Praktikrapporter 2010 Naturvård 15 hp

Praktikrapporter 2010
Naturvård 15 hp
Innehåll: Kursplan Praktikinstruktion Rapporter: Ingrid Asker, Svenska miljöinstitutet IVL Charlotta Öhnfeldt, Länsstyrelsen Dalarna Johan Andersson, Länsstyrelsen Dalarna Camilla Zetterlund, naturskyddsföreningen Stockholm Siri Schmiterlöw, Länsstyrelsen Gävleborg Catrin Arnelind, Länsstyrelsen Gävleborg Erika Näslund, Upplandsstiftelsen Uppsala Björn Averhed, Upplandsstiftelsen Uppsala Vytautas Rindzevicius, Landskrona kommun Bilagor: Siri Schmiterlöw: Gäddbestånden i Gävleborgs län Erika Näslund: Intervjuresultat 2011-01-12
Skriv ut
Naturvård
Conservation of Nature and Natural Resources
Kursplan
15 högskolepoäng
Kurskod: 1BG204
Utbildningsnivå: Grundnivå
Nivå/successiv fördjupning: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Biologi G2F
Betygsskala: Underkänd (U), 3, 4, 5.
Inrättad: 2007-03-15
Inrättad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
Reviderad: 2010-04-21
Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
Kursplan gäller från: vecka 27, 2010
Behörighet: Biologi, minst 53 p/80 hp motsvarande basblocket i biologi inom Kandidatprogrammet i biologi
samt 15 hp ekologi motsvarande Ekologi MN1 och Floristik och faunistik 7,5 hp.
Mål
Studenten skall efter genomgången kurs vara väl förberedd för naturvårdsarbete.
Efter godkänd kurs ska studenten kunna
diskutera värdegrunder för bevarande av biologisk mångfald
redogöra för hur människan påverkat Europas natur
kombinera fysisk planering och naturvård
motivera anvisningar i skötselplaner och motsvarande
arbeta med basala funktioner i GIS (geografiska informationsssytem)
diskutera naturvårdsteori och -problem muntligt och skriftligt
kritiskt diskutera naturvårdslitteratur
redogöra för lagstiftning inom naturvård och miljöskydd
Innehåll
Kursen innehåller följande delar:
www.uu.se/modSelmaPrint.php?ppara…
1/3
2011-01-12
Skriv ut
Svensk växtgeografi
Naturvårdsämnets historia och begreppsapparat
Människans roll i landskapet, sociala och etiska övervägningar med naturvårdande insatser
Identifiering och åtgärdande av minskad biologisk mångfald
Fysisk planering, förvaltningsrätt och naturvårdsaspekter imiljökonsekvensanalys
Introduktion till GIS och sårbarhetsanalys
Handledd praktik på ett naturvårdande organ i landet.
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar, diskussionsseminarier, fältstudier och självständigt arbete samt i
form av handledd praktik på naturvårdande organ. Deltagande i seminarier, annan gruppundervisning och
praktik är obligatoriskt.
Examination
Vid ett skriftligt prov före praktikperiodens början examineras första delen av kursen (6 hp). Deltagande i
seminarier (4 hp)
Praktiken (5 hp) redovisas till myndigheten vid praktikperiodens slut och i form av en skriftlig och muntlig
redovisning inför studentgruppen.
Kurslitteratur
Gäller från: vecka 27, 2010
Ebbesson, Jonas
Miljörätt
2. uppl. : Uppsala : Iustus, 2008 - 221 s.
ISBN: 978-91-7678-705-2 LIBRIS-ID: 10948962
Se bibliotekskatalogen
Emanuelsson, Urban
Europeiska kulturlandskap : hur människan format
Europas natur
Petersson, Maria
Stockholm : Formas, 2009 - 383 s.
ISBN: 978-91-540-5977-5 (inb.) LIBRIS-ID: 11360804
Se bibliotekskatalogen
Hunter, Malcolm L.0 245852; Gibbs, James P
Fundamentals of conservation biology
3. ed. : Malden : Blackwell Pub., 2007 - 497 s.
www.uu.se/modSelmaPrint.php?ppara…
2/3
23 november 2010
Institutionen för ekologi och genetik
Avdelningen för växtekologi
Brita M. Svensson
Professor
Adress:
Norbyvägen 18 D
752 36 Uppsala
Telefon:
018 - 471 2879
Hemsida:
www.vaxtbio.uu.se
Epost:
[email protected]
Evolutionary Biology Centre
Department of Plant Ecology
Brita M. Svensson
Professor
Address:
Norbyvägen 18 D
SE-752 36 Uppsala
SWEDEN
Telephone:
+46 18 - 471 2879
Web site:
www.vaxtbio.uu.se
E-mail:
[email protected]
Handledning för studenter och handledare
gällande praktiktjänstgöring inom kursen Naturvård,
1BG204, Inst. för biologisk grundutbildning, Uppsala
universitet
I detta brev beskriver jag syftet med studenternas
praktiktjänstgöring, vad de förväntas lära sig, vad som krävs av
studenten och av handledaren på praktikplatsen samt något om
studenternas bakgrund.
Hör gärna av er om ni undrar över något!
Syfte Praktiken syftar till att studenternas kunskaper om hur
naturvårdande organ arbetar skall öka. Studenten skall kunna
skaffa sig erfarenheter kring hur arbetet på sådana organ
fortskrider, vad olika moment kan innebära och vilka olika
färdigheter som krävs för att genomföra naturvårdsarbete på ett
väl fungerande sätt. Detta i sin tur syftar till att inspirera
studenterna inför sina vidare studier i ämnet. Ett annat syfte är
att möjliggöra för studenten att göra sitt namn känt och därmed
lättare få arbete efter avslutade studier.
Vad som krävs av studenten Först och främst så krävs ett aktivt deltagande i de moment som
han/hon åläggs att deltaga i av sin handledare. Närvaro på
arbetsplatsen är naturligtvis ett krav. Under tiden som praktiken
sker skall studenten sammanställa en skriftlig redovisning av
praktiken. Denna skall godkännas av handledaren på
praktikplatsen innan den lämnas till kursledningen. Efter
praktiken skall studenten muntligt redovisa sina erfarenheter
från praktiken inför kursledning och kurskamrater samt ge
återkoppling på kurskamraternas framförande. Information om
syftet med just denna del hittar du här: DiaNa. Studenten
kommer att vara utrustad med ett frågebatteri och en
attitydundersökning, vilka studenten skall arbeta med under
praktiken.
Vad som krävs av handledaren på praktikplatsen Handledaren skall introducera studenten på arbetsplatsen och
presentera henne/honom för de övriga medarbetarna. Studenten
skall ges möjlighet att deltaga i det dagliga arbetet som till
2 (1)
exempel veckogenomgångar, sammanträden, studiebesök,
budgetmöten etc. Studenten skall ges möjlighet att arbeta
självständigt– men under handledning – med ett (eller flera)
specifika naturvårdsärenden. Handledaren skall läsa,
kommentera och godkänna studentens skriftliga rapport.
Studenternas bakgrund De flesta studenter är på tredje året av sin universitetsutbildning.
Ett krav för att antas till naturvårdskursen är kursen Ekologi 15
hp (motsvarar tio veckor), samt floristik- och faunistikkurser.
Förutom detta så har de läst matematik, statistik, kemi och
biologi. De har viss fältvana efter att ha deltagit i minst två
fältkurser. Bakgrunden skiljer sig naturligtvis mellan
studenterna och därför har de intervjuats innan praktikplacering
för att i möjligaste mån ge dem den praktikplacering som passar
bäst.
Skriftlig redovisning Den skriftliga redovisningen skall hjälpa studenten att uppnå
syftet med praktiktjänstgöringen. Namn på arbetsplats och
handledare samt tid för praktiktjänstgöringen är ett krav. Den
huvudsakliga texten skall vara en beskrivning av
arbetsuppgifterna, eventuella resultat och slutsatser av
undersökningar som studenten utfört. Även en beskrivning av de
huvudsakliga arbetsuppgifter som man normalt arbetar med på
praktikplatsen är välkommen. Rapporten skall i stort följa
anvisningarna i Att presentera vetenskap.
Vad händer nu? Handledaren på praktikplatsen ombedes kontakta sin/sina
studenter och berätta kort om praktiken och var de skall mötas
första dagen.
Brita Svensson
kursledare för Naturvård, 1BG204
Hör av dig om det är något du undrar över!
Praktikrapport från:
Ingrid Asker
Uppsala Universitet, IBG, Naturvård ht 2010
Pilocella dichotoma (Gaffelfibbla) – en av de arter jag arbetade med under praktiken.
Praktikrapport
IVL Svenska Miljöinstitutet
Ingrid Asker
Uppsala Universitet, IBG, Naturvård ht 2010
Sammanfattning
Under perioden 2 – 22 december var jag på praktik på IVL Svenska Miljöinstitutet. Där genomförde
jag ett antal mindre litteraturstudier. Jag undersökte hur en ökad tillförsel av kväve skulle påverka
fosfor-begränsade våtmarker, beskrev biologisk mångfald samt såg över de kompensationsåtgärder
som har föreslagits för en kalktäkt på Gotland. Angående kvävetillförseln kom jag fram till att
våtmarkerna förmodligen inte skulle påverkas nämnvärt så länge andra faktorer var konstanta.
Studien av biologisk mångfald resulterade i en sammanfattning om vad det innebär och varför det är
viktigt att ha mångfalden i åtanke. IVL arbetar med miljöfrågor, men långt ifrån alla anställda är
insatta i ekologi och biologisk mångfald. Kompensationsåtgärderna för kalktäkten arbetade jag med
ur en biologs synvinkel. Jag försökte i och med detta se om åtgärderna var vettiga, samt ge tips och
råd om vad man behöver tänka på då man genomför åtgärden. Utöver detta var jag med på möten,
lunchseminarium, luciafirande och liknande. Tiden på IVL var både lärorik och intressant och jag är
mycket glad över att jag fick möjlighet att ha min praktik där.
Inledning
Den 2 december 2010 påbörjade jag min praktik på IVL Svenska Miljöinstitutet. Det är ett
fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut som arbetar med tillämpad forskning och
uppdrag för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga
samhället. De arbetar inom sex olika områden: klimat och energi, vatten, hållbart
samhällsbyggande, luft och transporter, hållbar produktion och resurseffektiva produkter. IVL
arbetar som konsulter åt ett flertal myndigheter och privata bolag där en av de största
uppdragsgivarna är Naturvårdsverket. Min handledare, Erik Lindblom, är gruppchef för
”Vattenresurser” på enheten ”Naturresurser och miljöeffekter”. Han är, precis som många andra här,
civilingenjör med inriktning miljö- och vattenteknik.
Under min tid på IVL (2–22 december) har jag genomfört ett antal mindre studier. Först gjorde jag
en litteraturstudie på hur kalkrika oligotrofa vatten skulle påverkas av en tillförsel av kväve. Syftet
med studien var att den skulle fungera som ett underlag till framtagandet av ett kontrollprogram för
en ny kalktäkt på Gotland. Denna kalktäkt kommer att ligga intill ett flertal skyddsvärda biotoper
(flera Natura 2000-områden) bland annat rikkärr, kalkkärr med ag, nordiskt alvar och
kalktallskogar. Frågeställningen jag arbetade efter var huruvida de kraftigt fosfor-begränsade
våtmarkerna i området kring täkten skulle påverkas negativt av en tillförsel av kväve. I studien
utgick jag från att våtmarkerna i övrigt skulle vara opåverkade.
Efter studien om kvävets påverkan skrev jag en sammanfattning om biologisk mångfald. I denna
tog jag upp de ämnen och termer som jag ansåg kunde vara av intresse för IVL. Syftet med
sammanfattningen var att öka förståelsen för vad biologisk mångfald innebär och varför vi skall
bevara den. IVL skall enligt egen utsago arbeta för en ekologiskt hållbar tillväxt, men många av
dem som arbetar här är civilingenjörer med en helt annan bakgrund än ekologi. Därmed har de
endast en svag uppfattning om vad biologisk mångfald egentligen är. Sammanfattningen skulle
därför kunna fungera som ett diskussionsunderlag för att på sikt öka förståelsen för ekologi och
biologisk mångfald både i den grupp jag har praktiserat i samt för hela IVL.
Efter detta tog jag återigen tag i projektet rörande kalktäkten. Denna gång tittade jag på de
kompensationsåtgärder som är föreslagna för täkten; restaurering av våtmark, forskning om
gaffelfibbla samt avsättning av kalktallskog. Till dessa åtgärder skrev jag kommentarer ur min
synvinkel, samt vad man bör tänka på då man exempelvis ska skriva skötselplanen för
kalktallskogen eller åtgärdsplanen för restaureringen.
Utöver dessa uppgifter har jag även suttit med på möten, både interna (exempelvis gruppmöten) och
möten med kunder. Jag har varit på lunchseminarium, jullunch och luciafirande. Jag har även
genomfört en ytterst kort studie på om det finns några exempel på ekologisk tillväxt.
Material och metod
Då jag skulle studera kvävets eventuella påverkan på våtmarkerna omkring kalktäkten på Gotland
började jag med att läsa in mig på projektet. Jag läste miljökonsekvensbeskrivningen (MKB),
förslag till kontrollprogram, förslag till fortsatt och förändrad övervakning av ytvatten och
våtmarksekologi, och liknande. Jag studerade också kartor, inventeringar, ekologiska utredningar
mm. Då jag åtminstone fått ett hum om området och täktverksamheten påbörjade jag min
litteraturstudie. Den gick till mångt och mycket ut på att söka i olika databaser efter tidigare studier
som har gjorts på ämnet. En hel del artiklar plöjdes igenom och några plockades ut som passande
referenser. Då jag ansåg att jag kommit fram till en slutsats kontaktade jag Håkan Rydin och
Sebastian Sundberg på Institutionen för ekologi och genetik, Växtekologi på Uppsala Universitet,
för att kontrollera att det inte var några faktorer jag hade missat. Därefter gjorde jag en
sammanställning av dessa referenser som jag sedan överlämnade till min handledare. Resultatet av
min studie redovisades slutligen för Nordkalk, det företag som står bakom kalktäkten.
Sammanfattningen om biologisk mångfald grundades framförallt på de kunskaper som jag har inom
området sedan tidigare. I den behandlade jag mer eller mindre diskussionsämnen såsom den
biologiska mångfaldens betydelse för oss och effekterna av en minskande biologisk mångfald samt
mer konkreta exempel. Utöver detta skrev jag även om viktiga nyckelbegrepp, beskrev olika index
och beräkningar samt vad de används till. Eftersom biologisk mångfald är ett så pass stort och brett
ämne, valde jag att koncentrera mig på sådant som jag tror kan vara av intresse för IVL. Exempel på
detta är Shannons diversitetsindex, MVP (Minimum Viable Population Size), bärkraft och genetisk
diversitet. Detta är sådana ämnen som kan vara bra att ha i åtanke då man skall ta fram underlag till
en MKB. Jag beskrev även vikten av att tänka på fragmentering och kanteffekter då man vill
minska effekterna av en större störning av ett ekosystem, t. ex en kalktäkt. Då jag var klar med
sammanfattningen tog jag och min handledare en eftermiddag till förfogande och diskuterade ämnet
i största allmänhet. I och med att denna sammanfattning inte hade ett konkret användningsområde i
ett projekt eller liknande lämnades den helt sonika över till min handledare som får använda den på
det sätt han finner lämpligt.
Arbetet med kompensationsåtgärderna var till en början en riktig utmaning. Jag hade ingen direkt
frågeställning att arbeta efter och formuleringen av uppgiften var ganska ospecifik. Därför började
jag med att läsa igenom kompensationsåtgärderna och fundera över vad som kunde vara viktigt att
tänka på, och vilken kunskap jag skulle kunna bidra med. Eftersom vi under hösten hade både en
föreläsning och en exkursion med Sebastian Sundberg där han beskrev svårigheterna med en
våtmarksrestaurering, valde jag att börja jobba med detta. Jag läste igenom gamla föreläsningar,
artiklar och undersökningar på ämnet. Därefter sammanställdes detta på en A4 med tankar och
åsikter om våtmarksrestaurering från mig, såväl som från forskare. Vad man bör vara beredd på, hur
lång tid det kan ta, hur mycket det skulle kunna kosta osv. Då jag skrivit detta angrep jag
kompensationsåtgärden rörande gaffelfibblan.
Eftersom jag aldrig har sett en gaffelfibbla, eller ens har hört talas om den innan, började jag med
att läsa på så mycket som möjligt (vilket inte var så mycket... ) om växten; utbredning, fortplantning
osv. Gaffelfibblan är endemisk för Öland och Gotland och endast ett fyrtiotal populationer har
hittats på Gotland. Dock kan mörkertalet vara ganska stort. Sex av de lokaler som fibblan har
funnits på ligger på det planerade täktområdet. En tanke har därför varit att flytta de individer (eller
ett antal av de individer) som finns på området till ett likvärdigt område utanför täktområdet. I och
med detta, valde jag att arbeta efter frågeställningen: Vilket är bäst, att flytta de populationer som
återfinns i täktområdet eller att försöka stärka de populationer som redan finns utanför området?
För att få svar på detta tog jag reda på vad som krävs för att man ska få tillstånd till uppdrivning och
utplantering av sällsynta arter samt vad de största hoten mot gaffelfibblan är idag. Svaret på vilket
det största hotet är blev inte så förvånande exploatering i form av kalktäkter. Jag valde att undvika
denna faktor och fann att andra stora hot mot fibblan är igenväxning och en alltför intensiv hävd.
Bland annat har kaninbete på ett antal ställen lett till att gaffelfibblan har försvunnit från lokalen.
Denna information samt en slutsats skrevs ned i ett dokument där jag behandlade alla
kompensationsåtgärdena.
Angående avsättningen av kalktallskog skrev jag några rader om vad man bör tänka på om man vill
att den avsatta skogen på sikt skall efterlikna den skog som exploateras i och med täkten. På det
tilltänkta täktområdet är det idag naturskog och för att det avsatta området också skall gå mot det, är
det viktigt att man har en bra skötselplan. Jag sökte därför på information om kalktallskogar och
fann att Naturvårdsverket kom ut med ett nytt åtgärdsprogram för kalktallskogar 2009. Jag läste
igenom detta och plockade fram de mest väsentliga delarna rörande skötseln.
Resultat
I min studie om hur en tillförsel av kväve skulle påverka kalkrika, fosfor-begränsade våtmarker
fann jag att påverkan förmodligen skulle vara minimal. Artsammansättningen och biomassan i
våtmarkerna borde inte påverkas nämnvärt. Däremot skulle en allmän eutrofiering kunna ske om
kväve/fosfor–kvoten av någon anledning förändrades. Idag ligger pH:t i de berörda våtmarkerna på
ca 8,2. Om det skulle sjunka till under 6,5 skulle en större mängd fosfor att frigöras från sin
komplexbindning med kalcium och kvävets påverkan skulle således vara betydligt större. Förvisso
är det inte speciellt troligt att pH skulle sjunka så pass mycket i hela området, men lokala störningar
skulle kunna leda till detta. En ökad temperatur skulle också kunna leda till att pH förändras
eftersom det då blir en ökad bakteriell aktivitet som leder till en ökad syrekonsumtion. Den ökade
konsumtionen minskar redoxpotentialen och pH i marken. Om detta skulle ske kan det leda till en
förlust av ekosystemets nyckelarter.
Trots den kraftiga fosfor-begränsingen finns det ett antal arter som skulle kunna påverkas av
kvävetillförseln på grund av ett effektiviserat näringsupptag. Blåtåtel (Molinia caerulea) är ett
exempel på en sådan art. Enligt våtmarksinventeringen finns det fuktängar med blåtåtel i det
aktuella området och eventuellt bör man därför hålla extra koll på de bestånden.
Gällande sammanfattningen om biologisk mångfald, kan man egentligen inte säga att jag kom fram
till några resultat. Dock kan man hoppas på att den kommer att komma till användning i någon
form. Om inte annat så var det nyttigt för mig att repetera lite.
Angående de föreslagna kompensationsåtgärdena kom jag fram till att de förhoppningsvis skulle
kunna uppväga de förluster av naturvärden som man går miste om i och med täkten, om de
genomförs på rätt sätt. Min slutsats angående gaffelfibblan blev att det förmodligen är bättre att
satsa på att förstärka de populationer som finns utanför täktområdet, än att plantera om plantorna
som nu är inom täktområdet till ett område utanför. För att genomföra utplanteringar krävs det dels
tillstånd, och dels lämpliga lokaler. Det kan vara mycket svårt att finna en lämplig lokal eftersom
man bör undvika områden som sedan tidigare har en skyddsvärd flora och fauna. Gaffelfibblan
växer främst i periodiskt upptorkande alvarvätar, vilket är en naturtyp som per defintion innehåller
skyddsvärda arter vilket gör val av lokal ytterst svårt.
När det gäller våtmarksrestaureringen kom jag, då jag sammanställt materialet, fram till sex punkter
som jag anser är viktiga att tänka på före man påbörjar en restaurering:
1. Kunskap – Det krävs vetskap om markanvändingshistoria, geologi och biologi för att
lyckas.
2. Analys – Före restaureringen påbörjas bör en analys av våtmarkens befintliga naturvärde
genomföras. Detta för att säkerställa att restaureringen inte leder till en försämring av
exempelvis biologisk mångfald eller för skyddsvärda arter.
3. Kompetent projektledning – Våtmarker är i hög grad individualister. Därför krävs det
kompetens för att kunna anpassa arbetet till den aktuella våtmarken och förändrade
förhållanden.
4. Klar målsättning – Underlättar utvärdering samt ger möjlighet till att snabbare reagera på
förändringar om det inte blir som man har förväntat sig.
5. Förmåga att anpassa sig – Det är svårt att förutsäga hur våtmarker utvecklas efter olika
typer av åtgärder. Därför är det viktigt att ha en beredskap för att på nytt analysera
situationen och utgå från de förutsättningarna för att möjliggöra ett bra slutresultat.
6. Långsiktighet – Svagheten hos många tidigare restaureringar har varit bristen på
långsiktighet och kontinuitet. Om det skall vara någon mening med restaureringen bör detta
byggas in i projektplanen. Man bör räkna med att det tar minst 5 år innan man kan se tydliga
resultat.
7. Återskapa naturlig vattenståndsvariation – En huvudregel för restaureringar brukar vara att
de gynnas av en ökad amplitud mellan låg- och högvatten.
Utöver detta undersökte jag även de ekonomiska aspekterna och kom fram till att den sortens
restaurering som skulle krävas i området bör kosta ca 200 000 kr/ha. Det mest kostnadseffektiva är
att restaurera en medelstor våtmark med en yta av 2-50 ha
De slutsatser jag kom fram till angående avsättningen av kalktallskog följde den åtgärdsplan som
Naturvårdsverket har gett ut. Bland annat listar de fyra skötselåtgärder som ofta är viktiga att beakta
om man vill få en välmående naturskog av tallkalkskogskaraktär:
1. Röjning av enbuskar (ibland även annan buskvegetation) och/eller gran.
2. Bränning för att motverka ett slutet och tjockt vegetationstäcke/förnatäcke.
3. Bete med lagom hårt betestryck.
4. Perioder med betesfred i 3-5 år (eller längre) för att möjliggöra naturlig föryngring av tall.
Detta är i stora drag de resultat jag har åstadkommit under mina tre veckor på IVL.
Diskussion
Jag har under min tid på IVL fått prova på flera olika saker. Eftersom ingen av dem som jag har haft
mest kontakt med är biologer, har det varit både utmanande och roligt att anta sig uppgifter som
ingen kan säga huruvida resultatet är rätt eller fel. Jag har haft stor möjlighet att arbeta på mitt eget
sätt och i min egen takt, men har hela tiden haft min handledare att diskutera eventuella problem
och frågeställningar med. Även om jag inte direkt har kunnat bidra något till de möten jag har suttit
med i, har jag ändå i många fall funnit det intressant att få vara med. Framförallt fann jag mötet med
Nordkalk intressant och lärorikt. Dels för att jag har arbetat med projektet, men också för att det gav
en inblick i hur konsulter arbetar och en möjlighet studera konsult-kund-kontakten.
Min tid på IVL var mycket lärorik. Trots att praktikperioden inte var speciellt lång hann jag komma
in i det dagliga arbetet. Jag hade min nyckelbricka, mitt skrivbord, arbetskollegor och så vidare.
Alla har varit väldigt hjälpsamma och lättpratade. Detta har bland annat lett till ett flertal intressanta
diskussioner i lunchrummet om miljöfrågor såväl som universitetsstudier. Jag har också fått en
inblick i var och hur man kan arbeta efter att studierna är avklarade (utöver kommuner, länsstyrelser
och universitetet). Visserligen är det inte speciellt många biologer anställda på IVL idag, men
problemen och arbetsuppgifterna är sådana som en biolog skulle kunna arbeta med.
Källor
•
Boeye et al. 1997. Nutrient limitation in species-rich lowland fens. Journal of Vegetation
Science 8: 415-424.
•
Martin J. Wassen et al. 2005. Endangered plants persist under phosphorus limitation. Nature
437: 547-550.
•
Verhoeven & Schmitz. 1991. Control of plant growth by nitrogen and phosphorus in
mesotrophic fens. Biogeochemistry 12: 135-148.
•
Rydin, H. and Jeglum, J. K. 2006. 9. Nutrients, light and temperature. The biology of
peatlands, ss. 171. Oxford University Press, Oxford.
•
Tomassen et al. 2003. Stimulated growth of Betula pubescens and Molinia caerulea on
ombrotrophic bogs: role of high levels of atmospheric nitrogen deposition. Journal of
Ecology 91: 357-370.
•
Zalewski et al. Ecohydrology & Hydrobiology. 2005. sid 76.
•
Åtgärdsprogram för bevarande av blodtoppsblomvecklare. 2007. Naturvårdsverket. Rapport
5690. sid 20 ”Utplantering av arter”.
•
Leif Andersson. 2009. Utvärdering av svenska våtmarksrestaureringar och -anläggningar –
Översikt med idéer och slutsatser. Världsnaturfonden WWF.
•
Åtgärdsprogram för kalktallskogar 2009-2013, 2009. Naturvårdsverket. Rapport 5967.
•
Torbjörn Tyler. 2010. Pilosella dichotoma – gaffelfibbla. ArtDatabanken. SLU.
Länsstyrelsen Dalarna
Åsgatan 38
79184 Falun
Handledare Urban Gunnarsson
Praktik på Länsstyrelsen Dalarna 021210-110111
av Johan Andersson och Lotta Öhnfeldt
Sammanställning utav vad vi har gjort under 3 veckors praktik på Länsstyrelsen Dalarna inom
kursen Naturvård.
Vi har varit på Naturvårdsenheten som i Dalarnas län är en egen enhet, nyligen skild från
miljöenheten. Vår handledare under perioden var Urban Gunnarsson. Urban jobbar 50 % med
åtgärdsprogram (ÅGP) och 50 % med miljöövervakning. Det är för tillfället 4,5 tjänster som
jobbar i ÅGP-gruppen. Urban, Uno Skog, Thomas Ljung, Mary-Ann Fargo och Sebastian
Kirppu, som är fältinventerare.
Vi har fått vara med på väldigt mycket och det har varit enormt lärorikt och kul. Urban såg till
redan första dagen att vi fick uppgifter att utföra. Vår första arbetsuppgift var att revidera
inventeringsrapporter och göra om dem till PM (promemoria), vi har totalt reviderat 5 rapporter
som ligger/ska läggas ut på länsstyrelsens hemsida. Vi har även jobbat mycket med GIS
(geografiska informationssystem). Ingen av oss hade tidigare arbetat med GIS och det var därför
väldigt klurigt i början, vi fick springa efter hjälp ett antal gånger, speciellt till Uno Skog och till
Ville Pokela som mer än gärna ställde upp. De ska ha ett stort tack för att de stod ut med oss! Vi
har reviderat kartor i GIS från en rapport om Ängssvampar och en rapport om Citronfläckig
kärrtrollslända. Det största och mest tidskrävande projektet som vi fick var att göra ett GIS-skikt
över hela Dalarna där alla ÅGP-arter inklusive åtgärder som länsstyrelsen redan gjort skulle finnas
med. Det blev ett enormt projekt som tog lång tid för oss att slutföra. Det var väldigt lärorikt att
få jobba med GIS, det kan komma att visa sig vara en viktig erfarenhet eftersom att nästan alla på
naturvårdsenheten använder sig utav GIS i sitt dagliga arbete. Anledningen till GIS-projektet var
att på ett smidigare sätt åskådliggöra var i länet man jobbar med ätgärdsprogram (arter, områden,
skötselåtgärder m.m.) och kunna använda denna karta i det framtida arbetet inom ÅGP.
Vi har under praktiken fått möjlighet att sitta med i ett antal möten, bland annat ÅGP-möten då
gruppen möts och går igenom vad som har gjorts, vad som skall göras och vem som skall göra
vad. Dessa möten infaller sig varannan vecka. Vi var även med på ett möte mellan ÅGP och
förvaltning. De ligger båda under Naturvårdsenheten. Detta möte gick ut på att de båda
grupperna ska ha koll på vad den andra gör så inget görs dubbelt då bl.a. arbetet med
naturreservaten överlappar inom de olika avdelningarna.
Länsstyrelsen hade skickat ut ett anbud till 8 olika konsulter om att göra ett inventeringsjobb på
bland annat brandgynnade vedinsekter, de fick 3 svar och vi fick vara med på mötet och tycka till
om vem av de tre som skulle få jobbet. De följde en poängskala där bland annat kostnad och
kompetens räknades in. Detta kallas ett ”anbudsmöte”.
Sebastian ”Basti” Kirppu, anställd som fältinventerare, tog med oss ut på fältjobb. Vi fick följa
med till Grängesberg och kartera lövskog. Vitryggig hackspett har i princip försvunnit ifrån
1
Dalarna, vi skulle därför åka ut i skogen och bedöma hur väl den skulle passa att återintroducera
hackspett där. Det visade sig att den skog som fanns där skulle passa utmärkt för en
återintroduktion av hackspettar. Genom ett samarbete med Norge så tas Vitryggar, märks och
placeras ut i lämpliga habitat i Sverige. Det var väldigt kul att även få se den sidan av jobbet. Vi
har även fått följa med på Utterspårning i Enviken. Anledningen till spårningen/inventeringen
var att kartlägga förekomsten av Utter i en del utav en å där utbyggnad av vattenkraft planerats.
Vi såg dock ingen Utter men vi såg både tasspår, uttebajs och flera kanor som uttrarna har gjort
då de åker fram över isen på magen. Lotta blev överlycklig när hon fann bajs.
Det var jättekul att följa spåren upp längs ån och se var de hade lekt. Dock var det minus 20
grader just den dagen vi skulle ut. Men med rätt kläder en liten brasa och trevligt sällskap var det
inga problem.
Väl tillbaka på länsstyrelsen fick vi gå igenom alla Dalarnas ungefär 260 Naturreservat. Målet med
detta var att gå igenom alla reservatsbeslut och titta om specifika arter nämns i syftet med
reservatsbildningen. Står det t.ex. att ändamålet med reservatet är att bevara ett område med
lekplatser för öring så är länsstyrelsen skyldiga att följa upp detta. Vi gjorde en sammanställning
utav alla reservatssyften och vilka skötselåtgärder som fanns med i skötselplanen och skulle
utföras kontinuerligt.
Vi har under praktikperioden även lagt in nya fynd till Artportalen, varit med på
jämställdhetsmöte och fått varit med på Luciafika med landshövdingen Maria Norrfalk!
Sammanfattningsvis så vill vi tacka alla på Länsstyrelsen Dalarna som tog hand om oss mer än
väl!
2
2011-01-17
Uppsala universitet
Praktikrapport
Camilla Zetterlund
Naturvård ht 2010
Uppsala universitet
Som ett moment i kursen Naturvård IBG204 ingår att varje student ska göra 3-5 veckors
praktiktjänstgöring på en naturvårdande arbetsplats. Syftet är att få en inblick i hur naturvårdande
organ arbetar, vilka moment som kan ingå och vad som krävs för att arbetet ska fungera bra.
Under tiden mellan den 2:a december 2010 och den 11:e januari 2011 var jag därför på
Naturskyddsföreningens rikskansli i Stockholm. Min handledare var Gun Rudquist, chef för
Natur- och miljöavdelningen, som tog emot och introducerade mig för arbetet som utförs på
kansliet. Förutom henne hade jag även möjlighet att träffa och prata med alla andra anställda på
avdelningen för att få en ännu större förståelse för hur arbetet fortlöper på
Naturskyddsföreningen. Jag fick dessutom flera tillfällen att följa med på möten, kurser och
seminarier.
Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen är en stor ideell miljöorganisation med ca 181 000 medlemmar i hela
landet. Totalt finns det 270 lokala naturskyddsföreningar, också kallade kommunkretsar.
Kretsarna är ordnade under 24 länsförbund och över alltihop sitter rikskansliet i Stockholm som
samkoordinerar och dessutom arbetar för att påverka de politiska beslut som fattas i
miljörelaterade frågor på riksnivå. På rikskansliet sitter cirka 60 anställda i avdelningar med olika
ansvarsområden: Natur och miljö, Kommunikation, Föreningsorganisation, Internationella
samarbeten, Personal, Tidningsredaktionen för föreningens egen tidning ”Sveriges natur” samt
Ekonomi, IT och administration. En avdelning, Handla miljövänligt, är lokaliserad i Göteborg
som handhar konsumentfrågor. I Stockholm sitter dessutom pressekreteraren och kanslichefen
Svante Axelsson och styrelseordföranden Mikael Karlsson.
Natur och miljö
Avdelningen som jag arbetade på heter Natur och miljö. Där arbetar ett antal handläggare med
särskilda områden inom miljöfrågor. Huvudsakligen arbetar de med opinionsarbete på olika sätt,
t.ex. genom att skriva rapporter som lanseras genom seminarier och liknande och genom att
utarbeta remissvar. De arrangerar även lobbykampanjer som innefattar föreningens tre
arbetsmetoder: väcka naturkänsla, konsumentmakt och politisk påverkan. Dessutom svaras
löpande på förfrågningar från medlemmar, allmänhet och press m.fl. För att lyckas med detta
krävs bl.a. att handläggarna söker ny information för att alltid hålla sig uppdaterade. Arbetet kan
delas upp i områdena: Jordbruk, Klimat, Skog, Miljögifter, Hav och Miljöjuridik. Dessutom finns
andra projekt, t.ex. förvaltningen av Lilla Karlsö, ett naturreservat utanför Gotland och tre rör
artbevarande: Vitryggig hackspett, Pilgrimsfalk och Havsörn.
1
2011-01-17
Uppsala universitet
Tätortsnära skog
Den större delen av tiden arbetade jag för Märta Berg, projektledare för projektet Tätortsnära
skog, med två huvudsakliga sysslor. Den första var att söka information rörande om och i sådana
fall hur kommuner har utfört någon typ av kartläggning av de tätortsnära skogar som används av
barn. I de fall det utförts en intressant kartläggning kontaktade jag de personer som varit
huvudansvariga och frågade efter deras erfarenheter från kartläggningen. Naturskyddsföreningen
är nämligen intresserad av att fler kommuner gör kartläggningar och vill därför kunna ge exempel
och förslag för att hjälpa de som ännu inte kommit så långt i arbetet. Min andra uppgift var att
söka upp referenser till rapporten ”Skogen som klassrum” som Märta Berg gjort, och där det var
möjligt uppdatera dessa källor.
Projekt havsörn
Naturskyddsföreningen är i vissa fall inblandad i artbevarande projekt som ingår i
åtgärdsprogram från Naturvårdsverket. Två av dessa är nu på väg att avslutas och rör havsörnen
och pilgrimsfalken. På Naturskyddsföreningens hemsida finns en kort presentation av arterna och
projekten. Tanken är nu att presentationerna ska uppdateras och jag fick ta över den uppgiften
från en tidigare praktikant som börjat med arbetet. Huvudansvarige för Projekt havsörn är Björn
Helander som startade projektet för föreningen för 40 år sedan. Han arbetar nu deltid som konsult
för Naturskyddsföreningen. Hans andra deltid är på Naturhistoriska riksmuseet.
Fyrverkerier
Eftersom Naturskyddsföreningen är just en förening värnar den om sina medlemmar och ägnar
därför mycket tid åt att svara på frågor om allt möjligt rörande djur, natur och miljö. Tiden kring
nyår brukar många frågor komma in angående fyrverkerier. Jag fick därför som uppgift att göra
en snabb informationssökning runt detta och vilka faktorer som är mest miljöförstörande, men
även vad som i dagsläget är tillåtet att använda.
Möten och seminarier
Som praktikant fick jag vid flera tillfällen möjlighet att följa med de anställda på möten, både
inom rikskansliet och externt. Inom rikskansliet kunde det vara dels de regelbundna
personalmötena för alla anställda och avdelningsmötena inom Natur och miljö, men också
speciella möten mellan avdelningar, som exempelvis styrmöten inför det nya året och möten om
pressatsningar inför julen. Utanför rikskansliet fick jag följa med på två aktiviteter. En aktivitet
var ett möte där Miljödepartementet tog emot kommentarer på lagstiftningsöverläggningar inför
Europeiska Unionens råd den 20 december. Den andra var ett seminarium på Kungliga skogsoch lantbruksakademin angående torvbrytning och hur torvmarker bör förvaltas.
Utbildning
De anställda på rikskansliet får ibland möjlighet till fortbildning. Under min tid på
Naturskyddsföreningen anordnades två endags-kurser, vilka jag kunde medverka i. Den första
handlade om projektledning och hur man arbetar effektivt i projekt, vilka grupper och aktörer
som kan vara inblandade m.m. Den andra kursen handlade om lobbyverksamhet och
opinionsbildning som är viktiga arbetsverktyg när man försöker påverka beslutsfattare i
miljöfrågor.
2
2011-01-17
Uppsala universitet
Vad jag lärt mig
Under min lite drygt tre veckor långa praktikperiod har jag fått tillfälle att se hur en stor
organisation som Naturskyddsföreningen är uppbyggd och fungerar. Eftersom
Naturskyddsföreningen är just en förening så existerar den först och främst för sina medlemmar
vilket ger en lite speciell roll och funktion. Samtidigt som det är en stor organisation som har
kraften att verka och påverka i stora frågor är föreningen styrd genom demokratiska möten och
beslut och därför styrd av vad medlemmarna tycker och önskar. Det har därför varit väldigt
intressant att se hur rikskansliet arbetar, hur handläggare för olika områden samtidigt som de
arbetar med att få fram opinion och påverka politiska beslut också lyssnar på den enskilde
medlemmen som hör av sig med frågor och funderingar.
Tack vare de fortbildningstillfällen som inföll under min tid på rikskansliet har jag fått möjlighet
att inhämta ny kunskap även utanför de ordinarie arbetsuppgifterna och har därför lärt mig nya
begrepp och arbetssätt inom speciellt projektarbete samt lobbying och opinionsbildning.
Trots att jag endast praktiserade under en kort period har jag haft många tillfällen och möjligheter
att lära och observera, men jag kan ändå önska att tiden varit längre.
Tack
Jag vill tacka alla anställda på Naturskyddsföreningens rikskansli för deras varma mottagande.
Speciellt vill jag tacka alla på Natur och miljö-avdelningen som ställt upp och delat med sig av
sin tid för att visa och berätta om sitt arbete för mig. Ett extra varmt tack ger jag till min
handledare Gun Rudquist.
Källor
Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG), Uppsala universitet. Kursbeskrivning
Naturvård 15 hp. HTML-dokument. Hämtad 2010-01-12.
http://www.ibg.uu.se/se/kurser2/1BG204/2001-00-00_000002_016_doc.html?id=2001-0000_000002_016
Naturskyddsföreningen. Så arbetar vi. HTML-dokument. Hämtad 2010-01-12.
http://www.naturskyddsforeningen.se/om-oss/sa-arbetar-vi/
Kort om oss. HTML-dokument. Hämtad 2010-01-13. http://www.naturskyddsforeningen.se/omoss/kort-om-oss/
3
Gäddbestånden i Gävleborgs län
Siri Schmiterlöw
Länsstyrelsen Gävleborgs län 2010
Figur 1: Ung gädda över algrik botten. Foto: Lars-Olov Karlsson.
Gäddan är en rovfisk som finns i hela landet utom fjällen. Den kan bli upp till 1,5 m lång och
väga 25 kg. Hanar blir könsmogna vid 2-3 års ålder (25-40 cm) och honor vid 3-5 år (40-55
cm). Större honor lägger rom av högre kvalitet och en stor hona kan lägga upp till en halv
miljon ägg på en säsong. Gäddleken sker, till skillnad från visan, sällan i vass men däremot i
grunda varma vikar och gärna på översvämmade ängar. På dessa ställen är den tidiga
födotillgången stor och tillväxten snabb, så att när andra arters yngel kläcks blir de föda åt
gäddynglen. Då gäddyngel kläckts sitter de först fast vid en växt, med hjälp av klibbkörtlar,
tills gulesäcken förbrukats. Därefter börjar de äta djurplankton och redan vid 40 mm kan de
äta andra yngel, även av den egna arten. När gäddan sedan införlivas i det vuxna fiskbeståndet
kallas det rekrytering. Gäddor är liksom laxfiskar hemtrogna och återvänder till samma å eller
vik varje år för att leka. Detta innebär att om en population av gäddor i en å slås ut så ersätts
den inte naturligt av nya gäddor.
Gäddan förr och nu
Gäddan har länge varit en viktig matfisk och i perioder har den ansetts som mycket fin att äta.
Till exempel serverades den på Erik XIV och Karin Månsdotters bröllopsfest.
Från 1930-talet och depressionen genom sjösänkningseran på 1940-talet till 1960-talet
odlades gädda i stora mängder. Till att börja med var det för att minska risken för negativa
effekter av överfiske, men snart sattes gäddyngel ut för att ersätta de som inte längre kläcktes
naturligt efter att sjöarna sänkts. På 1960-talet ifrågasattes utsättningarna då det konstaterats
att rekryteringen inte motsvarade mängden rom som odlades och verksamheten upphörde runt
mitten av årtiondet.
På 1990-talet kom varningar om att gäddpopulationerna i Kalmarsund höll på att försvinna
och snart följde varningar från Stockholms skärgård och Gotland. Sedan några år tillbaka
märks denna minskning även i Gävleborgs kustband. Enligt en enkät som fylldes i av
sportfiskare vid Gäddfestivalen, länets största gäddfisketävling, för något år sedan har
gäddorna minskat kraftigt det senaste decenniet. Gäddfångsten den dagen var dessutom
mindre än en tredjedel av vad den hade varit fem år tidigare och endast hälften av fångsten
året innan.
De senaste årens minskning av gädda längs östkusten syns tydligt i yrkesfiskarenas fångst
och försäljning.
Yrkesfiske på östkusten
45000
600
40000
500
Vikt (kg)
30000
400
25000
300
20000
15000
200
Såld fångst (tkr)
35000
10000
100
5000
0
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Årtal
Figur 2: Diagram som visar östkustfiskarenas minskade fångster (rosa) och minskade försäljning
(mörkblå) av gädda.
Varför minskar gäddan?
Det finns många möjliga anledningar till att gäddpopulationerna längs Sveriges östkust
minskar. En är överfiske. Andra förslag på förklaringar som ges av forskare på Fiskeriverket
är färre och sämre lek- och uppväxtområden, predation på ägg av framförallt spigg som ökat
och/eller en försämrad födotillgång.
Överfiske är en väldigt enkel förklaring och med tanke på torskbestånden inte omöjlig.
Däremot är det så att även om sportfiske efter gädda har ökat, så har fisketrycket minskat
eftersom sportfiskare idag i allt högre grad släpper de fiskar de får upp. Detta förfarande är
standard på t ex ”Gäddfestivalen” där fiskarna bara dras upp för att fotograferas och mätas
och släpps sedan direkt. Det finns inte heller något som visar att gäddorna skulle ta skada av
att tillfälligt tas upp ur vattnet, snarare tvärtom då en och samma gädda kan fångas och
återutsättas minst tjugo gånger och dessutom nappa igen efter mycket kort tid. Yrkesfiskarna
tar inte upp mer gädda än tidigare och husbehovsfisket har varit betydligt större än nu.
Gäddpopulationerna har klarat ett avsevärt större fisketryck och det är alltså troligen inte den
huvudsakliga förklaringen till nedgången. Ett högt fisketryck skulle dessutom antagligen
aldrig lyckas minska beståndet, det ger snarare fler gäddor, om än mindre i storlek.
Storleksminskningen beror i detta fall på att gäddor är kannibaler och om de stora exemplaren
tas upp får de mindre gäddorna en chans, tills de har vuxit till en ”begärlig” storlek.
Vad som kan se ut som ett hot vid första anblicken är yrkesfisket med alla de fällor, nät
och trålare som finns vid våra kuster. De är dock inte så stort problem på grund av gäddans
rörelsemönster. Gäddor rör sig väldigt lite, oftast bara då de har ett byte framför nosen, och
befinner sig bara undantagsvis på de djup trålning förekommer. De fastnar alltså relativt
sällan i nät och trålarna kommer inte åt dem. En enkätundersökning med bland andra
yrkesfiskare visade att de inte får några gäddor alls vid Långvind, norr om Söderhamn, och
bara totalt 240 kg vid Harkskär, nordöst om Gävle, att jämföra med drygt 2 ton lax och mer än
6,3 ton strömming. Dessa gäddor är möjligen fångade med handredskap. Det går dock inte att
utesluta att ”husbehovsfisket” efter gädda med nät, ryssjor och gäddsaxar, som är mer än tio
gånger större än yrkesfisket, kan påverka vissa gäddbestånd.
Försämrade möjligheter till lek och få uppväxtområden är ett problem i huvudsak orsakat av
människan. Grunda vikar muddras och rensas från växtlighet för att vi ska kunna komma fram
med våra båtar och bada. Undersökningar har visat att annars lämpliga vikar som störs av
båttrafik inte har någon rekrytering av gädda. I andra fall kan vikarna ha avsnörts av en väg
utan trumma under och då finns inga möjligheter för gäddorna att överhuvudtaget ta sig till
dessa stängda vikar. Miljöfarliga utsläpp från industrier är ett annat allvarligt problem.
Gäddor med höga koncentrationer av kvicksilver i norra USA hade lägre nivåer av fett i
levern och allmänt sämre kondition. Ett flertal svenska studier har funnit att bland annat
abborrar tidigare påverkats mycket av utsläpp från pappersmassefabriker, som de vid vår kust.
Det är dock betydligt mindre utsläpp idag och det är dessutom oklart om gäddor påverkas på
liknande sätt.
Storspigg som äter upp rommen kan tyckas vara ett stort problem, speciellt som det finns
stora mängder spigg i vikar utan gädda och då vikar med gäddor helt kan sakna storspigg.
Detta är dock inte hela bilden då det fanns ännu fler storspiggar i Kalmarsund innan gäddan
kraschade. Gäddan är inte heller den enda fisken med rekryteringsproblem. Även abborren
har svårigheter med småynglen, men den utsätts inte för någon predation på rommen av
storspiggen. En annan verkan som spiggen kan ha beror på att även den betar av djurplankton
och kan därför bidra till att minska födotillgången för gäddans småyngel.
Figur 3: Lämplig lekmiljö på översvämmad våtmark. Foto: Jonas Nilsson.
Det som än så länge verkar vara den bästa förklaringen till att gäddorna minskar i antal är
födotillgången. Med detta menas inte tillgången på föda för större gäddor utan för ynglen som
precis gjort slut på gulesäcken. Dessa smågäddor äter inte fisk eller insektslarver än utan lever
på djurplankton. Problemet med denna diet är dubbelt. Dels minskar den faktiska mängden
djurplankton i havet, framförallt under vår och försommar då gäddynglen är som mest
beroende av dem, dels ändras sammansättningen av olika plankton. Detta tror man kan bero
på att temperaturen i Östersjön har stigit något, vilket annars setts som något positivt för
gäddan då den är en så kallad varmvattensart. Det är möjligt att de senare årens relativt isfria
vintrar lett till en förskjutning av växtplanktonens blomning och därmed djurplanktonens
ökning, så att den inte längre sammanfaller med ynglens födobehov. En annan tänkbar
förklaring är förändrade förhållanden mellan närsalter, främst kisel mot fosfor och kväve,
vilket då har lett till en minskning av andelen kiselalger jämfört med flagellater.
Ett annat märkbart resultat av den minskade mängden djurplankton i Östersjön är de stora
algblomningarna på senare år. Ju färre växtplankton som äts av djurplankton desto fler är det
kvar som kan blomma och föröka sig. Mer djurplankton skulle alltså både gynna
planktonätande fisk och bad i havsbandet.
Flera undersökningar har visat att minskningen i gäddbestånden, framförallt rekryteringen,
inte är inbillning. Återkommande inventeringar med sprängningar vid bland annat Långvind
och Harkskär har resulterat i endast några få gäddyngel och i rapporterna står frånvaron av
gädda beskriven som förbryllande. Sprängningarna efter yngel har gjorts i vikar med goda
förutsättningar. Intressant att notera är att vid undersökningen 2009 ingick även två glosjöar,
som är tidigare grunda vikar som avsnörts naturligt via landhöjningen, och dessa hade god
rekrytering av bland annat gädda. Detta pekar på att de stora problemen verkligen ligger i
havet, eftersom de sjöar som har konstant direktkontakt med havet ofta har
rekryteringsskador.
I inlandet är tillståndet för gäddan inte lika allvarligt. Man kan nog till och med försiktigt
konstatera att gäddorna längre in i landet ökar så sakteliga. Länsstyrelsen och Fiskeriverket
har under drygt två decennier provfiskat relativt många sjöar i länet och för några finns långa
tidsserier. Dessa sjöar visar en genomgående måttligt positiv trend, men man bör tänka på att
provfiskena oftast utförts under endast en dag om året och att variationen mellan olika dagar
samma år kan vara stor.
Stensjön
0,35
0,3
Andel
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
jul-09
jul-08
jul-07
jul-06
jul-05
jul-04
jul-03
jul-02
jul-01
jul-00
jul-99
jul-98
jul-97
jul-96
jul-95
jul-94
jul-93
jul-92
jul-91
jul-90
jul-89
jul-88
jul-87
0
Datum
Figur 4: Diagram som visar antal gäddor per nät i Stensjön, Ljusnans avrinningsområde. Serien sträcker
sig över 23 år och även om andelen gäddor (blå prickar) varierar mycket kan en ökning ändå anas (svart
linje).
Denna trend tycks dock inte stämma med Nedre Dalälven. Där har provfiskats ett flertal
gånger och vid inventeringen 1999 kunde man se en minskning jämfört med 1972. Här är den
främsta anledningen till nedgången troligen de hårt reglerade kraftverksdammarna. Ojämna
vattennivåer kan leda till att gäddorna inte leker alls ett år eller att äggen och ynglen torkar ut
för att vattennivåerna sänkts för snabbt. Att denna teori inte synbart påverkar de andra
provfiskade sjöarna kan bero på att dessa inte finns längs de reglerade älvarna. En ny
inventering 2005 gav lika många gäddor som 1999, men fångstvikten var större. Detta resultat
belyser att fisketrycket minskar när gäddorna sätts tillbaka och får chans att växa.
Hur kan vi hjälpa gäddan?
Det är svårt att säga vad som behöver göras för att rädda gäddan när det är så många olika
saker som utgör problem och man inte vet vad som är den största boven i dramat. Det innebär
å andra sidan inte att det är hopplöst. För att minska fisketrycket och i någon mån förbättra
yngelproduktionen har fiskeriverket infört begränsningar på hur många och hur stora gäddor
man får ta upp i handredskapsfisket. Minimimåttet kan dock ökas så att nyligen könsmogna
honor får en chans att leka. Även stora gäddor ska sättas tillbaka, vilket då kommer att främja
yngelproduktionen. Den nya begränsningen medför att öring och harr också kommer att
gynnas, eftersom det främst är de mindre gäddorna som äter dessa. Det är också rimligt att
införa en begränsning av ”husbehovsfisket” genom att exempelvis minska antalet tillåtna nät
per fiskare från dagens 180 meter till förslagsvis 60 eller 90 meter i sammanlagd nätlängd.
Restaurering av lekområden är en viktig åtgärd, som tillämpats med mycket lyckat resultat
i Kalmarsund. Det man bör koncentrera sig på då är åmynningar och glosjöar som inte
påverkas så mycket av omgivande hav. Det problem som det kan vara svårast att göra något åt
är födan för småynglen i havsbandet. Orsaken är inte helt klar och är det temperaturen som är
problemet är det mycket svårt att göra någonting på kort sikt.
Tack till Lars-Olov Karlsson och Jonas Nilsson för fotografierna. Tack till Uppsala
universitet som ordnat praktikplatser på länsstyrelsen åt sina studenter.
Om du vill läsa mer:
Andersson, H. C. 2004. Under ytan i Färnebofjärden. Naturvårdsverket.
Drevnick et al. 2007. Mercury toxicity in livers of northern pike (Esox lucius) from Isle
Royale, USA. Comparative Biochemistry and Physiology.
Gullberg, K. 2009. Gäddan längs kusten i Gävleborgs län.
Hedin, K. 2008. Övergripande fiskevårdsplan för Nedre Dalälven. Nedre Dalälvens
Utvecklings AB.
Ljunggren, L. et al. 2005. Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd. Fiskeriverket
informerar.
Persson, E. 1999. SGF-fiskelyftet. Länsstyrelsen Gävleborg.
Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer. 2008.
Naturvårdsverket.
Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind (2004), Axmars naturreservat (2005),
Långvind, Sörsundet och Harkskärsfjärden (2006), Långvind och Harkskär (2009);
Länsstyrelsen Gävleborg.
Är gäddfabriker lösningen? Landsbygdsnytt. 2009.
Praktik på länsstyrelsen Gävleborg
2010-12-02 – 2011-01-11
inom kursen Naturvård, 15 hp
Catrin Arnelind
HT 2010
Min praktikplats
Länsstyrelsen
Jag har gjort min praktik på fiskefunktionen på länsstyrelsen i Gävleborg. Fiskefunktionen har
flyttats runt en del i organisationen men just nu ligger den inom enheten Landsbygd och
tillväxt på avdelningen för samhälle. På fiskefunktionen arbetar två heltidsanställda, min
handledare Karl Gullberg som är länsfiskekonsulent och Christer Örn som är handläggare.
Man har ibland personal som är anställd inom olika projekt som fiskefunktionen är
samordnare för. Länsstyrelsens uppdrag och inriktning bestäms av regeringen i bland annat
regleringsbrevet och länsstyrelseinstruktionen. Landshövdingen, länsrådet och de två
avdelningscheferna (avdelningen för samhälle och avdelningen för miljö och natur) utgör
ledningsgruppen. De två avdelningarna är indelade i ca 10 enheter. Varje enhet har en
enhetschef och ett antal handläggare. På grund av det låga antalet chefsnivåer har varje
handläggare ett stort ansvar och en stor frihet att styra över sina uppgifter. Det verkar
spännande att man har så stor frihet i arbetet men samtidigt verkar det svårt att ha eget ansvar
för prioriteringen av arbetsuppgifter. Det är ganska uppenbart att de flesta avdelningar saknar
tillräckliga resurser i form av arbetstid och det finns en mycket större vilja än antalet
arbetstimmar räcker till. Ofta finns medel från statliga verk och EU att tillgå men det är inte
alltid någon har tid att hålla i trådarna.
Fiskefunktionen
På fiskefunktionen arbetar man bland annat med bevakning av hotade arter,
kompensationsutsättning av fisk för störningar från vattenkraft, riktat selektionstryck på
fiskpopulationer, tillsyn av fiskodlingar, sportfiskeintressen, instiftande av fiskefria vatten,
motverka spridning av fisksjukdomar som exempelvis kräftpest, yrkesfiske i Bottenhavet,
genetisk diversitet inom arter och habitatstörningar. Man har med andra ord uppdrag av
mycket skiftande karaktär och det är en väldigt rolig avdelning att vara på. Det känns som att
fiskeavdelningen är en liten modell av alla de andra avdelningarna på naturvårdssidan. Medan
man inom naturvårdsärenden som gäller land är uppdelade så att vissa handläggare jobbar
med reservatsbildande, andra arbetar med skyddsvärda arter och ytterligare andra arbetar med
tillståndsgivning för verksamheter som kan påverka miljön så arbetar man inom
fiskefunktionen med alla dessa typer av ärenden och många andra. Fiske är ett
naturvårdsområde som det finns ett brett allmänintresse för. Det kan antagligen kännas lite
ensamt att försöka rädda en utrotningshotad fjäril från skogsbolagens framfart men många
ärenden på fiske väcker entusiasm ute i byarna i länet och gör skillnad i folks liv.
Fisketurismen är dessutom en viktig ekonomisk faktor för kommunerna längs älvarna. Det är
roligt att arbeta med saker som människor bryr sig om och som ger respons från allmänheten.
Mina arbetsuppgifter
Flodkräftor
Jag har i första hand arbetat med flodkräftans situation i länet. Flodkräftan (Astacus astacus)
är vår inhemska sötvattenskräfta som i början av 1900-talet började minska i antal på grund av
kräftpest som kommit med barlasttankar i fartyg från Nordamerika till Italien och spred sig
över Europa. På grund av minskningen av den populära flodkräftan började man, med
fiskeristyrelsen (nuvarande fiskeriverket) i spetsen, att på 1960-talet plantera ut den
Nordamerikanska signalkräftan (Pacifastacus leniusculus). Signalkräftan som samevolverat
med kräftpesten kan bära på pestsporerna men blir oftast bara akut sjuk om den stressas på
något annat sätt. Vår flodkräfta däremot har ingen motståndskraft och dör nästan
undantagslöst vid kontakt med pestsporer eller signalkräftor som är bärare. Pestsporer klarar
sig bara några dagar fritt i vattnet men kan klara sig i upp till två veckor i fiskars tarmsystem.
Därför kan pesten spridas även utan signalkräftor och utsättning av odlingsfisk och flyttning
av betesfisk och redskap kan vara riskfyllt.
Jag har sammanställt provfiskeprotokoll och uppdaterat och kompletterat ”kräftdatabasen”. I
kräftdatabasen ska all tillgänglig information om förekomst av flodkräftor, signalkräftor och
kräftpestutbrott samlas på ett ställe. Jag har sammanställt informationen i GIS-skikt för att
man visuellt ska kunna följa kräftornas utveckling i länet. I Gävleborg, till skillnad från
många andra län främst längre söderut, har flodkräftorna klarat sig relativt bra.
Signalkräftorna har inte nått så stor utbredning och det finns chanser att kunna utrota
nyetablerade signalkräftor och återutsätta flodkräftor på flera lokaler i länet. Jag har skrivit en
rapport som sammanfattar läget i länet som skickats ut till länets fiskevårdsområden och som
ska läggas på länsstyrelsens hemsida. Rapporten riktar sig till allmänheten och syftar till att
sprida kunskap om problematiken omkring våra två kräftarter och hur man kan undvika att
förvärra läget.
Arbetet med kräftorna har varit mycket intressant och stundtals lite av ett detektivarbete för
att sålla i rykten, hemligheter och ta fram GPS-koordinater för uppgifter från 1960-talet. Det
är ett mycket intressant naturvårdsproblem då allmänheten har ett mycket stort intresse av
kräftfiske och det kan ligga stora pengar i att ha ett hållbart fiske. Det är många som är
intresserade av en hållbar förvaltning och det finns därför en mängd kunniga uppgiftslämnare
som hör av sig kontinuerligt. Tyvärr florerar en hel del myter omkring ämnet och en del
entusiaster slår därför undan benen för både sig själva och andra. Det känns som att nyckeln
till framgång i naturvårdsprojekt rädda flodkräftan är information. Ofta planteras pestsmittade
signalkräftor ut högt upp i ett vattensystem för att kanske få uppleva kräftfiske vid
sommarstugan som när man var barn. Det kan tyvärr på sikt resultera i utslagna
flodkräftpopulationer i hela vattensystemet.
Fiskevårdsföreningar
Mina praktikantkollegor har också skrivit varsin rapport om andra arter. Utöver detta har vi
arbetat med kontinuerliga handläggarärenden. Vi (framförallt Siri, jag sorterade mest papper
och tittade på kartor) har sammanställt och skickat ut ett nyhetsbrev till länets alla
fiskevårdsföreningar. I nyhetsbrevet fanns våra rapporter, en redogörelse för vad
länsstyrelsens fiskefunktion arbetar med just nu, en del annan information och en begäran om
att returnera blanketter ifyllda med statistik över fiskekortsförsäljning. Utskicket görs för att
länsstyrelsen vill nå ut till och hålla kontakten med fiskevårdsföreningarna som gör en stor
ideell insats främst när det gäller bevakning av hur länets vattendrag mår. De är en stor
kunskapsresurs då länsstyrelsens handläggare inte kan åka ut och se själva vad som pågår i
hela länet. Det pågår även en hel del projekt där fiskevårdsföreningar och länsstyrelse arbetar
tillsammans. Fiskekortsstatistiken ger en fingervisning om hur de olika fiskevattnen mår.
Fiskodlingar
Jag har uppdaterat registret över aktiva fiskodlingar och gjort ett utskick till dem med
blanketter för att de ska kunna redogöra för verksamheten under föregående säsong och
verksamhetsplanen för kommande säsong. Länsstyrelsen är tillståndsgivare för fiskodlingar
och har en skyldighet att hålla ett uppdaterat register och kontrollera att alla följer villkoren
som medföljer tillståndet. Man åker även ut på tillsynsbesök till fiskodlingarna men det är inte
riktigt säsong för det just nu. I Gävleborg finns ett trettiotal fiskodlingar av varierande storlek.
Många fiskevårdsområdesföreningar har en fiskodling för till exempel öring och regnbåge
som de sätter ut för eget bruk. Det finns en stor matfiskodling i länet och vid vattenkraftverket
i Ljusnans mynning äger Fortum länets största sättfiskodling som är en så kallad
kompensationsodling. Fortum som driver kraftverket är, på grund av att kraftverket gör
naturlig invandring av Östersjölax till Ljusnan för reproduktion omöjlig, skyldiga att sätta ut
lax för att kompensera för den uteblivna naturliga föryngringen i Ljusnan.
Fiskeriverket har nyligen startat ett projekt om Östersjölax. Projektet syftar till att ha en
hållbar laxpopulation med tillfredsställande genetisk variation som naturligt går in i
vattendrag i landet och förökar sig. Problemet är att man till en del vill finansiera detta genom
att lägga ner fiskodlingar och använda dessa pengar till annat. Bland annat är det risk att man
vill lägga ner kompensationsodlingen i Ljusne Strömmar och det skulle slå hårt mot
fisketurismen i kommunerna i området och många människor skulle drabbas ekonomiskt.
Länsstyrelsen i samarbete med kommuner och fiskevårdsområdesföreningar vill starta ett
projekt för att visa betydelsen av och om nödvändigt försöka stoppa nedläggningen av
kompensationsodlingen.
Tillsynsplan och remissvar
Jag har även varit med och uppdaterat tillsynsplanen för fiske för 2011 och berett ett utlåtande
för remissvar angående utbyggnad av Valbo köpcentrum.
Strömmingen i Gävlebukten
Under vår praktiktid har vi fått vara med på en del möten inom olika projekt. Vi var med på
slutmötet inom projektet Strömmingen i Gävlebukten som länsstyrelsen är samordnare för.
Strömmingen i södra Bottenhavet har varit en attraktiv inkomstkälla för trakten under
hundratals år. Under de senaste årtiondena har man dock märkt en nedgång i antal och storlek
på fiskarna. Detta är en mycket komplex fråga och bland annat forskare från fiskeriverket,
historiker och yrkesfiskare har varit engagerade i projektet för att bringa klarhet i vad det är
som försiggår med strömmingsbestånden.
Strömming kan leka på våren eller på hösten. Förekomsten av vår- respektive höstlekande
strömming har varierat i ungefär 40-åriga intervaller. Man har tidigare inte vetat om det är
samma genetiska population som beter sig olika eller om det är olika populationer som skiftar
i abundans på grund av yttre påverkan. Man har gjort mycket efterforskningar i hur salthalten
varierat i Östersjön för att se om det kan ha betydelse för strömmingen och
strömmingsfångsterna.
Tidigare har man haft ett blomstrande småskaligt yrkesfiske som fiskat till humankonsumtion
i Gävlebukten, men på senare år när tillgången på fisk blivit mer osäker och nya restriktioner
införts i Östersjön har de lokala fiskarna fått svårt att konkurrera med västkustfiskarna som
har en större säkerhet i och med att de stora fiskefartygen är mer rörliga och går från
fångstområde till fångstområde. Västkustfiskarna har därför kunnat investera i sin fiskeflotta
på ett helt annat sätt än det lokala småskaliga kustfisket i länet och det storskaliga havsfisket
till fiskmjölstillverkning tar nu den största delen av den svenska strömmingskvoten i
Östersjön. De större fiskefartygen fiskar på ett annat sätt (fiskar längre tid i sträck, intensivt
under en kort period, större fångstverktyg som tar hela stim m.m.) och utövar ett förändrat
selektionstryck på strömmingspopulationen och detta kan påverka individsammansättningen.
Man har inom projektet kartlagt fångstdata som går så långt tillbaka som till 1500-talet för att
generera uppskattningar av strömmingsbeståndet under historisk tid. Man har kunnat fastställa
morfologiska skillnader mellan höstlekande och vårlekande strömming och vet nu säkert att
det rör sig om två genetiskt olika populationer. Det verkar som att salthalten har stor betydelse
för strömmingen men detta är ännu inte helt säkerställt. Tanken är att man när detta projekt är
slutfört ska gå vidare med en förvaltningsplan och eventuellt restriktioner för fångstredskap,
fredade områden eller tidsperioder.
Skonsamma fiskfällor
Vi deltog även i ett möte inom ett projekt som syftar till att utveckla skonsamma och sälsäkra
fiskfällor. Man får bara fånga kompensationsodlad lax så vildlaxen måste sorteras bort och
släppas tillbaka så oskadad det går. Odlad lax saknar fettfena.
Man har i utvecklingsprojektet utgått från så kallade pontonfällor med dubbla nät för att
sälarna inte ska komma åt fisken som gått in i fällan. Fällorna har försetts med mer
stormaskiga områden så att mindre fiskar som inte är tillräckligt stora att tas upp ska kunna ta
sig ut redan i vattnet. Det har varit problem med att när fällorna tas upp över vattennivån för
att vittjas så uppstår krosskador på mindre fiskar. Fällorna har ett ”bord” i botten och när stora
fiskar kommer över vattnet slår de kraftigt så att det blir skador på mindre fiskar och det finns
då risk att de inte överlever om de skall återutsättas. Man har nu tagit fram en förlängning av
fällan så att man kan förvara de väntande fiskarna under vattnet medan man tar upp en del för
sortering. Man hade dock fortfarande en del problem, framförallt med att få hanteringen av
fällan att gå ihop med arbetsmiljölagstiftningen. Det var en hel del tekniska diskussioner men
mycket intressant.
Slutord
Det har varit väldigt intressant att se en länsstyrelse inifrån. Det är inte förrän nu jag inser hur
lite jag visste om organisationen och arbetet på en länsstyrelse tidigare. Det känns framförallt
hoppfullt, många av de naturvårdsfrågor som har hög prioritet här visste jag inte att någon
(och var rädd för att ingen) brydde sig om.
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
Praktikrapport
2/12 2010 -11/1 2011
Naturvård 15hp
Uppsala universitet
Handledare: Jan Lundqvist (vd)
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
Inledning Inför praktiken var vad Upplandstiftelsen är och vad de arbetar med en
ovisshet? Efter ett flertal intervjuer med anställda blev det här betydligt
klarare. Det är en ideell förening med 15 talet anställda och de arbetar med
allt från naturreservatsbildande till naturskola. Mer detaljerat så är stiftelsen
indelad i tre huvudgrenar. Den ena är inriktad på naturvård och på det här
området fokuserar merparten av de anställda. De bildar reservat, kommer
med skötselplaner, gör inventeringar m.m. allt inom många olika områden,
både skog, vattendrag och kulturmarker. En annan inriktning är friluftsliv
där man fokuserar på att få människor att komma ut i naturen och röra på
sig. Man samarbetar här med landstinget då man menar att frisk luft och
motion bidrar till en bättre hälsa. Man har skapat termen ”smultronställen”,
en benämning på speciella platser i naturen som man anser vara extra fina
att besöka. Man försöker att marknadsföra dessa och göra de så
lättillgängliga för gemene man som möjligt, genom att snitsla stigar, sätta
upp bänkar, tillverka grillplatser etc. Sista delen av upplandsstiftelsen består
av naturskolan. Här finns det lärare som åker ut till klasser och tar med
dem ut i naturen och lär dem saker som inte deras vanliga lärare har
möjlighet till. För att kunna utföra alla de här olika uppgifterna är GIS
väldigt viktigt. Därför finns det även en anställd som håller på med enbart
detta.
Arbetsuppgifterna som utfördes under praktiken låg till största delen inom
friluftsområdet och de två största uppgifterna hade följande frågeställningar:
1. Hur mycket är ”Svensson” ute i naturen och hur mycket vet de om
smultronstället?
2. Hur ser några av våra smultronställen ut idag?
Metod 1. En introduktion om läget gavs av en av de anställda. Med hjälp av hennes
direktiv och instruktioner skapades ett frågeformulär(appendix). Efter det
utfördes tjugotalet intervjuer slumpartat på biotopia, turistbyrån och
stadsbiblioteket.
2. Info om hemsidan smultronställen gavs. Ett antal smultronställen
tilldelades och information om dessa samlades på nämnda hemsida. Den här
informationen var grund till besöken som skulle göras. En av bilarna på
stiftelsen fanns till förfogande och användes som transportmedel till
smultronställena. Dag 1 besöktes två smultronställen, Östra Tvärnö och
Kallriga. Informationen på hemsida jämfördes med verkligheten. Kunde
platsen hittas, fanns stigar, eldstäder etc. Även allmän standard och
uppfattning om platsen antecknades. Dag 2 besöktes fyra platser Grankojan
på Kvarnåsen, Wikparken, Hagalund och Biskopseken. Samma procedur
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
utfördes här. Den tredje dagen blev det endast ett besök och det var till
Gredelby hagar.
Resultat 1.
Lite statistik baserad på frågorna vi har ställt.
Utflykter = Brukar du göra utflykter?
Biotopia = Brukar du besöka biotopia?
Smultron = Har du hört talas om smultronstället?
Positiva = Vår uppfattning om de var positivt inställda till smultronstället
Totalt antal intervjuade, 20 st.
2. Den första dagen begav vi oss ut mot kusten och Östhammar. Det var en
relativt lång resa i det snöiga vinterlandskapet. Vi hittade platsen och det
började med att vi körde ner och fastnade i en snödriva. Som tur var finns
det snälla bönder och efter det lilla missödet gick allt relativt bra. Det var två
fina platser ute vid Upplandskusten vi besökte. De fanns fint ordnade
grillplatser med ved att elda och snitslade stigar att promenera på. Nämnas
ska att det är jobbigt att pulsa i djup snö.
Andra dagen fortsatte färden i andra riktningen, ner mot Bålsta, Enköping.
Här besökte vi fyra nya platser. Alla fina och speciella på sitt sätt även om
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
jag föredrar platserna första dagen. Vi promenerade runt de snitslade
slingorna och kollade att allt stämde vilket det också gjorde för det mesta.
Sista dagen blev det en lite kortare tur till Knivsta. Här besökte vi en liten
hagmark i anslutning till samhället med ett fågeltorn som man fick fin utsikt
i. (För mer detaljerad info se appendix)
Slutsats Den tre veckor långa praktiken var ett välkommet avbrott i vardagslunken.
Det var även en jättemöjlighet att komma arbetslivet närmare och se vad
biologer verkligen arbetar med. Efter intervjuerna med merparten av de
anställda blev det här problemet mycket klarare. Arbetsuppgifterna som
utfördes gav oss möjlighet att prova på hur livet som biolog kan te sig. Våra
resultat kommer troligen även att användas av stiftelsen, vilket är roligt då
det känns som man gjort något betydelsefullt. Vi gav dem informationen från
intervjuerna genom vilka de kan få tips på hur de ska marknadsföra sig och
vad folk letar efter ute i naturen. Tyvärr hann vi inte göra riktigt så många
intervjuer som vi önskade då folk generellt inte är så positivt inställda till att
man stör dem och tar av deras tid. Även våra inventeringar av
smultronställen hoppas jag att de kommer ha nytta av. Vi gav dem tips
utifrån utomstående personers perspektiv, saker att förbättra, vad som var
bra, lätt att förstå etc.
Utöver de två större uppgifterna tilldelades vi mindre uppdrag. Vi gick på
möten, skickade brev, analyserade hemsidorna och gav kritik. Jag var även
ute två dagar på naturskolan och fick mig en uppfattning om vad de arbetar
med där. Den ena dagen var jag ute med en 2:a, 3:e klass i Länna och
eldade, täljde och grillade korv. Andra dagen var jag i Gottsunda med en 4:e
klass och utförde i princip samma procedur. De här dagarna var väldigt
roliga och intressanta. Det är speciellt fascinerande att se hur roligt barnen
tycker det är. Jag hoppas att naturskolan kommer att utvecklas och bli
större då barn behöver komma ut i naturen och lära sig att uppskatta den.
Praktiken har gett mig en mycket bättre uppfattning om vad biologyrket
handlar om. Man har fått följa arbetet på en stiftelse och se hur saker går till
i verkligheten. Upplandstiftelsen var en mycket trevlig arbetsplats med ett
positivt klimat. Man blev mycket vänligt bemött och man kände att det rådde
en bra stämning på arbetsplatsen. Det här var också de anställdas
inställning utifrån intervjuerna vi gjorde. En negativ aspekt är tidpunkten för
praktiken. På grund av säsongen var merparten av de anställda inne på
kontoret och jobbade med pappersarbete och rapporter av olika slag. Därför
hade vår handledare en del problem med att hitta uppgifter åt oss vilket är
förståeligt. Om vi kommit hit en annan del av året, vår eller höst, skulle vi
troligtvis ha fått ut mycket mer av praktiken. Det här tycker jag är något
Uppsala universitet behöver tänka över då man inte heller får ut optimalt av
kursen i övrigt. Det är helt fel säsong för exkursioner och dylikt.
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Praktik på Upplandsstiftelsen
2010-12-12 t.o.m. 2011-01-11
Handledare: Jan Lundqvist Vd Upplandsstiftelsen
Inledning
I kursen Naturvård 15 hp på Uppsala Universitet så ingår det att man ska vara på praktik vid
någon myndighet eller organisation som bedriver och arbetar med naturvård. Syftet med
praktiken är att studenten ska komma i kontakt med yrkeslivet, dvs. se hur arbetet fungerar
och bedrivs. Syftet är även att studenten ska skaffa sig erfarenheter och kontakter med
eventuella framtida arbetsgivare. Praktiken pågår under 3 veckors tid och då ska studenten
utföra arbetsuppgifter som tilldelas av handledare och lärare, arbetsuppgifter som är
relevanta till kursen som studenten läser. En annan viktig del av praktiken är att förstå hur
en myndighet, organisation fungerar i olika beslutstaganden, t.ex. vem är det som har det
huvudsakliga ansvaret och vem tar besluten.
Upplandsstiftelsen
Upplandsstiftelsen är en ideellförening med landstinget och kommunens län som
medlemmar. Upplandstiftelsens huvudsakliga uppgift är att främja och bevara den
uppländska naturen. Man arbetar även med friluftsliv och något som kallas för naturskola.
Stiftelsen arbetar med alltifrån skog, vatten, kulturmarker som slåtter- och betesmarker. De
arbetar även med friluftsliv, alltifrån stigar, parkeringar, grillplatser, badplatser och andra
rekreations aktiviteter. Upplandsstiftelsen har en bred och gedigen kunskap på många
områden och driver många olika projekt. En del arbetar med skog, som att bilda och sköta
naturreservat i uppland, andra arbetar med vatten och restaureringar skötsel av hagmarker
och betesmarker. Upplandsstiftelsen äger/förvaltar ca 30 naturområden/reservat i länet. En
stor del av arbetet är kontakter med myndigheter, kommuner, organisationer och
privatpersoner. Man arbetar även med inventeringar av arter både i vattenmiljöer, skog och
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
slåtter/hagmarker. Man arbetar även med att ta fram åtgärdsprogram för hotade arter bl.a.
finns det åtgärdsprogram för skräntärna, Mnemosynefjäril, violgubbe, rökpipsvamp,
fjälltaggsvampar. På stiftelsen arbetar en GIS (Geografisk informations system) expert som
kan hjälpa personalen med att skapa och läsa kartor på datorn. Man arbetar mycket med
information på stiftelsens hemsida, bl a arbetar man med något som heter Smultronställen.
Smultronställen är en hemsida där man kan hitta ”speciella” utflyktsmål som stiftelsen
rekommenderar. Det kan vara allt ifrån skogspromenader i olika leder, besöka naturreservat
eller vandra kring viltvatten. Stiftelsen ser till att det finns stigar, tydliga skyltar där man kan
få lämplig information om området (parkering, sträckor, grillplatser o.s.v.) samt vad för typ
av aktiviteter det finns i området. Skyltarna beskriver även områdets natur och kulturvärde.
Man arbetar även med något som kallas för naturskolan. Naturskolan innebär att lärare
undervisar skolklasser ute i naturen. Där kan barnen komma i kontakt med naturen och få
upplevelser och kunskaper om natur. Många projekt startar stiftelsen själva och andra får
tilldelade.
Praktik
Under vår tid på praktiken blev vi tilldelade olika arbetsuppgifter. En utav dessa var att vi
skulle intervjua alla på stiftelsen för att ta reda på vad de anställda arbetar med och deras
roll och få inblick i organisationen (se lista). En annan del av praktiken var även att sitta med
i olika möten, för att se hur diskussionen går mellan olika myndigheter och organisationer
och andra personer. Bl.a. ett möte handlade om badplatser närheten till Uppsala och
parkeringar intill dessa. Man diskuterade även om att anlägga en ny badplats då invånarna i
Uppsala har haft önskemål om fler badplatser. Man diskuterade även om att renovera och
förbättra parkeringsmöjligheterna. Mötet var emellan stiftelsen och en representant från
Uppsala kommun. Man kom överens om ett samarbete om projektet man skulle även
förbättra och skapa stigar intill dessa badplatser. Ett annat möte handlade om att förbättra
lekmiljöerna för abborre och gädda, framförallt ute vid upplandskusten. Dessa arter har
minskat i Östersjön och man misstänker att deras möjlighet till lek har försämrats bl.a.
genom att våtmarkerna har torrlagts och att bäckarna som fiskarna vandrar i har försämrats
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
och hindrar fiskarna att ta sig upp. Med på mötet var Björn Gunnar naturvårdschefen på
Upplandstiftelsen och Peter Persson limnolog från upplandsstiftelsen samt Jonas Andersson
och Peter Ridderstolpe som kommer ifrån WRS (Waters Revival Systems) som arbetar med
Spillvatten, dagvatten, lakvatten och våtmarker. Man förde diskussioner om huruvida man
kunde förbättra möjligheterna kring leken för dessa arter. Detta var ett så kallat första möte,
där man bestämmer att man kommer att samarbeta, och sedan så träffas man igen för en
mer detaljerad genomgång av projektet med fler berörda parter.
En annan uppgift var att ta reda på vad för typ av utflykter och hur ofta uppsalaborna åker
på olika utflyktsmål. Vi skulle även ta reda på vad för information dessa sökte efter och var
de letar efter information. Vi gjorde i ordning ett frågeformulär och sedan gick vi ut och
frågade invånarna ett antal frågor (se frågeformulär). För det mesta var vi på biotopia och
turistbyrån och ställde våra frågor. Vi sammanställde sedan våra svar och försökte se något
mönster i svaren. Vi redovisade sedan våra svar för Karolina Vessby som jobbar med
friluftsliv och smultronstället hos stiftelsen. Vi fick även i uppgift att granska
Upplandsstiftelsens hemsida, där vi fick komma med synpunkter och förslag på vad som
skulle kunna förbättrats. Vi fick även som uppgift att besöka olika smultronställen i länet.
Uppgiften var att undersöka informationen som fanns på respektive smultronställe i form av
skyltar och jämföra om informationen på hemsidan stämmer bra med den informationen
som gavs på platsen. Vi skulle även undersöka om det fanns bra möjligheter till parkering,
och om det fanns markerade stigar. Vi besökte totalt 7 ST smultronställen ( Kallriga, Östra
tvärnö, Kvarnkojan, biskops arnö, Hagalund, Wiks park, Gredelby hagar ) under 3 dagar.
Sedan sammanställde vi våra undersökningar och redovisade det för Karolina. Jag läste även
lite olika åtgärdsprogram för hotade arter
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Resultat
Utflyktsmål
18
16
14
Antal
12
10
8
6
4
2
0
Utflykter
Biotopia
Smultron
Positiva
Frågor
Tabell. Visar resultatet av intervjuerna.
Utflykter: Brukar du göra utflykter
Biotopia: Brukar du besöka biotopia?
Smultron: Har du hört talas om smultronstället?
Positiva: Vår uppfattning om de var positivt inställda till smultronstället
Smultronställen
Vi sammanställde även alla smultronställen vi besökte. Se bilaga
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Slutsats
Praktiktiden på upplandsstiftelsen var mycket positiv och givande. Det var intressant att komma ut i
arbetslivet och se hur och vad biologer kan tänkas jobba med efter examinationen. En givande del i
praktiken var de intervjuer vi hade med de anställda, då vi verkligen fick inblick i vad en biolog kan
tänkas jobba med på en naturvårds organisation som stiftelsen är. Man fick även tips och förslag på
vad man bör tänka på, både under utbildningen men även när man arbetar som biolog. En annan
viktig erfarenhet var att man fick se hur en organisation fungerar. Under praktik tiden fick vi även en
del arbetsuppgifter, bl.a. intervjuade vi folk om deras utflykts vanor. Vad vi kunde komma fram till
var att man många åkte på utflykter men att dessa bör ligga relativt nära Uppsala, annars skulle det
lätt bli ett projekt. Vad det skulle vara för information varierade mycket men generellt var det viktigt
att det fanns en bra parkering och möjligheter att fika. Upplandsstiftelsen kan sedan använda
intervjuerna för att förbättra informationen på sin hemsida. Vi åkte även runt till olika
smultronställen för att jämföra informationen på hemsidan och se om det stämde med verkligheten
ute i fält. Vi vandrade på olika stigar för att undersöka de olika smultronställena, vi tittade bl.a. på
skyltar, parkering, grillplatser och om det fanns ved och vindskydd, vi kollade om stigarna var upp
märkta. Informationen stämde bra överens mellan hemsidan och på plats. Intervjuerna var en viktig
del av praktiken, vilket gav insikt i vad en biolog kan tänkas jobba med, och hur arbetet går till. Det är
viktigt att man får en verklig uppfattning om hur det fungerar i en organisation. Arbetet på stiftelsen
är väldigt fritt och en väldigt positiv arbetsplats att arbeta på. De anställda trivs väldigt bra, och
tycker att det är en öppen plats, med utrymme för egna idéer och skapande.
Upplandstiftelsen arbetar inom många områden och är involverade inom många projekt, allt ifrån
naturreservat, inventeringar, och bildandet av åtgärdsprogram för hotade arter samt andra friluftslivs
aktiviteter. Upplandsstiftelsen var en mycket trevlig arbetsplats att ha praktik på, men det är synd att
det ligger under vinter halvåret, då det inte är så mycket praktiskt arbete.
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Bilaga 1
Biskopseken
Vägskyltning
Det var mycket lätt att hitta till parkering, bra skyltat hela vägen ända fram till p-plats. Kan
skrivas ut vilken väg man kör på (263) och skriv endast Hjälsta om det bara står Hjälsta på
skylten. Skylta senare mot Övergran.
P-plats:
Bra utmärkt. Fanns infoskylt, men hörde till skolan, området, svårt att se att det var ett
smultronställe. Såg skylt om biskopseken, men den var väldigt liten. Saknade info/entréskylt.
Information vid entré/området
Fanns smultronställestolpe uppe vid eken. Information om stigar fanns vid parkeringen och
de var även väldigt bra utmärkta, blått, gult, rött och grönt. Bra plogade vägar och stigar.
Hittade dock inte sinnenas stig vilken vi tänkt gå, besvikna! Markera ut sinnenas stig tydligt,
och en eventuell beskrivning nere vid parkeringen. Fanns inte heller så mycket information
om aktiviteter, elda, bada.
Information om standard och service
Ja fanns infoskylt, men mest utifrån arnö, ej som smultronställe. Tycker att det borde finnas
en bättre skylt vid parkeringen som vid de andra smultronställena.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen
Hittade inte sinnenas stig, vilken beskrivs väldigt tydligt på hemsidan. Dåligt utmärkt om var
fästningsberget och badplatsen ligger, där det finns eldstäder.
Egna tankar och intryck
Bra utflyktsmål för lättare promenader. Bra att det finns olika längd på rundor, passar alla.
Fin miljö, borde som vi diskuterade kanske ta med sinnenas stig, om fin, som smultronställe
eftersom den ändå går förbi eken. Blir ett lite bredare utflyktsmål då. Funkar även vintertid
eftersom att det är plogat på stigarna.
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Kvarnkojan
Vägskyltning:
Bra skyltat, lite svårt att se /hitta första parkeringen. Borde vara en skylt vid backen bredvid
slalomskylten. Står Slalombacke 0,3 uppåt. Råkade se infoskylt annars hade vi fortsatt rakt
fram.
P-plats:
Bra utmärkt. Fattades p-plats skylt vid slalombacke. Bra infoskylt fanns nära, lätt att se.
Information vid entré/området:
Fanns ej smultronställestolpe. Fanns bra info om stigar och även bra vägvisning.
Lite osäkra på om det fanns en smultronställestolpe uppe vid kvarnkojan.
Information om standard och service:
Ja fanns infoskylt och att man kunde gå med barnvagn.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Ja, bra synkat.
Egna tankar
Bra område för barnfamiljer, nära till grillplatser. Ett ganska öppet område med god uppsikt
och ett bra ställe för barnen att leka på. Bra både sommar och vinter, och vintertid så finns
det skidspår och slalombacke, och detta borde nämnas på hemsidan. Finns även mer
enskilda spår, så som upplandsleden.
Hagalund
Vägskyltning:
Otydlig info från allmän väg. Tag bort Säva gård och skriv att det var är skyltat mot Hagby
istället. Hittade aldrig någon skylt Säva gård. Närmare stämde info.
P-plats:
Ja parkeringen var utmärkt, ej ordentligt skottad nu på vintern, men man kunde stå i kanten.
Bra välkomnande info, skylt vart man skulle, även bra karta med info och namn på stället vid
p-platsen. Bra med p-anvisning vid entré, P 0,3.
Information vid entré/området:
Ja fanns bra information och smultronställestolpe. Uppgifter om vad man kunde göra.
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Det var mycket bra skyltat och bra vägvisare. Fanns även små infoskyltar på vägen, i
hassellunden och vid torpagrunden, positivt. Låg ett träd över stigen som behöver tas bort.
Det var svårt att ta sig fram där.
Information om standard och service:
Ja fanns infoskylt. Förstod vad man kunde gå och vad man kunde göra.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Synkar bra med informationen.
Egna tankar och funderingar
Alla punkter vi kontrollerade var ok. Kollade dock inte de ställen som inte låg utmed stigen.
Annars fick vi ett allmänt positivt intryck. Hassellunden var häftig att gå igen om och säkert
ännu bättre på andra tider av året. Mycket snö på stigarna så jobbigt att gå vissa sträckor.
Det kanske skulle vara bra med en rastplats, t.ex. vid ruinen, så man har ett mål med
promenaden.
Wikparken
Vägskyltning:
Bra vägvisning, lätt att hitta.
P-plats:
Bra utmärkt. Lätt att se infoskylt från parkering. Bra plogat i området.
Information vid entré/området:
Fanns ingen smultronställestolpe vilket hade varit trevligt. Fanns på alla senare skyltar inom
området. Bra information om stigar och vad man kunde hitta på.
Information om standard och service:
Ja fanns infoskylt. Förstod vart man kunde gå och vad man kunde göra, även vad som var
handikappsanpassat.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Synkar bra med informationen.
Egna tankar och funderingar:
Tydligare med vad som menas med just park på hemsidan. Är det fina trädgårdar eller är det
mer en vanlig orörd natur.
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Det är lite kalt och tråkigt vintertid, skulle rekommendera att man åker dit sommartid. Känns
lite konstigt att inte slottet nämns ordentligt på hemsidan. Vi förstår om parken och slottet
ska hållas isär, men man kanske ändå borde informera ordentligt om vad det är för område
och att det ligger ett slott där. Det känns även som ett attraktionsobjekt till varför man ska
besöka området.
Gredelby hagar
Vägskyltning:
Bra beskrivning, men står Gredelby Hagar istället för elljusspår (som anges på hemsidan).
Borde nog ändras på hemsidan. Kommer direkt ner till området. P-plats:
Fanns parkeringskylt vid parkeringen så man förstod var parkering fanns. Den var inte
skottat nu på vintern, men det fanns alternativ plats att stå på lite längre ner vid det lilla
huset. Vägen ner var ordentligt skottad. Fanns tydlig smultronställestolpe som man såg.
Information vid entré/området:
Fanns ingen information, borde finnas, är trevligt att mötas av. Fanns fågeltorn skylt. Borde
finnas en fågeltorn skylt längre in så man hittar dit direkt. Vi var tvungna att leta. Borde
kanske även finnas en skylt vid fågeltornet, vad är det för område? Vad för fåglar kan man
tänkas se? etc. Det som nämns på hemsidan kan man göra, men finns som sagt ingen
information om det här vid entrén.Information om standard och service:
Ingen information vid platsen.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Det som står på hemsidan stämmer, men finns ingen information på plats.Egna tankar och
funderingar
Väldigt litet område, mindre än vi tänkte oss. Bra utflyktsmål för boende i närområdet, men
kanske inte värt att åka längre. Finns ingen direkt slinga att gå och man tar sig runt området
på ca 10 minuter. Men såg orange ledmarkering, vilken stig är det?
Kallriga/kallerö
Vägskyltning:
Bra skyltat, hittar dit lätt. Det var lite diffust om var campingplatsen låg.
P-plats:
Borde finnas skylt vid p-platsen framme vid campingen. Ser infoskylt på ladan, men där står
ingen info om smultronstället/reservatet. Den skylten sitter längre upp på vägen, lite svårt
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
att se nedifrån. På väg tillbaka mot Länsmansberget finns ingen parkeringshänvisning från
det hållet. Den parkeringen var heller inte plogad nu på vintern. Gick att stå i vägkanten.
Information vid entré/området:
Fanns ingen smultronställestolpe men infoskylt på båda ställena. Dålig karta, visade hela
reservatet. ”Här är du” var inte utmärkt på kartan och stigarna man kunde gå syntes knappt.
Endast info Margrets udde, kanske borde tydliggöra att det är en grillplats.
Information om standard och service:
Ja fanns infoskylt. Kartan var som sagt väldigt liten så utifrån den var det svårt att förstå var
man kunde gå. Det var dock bra vägvisare som man kunde följa, vid Margrets udde och vid
Länsmansberget. Saknas avstånd till målet på skyltarna. Fanns bara en liten röd pil vid vägen
in mot sjöboden. Varför ej en ordentlig skylt med namn?
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Det var helt okej.
Egna tankar och funderingar
Der var lite lösa stolpar utmed stigarna, ut till länsmansberget. Vi skulle även leta efter en
skylt som det stod kallriga fjärden 0,2 kr3, den hittade vi aldrig. Det var ganska lätt att ta sig
fram, även på vintern. Mysig grillplats vid Margrets udde. Det kunde ha varit en längre
sträcka i området att promenera på. Annars var det en väldigt fin miljö att vistas i.
Östra tvärnö
Vägskyltning
Tydligare förklaring om var vägskyltarna finns på hemsidan. Vi trodde att vi skulle köra
igenom Östhammar, då det stod passera. Ta eventuellt bort passera, eller omformulera
meningen. Skriv ej Långalma och Raggarön om det bara står Långalma på skylten. Annars
tittar man efter båda. Första/andra entré gjorde oss konfunderade. Vad menas med entré?
Skylten mot parkeringen hittas lätt.
P-plats
Det var bra skyltat till p-platsen. Borde dock finnas skylt vid p-platsen. Ser entréskylt,
smultronställe namn. Ej plogat nu på vintern, finns i princip ingen annanstans att parkera.
Information vid entré/området
Fanns smultronställestolpe och bra info om vad man kunde göra. Ingen info om att man
kunde gå myr och bergstigen. Bara info om att man kunde gå till Näsudden. Rundan till
Näsudden var mycket bra utmärkt och lätt att följa. Myr och bergstigen var nu på vintern
under all kritik, gick vilse och var bitvis väldigt blött. Finns info skylt vid slutet av myrbergstigen så att man vet var man är och kan hitta tillbaka?
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Information om standard och service
Ja fanns infoskylt. Förstod vart man kunde gå och vad man kunde göra. Det borde finnas mer
info om stigarna och framförallt om myra-bergstigen.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen
Finns ingen info om myra-bergstigen vilket det finns på hemsidan.
Egna tankar och funderingar
Förutom stigarna (myravägen-bergstigen ) så var området väldigt fint. Rundan ut till
Näsudden var väldigt vacker. Positivt är att havet ligger nära, väldigt fint. Lite svårt på vintern
när det är mycket snö. Negativt är att det ligger lite långt borta. Det fanns bra aktiviteter för
en utflyktsdag, fina vandringsmöjligheter, vacker natur och att mål med vandringen, en paus
vid grillplatsen.
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Intervju angående utflykter och smultronstället
Frågor
Brukar du åka på utflykter?
Vad brukar du åka?
Hur gör du för att hitta info om du vill åka till nytt ställe?
Vem frågar du?
Vad för info vill du ha?
Hur långt bort får det ligga?
Har ni hört talas om smultronstället?
Vad tycker du om det?
Har du varit på några av dess utflyktsmål?
Vad tycker du om info, stämmer det?
Känner du till biotopia?
Har du något favoritställe att rekommendera?
Turistbyrån 3/12
Två unga tjejer ~20
De här två tjejerna var aldrig ute i naturen. Om de letade efter utflykter var det på Internet
eller på nationerna. De hade aldrig hört talas om smultronstället.
Väldigt tysta och ointresserade så slutade intervjun här.
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Man 50-60
Gjorde mycket utflykter, tittade på fåglar och natur. Åkte ofta till hjälstaviken. Letade efter
info i tidningen Uppsala nya bl. a. Han tyckte det var viktigt med information om sevärdheter
och vad den innebar. Det fick ligga 10-15 mil bort. Han hade aldrig hört talas om
smultronstället, men Biotopia kände han till och var positiv inställd till det. Han tyckte det
var ett bra ställe för barn och han kunde rekommendera Linnéstigarna.
Intresserad man som var positivt inställd till natur och smultronstället när vi berättade om
det.
Dam 60-70
Den här damen var ute mycket i naturen. Hon bodde ute vid kusten och brukade promenera
i skogen och plocka blommor och annat. Hon brukade leta efter information på Internet,
fråga vänner, titta i broschyrer och i tidningar. Hon tyckte inte det spelade så stor roll vad
det fanns för info, men på äldre dagar var det viktigt med information om stigstandard. Hon
hade inte hört talas om smultronstället, men hon tyckte mycket om Upplandsleden .
Virrig gammal tant som det var svårt att få ut någon information av.
Kvinna ~50
Åkte på mycket utflykter, men endast kulturella. Tittade mycket i tidningen och på nätet.
Tyckte att det fick ligga 3-4 timmar bort.
Slutade intervjun här för när vi nämnde natur rynkade hon på näsan och gjorde klart för oss
att hon inte gillade det.
Ung kille ~20
Brukade göra utflykter, men mer av det äventyrliga slaget, så som klättring, mountainbiking
och skidåkning. För att hitta info tittade han på Internet eller frågade vänner. Tyckte att det
var viktigt med praktisk information som var man kunde köpa biljetter och hur man tog sig
dit. Han hade aldrig hört talas om smultronstället.
Engelsktalande kille så vi frågade inte vidare. Han var mycket positivt inställd till broschyren
om smultronstället.
Kvinna ~50
Brukade vara ute på små utflyktsmål. Promenerade ofta på stigar, gärna i kulturmarker.
Informationen fick hon oftast ifrån tidningen. Hon tyckte att det var viktigt att det finns ett
cafè eller en restaurang. Brukade åka buss för att ta sig till olika ställen, kunde åka runt om i
hela Uppland för att besöka lite olika områden. Tyckte att biotopia är ett mycket trevligt
ställe med ett trevligt café. Tyckte även att informationen på biotopia är väldigt bra.
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Biotopia 3/12
Kvinna 35-40 med 2 barn
Hon brukade göra mindre utflykter, ofta till junibacken och till badplatser. Åkte ibland till
viltvattnet utanför staden, där det bland annat finns en grillplats. Tyckte att det bör vara
ganska nära, annars blir det lätt ett projekt, framförallt när man har småbarn. När hon sökte
efter information vände hon sig till Internet och vänner. Hon tyckte även att det var lätt att
få tag i bra information. Hade inte hört talas om smultronstället. Något som hon tyckte var
viktigt var att det finns möjligheter för barnen att lära sig något om djur och natur. Det är
även viktigt att barnen kan hålla sig sysselsatta. Hon var mycket imponerad av biotopia.
När vi berättade om smultronstället blev hon väldigt intresserad och tyckte att det lät som en
bra idé.
2 stycken kvinnor 35-40 med barn
De åkte gärna på utflykter när det fanns tid. Besökte gärna närliggande skog och grillade
gärna om möjligheten fanns. Information fick de från andra familjer på dagis eller från
mammagrupper, men även Internet. De tyckte att det var viktigt att det fanns information
om eventuella bad och grillplatser. De tyckte även att det var generellt dålig information om
olika barnställen och aktiviteter för barnen. Tyckte att biotopia är ett mycket trevligt ställe
med bra information.
Man 65-70
Är ofta ute på utflykter, framförallt ute i skogarna i närheten av hans hem, ofta i växt och
fågelrika marker. Brukade bl. a. få information om olika utflyktsmål på just biotopia och
broschyrerna som finns där. Informationen om olika utflyktsmål bör ha tydlig information
om stigar, parkering och hur man tar sig dit. Han var beredd att åka ganska långt för att
besöka ett område. Han hade hört talas om smultronstället och använde sig utav detta. Han
tyckte att smultronstället är jättebra och har varit nöjd med de områdena han har besökt.
Tyckte att biotopia är ett mycket bra ställe, väldigt uppskattat.
Mycket intresserad av natur och miljö, och vistas mycket ute i mark och skog.
Stadsbiblioteket 7/12
Dam ~50
Brukade vara ute på små utflykter, bl.a. ute och grilla eller vandra men hon åker ibland även
skidor. Brukade leta information på nätet och ”ärva” information och tips av andra.
Informationen får gärna innehålla om det finns möjlighet att fika och de olika öppettiderna.
Kunde tänka sig att åka en sådär 5-6 mil till ett utflyktsmål. Har varit inne på
upplandsstiftelsens hemsida och tyckte att det är bra information. Har även hört talas om
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
biotopia och tyckte att det är en mycket trevlig plats. Tyckte även att det är en fin park
utanför där man kan vandra.
Biotopia 12/12
Dam ~50
Brukade åka och bada, promenera eller cykla lite då och då. När hon sökte efter information
använde hon Google eller kommunens hemsida. Informationen bör innehålla en beskrivning
av området och en enkel och läsbar karta över området. Den ska även innehålla lite info om
stigarna och om det finns någon som är handikappsanpassad. Det fick gärna ligga inom en
timmes bilfärd, annars blev det lätt ett projekt. Hon hade även hört talas om smultronstället
och tyckte att det är mycket trevligt. Har bl. a. besökt viltvattnet utanför staden. Tyckte om
biotopia väldigt mycket. Hon jobbar som lärare och brukade ta med sjuka barn dit. Det
brukade vara väldigt uppskattat.
2 stycken kvinnor med barn
Brukade inte vara ute så jättemycket på utflykter. Ibland kunde de åka och bada eller
promenera. De använde för det mesta Internet för att söka efter information och området
bör ligga i närområdet. Hade inte hört talas om smultronstället, däremot var de positivt
inställda till smultronstället när vi berättade om det. De tyckte om Biotopia väldigt mycket
och brukade gå dit ganska ofta. Det låg lagom långt borta och var lagom stort.
Kvinna ~40 med barn
Gillade att göra kortare utflykter i naturen, som att promenera osv. Information sökte hon
över Internet eller fick tips av vänner. Hon tyckte att det var viktigt att det fanns något för
barnen att göra. Informationen skulle innehålla om det var barnvänligt, om det fanns stigar,
parkeringar osv. Det fick gärna ligga relativt nära, så att det kunde bli en kortare dagsutflykt,
annars kunde det lätt bli ett projekt. Hon hade inte hört talas om smultronstället, men tyckte
att det lät trevligt när vi berättade om det. Tyckte även att biotopia är ett väldigt trevligt
ställe och besökte det ganska ofta.
Kvinna ~40 med barn
Hon brukade göra en del utflykter så som att åka pulka, skridskor eller promenera.
Information brukade hon hitta på nätet eller av vänner och bekanta, mycket ifrån dagis. Hon
tyckte att informationen borde innehålla eventuella öppettider, parkeringsmöjligheter och
aktiviteter. 1 timme i bilen var lagom för att ta sig. Hade inte hört talas om smultronstället
men även hon tyckte att det lät som en bra idé. Hon tyckte att biotopia är kanon, ett
fantastiskt ställe, både sommar och vinter. Mycket för barnen att göra.
Dam och herre ~70 med barnbarn
Dom brukade vara ute i mark och skog. Bl.a. brukade de promenera och skåda fågel.
Informationen fick de från vänner och bekanta och även från tidigare utflykter. När det
gällde informationen så sökte de inte efter något speciellt, men tyckte att det kan vara bra
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
att ta upp parkeringsmöjligheter, avstånd och om det fanns några aktiviteter för barn. De
tyckte att ca 4 mil fick vara det maximala avståndet. Paret hade hört talas om smultronstället
och tyckte att det är en bra idé. Paret har bl.a. besökt Vedyxaskogen där viltvattnet ligger. De
tyckte att biotopia är ett mycket trevligt ställe, bra upplevelse för både barn och vuxna. Ett
bra sätt att lära sig på.
Man ~35 med dotter
Brukade ganska ofta vara ute på lite aktiviteter som bl.a. orientering. Brukade mest vara ute
sommartid och letade på nätet och på olika sidor efter information. Det brukade inte vara så
noga med vilken information som fanns. Borde ligga inom ett par mils avstånd. Hade inte
hört talas om smultronstället men blev mycket positiv och intresserad när vi berättade om
det. Han tyckte att biotopia är ett mycket trevligt ställe och besökte det ca 10 gånger om
året. Barnen tyckte väldigt mycket om biotopia.
Reflektioner utifrån känsla
Något som vi tänkte på var att det var väldigt många som besökt biotopia, många till och
med regelbundet, men de hade ändå inte hört talas om smultronstället. Om det är
någonstans man kan komma i kontakt med smultronstället så är det just på biotopia pga. av
dess popularitet och målgrupp. Det kändes som om att man borde skylta med det tydligare
på just biotopia. Vi tror att biotopia är en viktig utgångspunkt för sådan information. Även en
bättre annonsering på turistbyrån kan vara lämplig. Många utav de människor vi frågade ville
helst att det låg relativt nära Uppsala, framförallt de som hade barn, eller de som vistades
relativt sällan i naturen i vanliga fall. Många tyckte att det annars lätt kunde bli ett projekt.
När vi berättade om smultronställen för de som inte hade hört talas om det så verkade
många väldigt positiva och intresserade, så intresset finns absolut. Då kan det vara viktigt att
det finns lämplig information om de olika områdena så som parkering, fika möjligheter,
aktiviteter, framförallt aktiviteter för barn. En del fick sin information ifrån dagis, så man
kanske kan informera just där. Annonser om smultronstället borde kanske innehålla något
mer, många blir fundersamma om vad det är för något. Man kanske kan ta med något som
gör att man associerar det med friluftsliv och utflyktsmål. Själva smultronet i layouten tycker
vi också är lite svårt att uppfatta som ett smultron. Nu när hemsidorna ska göras om kanske
det är ett lämpligt tillfälle att eventuellt fundera på att göra om layouten. Exempelvis;
smultronställen, hitta din plats att njuta på
Smultronställen
hitta din plats att njuta på
Björn Averhed
840321-5935
Naturvård 15 hp
Uppsala Universitet
Det svåra känns som att nå ut till dem som inte är intresserade av natur. Här måste man
troligtvis jobba mycket med marknadsföringen. Hur når man ut till ungdomar? Bad,
promenader, äventyrsaktiviteter. Hur får man det att inte bli för avancerat? Alla ska kunna ta
sig ut i naturen utan problem. Som vi diskuterade är det säkert viktigt att man nämner mer
konkret vad man kan göra där. Här är lämpligt för barnen att leka och bygga kojor bland
träden. Ta med lite tändstickor och tidningspapper och gör upp en eld. Det finns fina
eldstäder och ved att använda sig av.
Vytautas Rindzevicius
Rapport från min praktik på Landskrona
kommun
2010-12-02 – 2011-01-12
Backafall, en naturtyp som finns i Landskrona kommun och är nödvändig för många djur- och
växtarters överlevnad.
Förord
I Naturvårdskursen ingår en praktikperiod. Praktiken är obligatorisk och pågår under
december och tidig januari. Vid kursstarten anger studenten sina intressen för kursansvariga
vilka i sin tur försöker att hitta lämpliga praktikplatser till studenter enligt studenternas
intressen. Några av de mer önskade praktikplatserna är länsstyrelsen och ideella föreningar
(till exempel Naturskyddsföreningar).
Syftet med praktiken är att studenten ska få arbetserfarenheter och introduceras till de
arbetssätt som används inom naturvården. Under praktiken får studenten arbetsuppgifter som
han eller hon ska göra färdigt under praktiken. Studenten ska också få följa med sin
handledare till möten och fältarbete för ytterligare arbetserfarenheter och för att få se hur
inflytande och påverkan av byråkratin påverkar samarbetet mellan olika aktörer samt vilka
konsekvenser det kan få på resultatet.
Innan studenterna åker iväg till sina praktikplatser, delas frågor ut som ska besvaras under
praktiken. Avsikten med frågorna är att studenten skall få en bättre förståelse för vilka lagar
och författningar med mera som gäller och styr verksamheten på just deras praktikplats. Efter
praktiken redovisar studenterna muntligt och sin praktik genom att bland annat ta upp de
följande punkterna:
 Uppgifter de jobbade med under praktiken.
 Vilka upplevelser de hade under praktiken.
 Lärde man sig något nytt?
 Tidigare utdelade frågor besvaras och diskuteras.
I samband med pågående praktik skall en rapport sammanställas och lämnas in i samband
med den muntliga presentationen. Rapporten och den muntliga redovisningen ingår i DiaNaprojektet och därför skall självvärdering göras efter redovisningen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 3
Inledning .................................................................................................................................................. 4
Material och metoder ............................................................................................................................. 4
Resultat.................................................................................................................................................... 7
Vildbin.................................................................................................................................................. 7
Fotografier till rödlistade arter ............................................................................................................ 8
Åtgärdsprogram .................................................................................................................................. 8
Diskussion ................................................................................................................................................ 8
Tack ......................................................................................................................................................... 9
Referenser ............................................................................................................................................. 10
Sida 2 av 10
Sammanfattning
Landskrona kommuns miljöförvaltning tilldelades som praktikplats, där Olle Nordell,
kommunekolog, var handledaren till mig. Praktiken pågick från den 2 december 2010 till
och med 11 januari 2011. Jag genomförde tre självständiga uppgifter:
 Skriftlig sammanställning av lämpliga åtgärdsförslag för att hjälpa rödlistade
vildbin och andra insekter i kommunen.
 Sökning efter fotografier för rödlistade arter i Landskrona kommun. Dm funna
fotona ska användas i rapporten om rödlistade arter i Landskrona kommun.
 Skriftlig sammanfattning av föreslagna åtgärder i åtgärdsprogram för rödlistade
arter i Landskrona kommun.
Utöver de ovan nämnda uppgifter följde jag med handledaren till 6 olika möten: två
möten i Landskrona stadshus den 3 och 17 december (arbetsplatsens arbetsplatsmöten), ett
i Köpenhamn den 9 december (Öresunds vattensamarbete), ett i Kristiansstad den 10
december (mötet behandlade grodor samt så presenterades också en dödlig
amfibiesvampsjukdom Chytridiomycosis som orsakas av Batrachochytrium
dendrobatidis), ett i Landskrona stadshus (mötet handlade om offentlig upphandling) och
ett sjätte möte i Malmö den 20 december (mötet behandlade EU:s vattendirektiv). Jag fick
också delta i en luftmätning i Landskrona stad (insamling av luftfilter) och en
vinterfågelinventering i Landskrona kommun.
Praktikuppgifterna genomfördes på olika sätt. Den skriftliga sammanställningen av
åtgärder för bevarandet av vildbin gjordes genom att analysera rapporten om
vildbiinventering. I rapporten finns information om alla kända vildbins populations- och
förekomststatus. Sunt förnuft användes för att hitta på åtgärder för att på ett bra sätt kunna
bevara insekterna. Resultatet presenterades i form av en skriftlig rapport.
Letandet efter fotografier på de rödlistade arterna i Landskrona kommun gjordes på
internet där eventuella copyrightförfrågningar skickades till fotografer eller den aktuella
webbsidans ansvariga personal. Bildkopior med länkar till deras webbplatser presenterades
skriftligt.
Sammanfattning av åtgärdsprogrammen för de rödlistade arterna i Landskrona kommun
gjordes genom en analys av de föreslagna åtgärderna i respektive åtgärdsprogram varefter
en skriftlig rapport sammanställdes. Sunt förnuft användes i rapportens kommentardel för
att utvärdera åtgärdsförslag och eventuella implikationer.
Olles intryck av mina arbetsinsatser var positiv.
Sida 3 av 10
Inledning
Syfte
Önskan till praktikplatsen i Landskrona hade jag redan från kursens start eftersom jag har
bott i Landskrona i tre år, då jag gick på Allvar Gullstrandgymnasiet. Jag har alltså
någorlunda bra lokalkännedom om vilka naturtyper som finns runt om Landskrona stad
och därför var jag intresserad om hur dessa lokaler sköts av kommunen och om de var
skyddade som naturvårdsområden.
Praktikuppgifter
När praktikplatserna var utdelade fick jag reda på att jag skulle få vara på Lanskrona
kommun och att min handledare kommer att vara kommunekolog Olle Nordell. Vi tog
kontakt med varandra via mejl där jag informerades om att det fanns två uppgifter som jag
kunde arbeta med självständigt (hotade vildbiarter och strandskydd). Jag arbetade
emellertid aldrig med strandskyddet eftersom det var för mycket snö på marken och
omöjligt att se markvegetationen. Nya praktikuppgifter blev istället aktuella: behovet av
fotografier på rödlistade arter och en sammanfattning av föreslagna åtgärder i
åtgärdsprogrammen för rödlistade arter i Landskrona kommun.
Praktiken började den 2 december 2010 klockan 8:40 i Landskrona stadshus. Första
dagen blev jag introducerad för personalen och guidad i byggnaden varefter jag började
med mina praktikuppgifter.
Material och metoder
Allmänt
Mina arbetstider var samma som för resten av personalen, från klockan 8 på morgonen till
klockan 17 på eftermiddagen. Det var tillåtet att komma lite senare och gå hem lite tidigare
än det tid som stod på schemat. Därför valde jag att komma senare till praktikplatsen
mellan 8:00 och 8:30, och att gå hem lite tidigare, ungefär 16:30.
Jag började med att skriva om åtgärder för bevarandet av vildbin1 den 2 december 2010.
Anders Nilssons2 rapport3 om rödlistade solitära vildbin, användes som primär
informationskälla och sunt förnuft användes för att tolka och anpassa åtgärderna till
specifika lokaler i kommunen. Min rapport var färdig den 8 december och jag började
direkt med nästa uppgift där jag letade efter fotografier (eventuellt skickade jag också
copyrightförfrågningar till ägare av copyright) till alla kända rödlistade arter (artlistan fick
jag i pappersform) i Landskrona kommun. Fotografierna kommer att användas som
illustrationer i rapporten om rödlistade arter i Landskrona kommun. Det tog väldigt lång tid
att slutföra uppgiften, jag var färdig den 19 december. Den 21 december började jag på
min sista praktikuppgift, där jag sammanfattade åtgärder från olika åtgärdsprogram4 för
rödlistade arter i Landskrona kommun. Den här uppgiften var väldigt stor och målet var att
skriftligt sammanfatta och kommentera kapitlet ”Förslag till åtgärder” i
Sida 4 av 10
åtgärdsprogrammen. Denna uppgift pågick under julen då min handledare var på semester
och som följd av det fick jag lov att arbeta hemma under perioden 23.12.2010 –
10.01.2011. När jag arbetade hemma följde jag inget tidsschema utan arbetade varierande
under dagarna. Rapporten var färdig 11 januari 2011.
Som det har nämnts i sammanfattningen så deltog jag i aktiviteter utöver de
självständiga praktikuppgifterna. Jag följde med på sex möten, en luftmätning och jag
deltog vid Landskrona kommuns vinterfågelinventering.
Vildbin
Syftet med rapporten var att ge konkreta och tydliga förslag till önskvärda och nödvändiga
åtgärder som bör genomföras på specifika lokaler så att hotade vildbiarter ska kunna
bevaras både kort- och långsiktigt.
Arbetet började med en noggrann analys av rapporten om rödlistade solitära vildbin i
Landskrona kommun. Vid analysen noterade jag eventuell specifik information som till
exempel sista kända förekomststatusen (lokal och tid), förslag till åtgärder samt nuvarande
förekomst och sannolikhet för artens eventuella återkomst till kommunen. Därefter
sammanfattade jag åtgärderna dels för varje biart för sig och dels en allmän åtgärdssamling
som var lämplig för alla arter. Arter och artspecifika åtgärder presenterades i tabellform.
Jag skrev också ett mindre textstycke för att förklara syftet med de allmänna åtgärderna.
Fotografier på rödlistade arter
Uppgiften gick ut på att jag skulle hitta foton på de ca 169 rödlistade arter5 som har hittas i
Landskrona kommun. Jag letade efter foton på internet genom att skriva in artens
vetenskapliga namn i Google där jag valde fotografier som söksvar. Därefter valde jag de
finaste fotona och jämförde deras priser.
Jag hade fått ett tips på en bildbyrås hemsida (www.biopix.dk) vilken jag använde som
primär sökkälla. På den här hemsidan var det möjligt att skapa så kallade ”lightbox”. En
lightbox är en lista av ens utvalda foton, som sparas på hemsidan och som kan utökas vid
behov. Lightbox också har en funktion där man kan beställa alla foton från listan på en och
samma gång. Därför samlade jag alla foton från biopix i samma lightbox.
I de fall då fotografier valdes från andra hemsidor eller om fotografierna var skyddade
av copyrightlagen, skickade jag via mejl förfrågan om tillåtelse att använda fotona i
rapporten om rödlistade arter i Landskronas kommun till fotografer eller i vissa fall
webbsidans ansvariga personal. Särskilda hemsidor6 var jag tvungen att skippa på grund av
för höga priser.
Kopior på fotona samlades i ett dokument tillsammans med artens vetenskapliga eller
eventuella svenska namn och internetlänken till fotot. Länken var nödvändig att använda
som referens eftersom många fotografier inte var märkta med fotografens namn och inga
användningsvillkor var angivna på foton.
Åtgärdsprogram
För den här uppgiften behövde jag först hitta alla befintliga åtgärdsprogram för aktuella
rödlistade arter. Med tanke på att alla åtgärdsprogram finns publicerade på
naturvårdsverkets hemsida (http://www.naturvardsverket.se/sv/), började jag leta efter
åtgärdsprogrammen här. För säkerhets skull kollade jag också på länsstyrelsens hemsida
Sida 5 av 10
(http://www.lansstyrelsen.se/lst/) där åtgärdsprogrammen kan sökas länsvis. Jag hade också
fått en remissversion av ett åtgärdsprogram7 från min handledare vilken omfattade sex
insektsarter.
När jag hade kollat genom alla åtgärdsprogram från naturvårdsverkets och
länsstyrelsens hemsidor, totalt ca 140 stycken, fann jag att endast fem andra program8
omfattade minst en av de rödlistade arterna. Dessa program sparade jag som PDF-filer på
datorn för enklare tillgång.
Efter att alla lämpliga åtgärdsprogram hade hittats, började jag läsa och sammanfatta
dem. Framförallt så läste jag genom den delen av åtgärdsprogrammet som innehöll förslag
till lokala åtgärder. Därefter gjorde jag en skriftlig sammanfattning av de åtgärder som var
lämpliga att genomföra i Landskrona kommun. I rapportens kommentardel för varje
sammanfattat åtgärdsprogram gjorde jag bedömningar av åtgärder, gav förslag och gjorde
eventuella tillägg.
Jag använde mig av sunda förnuftet för att bedöma konsekvenserna av olika åtgärder
och när jag gav mina egna förslag till åtgärder och deras möjliga tillämpning för särskilda
lokaler.
Övriga aktiviteter
Utöver de tre uppgifter som har nämnts och beskrivits ovan, har jag också deltagit på en
del möten och två andra aktiviteter.
 Den 3 och 17 december deltog jag i arbetsplatsens arbetsplatsmöten där varje
person som arbetar eller praktiserar på Landskrona kommuns miljöförvaltning
berättade om vad de har gjort under veckans lopp och det viktigaste som kommer
att hända nästa vecka.
 Den 9 december 2010 följde jag med Olle Nordell till Köpenhamn där
Öresundsvattens samarbetsmöte ägde rum. I mötet deltog representanter från
Köpenhamns, Helsingörs, Malmö, och Landskrona kommun samt Lunds
universitet. Störst betoning var på projektet ”Soundfish” (flerdimensionell
samförvaltning av kustfiske) och rapporten om kartläggning av Öresunds vatten.
Soundfish presenterades av forskare från Lunds universitet och handlade om
samarbete mellan yrkesfiskare och sportfiskare i Sverige och i Danmark samt
samarbetet mellan både länderna. Projektet utgår från att om fiskare är tillåtna att
helt självständigt sköta fisket, så ökar chanserna för att ett hållbart fiske ska
etableras. Det fanns avvikelser mellan en nyligen gjord Öresundsbottenkarta och de
sjökort som används av yrkesfiskare som kan leda till att kommersiellt fiske sker på
fel plats. Under det här mötet fick jag värdefull erfarenhet om svårigheter som kan
uppkomma vid samarbete mellan olika aktörer (kommun, län, universitet och
privata företagare) speciellt mellan samhällen med olika kulturer.
 Den 10 december följde jag med Olle Nordell till Kristianstad till mötet om grodor.
I mötet deltog forskare och andra grodkunniga personer. På mötet gavs information
om åtgärdsprogrammet för amfibier och årets (2010) rödlista. Studenter från Lunds
universitet presenterade grodinventeringar i Skåne och möjliga åtgärder för att
stabilisera grodpopulationerna. En gäst från Danmark, expert inom
Sida 6 av 10




svampsjukdomen Chytridiomycosis, berättade detaljerat om sjukdomen och
svampens, Batrachochytrium dendrobatidis, livscykel. Information om
Chytridiomycosis var aktuell eftersom man 2010 funnit den också i Sverige.
Den 13 december följde jag med Amir Arvin och hjälpte till med insamlingen av de
luftfilter som används för luftkvalitetsmätning. Filtren samlades in från två
luftmätningsstationer i Landskrona stad, dels i centrum på ca 3 meters höjd och på
taket av polisstationen på ca 10 meters höjd (denna används som nollpunkt). Filtren
skickas till ett laboratorium där man mäter halterna av luftföroreningarna (bland
annat aktiva organiska föreningar, NOX, O3, SO2 och tungmetaller).
Deltagandet vid luftmätning gav värdefulla erfarenheter av luftmätningarnas
genomförande.
Den 19 december deltog jag i Landskrona kommuns vinterfågelinventering. Denna
är en del av en landsomfattande inventering som genomförs varje vinter för att
samla information om fågelpopulationernas tillstånd i Sverige. Inventering
genomförs på följande sätt: 20 punkter väljs ut på så sätt att man undviker
dubbelräkning av fåglarna (andra punkter får inte synas när man befinner sig vid en
punkt), vid varje punkt noteras under 5 minuter alla fågelarter och antal individer
med hjälp av kikare. Bilen brukar användas för förflytning mellan punkterna och
inventeringen pågår under en dag inom en viss given tidsperiod (under vintern
mellan klockan 8 och 15).
Jag har fått värdefulla erfarenheter om de procedurer som används vid
fågelinventering.
Den 20 december följde jag med Olle Nordell till ett möte om EU:s vattendirektiv i
Malmö stadshus. På mötet diskuterades hur man ska mäta och bedöma
vattenföroreningar i olika vattenkällor (havet, ån, grundvatten), på vilket sätt man
ska utdela skatter och böter för utsläpp med avseende på vattenströmriktning och på
ökande avstånd från utsläppspunkt.
Mötet gav mycket värdefulla erfarenheter om samarbetet mellan kommun och
länsstyrelse.
Jag deltog också i ett möte om offentlig upphandling. Här informerades den
kommunanställda personalen om de regler som gäller för kommunens
undertecknande av upphandlingar med exempelvis olika företag eller
privatpersoner. Meningen är att kommunen skall behandla alla
upphandligssökandeparter korrekt och på samma sätt.
Resultat
Vildbin
Rapporten om åtgärder för vildbibevarandet gav jag titeln ”Förslag till möjliga blommors
och andra växters planteringssätt i trägårdar och vid allmänna byggnader, som
industriområden, kyrkor och institutioner, i försök att hjälpa rödlistade vildbin och andra
insekter.”. Rapporten var på fem sidor och strukturerad enligt följande rubriker:
Sida 7 av 10
 Enstaka plantor: här sammanfattades och presenterades lämpliga åtgärder som
kunde genomföras genom plantering av enstaka plantor på särskilda lokaler
(åtgärden är beroende av lokal, växtart och vildbiarter).
 Större ytor med flera olika växtarter och plantor: i det här avsnittet
sammanfattades, presenterades och föreslogs (tillsammans med egna förslag)
åtgärder som är nödvändiga att genomföras på större markområden, med
omfattande blomplantering och uppsättning (kombination av planteringssätt,
sammansättning av växtarter och lokalens skötsel).
 Syftet med planteringar (beskrivna ovan): i detta stycke förklarades syftet med
de olika åtgärderna i de kortsiktiga och långsiktiga perspektiven.
 Sist i rapporten bifogades en tabell över alla rödlistade vildbiarter som har en
historisk närvaro i kommunen. Lämpliga åtgärder för varje art sammanfattades
(Art/Rådgivning för förbättring/bevarandet av livsviktig miljö för arten).
Fotografier på rödlistade arter
Jag hittade fotografier till 140 av de 171 arterna. Flest foto hittades på dessa webbsidor:
www.biopix.dk, www.biolib.cz/en/, www.eurocarabidae.de, www.kerbtier.de och
www.meloidae.com. Fotografierna tillsammans med deras vetenskapliga namn och
internetlänken presenterades i ett word-dokument på 78 sidor.
Åtgärdsprogram
Totalt hittade jag sex åtgärdsprogram som tillsammans omfattade 19 av de 171 rödlistade
arterna (två arter nämndes i ett av programmen9 men saknade konkreta åtgärder). I
sammanfattningen som omfattade 15 sidor grupperades åtgärdsprogrammen enligt
giltighetstid med de fortfarande gällande programmen10 först, följt av åtgärdsprogram11
som har passerat sitt slutdatum. Jag sammanfattade åtgärdsprogrammen med hjälp av
följande rubriker:
 Åtgärdsprogram: giltighetstid med fullständigt programnamn angiven.
 Förekomst i Landskrona kommun: samtliga förekomstlokaler i Landskrona
kommun enligt åtgärdsprogrammets information. För två arter krävdes litteratur12
för att kunna ange en mer specifik lokalangivelse.
 Behov av bättre kunskap: eventuell kunskapsbrist och möjlig kunskapsförbättring
påpekades.
 Förslag till lokala åtgärder: här sammanfattades lämpliga åtgärdsförslag från
åtgärdsprogrammen vilka skulle kunna genomföras i Landskrona kommun.
 Behov av informationsspridning: i det här stycket sammanfattade jag lämpliga
åtgärder för att informera allmänhet och markägare om lokalens biologiska värden.
 Kommentar: här noterades jag mina egna förslag till åtgärder för bevarandet av
rödlistade arter i Landskrona kommun.
Diskussion
Jag baserade min rapport om vildbin på en tidigare rapport där författaren sammanfattade
vildbiinventeringar och analys av de historiska källorna. På grund av att endast en rapport
Sida 8 av 10
användes som min informationskälla så finns det en viss risk för. Å andra sidan skulle ett
större antal informationskällor krävt mer tid och på det sätt haft negativ påverkan på mina
övriga praktikuppgifter. Jag tycker ändå att jag kan dra slutsatsen att en omfattande
inventering av vildbin över hela kommunen borde utföras och då ge kunskap om vad och var
som är nödvändigt att göra för att bevara de hotade vildbina.
Fotografiuppgiften genomfördes relativt bra med tanke på att jag inte hade gjort något
liknande hittills. Eventuellt kan fotografier beställas direkt via kontakt med fotografer.
Sista uppgiften som jag arbetade med var att sammanfatta och bedöma olika åtgärder som
föreslås i åtgärdsprogram. Förvånansvärt nog så fanns det inte så många lämpliga
åtgärdsprogram att utgå ifrån. Nya åtgärdsprogram är på gång och de innehåller nya fakta
(inventeringsdata med bättre artbiologi- och habitatkunskaper). Åtgärdsprogrammen saknar
dock lagligt skydd vilket har stor påverkan på hur de kan användas. Om det fanns lagvikt i
samband med åtgärdsprogrammens genomförande så anser jag att det borde leda till att de
togs på mycket större allvar.
Nu efter praktiken när jag ser tillbaka på det som jag har gjort, mina arbetsuppgifter och på
de möten som jag har deltagit i, inser jag att mycket återstår att göra för att förändra
samhällets attityder när det gäller naturvärdena, vår existens MED naturen och inte existens
AV naturen. Här kommer jag tillbaka till min inledning. Varför jag skulle vilja se hur
kommunen sköter lokaler med höga naturvärden eller områden som är naturvårdsområden?
Eftersom kommunen representerar ”nära hemma”-verksamhet bryr man inte om hur gården
ser ut och man bryr sig inte heller om vem eller vad som bor där. Ett exempel är
exploateringen längs havskusten.
De flesta vet hur mycket liv finns längst Svenska kuster (fisk i havet, migrerande fåglar i
tusentals på sina platser, näringstillförsel från floder och andra vattendrag som ger en
biomassaproduktion som är flera gånger större än på andra ställen). Dock så pågår bygge av
nya bostäder för höginkomsttagare, nya industrier med nya farliga utsläpp. Vem är det som
bestämmer om detta och mer viktigt varför? Är det inte chefer, direktörer och andra som
sitter i höga poster och får väldigt stora (för stora?) löner? Personen som fattar beslut om att
ett kuststräcka med högt naturvärde förstörs när bygget av nya bostäder tillåts, medan de
själva sannerligen inte får något nytta alls (bonus i lön?).
Vad är anledningen och vilka åtgärder skulle och borde man ta för att ta slut på sådana
dumheter och egocentriskt beteende? DET lämnar jag till er att tänka på och fundera över, jag
har börjat fundera själv och det tycker jag andra också borde göra. Hur länge ska man annars
vänta? Tills det inte finns någon återvändo?!
Tack
Jag vill tacka Olle Nordell för hans hjälp med rapporterna (göra dem till dokumentform), för
hans kommentarer om rapportens struktur och påpekande av språkfel. Jag vill också tacka
Oscar Olausson för språkgranskning. Framförallt vill jag tacka hela personalen på
miljöförvaltningen i Landskrona stadshus för trevliga upplevelser, erfarenheter och den goda
tiden jag hade under praktiken.
Sida 9 av 10
Referenser
(1)
Spetssandbi (Andrena apicata), väpplingsandbi (Andrena gelriae), märgelsandbi
(Andrena labialis), sotsandbi (Andrena nigrospina), mosshumla (Bombus muscorum),
fälthumla (Bombus ruderatus), sandhumla (Bombus veteranus), monkesolbi (Dufourea
halictula) alvarsmalbi (Lasioglossum lativentre), släntsmalbi (Lasioglossum
nitidiusculum), backafallsbi (Lasioglossum xanthopus), lusernbi (Melitta leporina),
punktblodbi (Sphecodes puncticeps) och taggblodbi (Sphecodes spinulosus).
(2)
Anders Nilsson, prof. Växtekologi inst. f ekologi och genetik, Uppsala Universitet.
(3)
Anders Nilsson, 2010, rapporten om rödlistade solitära vilda bin i Landskrona kommun
(stencil).
(4)
Alla åtgärdsprogram kan hittas på naturvårdsverkets hemsida och länsaktuella
åtgärdsprogram hittas på länsstyrelsens hemsida; http://www.naturvardsverket.se/sv/ och
http://www.lansstyrelsen.se/lst/.
(5)
Jag hade en utskrift utdelad till mig, med alla rödlistade arter. De var grupperade i olika
djur- och växtgrupper där artens hotkategori, vetenskapliga och eventuellt svenska
namn angivet.
(6)
T ex www.scanpix.se, där användning av ett foto kunde kosta ca 2300 kr.
(7)
Åtgärdsprogram för insekter i Backafall, 2011-2015.
(8)
Åtgärdsprogram för bevarandet av lökgroda, 2008-2011; vitt stråfly, 2007- 2011; hotade
åkerogräs, 2007- 2011; rikkärr, 2006-2010; grönfläckig padda, 2000-2002.
(9)
Majnycklar (Dactylorhiza majalis) och kärrjohannesört (Hypericum tetrapterum) ingår i
Åtgärdsprogrammet för bevarandet av extremrikkär (i Landskrona kommun finns endast
ett extremrikkärr).
(10) Åtgärdsprogram för bevarandet av lökgroda, vitt stråfly, hotade åkerogräs, insekter i
Backafall.
(11) Åtgärdsprogram för bevarandet av rikkärr, samt grönfläckig padda.
(12) John Kraft. 1996. Floran i Landskrona kommun.
Sida 10 av 10
Gäddbestånden i Gävleborgs län
Siri Schmiterlöw
Länsstyrelsen Gävleborgs län 2010
Figur 1: Ung gädda över algrik botten. Foto: Lars-Olov Karlsson.
Gäddan är en rovfisk som finns i hela landet utom fjällen. Den kan bli upp till 1,5 m lång och
väga 25 kg. Hanar blir könsmogna vid 2-3 års ålder (25-40 cm) och honor vid 3-5 år (40-55
cm). Större honor lägger rom av högre kvalitet och en stor hona kan lägga upp till en halv
miljon ägg på en säsong. Gäddleken sker, till skillnad från visan, sällan i vass men däremot i
grunda varma vikar och gärna på översvämmade ängar. På dessa ställen är den tidiga
födotillgången stor och tillväxten snabb, så att när andra arters yngel kläcks blir de föda åt
gäddynglen. Då gäddyngel kläckts sitter de först fast vid en växt, med hjälp av klibbkörtlar,
tills gulesäcken förbrukats. Därefter börjar de äta djurplankton och redan vid 40 mm kan de
äta andra yngel, även av den egna arten. När gäddan sedan införlivas i det vuxna fiskbeståndet
kallas det rekrytering. Gäddor är liksom laxfiskar hemtrogna och återvänder till samma å eller
vik varje år för att leka. Detta innebär att om en population av gäddor i en å slås ut så ersätts
den inte naturligt av nya gäddor.
Gäddan förr och nu
Gäddan har länge varit en viktig matfisk och i perioder har den ansetts som mycket fin att äta.
Till exempel serverades den på Erik XIV och Karin Månsdotters bröllopsfest.
Från 1930-talet och depressionen genom sjösänkningseran på 1940-talet till 1960-talet
odlades gädda i stora mängder. Till att börja med var det för att minska risken för negativa
effekter av överfiske, men snart sattes gäddyngel ut för att ersätta de som inte längre kläcktes
naturligt efter att sjöarna sänkts. På 1960-talet ifrågasattes utsättningarna då det konstaterats
att rekryteringen inte motsvarade mängden rom som odlades och verksamheten upphörde runt
mitten av årtiondet.
På 1990-talet kom varningar om att gäddpopulationerna i Kalmarsund höll på att försvinna
och snart följde varningar från Stockholms skärgård och Gotland. Sedan några år tillbaka
märks denna minskning även i Gävleborgs kustband. Enligt en enkät som fylldes i av
sportfiskare vid Gäddfestivalen, länets största gäddfisketävling, för något år sedan har
gäddorna minskat kraftigt det senaste decenniet. Gäddfångsten den dagen var dessutom
mindre än en tredjedel av vad den hade varit fem år tidigare och endast hälften av fångsten
året innan.
De senaste årens minskning av gädda längs östkusten syns tydligt i yrkesfiskarenas fångst
och försäljning.
Yrkesfiske på östkusten
45000
600
40000
500
Vikt (kg)
30000
400
25000
300
20000
15000
200
Såld fångst (tkr)
35000
10000
100
5000
0
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Årtal
Figur 2: Diagram som visar östkustfiskarenas minskade fångster (rosa) och minskade försäljning
(mörkblå) av gädda.
Varför minskar gäddan?
Det finns många möjliga anledningar till att gäddpopulationerna längs Sveriges östkust
minskar. En är överfiske. Andra förslag på förklaringar som ges av forskare på Fiskeriverket
är färre och sämre lek- och uppväxtområden, predation på ägg av framförallt spigg som ökat
och/eller en försämrad födotillgång.
Överfiske är en väldigt enkel förklaring och med tanke på torskbestånden inte omöjlig.
Däremot är det så att även om sportfiske efter gädda har ökat, så har fisketrycket minskat
eftersom sportfiskare idag i allt högre grad släpper de fiskar de får upp. Detta förfarande är
standard på t ex ”Gäddfestivalen” där fiskarna bara dras upp för att fotograferas och mätas
och släpps sedan direkt. Det finns inte heller något som visar att gäddorna skulle ta skada av
att tillfälligt tas upp ur vattnet, snarare tvärtom då en och samma gädda kan fångas och
återutsättas minst tjugo gånger och dessutom nappa igen efter mycket kort tid. Yrkesfiskarna
tar inte upp mer gädda än tidigare och husbehovsfisket har varit betydligt större än nu.
Gäddpopulationerna har klarat ett avsevärt större fisketryck och det är alltså troligen inte den
huvudsakliga förklaringen till nedgången. Ett högt fisketryck skulle dessutom antagligen
aldrig lyckas minska beståndet, det ger snarare fler gäddor, om än mindre i storlek.
Storleksminskningen beror i detta fall på att gäddor är kannibaler och om de stora exemplaren
tas upp får de mindre gäddorna en chans, tills de har vuxit till en ”begärlig” storlek.
Vad som kan se ut som ett hot vid första anblicken är yrkesfisket med alla de fällor, nät
och trålare som finns vid våra kuster. De är dock inte så stort problem på grund av gäddans
rörelsemönster. Gäddor rör sig väldigt lite, oftast bara då de har ett byte framför nosen, och
befinner sig bara undantagsvis på de djup trålning förekommer. De fastnar alltså relativt
sällan i nät och trålarna kommer inte åt dem. En enkätundersökning med bland andra
yrkesfiskare visade att de inte får några gäddor alls vid Långvind, norr om Söderhamn, och
bara totalt 240 kg vid Harkskär, nordöst om Gävle, att jämföra med drygt 2 ton lax och mer än
6,3 ton strömming. Dessa gäddor är möjligen fångade med handredskap. Det går dock inte att
utesluta att ”husbehovsfisket” efter gädda med nät, ryssjor och gäddsaxar, som är mer än tio
gånger större än yrkesfisket, kan påverka vissa gäddbestånd.
Försämrade möjligheter till lek och få uppväxtområden är ett problem i huvudsak orsakat av
människan. Grunda vikar muddras och rensas från växtlighet för att vi ska kunna komma fram
med våra båtar och bada. Undersökningar har visat att annars lämpliga vikar som störs av
båttrafik inte har någon rekrytering av gädda. I andra fall kan vikarna ha avsnörts av en väg
utan trumma under och då finns inga möjligheter för gäddorna att överhuvudtaget ta sig till
dessa stängda vikar. Miljöfarliga utsläpp från industrier är ett annat allvarligt problem.
Gäddor med höga koncentrationer av kvicksilver i norra USA hade lägre nivåer av fett i
levern och allmänt sämre kondition. Ett flertal svenska studier har funnit att bland annat
abborrar tidigare påverkats mycket av utsläpp från pappersmassefabriker, som de vid vår kust.
Det är dock betydligt mindre utsläpp idag och det är dessutom oklart om gäddor påverkas på
liknande sätt.
Storspigg som äter upp rommen kan tyckas vara ett stort problem, speciellt som det finns
stora mängder spigg i vikar utan gädda och då vikar med gäddor helt kan sakna storspigg.
Detta är dock inte hela bilden då det fanns ännu fler storspiggar i Kalmarsund innan gäddan
kraschade. Gäddan är inte heller den enda fisken med rekryteringsproblem. Även abborren
har svårigheter med småynglen, men den utsätts inte för någon predation på rommen av
storspiggen. En annan verkan som spiggen kan ha beror på att även den betar av djurplankton
och kan därför bidra till att minska födotillgången för gäddans småyngel.
Figur 3: Lämplig lekmiljö på översvämmad våtmark. Foto: Jonas Nilsson.
Det som än så länge verkar vara den bästa förklaringen till att gäddorna minskar i antal är
födotillgången. Med detta menas inte tillgången på föda för större gäddor utan för ynglen som
precis gjort slut på gulesäcken. Dessa smågäddor äter inte fisk eller insektslarver än utan lever
på djurplankton. Problemet med denna diet är dubbelt. Dels minskar den faktiska mängden
djurplankton i havet, framförallt under vår och försommar då gäddynglen är som mest
beroende av dem, dels ändras sammansättningen av olika plankton. Detta tror man kan bero
på att temperaturen i Östersjön har stigit något, vilket annars setts som något positivt för
gäddan då den är en så kallad varmvattensart. Det är möjligt att de senare årens relativt isfria
vintrar lett till en förskjutning av växtplanktonens blomning och därmed djurplanktonens
ökning, så att den inte längre sammanfaller med ynglens födobehov. En annan tänkbar
förklaring är förändrade förhållanden mellan närsalter, främst kisel mot fosfor och kväve,
vilket då har lett till en minskning av andelen kiselalger jämfört med flagellater.
Ett annat märkbart resultat av den minskade mängden djurplankton i Östersjön är de stora
algblomningarna på senare år. Ju färre växtplankton som äts av djurplankton desto fler är det
kvar som kan blomma och föröka sig. Mer djurplankton skulle alltså både gynna
planktonätande fisk och bad i havsbandet.
Flera undersökningar har visat att minskningen i gäddbestånden, framförallt rekryteringen,
inte är inbillning. Återkommande inventeringar med sprängningar vid bland annat Långvind
och Harkskär har resulterat i endast några få gäddyngel och i rapporterna står frånvaron av
gädda beskriven som förbryllande. Sprängningarna efter yngel har gjorts i vikar med goda
förutsättningar. Intressant att notera är att vid undersökningen 2009 ingick även två glosjöar,
som är tidigare grunda vikar som avsnörts naturligt via landhöjningen, och dessa hade god
rekrytering av bland annat gädda. Detta pekar på att de stora problemen verkligen ligger i
havet, eftersom de sjöar som har konstant direktkontakt med havet ofta har
rekryteringsskador.
I inlandet är tillståndet för gäddan inte lika allvarligt. Man kan nog till och med försiktigt
konstatera att gäddorna längre in i landet ökar så sakteliga. Länsstyrelsen och Fiskeriverket
har under drygt två decennier provfiskat relativt många sjöar i länet och för några finns långa
tidsserier. Dessa sjöar visar en genomgående måttligt positiv trend, men man bör tänka på att
provfiskena oftast utförts under endast en dag om året och att variationen mellan olika dagar
samma år kan vara stor.
Stensjön
0,35
0,3
Andel
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
jul-09
jul-08
jul-07
jul-06
jul-05
jul-04
jul-03
jul-02
jul-01
jul-00
jul-99
jul-98
jul-97
jul-96
jul-95
jul-94
jul-93
jul-92
jul-91
jul-90
jul-89
jul-88
jul-87
0
Datum
Figur 4: Diagram som visar antal gäddor per nät i Stensjön, Ljusnans avrinningsområde. Serien sträcker
sig över 23 år och även om andelen gäddor (blå prickar) varierar mycket kan en ökning ändå anas (svart
linje).
Denna trend tycks dock inte stämma med Nedre Dalälven. Där har provfiskats ett flertal
gånger och vid inventeringen 1999 kunde man se en minskning jämfört med 1972. Här är den
främsta anledningen till nedgången troligen de hårt reglerade kraftverksdammarna. Ojämna
vattennivåer kan leda till att gäddorna inte leker alls ett år eller att äggen och ynglen torkar ut
för att vattennivåerna sänkts för snabbt. Att denna teori inte synbart påverkar de andra
provfiskade sjöarna kan bero på att dessa inte finns längs de reglerade älvarna. En ny
inventering 2005 gav lika många gäddor som 1999, men fångstvikten var större. Detta resultat
belyser att fisketrycket minskar när gäddorna sätts tillbaka och får chans att växa.
Hur kan vi hjälpa gäddan?
Det är svårt att säga vad som behöver göras för att rädda gäddan när det är så många olika
saker som utgör problem och man inte vet vad som är den största boven i dramat. Det innebär
å andra sidan inte att det är hopplöst. För att minska fisketrycket och i någon mån förbättra
yngelproduktionen har fiskeriverket infört begränsningar på hur många och hur stora gäddor
man får ta upp i handredskapsfisket. Minimimåttet kan dock ökas så att nyligen könsmogna
honor får en chans att leka. Även stora gäddor ska sättas tillbaka, vilket då kommer att främja
yngelproduktionen. Den nya begränsningen medför att öring och harr också kommer att
gynnas, eftersom det främst är de mindre gäddorna som äter dessa. Det är också rimligt att
införa en begränsning av ”husbehovsfisket” genom att exempelvis minska antalet tillåtna nät
per fiskare från dagens 180 meter till förslagsvis 60 eller 90 meter i sammanlagd nätlängd.
Restaurering av lekområden är en viktig åtgärd, som tillämpats med mycket lyckat resultat
i Kalmarsund. Det man bör koncentrera sig på då är åmynningar och glosjöar som inte
påverkas så mycket av omgivande hav. Det problem som det kan vara svårast att göra något åt
är födan för småynglen i havsbandet. Orsaken är inte helt klar och är det temperaturen som är
problemet är det mycket svårt att göra någonting på kort sikt.
Tack till Lars-Olov Karlsson och Jonas Nilsson för fotografierna. Tack till Uppsala
universitet som ordnat praktikplatser på länsstyrelsen åt sina studenter.
Om du vill läsa mer:
Andersson, H. C. 2004. Under ytan i Färnebofjärden. Naturvårdsverket.
Drevnick et al. 2007. Mercury toxicity in livers of northern pike (Esox lucius) from Isle
Royale, USA. Comparative Biochemistry and Physiology.
Gullberg, K. 2009. Gäddan längs kusten i Gävleborgs län.
Hedin, K. 2008. Övergripande fiskevårdsplan för Nedre Dalälven. Nedre Dalälvens
Utvecklings AB.
Ljunggren, L. et al. 2005. Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd. Fiskeriverket
informerar.
Persson, E. 1999. SGF-fiskelyftet. Länsstyrelsen Gävleborg.
Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer. 2008.
Naturvårdsverket.
Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind (2004), Axmars naturreservat (2005),
Långvind, Sörsundet och Harkskärsfjärden (2006), Långvind och Harkskär (2009);
Länsstyrelsen Gävleborg.
Är gäddfabriker lösningen? Landsbygdsnytt. 2009.
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
Appendix Frågeformulär Brukar du åka på utflykter?
Vart brukar du då åka?
Hur gör du för att hitta information om du vill åka till ett nytts ställe?
Vad för information vill du ha?
Hur långt bort får det ligga?
Vet ni vad smultronstället är?
Vad tycker du om det?
Har du varit på några av dess utflyktsmål?
Vad tycker du om det, stämmer info?
Känner du till Biotopia?
Har du något favoritställe?
Turistbyrån 3/12 Två unga tjejer ~20
De här två tjejerna var aldrig ute i naturen. Om de letade efter utflykter var
det på Internet eller på nationerna. De hade aldrig hört talas om
smultronstället.
Väldigt tysta och ointresserade så slutade intervjun här.
Man 50-60
Gjorde mycket utflykter, tittade på fåglar och natur. Åkte ofta till
hjälstaviken. Letade efter info i tidningen Uppsala nya bl. a. Han tyckte det
var viktigt med information om sevärdheter och vad den innebar. Det fick
ligga 10-15 mil bort. Han hade aldrig hört talas om smultronstället, men
Biotopia kände han till och var positiv inställd till det. Han tyckte det var ett
bra ställe för barn och han kunde rekommendera Linnéstigarna.
Intresserad man som var positivt inställd till natur och smultronstället när vi
berättade om det.
Dam 60-70
Den här damen var ute mycket i naturen. Hon bodde ute vid kusten och
brukade promenera i skogen och plocka blommor och annat. Hon brukade
leta efter information på Internet, fråga vänner, titta i broschyrer och i
tidningar. Hon tyckte inte det spelade så stor roll vad det fanns för info, men
på äldre dagar var det viktigt med information om stigstandard. Hon hade
inte hört talas om smultronstället, men hon tyckte mycket om
Upplandsleden .
Virrig gammal tant som det var svårt att få ut någon information av.
Kvinna ~50
Åkte på mycket utflykter, men endast kulturella. Tittade mycket i tidningen
och på nätet. Tyckte att det fick ligga 3-4 timmar bort.
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
Slutade intervjun här för när vi nämnde natur rynkade hon på näsan och
gjorde klart för oss att hon inte gillade det.
Ung kille ~20
Brukade göra utflykter, men mer av det äventyrliga slaget, så som klättring,
mountainbiking och skidåkning. För att hitta info tittade han på Internet
eller frågade vänner. Tyckte att det var viktigt med praktisk information som
var man kunde köpa biljetter och hur man tog sig dit. Han hade aldrig hört
talas om smultronstället.
Engelsktalande kille så vi frågade inte vidare. Han var mycket positivt inställd
till broschyren om smultronstället.
Kvinna ~50
Brukade vara ute på små utflyktsmål. Promenerade ofta på stigar, gärna i
kulturmarker. Informationen fick hon oftast ifrån tidningen. Hon tyckte att
det var viktigt att det finns ett cafè eller en restaurang. Brukade åka buss för
att ta sig till olika ställen, kunde åka runt om i hela Uppland för att besöka
lite olika områden. Tyckte att biotopia är ett mycket trevligt ställe med ett
trevligt café. Tyckte även att informationen på biotopia är väldigt bra.
Biotopia 3/12
Kvinna 35-40 med 2 barn
Hon brukade göra mindre utflykter, ofta till junibacken och till badplatser.
Åkte ibland till viltvattnet utanför staden, där det bland annat finns en
grillplats. Tyckte att det bör vara ganska nära, annars blir det lätt ett
projekt, framförallt när man har småbarn. När hon sökte efter information
vände hon sig till Internet och vänner. Hon tyckte även att det var lätt att få
tag i bra information. Hade inte hört talas om smultronstället. Något som
hon tyckte var viktigt var att det finns möjligheter för barnen att lära sig
något om djur och natur. Det är även viktigt att barnen kan hålla sig
sysselsatta. Hon var mycket imponerad av biotopia.
När vi berättade om smultronstället blev hon väldigt intresserad och tyckte att
det lät som en bra idé.
2 stycken kvinnor 35-40 med barn
De åkte gärna på utflykter när det fanns tid. Besökte gärna närliggande skog
och grillade gärna om möjligheten fanns. Information fick de från andra
familjer på dagis eller från mammagrupper, men även Internet. De tyckte att
det var viktigt att det fanns information om eventuella bad och grillplatser.
De tyckte även att det var generellt dålig information om olika barnställen
och aktiviteter för barnen. Tyckte att biotopia är ett mycket trevligt ställe
med bra information.
Man 65-70
Är ofta ute på utflykter, framförallt ute i skogarna i närheten av hans hem,
ofta i växt och fågelrika marker. Brukade bl. a. få information om olika
utflyktsmål på just biotopia och broschyrerna som finns där. Informationen
om olika utflyktsmål bör ha tydlig information om stigar, parkering och hur
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
man tar sig dit. Han var beredd att åka ganska långt för att besöka ett
område. Han hade hört talas om smultronstället och använde sig utav detta.
Han tyckte att smultronstället är jättebra och har varit nöjd med de
områdena han har besökt. Tyckte att biotopia är ett mycket bra ställe,
väldigt uppskattat.
Mycket intresserad av natur och miljö, och vistas mycket ute i mark och skog.
Stadsbiblioteket 7/12
Dam ~50
Brukade vara ute på små utflykter, bl.a. ute och grilla eller vandra men hon
åker ibland även skidor. Brukade leta information på nätet och ”ärva”
information och tips av andra.
Informationen får gärna innehålla om det finns möjlighet att fika och de
olika öppettiderna. Kunde tänka sig att åka en sådär 5-6 mil till ett
utflyktsmål. Har varit inne på upplandsstiftelsens hemsida och tyckte att det
är bra information. Har även hört talas om biotopia och tyckte att det är en
mycket trevlig plats. Tyckte även att det är en fin park utanför där man kan
vandra.
Biotopia12/12 Dam ~50
Brukade åka och bada, promenera eller cykla lite då och då. När hon sökte
efter information använde hon Google eller kommunens hemsida.
Informationen bör innehålla en beskrivning av området och en enkel och
läsbar karta över området. Den ska även innehålla lite info om stigarna och
om det finns någon som är handikappsanpassad. Det fick gärna ligga inom
en timmes bilfärd, annars blev det lätt ett projekt. Hon hade även hört talas
om smultronstället och tyckte att det är mycket trevligt. Har bl. a. besökt
viltvattnet utanför staden. Tyckte om biotopia väldigt mycket. Hon jobbar
som lärare och brukade ta med sjuka barn dit. Det brukade vara väldigt
uppskattat.
2 stycken kvinnor med barn
Brukade inte vara ute så jättemycket på utflykter. Ibland kunde de åka och
bada eller promenera. De använde för det mesta Internet för att söka efter
information och området bör ligga i närområdet. Hade inte hört talas om
smultronstället, däremot var de positivt inställda till smultronstället när vi
berättade om det. De tyckte om Biotopia väldigt mycket och brukade gå dit
ganska ofta. Det låg lagom långt borta och var lagom stort.
Kvinna ~40 med barn
Gillade att göra kortare utflykter i naturen, som att promenera osv.
Information sökte hon över Internet eller fick tips av vänner. Hon tyckte att
det var viktigt att det fanns något för barnen att göra. Informationen skulle
innehålla om det var barnvänligt, om det fanns stigar, parkeringar osv. Det
fick gärna ligga relativt nära, så att det kunde bli en kortare dagsutflykt,
annars kunde det lätt bli ett projekt. Hon hade inte hört talas om
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
smultronstället, men tyckte att det lät trevligt när vi berättade om det.
Tyckte även att biotopia är ett väldigt trevligt ställe och besökte det ganska
ofta.
Kvinna ~40 med barn
Hon brukade göra en del utflykter så som att åka pulka, skridskor eller
promenera. Information brukade hon hitta på nätet eller av vänner och
bekanta, mycket ifrån dagis. Hon tyckte att informationen borde innehålla
eventuella öppettider, parkeringsmöjligheter och aktiviteter. 1 timme i bilen
var lagom för att ta sig. Hade inte hört talas om smultronstället men även
hon tyckte att det lät som en bra idé. Hon tyckte att biotopia är kanon, ett
fantastiskt ställe, både sommar och vinter. Mycket för barnen att göra.
Dam och herre ~70 med barnbarn
Dom brukade vara ute i mark och skog. Bl.a. brukade de promenera och
skåda fågel. Informationen fick de från vänner och bekanta och även från
tidigare utflykter. När det gällde informationen så sökte de inte efter något
speciellt, men tyckte att det kan vara bra att ta upp parkeringsmöjligheter,
avstånd och om det fanns några aktiviteter för barn. De tyckte att ca 4 mil
fick vara det maximala avståndet. Paret hade hört talas om smultronstället
och tyckte att det är en bra idé. Paret har bl.a. besökt Vedyxaskogen där
viltvattnet ligger. De tyckte att biotopia är ett mycket trevligt ställe, bra
upplevelse för både barn och vuxna. Ett bra sätt att lära sig på.
Man ~35 med dotter
Brukade ganska ofta vara ute på lite aktiviteter som bl.a. orientering.
Brukade mest vara ute sommartid och letade på nätet och på olika sidor
efter information. Det brukade inte vara så noga med vilken information som
fanns. Borde ligga inom ett par mils avstånd. Hade inte hört talas om
smultronstället men blev mycket positiv och intresserad när vi berättade om
det. Han tyckte att biotopia är ett mycket trevligt ställe och besökte det ca 10
gånger om året. Barnen tyckte väldigt mycket om biotopia.
Reflektioner utifrån känsla Något som vi tänkte på var att det var väldigt många som besökt biotopia,
många till och med regelbundet, men de hade ändå inte hört talas om
smultronstället. Om det är någonstans man kan komma i kontakt med
smultronstället så är det just på biotopia pga. av dess popularitet och
målgrupp. Det kändes som om att man borde skylta med det tydligare på
just biotopia. Vi tror att biotopia är en viktig utgångspunkt för sådan
information. Även en bättre annonsering på turistbyrån kan vara lämplig.
Många utav de människor vi frågade ville helst att det låg relativt nära
Uppsala, framförallt de som hade barn, eller de som vistades relativt sällan i
naturen i vanliga fall. Många tyckte att det annars lätt kunde bli ett projekt.
När vi berättade om smultronställen för de som inte hade hört talas om det
så verkade många väldigt positiva och intresserade, så intresset finns
absolut. Då kan det vara viktigt att det finns lämplig information om de olika
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
områdena så som parkering, fika möjligheter, aktiviteter, framförallt
aktiviteter för barn. En del fick sin information ifrån dagis, så man kanske
kan informera just där. Annonser om smultronstället borde kanske
innehålla något mer, många blir fundersamma om vad det är för något. Man
kanske kan ta med något som gör att man associerar det med friluftsliv och
utflyktsmål. Själva smultronet i layouten tycker vi också är lite svårt att
uppfatta som ett smultron. Nu när hemsidorna ska göras om kanske det är
ett lämpligt tillfälle att eventuellt fundera på att göra om layouten.
Exempelvis; smultronställen, hitta din plats att njuta på.
Smultronställen
hitta din plats att njuta på
hitta din plats att njuta på
Biskopseken Vägskyltning
Det var mycket lätt att hitta till parkering, bra skyltat hela vägen ända fram
till p-plats. Kan skrivas ut vilken väg man kör på (263) och skriv endast
Hjälsta om det bara står Hjälsta på skylten. Skylta senare mot Övergran.
P-plats:
Bra utmärkt. Fanns infoskylt, men hörde till skolan, området, svårt att se att
det var ett smultronställe. Såg skylt om biskopseken, men den var väldigt
liten. Saknade info/entréskylt.
Information vid entré/området
Fanns smultronställestolpe uppe vid eken. Information om stigar fanns vid
parkeringen och de var även väldigt bra utmärkta, blått, gult, rött och grönt.
Bra plogade vägar och stigar. Hittade dock inte sinnenas stig vilken vi tänkt
gå, besvikna! Markera ut sinnenas stig tydligt, och en eventuell beskrivning
nere vid parkeringen. Fanns inte heller så mycket information om aktiviteter,
elda, bada.
Information om standard och service
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
Ja fanns infoskylt, men mest utifrån arnö, ej som smultronställe. Tycker att
det borde finnas en bättre skylt vid parkeringen som vid de andra
smultronställena.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen
Hittade inte sinnenas stig, vilken beskrivs väldigt tydligt på hemsidan. Dåligt
utmärkt om var fästningsberget och badplatsen ligger, där det finns
eldstäder.
Egna tankar och intryck
Bra utflyktsmål för lättare promenader. Bra att det finns olika längd på
rundor, passar alla. Fin miljö, borde som vi diskuterade kanske ta med
sinnenas stig, om fin, som smultronställe eftersom den ändå går förbi eken.
Blir ett lite bredare utflyktsmål då. Funkar även vintertid eftersom att det är
plogat på stigarna.
Kvarnkojan Vägskyltning:
Bra skyltat, lite svårt att se /hitta första parkeringen. Borde vara en skylt vid
backen bredvid slalomskylten. Står Slalombacke 0,3 uppåt. Råkade se
infoskylt annars hade vi fortsatt rakt fram.
P-plats:
Bra utmärkt. Fattades p-plats skylt vid slalombacke. Bra infoskylt fanns
nära, lätt att se.
Information vid entré/området:
Fanns ej smultronställestolpe. Fanns bra info om stigar och även bra
vägvisning.
Lite osäkra på om det fanns en smultronställestolpe uppe vid kvarnkojan.
Information om standard och service:
Ja fanns infoskylt och att man kunde gå med barnvagn.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Ja, bra synkat.
Egna tankar
Bra område för barnfamiljer, nära till grillplatser. Ett ganska öppet område
med god uppsikt och ett bra ställe för barnen att leka på. Bra både sommar
och vinter, och vintertid så finns det skidspår och slalombacke, och detta
borde nämnas på hemsidan. Finns även mer enskilda spår, så som
upplandsleden.
Hagalund Vägskyltning:
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
Otydlig info från allmän väg. Tag bort Säva gård och skriv att det var är
skyltat mot Hagby istället. Hittade aldrig någon skylt Säva gård. Närmare
stämde info.
P-plats:
Ja parkeringen var utmärkt, ej ordentligt skottad nu på vintern, men man
kunde stå i kanten. Bra välkomnande info, skylt vart man skulle, även bra
karta med info och namn på stället vid p-platsen. Bra med p-anvisning vid
entré, P 0,3.
Information vid entré/området:
Ja fanns bra information och smultronställestolpe. Uppgifter om vad man
kunde göra.
Det var mycket bra skyltat och bra vägvisare. Fanns även små infoskyltar på
vägen, i hassellunden och vid torpagrunden, positivt. Låg ett träd över stigen
som behöver tas bort. Det var svårt att ta sig fram där.
Information om standard och service:
Ja fanns infoskylt. Förstod vad man kunde gå och vad man kunde göra.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Synkar bra med informationen.
Egna tankar och funderingar
Alla punkter vi kontrollerade var ok. Kollade dock inte de ställen som inte låg
utmed stigen. Annars fick vi ett allmänt positivt intryck. Hassellunden var
häftig att gå igen om och säkert ännu bättre på andra tider av året. Mycket
snö på stigarna så jobbigt att gå vissa sträckor.
Det kanske skulle vara bra med en rastplats, t.ex. vid ruinen, så man har ett
mål med promenaden.
Wikparken Vägskyltning:
Bra vägvisning, lätt att hitta.
P-plats:
Bra utmärkt. Lätt att se infoskylt från parkering. Bra plogat i området.
Information vid entré/området:
Fanns ingen smultronställestolpe vilket hade varit trevligt. Fanns på alla
senare skyltar inom området. Bra information om stigar och vad man kunde
hitta på.
Information om standard och service:
Ja fanns infoskylt. Förstod vart man kunde gå och vad man kunde göra,
även vad som var handikappsanpassat.
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Synkar bra med informationen.
Egna tankar och funderingar:
Tydligare med vad som menas med just park på hemsidan. Är det fina
trädgårdar eller är det mer en vanlig orörd natur.
Det är lite kalt och tråkigt vintertid, skulle rekommendera att man åker dit
sommartid. Känns lite konstigt att inte slottet nämns ordentligt på
hemsidan. Vi förstår om parken och slottet ska hållas isär, men man kanske
ändå borde informera ordentligt om vad det är för område och att det ligger
ett slott där. Det känns även som ett attraktionsobjekt till varför man ska
besöka området.
Gredelby hagar Vägskyltning:
Bra beskrivning, men står Gredelby Hagar istället för elljusspår (som anges
på hemsidan). Borde nog ändras på hemsidan. Kommer direkt ner till
området.
P-plats:
Fanns parkeringskylt vid parkeringen så man förstod var parkering fanns.
Den var inte skottat nu på vintern, men det fanns alternativ plats att stå på
lite längre ner vid det lilla huset. Vägen ner var ordentligt skottad. Fanns
tydlig smultronställestolpe som man såg.
Information vid entré/området:
Fanns ingen information, borde finnas, är trevligt att mötas av. Fanns
fågeltorn skylt. Borde finnas en fågeltorn skylt längre in så man hittar dit
direkt. Vi var tvungna att leta. Borde kanske även finnas en skylt vid
fågeltornet, vad är det för område? Vad för fåglar kan man tänkas se? etc.
Det som nämns på hemsidan kan man göra, men finns som sagt ingen
information om det här vid entrén.
Information om standard och service:
Ingen information vid platsen.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Det som står på hemsidan stämmer, men finns ingen information på plats.
Egna tankar och funderingar
Väldigt litet område, mindre än vi tänkte oss. Bra utflyktsmål för boende i
närområdet, men kanske inte värt att åka längre. Finns ingen direkt slinga
att gå och man tar sig runt området på ca 10 minuter. Men såg orange
ledmarkering, vilken stig är det?
Kallriga/kallerö Vägskyltning:
Bra skyltat, hittar dit lätt. Det var lite diffust om var campingplatsen låg.
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
P-plats:
Borde finnas skylt vid p-platsen framme vid campingen. Ser infoskylt på
ladan, men där står ingen info om smultronstället/reservatet. Den skylten
sitter längre upp på vägen, lite svårt att se nedifrån. På väg tillbaka mot
Länsmansberget finns ingen parkeringshänvisning från det hållet. Den
parkeringen var heller inte plogad nu på vintern. Gick att stå i vägkanten.
Information vid entré/området:
Fanns ingen smultronställestolpe men infoskylt på båda ställena. Dålig
karta, visade hela reservatet. ”Här är du” var inte utmärkt på kartan och
stigarna man kunde gå syntes knappt. Endast info Margrets udde, kanske
borde tydliggöra att det är en grillplats.
Information om standard och service:
Ja fanns infoskylt. Kartan var som sagt väldigt liten så utifrån den var det
svårt att förstå var man kunde gå. Det var dock bra vägvisare som man
kunde följa, vid Margrets udde och vid Länsmansberget. Saknas avstånd till
målet på skyltarna. Fanns bara en liten röd pil vid vägen in mot sjöboden.
Varför ej en ordentlig skylt med namn?
Synkronisering av information på hemsidan och platsen:
Det var helt okej.
Egna tankar och funderingar
Der var lite lösa stolpar utmed stigarna, ut till länsmansberget. Vi skulle
även leta efter en skylt som det stod kallriga fjärden 0,2 kr3, den hittade vi
aldrig. Det var ganska lätt att ta sig fram, även på vintern. Mysig grillplats
vid Margrets udde. Det kunde ha varit en längre sträcka i området att
promenera på. Annars var det en väldigt fin miljö att vistas i.
Östra tvärnö Vägskyltning
Tydligare förklaring om var vägskyltarna finns på hemsidan. Vi trodde att vi
skulle köra igenom Östhammar, då det stod passera. Ta eventuellt bort
passera, eller omformulera meningen. Skriv ej Långalma och Raggarön om
det bara står Långalma på skylten. Annars tittar man efter båda.
Första/andra entré gjorde oss konfunderade. Vad menas med entré? Skylten
mot parkeringen hittas lätt.
P-plats
Det var bra skyltat till p-platsen. Borde dock finnas skylt vid p-platsen. Ser
entréskylt, smultronställe namn. Ej plogat nu på vintern, finns i princip
ingen annanstans att parkera.
Information vid entré/området
Fanns smultronställestolpe och bra info om vad man kunde göra. Ingen info
om att man kunde gå myr och bergstigen. Bara info om att man kunde gå till
Erika Näslund
870416-2505
2011-01-12
Näsudden. Rundan till Näsudden var mycket bra utmärkt och lätt att följa.
Myr och bergstigen var nu på vintern under all kritik, gick vilse och var
bitvis väldigt blött. Finns info skylt vid slutet av myr- bergstigen så att man
vet var man är och kan hitta tillbaka?
Information om standard och service
Ja fanns infoskylt. Förstod vart man kunde gå och vad man kunde göra. Det
borde finnas mer info om stigarna och framförallt om myra-bergavägen.
Synkronisering av information på hemsidan och platsen
Finns ingen info om myra-bergavägen vilket det finns på hemsidan.
Egna tankar och funderingar
Förutom stigarna (myravägen-bergavägen ) så var området väldigt fint.
Rundan ut till Näsudden var väldigt vacker. Positivt är att havet ligger nära,
väldigt fint. Lite svårt på vintern när det är mycket snö. Negativt är att det
ligger lite långt borta. Det fanns bra aktiviteter för en utflyktsdag, fina
vandringsmöjligheter, vacker natur och att mål med vandringen, en paus vid
grillplatsen.