Ätstörningar
Ute Attermeyer
Överläkare
Centrum för Ätstörningar
(Ha du själv någon tänkt att…
…du borde träna mer?
…äter nyttigare?
…är missnöjd med din kropp?)
Hela livet kretsar kring mat, träning och vikten
Måendet påverkas i hög grad av kroppsvikten (svår ångest om
man har gått upp)
Ångest av att äta
Man kan inte längre äta med andra
Isolation
Svårt eller omöjligt att vila eller njuta
Kroppsvikten är mindre än 85 % av förväntad vikt.
Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli
tjock, trots att han eller hon är underviktig.
Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form, självkänslan
överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar
allvaret i den låga kroppsvikten.
(Amenorré hos menstruerande kvinnor, d v s minst tre på
varandra följande menstruationer uteblir.)
Bulimia nervosa
•Återkommande
episoder av hetsätning med känslan
av kontrollförlust
•
Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende
för att inte gå upp i vikt.
•2
gånger/vecka i 3 månader
•Självkänslan
vikt.
överdrivet påverkad av kroppsform och
Ätstörning UNS
•Ätstörningar
som inte uppfyller alla kriterierna för
anorexia nervosa eller bulimia nervosa.
•Funktionsnedsättning
och lidande!
Multifaktoriellt synsätt
Förekomst
Incidensen av ätstörningar har ökat de senaste 30-40 åren
½-1% kvinnor i övre tonåren/vuxen ålder uppfyller kriterierna
för anorexia nervosa
1-2% av kvinnor i övre tonåren/vuxen ålder uppfyller
kriterierna för bulimia nervosa.
Ätstörningar UNS ännu vanligare
90% är kvinnor
Vill äta nyttigt och slutar äta godis
Vill övergå till vegetarisk kost
Utesluter fett och/eller kolhydrater i maten
Hoppar över måltider med motiveringen ”är mätt” eller ”har
redan ätit”
Motionerar mer och oftare än tidigare
Symtom på trötthet, huvudvärk, förstoppning och frusenhet
Viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång vid
fortsatt längdtillväxt
Ångest ”ospecif.” inte blir bättre
Nedstämdheten inte blir bättre
”Oförklarlig” irritatibilitet
Trötthet, orkeslöshet, koncentrationsstörningar
alla borderline-patienter
lågviktig patient
Matvanor:
•
Hur många mål om dagen?
•
Undvika näringsämnen (fett, kolhydrater)?
•
Bråk med anhöriga om maten?
•
Undvika att äta med andra?
•
Hetsätning?
Motion: Hur mycket träning per vecka? Går det att vila?
Kroppsliga symtom, Menstrutation
Kräkningar
Tabletter:
•
Laxermedel? Diuretika? Bantningspreparat?
Vikt, längd, BMI (normal: 19-24 )
Blodtryck, puls, temp
Läkarundersökning
EKG
Omfattande lab-prover i början
Psykiatrisk undersökning
Cancersjukdomar
Njursvikt
Diabetes
Hyperthyreos
Inflammatorisk tarmsjukdom
Addison sjukdom (binjursvikt)
Depression
Ångest
Tvångsyndrom
ADHD
Aspergers syndrom
Missbruk
Personlighetstörningar
PTSD/Traumatisering
Vuxna: Psykiatriska öppenvården
Barn: BUP
Första bedömning på Psyk ÖV eller BUP.
CFÄ behandlar alla vuxna och barn med diagnosen anorexi,
bulimi eller ätstörning UNS.
Om det är BMI 17 eller lägre eller lågt Kalium p g a kräkningar
ta en direkt telefonkontakt med CFÄ.
Bygger en allians, Motivationsarbete
Psykopedagogik (information om ätstörningar)
Värme/vila
Vägning: inte hemma
Förbjuder eller begränsa fysisk aktivitet
Matpedagogik
Evtl ätträning
Sex mål om dagen: Frukost – lunch – middag och tre
mellanmål
Matlista
Matdagbok
Hanterar ångest vid/ efter maten
Kräkningarna: När? Varför? Vad kan man göra istället?
Kommer i kontakt med otillfredsställda känslor (sorg, hunger,
ensamhet, längtan efter…)
Får en bättre självbild
Trygga och bekräfta patienten i att den är värd att äta
Förstår funktionen av ätstörningen
Uttrycka känslor och behov på annat sätt än hetsätning, svält,
kräkning…
Behandla tvång - SSRI
ADHD – Ritalin/Concerta, om inte för lågt BMI
Stöd i boendet i Aspergers syndrom
Depressionsbehandling
Traumabehandling
Vårdprogram: Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna –
utredning och behandling, Division Psykiatri
Riktlinjer för vård av vuxna patienter med anorexia nervosa i
svår svält, Division Psykiatri
(Intranät: Division Psykiatri, Verksamhet och utförande,
Vårdprogram och riktlinjer)
Personal:
Enhetschef
Sekreterare
Vuxenpsykiater
Barn- och ungdomspsykiater
Sjuksköterskor ( varav en familjeterapeut)
Psykolog ( gruppsykoterapeut)
Kuratorer
Massageterapeut
Sjukgymnast
Individuella samtal
Gruppbehandling
Familjebehandling
Individuell dagvård
Gruppdagvård
Familjedagvård
Kroppsinriktad behandling
Dagliga måltider med stöd av personal: ätträning,
psykopedagogiskt samtal och vila/värme
Temagrupp
Kroppskännedomsgrupp
Samtalsgrupp
Individuella samtal och vårdplanering med utsedd
kontaktperson
