Investerare i en ny klimatekonomi

advertisement
USD
CHF
EUR
CO2
GBP
CNY
JPY
SEK
NOK
RUB
Investerare i en ny
klimatekonomi
Innehåll
5
Förord
7
Finanssektorns bidrag
till den nya klimatekonomin
9
Koldioxidsnål infrastruktur
och energi passar
institutionella investerare
11
Genomtänkta
regelförändringar nödvändiga
14
Omställning som bygger
på bred samverkan
15
Nästa steg
16
Innovativ finansiering
19
Kommissionen
20
Sammanfattning av rapporten
FÖRORD
Förord
Finansbranschen har under många år ökat ambitionsnivån
när det gäller hållbara och ansvarsfulla investeringar, och
det slutade för länge sedan att bara var en fråga för rena
etik- eller nischfonder.
Det är alldeles utmärkt. Tyvärr räcker det inte.
Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar. En global
omställning till koldioxidsnåla samhällen är nödvändig och den
processen kräver finansiering. Finansbranschen kan med andra
ord stå för ett viktigt bidrag till en hållbar utveckling, men det
ligger på en annan nivå än dagens arbete.
För att tydliggöra hur samhällets behov ser ut och vad
klimatutmaningen innebär för finansbranschen, har AP7
i denna skrift sammanfattat några av de centrala delarna
i Better Growth, Better Climate: the New Climate Economy
report, i samverkan med Stockholm Environment Institute.
Genom att sprida viktiga forskningsresultat vill vi dra vårt
strå till stacken och öka fokus på de centrala delarna i klimatutmaningen som annars riskerar att försvinna i det dagliga
bruset av kampanjutspel och marknadsföring.
Vi har också försökt att identifiera några av de forskningsfrågor som behöver besvaras för att företag, investerare och
politiker nu ska kunna ta nästa steg. Samverkan mellan olika
samhällssektorer är en förutsättning för att vi ska klara att lösa
de gemensamma klimatproblemen.
Johan Florén
Chef kommunikation och ägarstyrning
5
INVESTERARE I EN NY KLIMATEKONOMI
Finanssektorns
bidrag till
den nya
klimatekonomin
Institutionella investerare kan spela en
avgörande roll i övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Kostnaden för att lämna en
ekonomi byggd på fossila bränslen kan bli
förhållandevis liten, men för att nå ett snabbt
och bra resultat behövs initiala investeringar
understödda av billigt kapital av det slag som
institutionerna erbjuder.
6
INSTITUTIONELLA INVESTERARE
Fram till år 2030 behöver den globala ekonomin investera
75-90 biljoner US dollar i transportsystem, energi, telekommunikation och andra former av infrastruktur – oavsett en klimatomställning. Sammantaget för hela ekonomin behöver investeringskostnaderna bara bli cirka fem procent högre i en övergång
till en koldioxidsnål ekonomi, jämfört med dagens system.
I pengar handlar det om 0.6-0.8 biljoner US dollar per år för
att lämna det fossila stadiet.
Utmaningen är alltså inte först och främst att öka den totala
mängden investeringar, utan istället att styra om det stora
flödet från en traditionell, kolintensiv modell till nya lösningar
inom energi, stadsutveckling, och landanvändning.
Även om investeringsbeloppen är enorma finns det inga skäl
att tro att den här omställningen kommer att ruinera oss. Det
råder idag ingen brist på kapital i världen, snarare ett överskott.
Omställningen behöver inte
Utbyggnad och utbyte
heller minska finansieringsUnder de kommande 15 åren
kapaciteten globalt. Det
behöver den globala ekonomin
sammanlagda kapitalet kan
investera 75-90 biljoner US dollar
i själva verket öka med nästan
i transportsystem, energi, telekommunikation och andra former
två biljoner US dollar under
av infrastruktur.
perioden 2015-2035, till stor
I snabbt växande låg- och medeldel genom minskade investeinkomstländer handlar det om att
ringsbehov och driftskostbygga upp en infrastruktur som
nader för tillgångar som drivs
understödjer snabb urbanisering
och industrialisering. I höginkomstav fossila bränslen. Detta
länder behöver den äldre infrastrukkompenserar i hög grad de
turen som är anpassad till fossila
ökade investeringar som
bränslen bytas ut. Tittar man på
krävs för anläggningar och
Sverige handlar det bland annat
verksamheter med lägre
om att renovera miljonprogramkoldioxidutsläpp.
områden och att på sikt ersätta
kärnkraften när dagens kärnTill exempel kan överreaktorer har tjänat ut.
gången till en koldioxidsnål
7
Förnyelsebar energi
som sol- och vindkraft växer kraftigt
i takt med att
tekniken utvecklas
och kostnaden
sjunker.
INFRASTRUKTUR
elsektor ge en nettoekonomisk fördel på upp till 1.8 biljoner US
dollar under perioden 2015-2035. Summan omfattar alla
investeringseffekter inklusive kostnader för stranded assets,
det vill säga värden i befintliga tillgångar som riskerar att aldrig
kunna realiseras. Beräkningen utgår från en klimatförändring
där temperaturen i genomsnitt ökar med två grader Celsius,
den nivå det internationella samfundet har enats om att
inte överskrida.
Koldioxidsnål infrastruktur
och energi passar institutionella
investerare
Omställningen från det ena systemet till det andra kommer
dock att även inom finanssektorn kräva innovationer som
möjliggör en omfördelning av investeringsflödet. En viktig del
av detta är att hitta en roll för institutionellt kapital. I princip
passar infrastrukturen i en ekonomi med förnybar energi väl
in på de krav pensionsfonder, försäkringsbolag och andra
institutionella investerare ställer. För att trygga en stabil
utveckling av sitt kapital vill de ha långsiktiga investeringar
med relativt låg risk.
Övergången skapar också andra positiva värden. Förutom
att infrastruktur med låga
Potential i infrastruktur
koldioxidutsläpp har betydInstitutionerna kontrollerar idag
ligt lägre driftskostnader är
tillgångar på 90 biljoner US dollar
också livslängden längre.
(90 000 miljarder dollar) och har
Kostnaden för negativa
ett årligt inflöde på 5-8 biljoner.
Ändå har de bara ett innehav på
effekter på miljön och männi1-2 biljoner i illikvida alternativa
skors hälsa minskar och dessinfrastrukturtillgångar.
utom kan kapitalkostnaderna
9
INVESTERARE I EN NY KLIMATEKONOMI
bli lägre. Ur samhällets synvinkel är det institutionella kapitalet
idealiskt för infrastruktur – det gör det möjligt att snabbt få
igång produktionen och få en bra tillväxt på lång sikt.
Koldioxidsnål energi har
Tre lämpliga investerartyper
också egenskaper som i
Investeringar i förnybar energi liknar
många fall liknar de som
långsiktiga investeringar i infrakaraktäriserar obligationer.
struktur och gör dem väl lämpade
Omställningen till en
för tre olika typer av investerare:
• Institutionella, till exempel
ekonomi med låga koldioxidpensionsfonder och försäkringsutsläpp handlar i hög grad
bolag. De behöver ett långsiktigt och
om att investera mycket i ett
stabilt kassaflöde för att kunna betala
inledande skede för att sedan
ut pensioner och livförsäkringar.
få mindre utgifter i framtiden.
• Kommuner och andra lokala och
Att till exempel bygga vindregionala myndigheter, som måste
tillhandahålla långsiktig infrastruktur
kraftverk innebär även i fortför sig själva och sina invånare
sättningen en högre initial
och företag.
investeringskostnad, medan
• Energianvändare som söker
de mer operativa kostnalångsiktiga säkra energipriser, eller
derna är lägre när anläggskydd mot instabila energikostnader.
ningen väl är på plats.
Eftersom det sällan går att välja någon alternativ driftsmetod
finns det inte heller någon ökad avkastning att hämta genom
att ta en högre operativ risk.
Liknande förhållanden råder för andra delar av en omställning, från energieffektivisering av byggnader och industrier, till
elbilar i transportsektorn. Just förmågan att kompensera höga
initiala kostnader med låga kostnader i det längre perspektivet
är avgörande för om verksamheter som bygger på koldioxidsnål energi ska lyckas.
10
REGELFÖRÄNDRINGAR
Genomtänkta regelförändringar
nödvändiga
För att institutionella investerare ska kunna delta i omställningen
måste politikerna se över regelverket. Idag finns en rad hinder
för institutioner som vill minska sina investeringar i tillgångar
med fossila energikällor och istället placera pengar i koldioxidsnåla alternativ. Styrmedel måste utformas med kunskap om
hur de möjliggör olika finansieringsformer. Regleringar och
affärsmodeller i nyckelbranscher måste anpassas så att de kan
ta in andra sorters kapital med en annan riskprofil och möjligen
andra avkastningskrav.
En stor utmaning ligger i att få de här ytterligare investeringarna utan att det kostar mer än nödvändigt. Att få tillgång till
billigt kapital har en avgöFinansieringskostnader i fokus
rande betydelse för möjligNär så mycket mer av kostnaden
heten att klara övergången
ligger i den första kapitalintensiva
till ett samhälle med låga
investeringen har det stor betydelse
utsläpp av koldioxid. Som ett
vilket pris man betalar för det
kapitalet. I ett gaskraftverk är det en
exempel kan kostnaderna för
ganska liten del av kostnaden
solenergi och vindkraft
eftersom större delen ligger i att
minska med så mycket som
köpa den gas man bränner i kraft20 procent med hjälp av nya
verket. För den som investerar i ett
investeringsmodeller som
vindkraftverk är förhållandet ett
bygger på kapital från instiannat. Åtminstone en tredjedel av
kostnaden är pengar för att betala
tutioner, finansiering med
tillbaka lån. Ju billigare kapital du
offentliga medel, samt
kan få där, desto snabbare går det
crowd sourcing via energiatt sänka kostnaden. Förnybar
konsumenter.
energi kan vara dyrt att investera
Omställningsprocesser
i, men med nya sätt att attrahera
billigare kapital med mindre risk
handlar till stor del om att
kan kostnaderna sänkas betydligt.
få till en ändring av var
11
Förr eller senare kommer
efterfrågan på fossila bränslen
att sjunka dramatiskt och
tillgångarna förlora värde.
INVESTERARE I EN NY KLIMATEKONOMI
investeringarna hamnar. Konsumtionsmönster, beteenden och
förväntningar spelar också in, men investeringarnas väg är
avgörande. Hur ska man få rätt kapital till rätt plats? När investeringarna i systemlösningar väl är gjorda ligger produktionsmönstren fast i flera decennier. Detta visar också behovet av
långsiktiga politiska spelregler.
En avgörande fråga är hur man hanterar befintliga verksamheter som inte passar in i den nya klimatsmarta ekonomin. Vad
händer med dessa tillgångar som institutioner, företag och
privatpersoner investerat i och ser som betydelsefulla värden?
När investeringar styrs därifrån kan väldigt stora värden förstöras
och det kan skapa motstånd som komplicerar processen.
Omställning som bygger
på bred samverkan
Att gå från en ekonomi som bygger på hög koldioxidhalt till en
med låga koldioxidutsläpp kräver betydande investeringar inom
alla samhällssektorer. Branscher, markägare och hushåll kommer
att behöva investera för att bidra till en omställning som
innebär ökad resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan.
Regeringarna kommer att spela en dubbel roll. Dels genom
att investera direkt i infrastruktur för att säkerställa övergången
till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, dels genom att
påverka inriktningen på privat finansiering via regleringar,
stimulansåtgärder och andra politiska initiativ.
En hel del av de investeringar som behövs i infrastruktur
med låga koldioxidutsläpp kan hanteras genom befintliga
strukturer och mekanismer. En effektiv och långsiktig politik
med rätt typer av regleringar, finansiella styrmedel och
marknadssignaler hjälper långt. Andra kommer att behöva mer
ingripanden och då krävs nya effektiva finansstrukturer.
14
OMSTÄLLNING
Nästa steg
För att ta den presenterade, övergripande bilden vidare ned
i praktisk tillämpning behövs förståelsen fördjupas inom en rad
områden. Tre centrala frågeområden är:
1. Sektorer och finansieringsformer
Olika sektorer kräver olika finansieringsformer. Vilka är
behoven? Vad behöver till exempel byggbranschen, elsektor,
industriföretagen och transportsektor? Vilka finansieringsmodeller kännetecknar dessa sektorer i dag?
2. Olika typer av investerare
Även bland investerare finns en mångfald av olika typer.
Vilka kategorier av investerare skulle kunna bidra inom vilka
områden? Vilka finansiella innovationer finns runt om
i världen? Vilka behov av innovationer går det identifiera?
3. Regleringar och styrmedel
Hur styr ramverket av skatter, lagar och regler vilka
investeringsmodeller som är möjliga? Vilka begränsningar
har det existerande ramverket? Hur skulle styrmedlen
förändras för att underlätta finansieringen av den nödvändiga
klimatomställningen?
15
INVESTERARE I EN NY KLIMATEKONOMI
Innovativ finansiering
Förnybar energi kan finansieras på flera sätt. Här är exempel
på några vägar att gå:
Utveckla kommersiella verktyg som ger investerare direkt
tillgång till infrastruktur med låga koldioxidutsläpp. Dessa
alternativa investeringsinstrument – till exempel YieldCos,
kommunal finansiering, och crowd funding – kan minska det
årliga avkastningskravet med 1-2 procent och på det sättet
minska kostnaderna för förnybar energi med upp till
20 procent.
Utforska vilka möjligheter lokala, regionala och nationella
regeringar har att minska kapitalkostnaderna genom att direktfinansiera infrastruktur som har låga koldioxidutsläpp. De skulle
kunna använda nationella infrastrukturbanker, infrastrukturobligationer eller gröna obligationer som instrument. En sådan
direktfinansiering kan också minska kostnaderna med så
mycket som 20 procent.
Använd andra finansieringsinstrument som kan minska
riskerna och hjälpa till att locka billig privat finansiering – till
exempel genom att erbjuda riskgarantier, eller ta en andel av
de risker som är förknippade med investeringar i koldioxidsnål
infrastruktur.
Fundera över vilken omstrukturering som behövs inom elsektorn. Den är beroende av en marknadsöversyn och förändrade
regler för att kunna dra nytta av egenskaperna hos koldioxidsnåla tillgångar och fördela risker mellan investerare, konsumenter och regeringar på ett lämpligt sätt. Omstruktureringen
skulle kunna omfatta sänkta inträdeskrav för elproduktion eller
att skapa separata marknader för mer flexibla aktörer.
16
Nytänkande och
tekniska innovationer
är en central komponent
för få fram allt från
grön infrastruktur till
alternativa energikällor.
Internationell samverkan
över olika samhällssektorer
är nödvändig för att
konstruktiva lösningar på
klimatproblemen ska
kommat till stånd.
KOMMISSIONEN
Kommissionen
The Global Commission on the Economy and Climate är ett
internationellt initiativ som ska analysera och kommunicera
fördelarna och kostnaderna för att åtgärda klimatförändringarna.
Initiativet leds av Mexicos tidigare president Felipe Calderón,
med stöd av Nicolas Stern, professor vid London School of
Economics and Political Science. Verksamheten bedrivs inom
ramen för ett partnerskap där Stockholm Environment Institute
(SEI) ingår tillsammans med sju forskningsinstitut från olika
delar av världen. I nära samarbete analyserar och kommunicerar
de risker så väl som möjligheter med det förändrade klimatet
kopplat till omställningen.
Frågorna av relevans för finanssektorn är många: Hur ser den
nya klimatekonomin ut från ett investerarperspektiv? Hur ska
omställningen till en ny klimatekonomi finansieras och vem ska
betala? Hur påverkas de institutionella investerarna av nya
regleringar och riktlinjer?
Kommissionen inrättades för att undersöka om det är möjligt
att uppnå varaktig ekonomisk tillväxt och samtidigt ta itu med
problematiken kopplad till klimatförändringar, både vad gäller
utsläpp och påverkan. De närmaste 15 åren blir avgörande
eftersom utsläppen av koldioxid måste minska kraftigt för att
undvika stora klimatförändringar, samtidigt som den globala
ekonomin genomgår djupa strukturella förändringar. Detta
skapar risker, men innebär också möjligheter. Ekonomin
kommer att växa med mer än hälften, en miljard fler människor
kommer att bo i städer, snabba tekniska framsteg fortsätter att
förändra företag och människors vardag. Det finns goda möjligheter att påverka investeringsflöden kopplat till infrastruktur
och statsutveckling och säkra att dessa blir klimatsmarta och
resurseffektiva.
19
INVESTERARE I EN NY KLIMATEKONOMI
Sammanfattning av rapporten
Rapporten The New Climate Economy – Better Growth,
Better Climate presenterades vid FNs klimattoppmöte i New York
i september 2014. Den visar att ekonomisk tillväxt och
begränsad klimatpåverkan inte behöver stå i motsatsförhållande
till varandra. Den kommission som står bakom rapporten har
formulerat ett globalt åtgärdsprogram med målet att uppnå
90 procent av de utsläppsminskningar som behövs fram till
2030 för att undvika omfattande klimatförändringar.
Budskapet till ekonomiska beslutsfattare inom både offentlig
och privat sektor sammanfattas i tio punkter:
1. Påskynda övergången till låga koldioxidutsläpp genom
att integrera klimatfrågorna i alla centrala ekonomiska
beslutsprocesser.
2. Slut ett starkt, varaktigt och rättvist internationellt klimatavtal. Det behövs för att öka förtroendet för inhemska politiska
reformer, stödja utvecklingsländerna och skicka en stark signal
till investerarna.
3. Fasa ut subventioner till fossila bränslen och insatser
i jordbruket. Motverka att städer breder ut sig över stora ytor.
Frigör offentliga medel och driv på för ett mer effektivt
utnyttjande av naturresurserna.
4. Inför höga, förutsägbara priser på koldioxid, som en del av
en skattereform. Tillsammans med en god affärssed skickar det
tydliga signaler till hela ekonomin.
5. Minska kapitalkostnaderna för investeringar i infrastruktur
med låga koldioxidutsläpp. Öka tillgången till institutionellt
kapital och sänk kostnader för koldioxidsnåla teknologier.
20
SAMMANFATTNING
6. Öka innovationer i klimattålig teknik med låga koldioxidutsläpp
genom att trefaldiga offentliga investeringar i forskning och
utveckling av ren energi och undanröja hinder för entreprenörskap och kreativitet.
7. Uppmuntra en utveckling mot mer kompakta städer, där
utsläppen minskar tack vare bland annat kortare resvägar.
Prioritera investeringar i effektiva och säkra kollektivtrafiksystem.
Med en tätare stadsbebyggelse räddas natur- och åkermark.
8. Stoppa skövlingen av naturskogar genom att stärka incitamenten för långsiktiga investeringar och skogsskydd. Öka den
internationella finansieringen av naturskogarna till cirka fem
miljarder US dollar per år.
9. Återställ minst 500 miljoner hektar skog- och jordbruksmark
fram till år 2030. När mark som fått förfalla återskapas stärks
inkomsterna på landsbygden, samtidigt som vi får en säkrare
försörjning av livsmedel.
10. Påskynda utfasningen av koleldad kraftproduktion.
Nya orenade kolkraftverk i utvecklade ekonomier bör fasas ut
omedelbart, om de inte kopplas till kollagring. I medelinkomstländer bör de tas ur bruk senast 2025.
Här kan du läsa mer om resultaten från hela New Climate
Economy http://newclimateeconomy.report/
21
Skog binder koldioxid.
Därför behöver
existerande skog
skyddas och skövlad
mark återställas.
Text
Sjunde AP-fonden
Illustrationer
Anders Jauring
Idé och grafisk form
bottiger.se
Tryck
Vitt Grafiska
AP7
Vasagatan 11, 6tr
Box 100
SE-101 21 Stockholm
Sweden
Tel: +46 8 412 26 60
Fax: +46 8 22 46 66
www.ap7.se
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards