Värt att veta om ögat
Fatima Pedrosa-Domellöf
Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare
Enheten för oftalmiatrik
Ögonen är det mest fascinerande organ vi har eftersom
• de är en förlängning av hjärnan,
• det är genom ögonen som vi huvudsakligen uppfattar vår omgivning i och
med att synen är det i särklass viktigaste sinnet och
• ögonen är en viktig del av vår identitet
Våra ögon är inte bara viktiga för hur vi kan uppfatta världen, de är också
viktiga för hur omgivningen uppfattar oss, se Figur 1. Ögonkontakten spelar därför en central roll i den mänskliga kommunikationen. Ögat ger makt
och är en symbol för kunskap, kompetens och integritet, t.ex. Horusögat i
det forna Egypten.
Figur 1. Ögonen är centrala för hur vi uppfattas och känns igen av omvärlden.
9
Figur 3. Ögat och dess olika delar.
Bakom pupillen och regnbågshinnan är linsen upphängd i speciella trådar
kopplade till en muskel, ciliärmuskeln, som kan påverka linsens brytkraft. Ciliärkroppen, som också kallas strålkroppen, producerar ständigt vätska som
cirkulerar framför linsen, genom pupillen och ut till utrymmet under hornhinnan. Den går sedan ut genom ett litet utflödesrör – Schlemm’s kanal. Det
är trycket som skapas av den här vätskan i det begränsade utrymmet i främre
kammaren som vi mäter och kallar för ”ögontrycket”, och som vi följer upp
vid grön starr (glaukom).
Större delen av ögat är fyllt av en gelatinös massa, glaskroppen. Insidan av
ögats bakre del är klätt av näthinnan. Människoögat kan jämföras med en
kamera där näthinnan utgör filmen, eftersom det är där de ljuskänsliga cellerna, fotoreceptorerna, finns. De fångar ljuset och förvandlar dessa intryck
till elektriska signaler som förmedlas till hjärnan av synnerven. Rakt in i ögat
från linsen sett finns ett litet område, ”gula fläcken”, som svarar för seendet
när man fäster blicken och som vi använder vid t.ex. läsning. Tittar man in
i ögat ser det här området mer pigmenterat ut och därifrån kommer benämningen gula fläcken. Platsen där synnerven lämnar ögat kallas papillen, eller
”blinda fläcken” eftersom där saknas fotoreceptorer. Ögat styrs av sex ögonmuskler som jag ska berätta mer om senare.
11
Synen är utan tvivel vårt mest värdefulla sinne. IT-samhällets utveckling leder
till ett ännu större beroende av visuell information. Vi lever längre och längre och därför ökar andelen äldre i befolkningen markant. Eftersom synen av
olika anledningar försämras med åren ökar antalet människor med synproblem avsevärt. Antalet för tidigt födda barn som överlever ökar också, och en
stor andel av dessa barn har synproblem. Vi står inför stora utmaningar för
att kunna uppnå visionen god syn för alla.
Våra kunskaper om ögat och synen ökar hela tiden och stora framsteg har
gjorts vad gäller både operationsteknik och läkemedel. Likaväl behövs mycket mer forskning för att uppnå denna vision. I och med de grundläggande
framsteg inom biologi som har gjorts under senare år har vi god anledning
att vara optimistiska.
Idag vill vi berätta om ögonforskning vid Umeå universitet, men också
uppmärksamma er på att ögonforskningen i Sverige behöver stöd. De statliga medlen för ögonforskning är inte större än 25 öre per individ idag. Kan vi
få många enskilda personer att regelbundet stödja ögonforskningen kommer
det alla till godo. Vi kan påverka hur mycket som satsas på ögonforskning och
hur snabba steg vi kan ta mot en vision om bättre syn för alla.
Sverker Olofsson: Jag har ju lärt mig att ögats utseende har rätt mycket med arvet att göra. Man kan titta på mamma och pappa och säga att ”du
kommer att få sådana ögon”. Men någonstans före arvet, vad är skälet till att
du har bruna ögon och jag har blå ögon?
Fatima Pedrosa-Domellöf: Ögonfärgen beror på skillnader i mängden pigment. Sedan är arvet lite mer komplicerat än vad vi kanske tror. Vi tror ofta
att en mamma med mörka ögon och en pappa med ljusa ögon ska få barn
med mörka ögon.
Sverker Olofsson: Ja, så har jag lärt mig.
Fatima Pedrosa-Domellöf: Jag har två blåögda söner.
Sverker Olofsson: Det var tur att det var du som hade de bruna ögonen...
Finns det ingen förklaring som har att göra med att en del har större behov
av att skydda sina ögon? Har färgen på ögonen ingenting med ögonens funktion att göra?
12
Fatima Pedrosa-Domellöf: Om man tar de afrikanska länderna till exempel
är det tänkbart man där har mörka ögon just med tanke på att man har mycket ljus, men jag tycker själv att den förklaringen inte håller med tanke på att vi
också här uppe har så mycket ljus en stor del av året. Ur evolutionssynpunkt
måste det emellertid ha varit en fördel med mörka ögon, i alla fall i områden
med mera solljus. Då absorberas mer av ljuset och man får en bättre bild.
Sverker Olofsson: Det här är en urkorkad fråga men jag måste få ställa den
ändå. Eftersom jag är lite intresserad av hästar har jag lärt mig att man får
passa sig när man går till en häst. Det gäller att inte gå precis bakifrån för de
har ett siktfält bakåt på nästan 360 grader. Hade vi otur när våra ögon placerades där de sitter?
Fatima Pedrosa-Domellöf: Nej, ögonpositionen hos ett djur talar faktiskt
om vad det är för slags djur. Hästar och andra djur som äter växter, t.ex. kaniner, har ett väldigt stort synfält för att vara skyddade från att bli anfallna.
Vi har faktiskt fått ge avkall på det. Tillsammans med rovdjuren har vi framåtriktade ögon. Det ger ett mindre brett synfält, men vi blir däremot mycket
bättre på att bedöma avstånd genom stereoseende och djupseende.
Sverker Olofsson: Man kan säga att vi drog en vinstlott?
Fatima Pedrosa-Domellöf: Jag tycker nog det.
13
