställas med forsningslitteratur.
Att skriva denna uppsats har varit väldigt givande för mig. Jag har fått ta del av 5 lärares
syn på undervisningen och delaktighet och fått med mig en sammanfattning av deras
erfarenheter, kunskaper och tankar. Jag hoppas ta med mig dessa till min blivande yrkesroll
som lärare och budskapet av denna uppsats; vikten av lust att lära och att denna kan väckas
genom att vara kreativ, variera undervisningsformer, erbjuda eleverna meningsfull matematik
samt göra dem delaktiga i undervisningen, både dess planering och genomförande. Jag
kommer att sträva efter att utgå ifrån elevernas behov och intressen i utformning av
undervisningen, för att väcka intresse och lust att lära hos eleverna. Vidare kommer jag att
sträva efter att reflektera över om jag undervisar så som jag önskar att undervisningen ska se
ut samt hur undervisningen skulle kunna förbättras.
33
Referenslista
Berggren, Per & Lindroth, Maria. (1998). Kul matematik för alla – en idébok för 2000-talets
lärare. Solna: Ekelund
Ek, Sten & Åkerlund, David. (2004). Delaktighet och motstånd i samband med
organisationsförändringar: en studie av två fall på Kappa Kraftliner i Piteå. Institutionen
för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap.
http://www.uppsatser.se/uppsats/ed2bcc64a8/ hämtad 2010-09-23.
Holden, Ingvill M.(2001). ”Matematiken blir rolig- genom ett viktigt samspel mellan inre och
yttre motivation.” I: Grevholm Barbro (red.). Matematikdidaktik i ett nordiskt perspektiv.
Lund: Studentlitteratur.
.
Kullberg, Birgitta. (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande: ett teoribygge. Lund:
Studentlitteratur.
Matematikdelegationen (2004) Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens.
Stockholm: Elanders Gotab AB.
Nilsson, Margita. (2000). Vad ska skolan ge (tankar om ungdomsutbildningen). Stockholm,
Lärarförbundet.
Pehkonen, Erkki. (2001). ”Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i
matematikundervisningen.” I: Grevholm Barbro (red.). Matematikdidaktik i ett nordiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur
34
Skolverket. (2007b). Attityder till skolan 2006 (Elevernas och lärarnas attityder till skolan).
Rapport 299. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket och
Fritzes.
Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik: nationella
kvalitetsgranskningar. Rapport nr 221. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för de obligatoriska skoväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket. (2007a). Matematik – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1884 hämtad 2010-10-02.
Stendrup, Conny. (2001). Undervisning och tanke – en ämnesdidaktisk bok om språk och
begreppskunskap. Stockholm: HLS.
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
35
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Vilken är den vanligaste undervisningsformen på dina lektioner?
2. Vem planerar dessa lektioner?
3. Vilken/ vilka undervisningsform anser du vara mest framgångsrik för att barnen ska få lust
att lära sig matematik?
4. Vad gör att du ser denna undervisningsform som den mest framgångsrika?
5. Hur tycker du att undervisningen ska utformas för att främja utveckling av elevernas lust att
lära sig matematik?
6. Av kursplanen och LPO 94 framgår det att eleverna ska tillgodose sig kunskap genom olika
undervisningsformer. På vilket sätt tror du att barnens lust att lära kan påverkas genom
varierad undervisning?
7. Vad beror det på?
8. Hur skulle du som lärare märka att barnet har fått ökad lust att lära sig matematik?
9. Vilka förväntningar på matematik tror du att barnen får genom varierad undervisning?
10. Vilka fördelar/nackdelar ser du som lärare med varierad undervisningsform?
11. Hur skulle man kunna få mer varierad undervisning i skolan?
12. Skulle eleverna kunna göras mer delaktiga i valet av undervisningsform?
13. Hur skulle man kunna göra eleverna mer delaktiga?
14. Vad skulle det göra för skillnad?
36
Bilaga 2
Intervju med LA
K; hur länge har du arbetat som lärare
La: Hmmmm, jag heter L A och har arbetat som lärare i 14 år.
K: Jag ska berätta vad intervjun kommer att handla om. Jag undrar vilken undervisningsform
du anser är den bästa för lärare för att öka lusten att lära hos barn samt om elevernas positiva
attityd till att lära sig matematik. Så vi kan gå direkt till den första frågan.
K: Vilken är den vanligaste undervisningsformen på dina lektioner i matematik?
La: Jaaa, just det… Jaaaaa, det är att man börjar med… i halvklass… med kreativa saker som
att laborera… och känna då hur man ska få fram resultatet. Det kan vara klossar och stenar
och allt möjligt… och sen när man då haft det laborativa, så går man ju även igenom på tavlan
och vi använder smartboard mycket nu. Och går då in på den matteleken som vi har. Och då
syns det också tydligt vad det är för moment vi går igenom. Efter det så får de arbeta med
sina böcker.
K; och dessa lektioner, planerar du dem på egen hand eller med eleverna?
La; nej, det blir faktiskt våra vuxna, vi lärare planerar. Vi är ett arbetslag på tre lärare som
planerar. Tidigare har vi arbetat lite annorlunda, i arbetslag ett och två , vi hade samma
årskurs och då hjälps man ju åt att planera. Men jag själv har ju mer svensklektioner medan en
annan har mest mattelektioner och då blir det hos som planerar lektioner i matematik. Så man
har samma moment och har samma läxor. Och att man är ungefär på samma sida…
K; Vilket är det bästa sättet att lära sig matematik?
La: jaaa, det är viktigt att börja med det kreativa. Just för förståelsen och sen också för
lusten…. För missar de då viktiga moment, så kommer de inte vidare heller. Jaaaa… och då
försvinner lusten också.
K: fråga fyra… Vad är det som gör att du ser denna undervisningsform som den mest
framgångsrika?
La; Ja man har ju liksom provat sig fram under många år, när man jobbat, så man ser att det
har gett resultat. Och just genom att ha provat sig fram, då med dessa klossarna och pinnarna.
Man kan visa så att de ser det med ögonen också ju. Också så också med siffrorna…
K: Något mer?
La; Jaaa, det är viktigt att man har halvklasslektioner när man går igenom momenten.
K: Hur bör undervisningen utformas för att öka barnens lust att lära sig.
37
La: Ja, variera det praktiska och teori, tror att det finns fördelar med det för att alla barn lär sig
inte på samma sätt, det gör inga barn. Att inte bara sitta och räkna i boken, man ska göra
eleverna, jaaa intresserade helt enkelt och det blir de inte om de sitter ner och räknar bara hela
dagen eller ja lektionen i alla fall. De måste röra på sig och ställa frågor när de behöver det.
K: Tror du att lusten att lära kan påverkas med varierad undervisning?
La; Ja, det kan ju vara spännande om barnen tycker att vi ska göra något annorlunda idag, till
exempel matte utomhus. Så det är ju bra att få lust, eller ja lust har dem men i regeln, nu har
jag en etta, och då blir det spännande att kunna gå ut. Och det kan man göra med de äldre
barnen, till exempel att mäta omkretsen genom att krama träden.
K: Jaaa, och barnen får se att det finns matte överallt.’
La; jaaa, det ser dem och så är det ju jättekul också, jaaaaaaaaaaa… paus… det finns ju
massor utomhus, man kan ju hoppa och man kan mäta fötter. Ja, en gång tog vi en massa
sniglar (skrattar) och såg dem krypa och hur länge de kröp. Ja, just att väcka intresse är så
himla kul. Och det är svårt att komma på alla dessa grejer själv, många gånger är man ju
stressad, och ska hinna med det. Fastän det ju inte är det viktigaste. Ja…
K; jaaa, många lärare säger ju att det är tiden…
La; jaaaa, man vill och man vet och just därför är det så bra att man har då detta arbetslaget,
man är tre lärare och kanske någon har en idé eller så har man själv tänkt på nåt, hur man kan
göra. Men utematte, som jag sa, är väldigt inspirerande och roligt för barnen. Och ibland när
man har haft olika teman, har man ute gjort mycket matte. Så det går i perioder kan man säga.
K: ja då har du redan svarat på min nästa fråga, vad det beror på. Nästa fråga då, hur skulle du
som lärare märka att barnen har fått ökad lust att lära?
La; ja, man märker ju att de är inspirerade att lära, jaaaa, och verkligen vill. Det är faktiskt
sällan de inte är inspirerade när de går i ettan. Ja eller i de här lägre åldrarna. Man har ju
mycket material man visar dem, de tycker det är spännande att de ska sätta upp den
planschen, till exempel när man lärt sig siffrorna och sen längtar de ju till nästa plansch.
K: hur skulle du säga att det är med de äldre barnen, exempel fyran och femman, hur blir
deras lust?
La; Ja, om man inte håller uppe att de klarar det, tappar de ju lusten och intresset. Det blir ju
inte lika kul. Det är svårare ju äldre de blir att hålla dem inspirerade. Men, ja, man får ju
hoppas att man lyckas ändå… Sen, det värsta som händer ju är att de tappar lusten. Det blir
för svårt, då gäller det ju att hjälpa dem så att de kommer på rätt svår igen. Men det får inte bli
slentrianmässigt att man hela tiden har boken. Ja, det gäller att de ska tänka Ska vi göra det
38
idag oj vad spännande, till exempel om man ska lära sig volym och mäta vatten. Så det blir ju
jättekul, de tänker kanske inte ens att det är matte, men att det är roligt med ett nytt moment.
Allt nytt är ju kul. Ibland får man ju rita sin kropp och mäta hur långa ens armar är.
K. Så det gäller att hitta något som är kul hela tiden?
La; ja, barnen är ju också duktiga på att variera sig i matte. Exempelvis med trolldeg. Och
klippa ut ur tidningen. Ja, det finns ju jättemycket. Det är alltid något kul och något nytt som
gäller. Men man ska ju också hinna med allt som man måste hinna med. Man ska hitta roliga
grejer att gör men ändå passa tiden.
K: Vilka förväntningar tror du att barnen får på matematik genom varierad undervisning?
La: jaaaa… kanske att det finns olika sätt att lära sig och ja kanske att matte finns överallt och
att man lär sig den på olika sätt. Det finns ju inte ett sätt som är bra för alla, det är okej att
vilja leka för att förstå och prova sig fram, upptäcka…
K: vilka fördelar eller nackdelar du som lärare med varierad undervisning.
La: Ja som jag sa, så är det tiden som är det svåra, alltid passa tiden, men man vill ju också
hinna vara ute, ja man ska vara påhittig och det är ju roligt.
K: Så hur skulle man kunna få mer varierad undervisning i skolan.
LA; Ja, som jag sa, fritidspedagogerna är duktiga med att få med de roliga delarna som det här
med siffror och att rita händer. Ja, nu är vi tre klasser och många vuxna så det är fler som kan
komma på de här roliga sakerna att göra.
K: Men skulle eleverna kunnas göra mer delaktiga i valet av undervisningsform?
LA: Ja det kan de säkert, bara man har tid att fråga dem så har de säkert många idéer. Men det
är ju också det att man är stressad för att man måste hinna med allt det. För att det är något
som vi lärare har bestämt (skrattar). Men det gör man säkert i de andra klasserna med äldre
elever.
La; ja det är ju att barnen har många idéer det gäller ju bara Att komma in i den ruljansen så
hade de säkert haft lättare att göra det också. Men man ska ju kunna genomföra det också.
;Man får ju lära dem inom vilka gränser det är okej.
K: Hur skulle man kunna göra eleverna mer delaktiga?
La; ja det skulle väl vara att prata med dem, höra vad de gillar med lektionen så att vi kan
göra mer av det och kanske göra det oftare. Att man får säga om vi behöver öva mer på nåt,
nåt sånt tror jag skulle kunna hjälpa.
K: Vad skulle det göra för skillnad
39
La; ja, just när det kommer till barnen, barn får lära sig mycket så det skulle göra allt
inspirerande och roligt. Men, det gör man ju oftare i de yngre grupperna. Det ska vara kreativt
och laborativt. Men ju högre upp i åldern desto mer får man ju böcker. Tror jag.
K: Stort tack…
40
Intervju med UE
K: Vi kan väl börja med att jag berättar kort om vad intervjun kommer att handla om. Den
kommer att handla om vilken undervisningsform som lärare anser vara den bästa eller mest
framgångsrika för att eleverna ska få och behålla lust att lära sig. Detta gäller bara i
matematik. Skulle du kunna börja med att presentera dig med namn och hur länge du har
arbetat som lärare?
UE; Mitt namn är U E och jag har arbetat i 11 år. Och jag valde faktiskt matematik som
inriktning.
K: Då börjar vi. Vilken är den vanligaste undervisningsformen på dina matematiklektioner?
UE; hmmmm, jag jobbar… mycket laborativt. Som med plockmaterial och med pengar och
så, mycket lek. Men sen har vi ju också konkreta genomgångar. Absolut, och sen blir det att
man fortsätter med att jobba lite i böckerna.
K: Dessa lektioner då, vem planerar dem, är det du eller är det arbetslaget eller du med
eleverna?
UE; Tidigare planerade jag allting själv, mmmm, men nu arbetar vi i ett arbetslag på ett helt
annat sätt. Som nu är det faktiskt jag och B som mer planerar mattelektionerna. På måndagar
har vi praktiskt matte, som vi går igenom med alla tre klasserna. Detta gör vi praktiskt och
detta planerar vi då tillsammans. Eller en del och så en del planerar jag tillsammans.
K: Men vilken undervisningsform anser du vara den mest framgångsrika för att lära barnen
matematik?
UE; Praktiken tycker jag är jätteviktigt att de ser det framför sig. Att man laborerar, i och för
sig har jag främst haft de små. Men att de verkligen får …. Jobba med hela kroppen. Både att
man kan hoppa eller studsa, som tioskutt och sen tycker jag att det är viktigt att laborera med
händerna. Och skriva också såklart men just praktisk matte tycker jag är jättebra.
K; vad gör att du ser denna undervisningsform som mest framgångsrik.
UE; De blir mycket mer delaktiga och så tycker de att det blir roligt. När de då sen sätter sig
ner och skriver och räknar så har de oftast nånting på pränt liksom. Så visar dem i praktiken
att de kan det.
K: Hur tycker du att undervisningen ska utformas för att öka elevernas lust att lära sig
matematik?
UE: jo, genom att blandna att lära sig praktiskt…. (paus) genom att blanda både praktik och
teori. Hela tiden. I böckerna ser man mest teori och nu försöker man blanda mer teori och
praktik. Lite beroende på att man, just nu har vi lite mer med grupptimmar, vilket vi inte hade
41
i min gamla klass. Nu kan man vara lite mindre grupper ibland, och då blir det mycket lättare.
Det blir mycket, mycket roligare.
K: Hur kan elevernas lust att lära påverkas av olika undervisningsformer?
UE: Ja men det är ju jätteviktigt. Vissa barn lär sig genom att skriva och lär sig snabbt från
början medan andra behöver se det konkret för att lära sig. De vill kunna peka och kunna ta.
Det är jätteviktigt att de har lusten.
K: vad beror det på?
UE: ja, det är väl hur man är som människa, på vilket sätt man lär, en del har ju väldigt lätt
för matte och en del har mindre lätt och då… man lär sig på olika sätt.
K; Hur skulle du som lärare märka att elever har fått ökad lust att lära sig matte?
UE; ja, det märker man snabbt, om det förstår, vad det är de gör. Då ökar ju också lusten. Men
man ser det framför allt om de inte förstår vad de gör, då minskar lusten med detsamma och
om de har en massa fel tycker de inte längre att det är roligt. Därför är det viktigt att de förstår
så attd et inte blir en matte-race i matteboken, det är inte det viktigaste att hinna långt i boken,
utan att man förstår det.
K: Vilka förväntningar på matematik tror du att barnen får genom varierad undervisning?
UE: jag tror att dem, ibland är förväntningarna… jag tror att när de kommer, som i ettan, tror
jag att det tror att matematik är att bara sitta och räkna i matteboken, med det är verkligen inte
vad matte är, utan det är lika mycket att gå ut och räkna pinnar i skogen, att lära sig färger och
former, sortera och kunna leka affär. Alltså, det är så mycket inom matten, så att, mmmmm,
om man varierar det så tror jag att förväntningarna blir så mycket högre. Tror jag.
K: Vilka fördelar och nackdelar ser du med en varierad undervisningsform?
UE: fördelarna är ju bara positiva, alltså jätteroligt att jobba praktisk och kunna jobba med de
barnen som inte riktigt förstår. Idealet hade varit att ha matteveckor tycker jag, med teman
och där man kan ha lite stationer, med olika moment som man går igenom. Nackdelarna är ju
att det tar mycket tid, men tiden åt andra sidan kanske sparas in genom att de tycker att det är
roligt. Det tror jag.
K: hur ska man kunna få mer varierad undervisning i skolan?
UE: mindre grupper som gör det mer möjligt att göra mer praktiskt. Fler lokaler så att man
kan ha en mattegrupp som arbetar på ett helt annat sätt kanske. Kanske ett rum där man inte
har bord och stolar utan där man kan lägga fram olika saker kanske som Montessori. Det har
vi inte möjlighet till på denna skola och det skulle jag önska. Så att barnen kan förstå saker
mycket lättare.
42
K: Skulle eleverna kunna göras mer delaktiga i valet av undervisningsform?
UE: absolut skulle de det. Kanske inte i ettan då de inte är medvetna om de olika valen men
kanske i tvåan då de vet att lektioner kan variera. Och barnen har ju egentligen jättemycket
förslag på hur man kan lära som man måste tillgodose. Och jag tycker att om man tillgodoser
deras förslag så blir ju undervisningen varierad. Och på deras nivå. Så det skulle man vilja.
K; Så hur skulle man då kunna göra eleverna mer delaktiga.
UE: att ta in mer vardagsproblem, saker som är en del av deras vardag. Man kan ta upp allt
från fotbollsmatcher till raster och det gör man väl lite idag redan. Men man skulle kunna göra
det ännu mer.
K; Vad skulle det då göra för skillnad?
UE: Jag tror att barnen skulle tycka att det var roligt, faktiskt. Att känna att detta handlar
faktiskt om mig och jag kan påverka här i skolan och göra nånting som är bra. Men jag tror att
man måste vara lite äldre, kanske treor, fyror, femmor. Absolut. Nu är det lite svårt för de går
igenom siffrorna. Men det kan man få med när man går igenom räknesaker. De kanske blir
inspirerade.
K: Då var det allt, tack så mycket för intervjun.
43
Intervju med B
K: Skulle vi kunna börja med att du presenterar dig med namn och säger hur länge du har
arbetat som lärare?
B: Jag heter B och har arbetat som lärare i 25 år.
K; Du har läst vad intervjun handlar om. Då börjar vi med frågorna. Vilken är den vanligaste
undervisningsform på dina lektioner, då menar jag mattelektioner?
B; ja, vanligaste… det är nog lite olika faktiskt. Beroende på vad vi gör. Vi försöker ha
ungefär lika mycket laborativt som färdighetsträning och mattespel, så jag får nog säga att det
är en tredjedel av varje. Det går också i perioder, ibland är det mer laborativ och mindre
färdighetsträning och ibland är det mindre laborativt. Så en kombination.
K: vem planerar dessa lektioner?
B; Det gör jag och mina kollegor i mitt arbetslag.
K: eleverna är inte delaktiga?
B: inte nu i början av ettan. Men det kan de vara sen när de är högre upp men inte nu.
K: Är de äldre barnen det?
B: Ja. Det får de vara, absolut.
K: Vilken undervisningsform anser du vara den mest framgångsrika för att barnen ska få lust
att lära sig matematik?
B: Ja, allltså. DEt är ju att de får arbeta med händerna, att de får bygga, undersöka, rita, göra
mycket laborativt. Att de får göra det i såna situationer som de känner igen. Att det här har jag
nytta av när jag handlar, ska bygga nånting. Verkliga situationer. Sen tycker ju barnen om att
arbeta i matteböcker, speciellt när de är så små. Men det får man inte låta sig styras av. Det
viktigaste är att barnen får en bra taluppfattning och att de känner, detta behärskar jag så att
man har nånting att bygga på sen. Det tror jag att de får genom att leka, spela spel, bygga,
jobba i grupper, ut och mät i korridoren och skolgården.
K: Vad gör att du ser denna undervisningsform som den mest framgångsrika?
B; Ja det är ju det här att det man gör kommer man ihåg. Om jag bara pratar hela tiden har
hälften somnat innan lektionen är slut (skrattar)speciellt när de är så små. De behöver röra på
sig och känna, kanske leka med pengar.
K: Praktiskt arbete…
B; Ja absolut.
K: Hur tycker du att undervisningen ska utformas för att öka elevernas lust att lära sig
matematik?
44
B: Jo jag tycker att den bör utformas precis som jag sa. Mycket laborativt och mycket
praktiskt. Men sen måste man ju också ha färdighetsträning, så att man ser att de kan. Men på
denna nivå är det mycket lek.
K: Hur är det med fyrorna och femmorna?
B: Jo jag tycker att de behöver det där också. Men inte i kanske lika stor skala. Jag tror att
man behöver laborera till högt upp i åldrarna. Ända upp till nian och gymnasiet.
K: På vilket sätt tror du att barnens lust att lära sig kan påveras av olika undervisningssätt?
B: Jag tror så här, va. Vissa barn tycker om ett visst sätt att undervisa på och andra vill lära sig
på andra sätt. Och vissa på ett tredje sätt. Så om du som lärare varierad och har olika
undervisningssätt så finns det alltid nåt för alla. Det finns inte ett enda sätt som passar alla 22 i
klassen, det tror jag inte. Utan när du ska gå igenom nånting, så måste du ha nåt för alla. Det
blir bäst så, tror jag.
K: Du har redan svarat på nästa fråga, det vill säga vad det beror på
B: Ja precis (skrattar)
K; Hur skulle du som lärare märka att barnen har fått ökad lust att lära sig?
B: ja när man är i denna åldern tycker de flesta barnen att matematik är ett roligt ämne.
Matematik är ett poppis ämne.
K: Du menar i ettan.
B:Ja, bland ettorna. I ettan och tvåan frågar barnen; ska inte vi ha matte nu? Så Jag vet inte,
det är svårt att se om det finns en nyansskillnad. Men kanske att de visar att de tycker att de är
roligare, att de lär sig mer. De måste vara intresserade för annars lär de sig ju ingenting.
Tycker man inte att det är kul så lär man sig inte. Man lär sig mer ju roligare man tycker att
det är.
K: men är det lättare med ettorna och tvåorna.
B: Jag tycker att det är det, ja. För att de är i början av skolåldern och de,,, de kommer liksom
och vill och är på hugget; jag vill lära mig plus, jag vill lära mig minus, jag vill lära mig
detta… När man har gått igenom alla fyra räknesätten så vet man att det är ju så det är med
mattematik.
K: Hur är det då med fyrorna och femmorna?
B: Ja, det gäller att hålla det vid liv. Och det tror jag att det kan vara svårt. Men det gäller att
ha det laborativ att inte bara läsa en sida upp och en sida ner i matteböckerna. Det passar visa
barn som tycker det är kul men det gäller inte alla.
K. Vilka förväntningar på matematik tror du att barnen får genom varierad undervisning?
45
B; ja, jag tror att de har stora förväntningar. Det har de redan när de kommer. De har ju en
bild av att skolan ska lära dem mate och att de ska få en bok så jag kan räkna. Det gäller att
hålla de förväntningar högt och fortsätta spinna vidare på deras intresse och framför allt, om
det är någon som är väldigt duktig, att man kör vidare och inte bara låter det barnet stanna på
den nivå de andra är på för att det barnet då förlorar lusten för matematik. Hela tiden nya
utmaningar, gå vidare i utvecklingen men man måste ändå ha genomgångar och vara med på
det laborativa och det praktiska. Men sen kan man ge de barnen lite problemlösning och
utmaningar så att de klättrar vidare.
K: Vilka fördelar och nackdelar ser du med varierad undervisning?
B: alltså, jag ser inga nackdelar, bara fördelar. Och som jag sa innan, alla barn… tar inte till
sig på samma barn. Kalle tar till sig när jag har genomgång och Pelle lär sig genom att bygga
något. Jag tror att man får med sig fler barn om man har varierad undervisning. Definitivt.
K: Hur skulle man kunna få mer varierad undervisning i skolan?
B: mer tid (skrattar). Ja men alltså både mer tid med barnen och mer tid för sig själv och att
planera. Nu har vi haft en mattestudiecirkel i vår personalgrupp och vi har haft många många
bra diskussioner. Att man har tid att diskutera med sina kollegor, planera tillsammans och
också avlasta varandra. Nu tar jag detta så du kan planera det. Så att man inte gör allting själv.
K: så tiden är det största bekymret?
B: Ja det är det.
K: Skulle eleverna kunna göras mer delaktiga i valet av undervisningsform, då menar jag både
ettorna, tvåorna och de äldre.
B: det skulle de säkert det tror jag. Problemet med de här små barnen är att de inte riktigt vet,
vaqd de ska säga och hur de ska tänka. Men när man kommer lite högre upp, både tvåan och
trean, då vet de ju, vad det finns för olika sätt att lära sig matematik och så skulle de kunna
vara med mycket mer och planera, det tror jag.
K: Hur skulle man kunna göra eleverna mer delaktiga?
B: ja, genom att inför varje avsnitt… diskutera, hur kan vi lägga upp det här avsnittet, vad
skulle man kunna göra om man ska praktiskt öva sig i nåt avsnitt, behöver ni någon
genomgång och vad ska genomgången handla om . alltså, ta en diskussion men eleverna helt
enkelt. Behöver alla göra det praktiskt, behöver alla ha en genomgång. Nej, då kanske är det
så att en tredjedel av klassen behöver jobba praktiskt, en tredjedel ska vara på mina
genomgångar, ja alltså alla behöver kanske inte göra samma sak.
K: och sista frågan, vad skulle det göra för skillnad?
46
B: jaaaaa, det vet jag ju inte riktigt ännu… men det skulle säkert göra skillnad det tror jag. Det
försöker vi ju göra, vi planerar tillsammans. Så vi har tänkt att vi ska ta en del av våra
lektioner och ha en extra genomgång med barnen som behöver ha mer hjälp på lektionen.
Eller kanske en lektion med barnen som är duktiga men behöver ha en puff framåt för att höja
sig. Så att vi kan dela in dem i lite olika grupper. Och det gör säkert skillnad det tror jag.
K: Och det var allt, jag vill tacka så mycket för att du ställde upp.
47
Intervju med lärare A via mail
1. Vilken är den vanligaste undervisningsformen på dina lektioner?
Den vanligaste formen är att det är varierat mellan genomgång på whiteboardtavlan,
genomgång på smartboarden, laborerande med olika material ute eller inne, spel osv.
2. Vem planerar dessa lektioner?
Jag som lärare planerar lektionerna och innehållet, men barnen kan själva välja inlärningssätt t
ex vid inlärning av multiplikationstabellträning att sitta vid datorn, spela ett spel, arbeta med
kort med en kompis eller ta ett tabellpapper.
3. Vilken/ vilka undervisningsform anser du vara mest framgångsrik för att barnen ska få lust
att lära sig matematik?
Jag tror på ett varierat sätt.
4. Vad gör att du ser denna undervisningsform som den mest framgångsrika?
Jag tror att alla barn lär sig på olika sätt och då får alla en chans att ta in det som presenteras.
5. Hur tycker du att undervisningen ska utformas för att främja utveckling av elevernas lust att
lära sig matematik? Jag tror att man ska försöka hålla sig i barnens vardag och arbeta utifrån
det och som sagt ett varierat sätt. Känner barnen att de kan blir det roligt och lustfyllt.
6. Av kursplanen och LPO 94 framgår det att eleverna ska tillgodose sig kunskap genom olika
undervisningsformer. På vilket sätt tror du att barnens lust att lära kan påverkas genom
varierad undervisning?
Om det är varierat är det fler som känner att de kan. Allt man kan blir lättare och känns roligt.
7. Vad beror det på?
Se ovan
8. Hur skulle du som lärare märka att barnet har fått ökad lust att lära sig matematik?
De vågar prova nya strategier, vågar fråga och vågar svara.
9. Vilka förväntningar på matematik tror du att barnen får genom varierad undervisning?
Att det är något roligt och spännande som de förstår.
10. Vilka fördelar/nackdelar ser du som lärare med varierad undervisningsform?
Det blir aldrig tråkigt, fler som lär sig och uppnår målen.
11. Hur skulle man kunna få mer varierad undervisning i skolan?
Ge mer tid till planering.
12. Skulle eleverna kunna göras mer delaktiga i valet av undervisningsform?
Ja kanske när de blir äldre och med mer resurser i skolan.
13. Hur skulle man kunna göra eleverna mer delaktiga?
48
Genom att visa på olika arbetssätt.
14. Vad skulle det göra för skillnad?
Barnen skulle kunna välja det sätt som de lär sig bäst på och vi skulle få en ökad
måluppfyllelse.
49
Intervju med lärare I
K: Tack för att jag fick komma och träffa dig… Skulle du kunna börja med att presentera dig
med namn och hur länge du har arbetat som lärare.
I: jag heter I och har arbetat som lärare i 23 år.
K: Du har redan läst vad intrevjun kommer att handla om så då börjar vi med frågorna.
Vilken är den vanligaste undervisningsformen på dina lektioner?
I: Jag går igenom det tänkta området. Just nu arbetar vi med längd-enheter-omkrets-area.
Eftersom eleverna går i år 4 och 5 delar jag upp genomgången på olika lektioner. Eleverna får
arbeta enskilt, i par eller i grupp med olika uppgifter och i olika böcker.
K: Vem planerar dessa lektioner?
I: Jag lägger upp allt arbete, tar fram olika uppgifter och olika arbetsböcker som passar.
K: Vilken undervisningsform tycker du är mest framgångsrik för att barnen ska få lust att lära
sig matematik?
I: jag tror inte att det finns ett sätt, det gäller att variera så ja ett varierat undervisningsätt är
det bästa. Där teori och praktiska övningar finns med. Vardagsmatten ska komma med så att
eleverna känner igen det som man lär sig annars tror jag att, jaaaa kanske inte att man tappar
intresset med att ja kanske man inte förstår lika bra. Viktigt är också att man är intresserad av
ämnet och om man inte är det från början, så ska man motivera eleven, men de flesta tror jag
tycker att det är bra att kunna matte.
K: Vad gör att du ser denna undervisningsform som den mest framgångsrika?
I: mmmmm, det tror jag för att det som sagt inte finns ett sätt som passar alla. Man vill ju inte
att barnen ska känna att man gör samma sak, då blir man ju inte motiverad. Kanske… barnen
vill ju röra på sig och prova sig fram tror jag. Om man låter dem springa på skolgården och
prova sig fram ja då har de roligt och om man har roligt tror jag att man blir mer intresserad.
Alla vill ju att… kanske inte att det ska vara roligt men att det inte ska vara ja tråkigt
(skrattar).
K: Hur tycker du att undervisningen ska utformas för att främja utveckling av elevernas lust
att lära sig matematik?
I: Matte ska inte kännas svårt utan roligt och med olika uppgifter, böcker, olika sätt att räkna
och att de ska få träning i de olika räknesätten så att de blir säkra på uppställningar i
räknesätten. Men det är många som tycker att barnen ska kunna räkna och om man räknar
med hjälp så kan man inte. Jag tror att det inte blir bra, det är inget fel i att barnen ska
använda miniräknare när det passar.
50
K: vilket sätt tror du att barnens lust att lära kan påverkas genom varierad undervisning?
I: ja…. Det kanske…. De har inte tråkigt och om de tycker att det är intressant blir de mer
motiverade och stimulerade och lär sig bättre, jag tror att barnen lär sig bättre om de har roligt
om de inte känner sig pressade… ja av alla, att vara på ett visste sätt, att lära på ett visst sätt.
K, Vad gör att du tycker så?
I: kanske att man har sett det hända, ja det är fler av mina kolegor som tycker som jag, att om
man har jobbat länge så har man lärt sig sina knep (skrattar). Barn får fler former för sin
utveckling om man inte alltid lär ut på samma sätt, jaaaa….
K: Hur skulle du som lärare märka att barnet har fått ökad lust att lära sig matematik?
I: det har jag märkt flera gånger. Ja framförallt hos de barn som ja kanske inte var dåliga på
matte… de hade svårt för matte kan vi säga. Man kunde se på dem när de har förstått. De
tycker att det är roligt och vill räkna på lektionen och hemma.
K: Kan man s det på de andra barnen också?
I: ja, de tycker att det är roligt med matte och så vill de göra läxa, både den delen ma ska göra
men även frivilliga uppgifter.
K: Vilka förväntningar på matematik tror du att barnen får genom varierad undervisning?
I: jag tror att barn vill lära sig. Barnen har en lust att lära sig från början, tror inte att detta
kommer bara på lektionerna. Alla barn vill lära sig man ja, kanske de bara har svårt för det.
Jag tror att barnen vill arbeta på egen hand prova sig fram men ja kanske inte alla det finns
även de som vill göra allt i grupper. Man får ju ha både och. Att bara arbeta i grupp tycker jag
inte är bra, det blir svårt för oss lärare att se hur mycket de kan, blir lättare om man kan se hur
mycket varje barn kan, inte för att det är fel, jag menar barnen lär sig ju av varandra men för
att inte missa nån som inte förstår och behöver hjälp, man vågar inte alltid säga ifrån. Men jag
tycker att det är bra att man pratar matte, att man inte bara räknar, vi måste ju förklara hur
uppgiften ska lösas och ofta har de egna sätt att lösa uppgiften.
K: Vilka fördelar och nackdelar ser du som lärare med varierad undervisningsform?
I: lång paus… ja fördelen är väj att de tycker att det blir roligare, de lär sig mycket men ja det
blir svårare för mig som lärare… det blir ju stökigare i klassrummet, de springer åt alla håll,
pratar om annat… Ja och sen tar det ju tid för oss lärare att förbereda sig, och… vad var det
mer jag tänkte (paus) ja det händer att… gruppen är oftast för stor så det blir svårt när de ska
få plats och man ska ju finnas nära till hands.
K: Hur skulle man kunna få mer varierad undervisning i skolan?
51
I: jag tror att jag har samma svar som alla andra: Göra grupperna mindre annars blir det inte
möjligt och…. Ja vi har ju elever som är stökiga och de behöver man ju lugna ner och göra
intresserade av att lära sig, så ja…kanske fler vuxna som kan finnas där.
K: Skulle eleverna kunna göras mer delaktiga i valet av undervisningsform?
I: Ja det tror jag men oftast finns inte tidsutrymme, ibland är det svårt att hinna med allt. När
de är yngre så kanske de vill ha att någon annan tar hand om allt, de tycker att det mesta är
roligt men när de är äldre så tar de inte alltid tillräckligt med ansvar för det, ja eller man kan
inte säga alla, de vill ju men inte att planera utan ändra där i stunder när man har lektionen
och det går ju inte.
K: om de skulle vilja det, hur skulle man kunna göra eleverna mer delaktiga?
I: lång paus… Jag har inget bra svar på frågan, det finns helt enkelt vissa som är intresserade
så det skulle gå men inte många, eller ja, inte så att man kan sätta sig ner med dem.
K: Vad skulle det göra för skillnad?
I:ja, du… jag vet inte, tror inte att våra elever har kunnat vara så delaktiga. Kanske beror det
på organisation, vårt elevunderlag, på oss vuxna, tidsaspekten, jag vet inte, jag vet bara att det
inte har fungerat.
K: Stort tack för att du tog dig tid.
52
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards