Forskningsplan

Forskningsplan
120913
Utveckling och validering av diagnosinstrument för barneksem med kvalitativa och kvantitativa
metoder. Undersökning av det naturliga longitudinella förloppet av barneksem och inflytande av
riskfaktorn typ I-sensibilisering.
Det övergripande syftet är att utveckla färdigheter i epidemiologisk forskning om barneksem både med
kvalitativa och med kvantitativa metoder.
Doktorandarbetet ska bestå av två huvuddelar.
Det första är att utveckla ett diagnosinstrument. Med detta redskap ska sedan kohorten följas
longitudinellt. Riskfaktorer som förutsäger sjukdomens naturalförlopp identifieras.
Bakgrund
Doktorandarbetet kommer att ske i samarbete med Carl-Gustaf Bornehag, Professor vid Karlstads
Universitet och Mikael Hasselgren, chef för Primärvårdens FoU-enhet i Värmland. Studierna som ska
genomföras ingår som en del i analyserna av det datamaterial som insamlats i samband med
“Dampness in Buildings and Health” (DBH) och ”Swedish Environmental Mother and child Astma
and allergy study” (SELMA) studien.
Med syftet att kartlägga astma- och allergirelevanta exponeringar i inomhusmiljön startade studien
“Dampness in Buildings and Health” (DBH) år 2000 i Värmland1, 2. DBH studien har visat att olika
typer av kemisk exponering samvarierade med astma/allergi hos barn 2, 3. För att visa på mer kausala
samband startade födelsekohortstudien ”Swedish Environmental Mother and child Astma and allergy
study” i Värmland september 2007. Mor och barn följs från graviditet upp till skolåldern inom ramen
för den normala hälsokontrollen vid barnmorskarmottagningar (BMM) och barnavårdscentraler (BVC)
i Landstinget i Värmland (LiV). Insamling av data sker genom provtagning av blod och urin, enkäter
till familjerna, miljöprovtagningar i bostaden samt intervjuer. Det ingå ungefär 2500 barn.
För att identifiera barn med eksem från två månaders ålder i SELMA studien behövs ett validerat
diagnosinstrument som passar för epidemiologiska studier.
Dagens validerade eksemenkäter 4 är primärt konstruerade för att besvaras av skolbarn och vuxna.
Däremot finns inget nationellt eller internationellt instrument för att diagnostisera eksem hos spädbarn
via enkät. För SELMA utvecklades enkätfrågor som ska identifiera barn med eksem och en pilotstudie
utfördes för att värdera dessa enkätfrågorna.
I klinisk verksamhet kan misstänkas att det finns skilda former av eksem där exogena och endogena
faktorer spelar olika roll avseende insjuknande och förlopp 5-7. Det är fortfarande ett stort behov av
vetenskapliga studier för att kartlägga de eventuella orsakssambanden. Bland annat utvecklar en del av
barn med eksem allergiska luftvägssjukdomar senare under barndomen; en del tillfrisknar från eksem
senare under barndomen. Det är idag oklart, vilka faktorer under de tidiga barnaåren har samband med
tillfrisknande från eksem eller utveckling as astma senare under barndomen. T.ex. är det oklart, vilken
roll födoämnesallergi, eller kemisk exponering inomhus har för sjukdomsförlopp av eksempatienter 8.
Syfte
Enkätfrågorna som ska fungera som diagnosinstrument av eksem hos barn mellan 2 månader och två
år ska valideras i en större undersökningsgrupp.
Det longitudinella förloppet av eksem och dess lokalisation ska kartläggas. Sammanhanget mellan
endogena, exogena faktorer och sjukdomsförloppet ska belysas.
Faktorer som har inflytande på sjukdomsförlopp av barneksem ska kartläggas.
Betydelsen av kemisk exponering i inomhusmiljön för eksemets förlopp ska studeras.
Arbete 1
Validering av frågor ställda i SELMA undersökningen
1
Metod
Vid en validering med en gold standard att jämföra mot och sju frågor att validera så behövs minst 70
patienter för skattning i en logistisk modell
e  0 1x1 7 x7
pE 
.
1  e  0 1x1  7 x7
Därefter ska sensitiviteten psp och specificiteten psp skattas baserat på de sju prediktorvariablerna. För
att skatta sensitiviteten med noggrannhet
behövs N  0.96 2 observationer, vilket resulterar i
ett 95 % konfidensintervall pse  pˆ se  ε . Med 100 personer per grupp, dvs. 100 friska och 100 sjuka
kan både specificitet och sensitivitet skattas med noggrannheten ± 0.10.
Den kvantitativa statistiska valideringen utförs med barn som deltar i SELMA studien.

Arbete 2
Analys av eksemets förlopp i en kohortstudie
Metod
I DBH kohorten kommer det longitudinella sjukdomsförloppet av eksem hos barn över en fem års
period (år 2000 till 2005) beskrivas och analyseras. Studiepopulationen består av 3,124 barn.
Barn som hade eksem (n=551, 17,6 %, initialt ålder ett till två år) år 2000 jämförs med en frisk kontroll
avseende utveckling av astma och rinit, och tillfrisknandet från atopiska sjukdomar. Det kommer att
undersökas om tidigt exponering i livet till faktorer som i tvärsnittsstudier visade samband med
atopiska sjukdomar har inflytande på det longitudinella förloppet. Dessa faktorer är framförallt kön,
hereditet för atopiska sjukdomar, rökning i familjen, dagisvistelse, antibiotika, typ av bostad,
indikatorer till ftalater i hemmet, svårighetsgrad av eksem och debutålder.
.
Arbete 3
Prediktorer av eksem hos barn
Metod
I SELMA kohortstudien ställdes enkätfrågor angående eksem till småbarnsföräldrar när barn var 2
månader gamla. Samma barn följs upp med en läkarundersökning med avseende på förekomst av
eksem vid 18 månaders ålder. Hur enkätfrågorna som ställdes vid 2 månaders ålder kan förutsäga
förekomst av eksem vid 18 månaders ålder kommer att undersökas.
Arbete 4
Prediktorer av tillfrisknandet från eksem
Metod
I DBH kohorten kommer det longitudinella sjukdomsförloppet av eksem hos barn över en fem års
period (år 2000 till 2005) beskrivas och analyseras. Studiepopulationen består av 894 barn i alder 1-3
år som hade eksem år 2000. Barn som är fri från eksem (n= 484, 54.1%) år 2005 jämförs med barn
som hade eksem även år 2005. Det kommer att undersökas om tidigt exponering i livet till faktorer
som i tvärsnittsstudier visade samband med atopiska sjukdomar har inflytande på det longitudinella
förloppet. Dessa faktorer är framförallt hereditet för atopiska sjukdomar, kön, rökning i familjen,
socioekonomi, typ av bostad, indikatorer till ftalater i hemmet, andra atopiska sjukdomar,
svårighetsgrad av eksem och debutålder.
2
Referenser:
1.
Bornehag CG, Sundell J, Sigsgaard T. Dampness in buildings and health
(DBH): Report from an ongoing epidemiological investigation on the association between indoor environmental factors and health effects among children in Sweden. Indoor Air 2004;14 Suppl 7:59-66.
2.
Bornehag CG, Sundell J, Hagerhed-Engman L, Sigsgaard T. Association between ventilation rates in 390 Swedish homes and allergic symptoms in children. Indoor Air
2005;15(4):275-80.
3.
Bornehag CG, Sundell J, Hagerhed-Engman L, et al. 'Dampness' at home
and its association with airway, nose, and skin symptoms among 10,851 preschool children in Sweden:
a cross-sectional study. Indoor Air 2005;15 Suppl 10:48-55.
4.
Asher MI, Keil U, Anderson HR, et al. International Study of Asthma and
Allergies in Childhood (ISAAC): rationale and methods. European Respiratory Journal 1995;8(3):48391.
5.
Gustafsson D, Sjoberg O, Foucard T. Development of allergies and asthma
in infants and young children with atopic dermatitis--a prospective follow-up to 7 years of age. Allergy
2000;55(3):240-5.
6.
Halkjaer LB LL, Buchwald FF, Agner T, Skov L, Strand M, Bisgaard H.
Development of atopic dermatitis during the first 3 years of life: the Copenhagen prospective study on
asthma in childhood cohort study in high risk children. Acta Dermato-Venereologica 2006;142(5):5615.
7.
Bohme M, Svensson A, Kull I, Wahlgren CF. Hanifin's and Rajka's minor
criteria for atopic dermatitis: which do 2-year-olds exhibit? Journal of the American Academy of Dermatology 2000;43(5 Pt 1):785-92.
8.
Bornehag C-G, Sundell J, Weschler CJ, et al. The association between
asthma and allergic symptoms in children and phthalates in house dust: a nested case-control
study.[see comment]. Environmental Health Perspectives 2004;112(14):1393-7.
3