Ätstörningar - Region Halland

advertisement
Ätstörningar
•Anorexia
Nervosa
•Bulimia Nervosa
•UNS
Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson
Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg.
20120321-28
Anorexia Nervosa






Viktnedgång som leder till att kroppsvikten
konstant är mindre än 85% av den förväntade
Intensiv rädsla att gå upp i vikt eller bli tjock trots
undervikt dvs VIKTFOBI
Störd kroppsuppfattning-självkänslan överdrivet
påverkad av vikt och kroppsform eller förnekar
allvaret med den låga kroppsvikten
Amenorré, dvs 3 påföljande uteblivna
menstruationer
Enbart självsvält
Självsvält med hetsätning/självrensning.
Bulimia nervosa






Återkommande perioder av hetsätning
Äter större mängd mat under kort tid – tycker sig
ha förlorat kontrollen
Kräkningar, missbruk av laxermedel eller
överdriven motion
Beteendet kommer minst i genomsnitt 2ggr/v
under 3 månader
Självkänslan överdriver påverkad av kroppsform
och vikt
Störningen förekommer inte enbart under
episoder av anorexia nervosa.
Ätstörning Utan Närmare
Specifikation
 UNS
diagnosen används vid ätstörningar
som inte uppfyller kriterierna för AN eller
BN
Förekomst
Anorexia nervosa 0.3-0.4% dvs: ca 10-40 nya
fall av AN per 100 000 kvinna och år
Bulimia nervosa 1-2% dvs: 15-64 fall av
BN per 100 000 kvinna och år
UNS 3-8% dvs: ungefär 3-4 gånger vanligare
Ca 10% av de som drabbas är män
Somatiska
differentialdiagnoser
Endokrinasjukdomar:
o
o
o
o
Hypertyrios
Binjurebarkinsufficiens
(Addisons sjukdom)
Hypofysinsufficiens
Diabetes mellitus.
Tarmsjukdomar:
o Celiaki
o Crohns sjukdom
o Ulcerös colit
Tumörsjukdomar eller långvariga infektioner
Psykiska
differentialdiagnoser
samsjuklighet
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Depression
Social fobi (även kräkfobi)
Generaliserad ångest
Tvångssyndrom
Missbruk
Schizofreni
Posttraumatisk stressyndrom (PTSD)
Neuropsykiatriska syndrom ex ADHD
Personlighetsstörningar
Riskfaktorer
o
o
o
o
o
o
Bantning – de tonåringar som bantar löper 8
gånger högre risk att utveckla ätstörningar
Perfektionism
Tvångsmässighet
Negativ självbild
Extrem lydighet
Negativa livshändelser (i puberteten) såsom
flytt, skilsmässa, separation, allvarlig sjukdom,
graviditet, fysiska eller sexuella övergrepp
och mobbing
Uppkomst/Utveckling
o
o
o
o
o
o
o
Predisponerande faktorer
Personlighetsutveckling
Familjemönster
Arv – kulturella och genetiska
Utlösande faktorer
Bantning
Viktnedgång
Trauma
Vidmakthållande faktorer
Psykologiska
.. fortsättning
Individuella
o Personlighet – sårbarhet
Familjemönster – instabila familjerelationer
o Otydliga gränser
o Överbeskyddande
o Förändringsovilja
o Konflikträdsla
o Föräldrakonflikt
..fortsättning
o
o
o
o
o
o
Samhällspåverkan
Slankhetsideal
Ändrad kvinnoroll
Etiska värderingar
Minskade förhoppningar om framtiden
Brist på förebilder
Biologiska faktorer
Disposition för sjukdomen
Allmänna symtom vid AN
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Trötthet/muskelsvaghet
Yrsel
Huvudvärk
Illamående
Sömnsvårigheter
Svullen buk
Förstoppning/diarré
Koncentrationssvårigheter
Irritabilitet
Kall-fryser
Lanugobehåring
Allmänna symtom vid BN.
 Tandskador
 Svullna
spottkörtlar
 Brustna blodkärl i ögonen
 Mag-och tarmproblem
 Yrsel
 Rubbningar i kroppens salt och
vätskebalans
 Skador på matstrupen.
..fortsättning
Hjärta och kärl
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Lågt blodtryck
Låg puls/hjärtfrekvens
Minskad hjärtstorlek
EKG-förändringar
Hjärtinfarkt
Hematologiska förändringar
Anemi
Leukopeni
Trombocytopeni
Granulocytopeni
..fortsättning
Neurologiska och muskulära symtom
o
o
o
Hjärnatrofi; kognitiv dysfunktion, nedsatt
minnesfunktion och koncentrationssvårigheter
muskelsvaghet; muskelnedbrytning ger
leverpåverkan
Nedsatta perifera reflexer
Förändringar även:
o
o
o
o
Endokrinologiska
Hud
Njurar
Ovarier och testiklar
AN-slutenvårdsindikationer
o
o
o
o
o
o
BMI < 14
Puls < 45
Blodtryck < 90/60
Temp < 35.5
Saknar sjukdomsinsikt och vilja till
samarbete
Barn med snabb viktnedgång
Vad behöver patienten
jobba med.
o
Tillräcklig och regelbunden måltidsordning.
o
Arbeta med attityder till mat, ätande och fett.
o
Att arbeta med att reglera känslolivet på
annat sätt än genom mat, kräkningr, motion
eller annat självdestruktivt beteende.
o
Att arbeta med viktuppgång vid låg vikt.
Tankar hos en
anorektiker
En person som lider av AN är livrädd för att gå
upp i vikt oberoende av hur smal hon är.
Hon är stolt över att vara mager och utan
denna magra kropp känner hon sig värdelös.
Anorektikern ändrar sina matvanor, utesluter allt
onyttigt, motionerar mera, lagar mat som hon
själv inte äter, drar sig undan social gemenskap
och ändrar ofta sin kost till endast vegetarisk.
Anorektikern undviker framför allt fett.
Regler i anorexias fängelse.
 Du
är fet- Du får inte äta.
 Du är värdelös- du måste prestera för att
finnas.
 Du har ingen egen vilja- Anorexia talar om
vad du kan tänka och känna.
 Du måste följa Anorexias röst- Om inte
straffas du med svåra skuldkänslor.
Regler i Anorexias fängelse
 Du
skall arbeta tills du stupar- Du är inte
värd att få vila.
 Du skall ta åt dig av all negativ kritikpositiv kritik får du inte tro på .
 Du skall alltid tänka på andra- Du ska
aldrig tänka på dig själ.
 Du måste vara perfekt- Du får aldrig
misslyckas.
Vad kan vi göra för att hjälpa.
 Prata
om din egen oro på ett lugnt sätt.
 Välj ett bra tillfälle att prata, inte under
måltid.
 Var ärlig, rättfram och uppriktig.
 Var bestämd, men vänlig.
 Försök komma ihåg att det är
ätstörningen och inte personen som gör
dig arg/frustrerad.
Varför äter de inte bara?






En ätstörd person är helt upptagen av tankar
på mat och skräckslagen för att bli överviktig.
Ätandet har blandats ihop med svåra känslor.
Jag förtjänar inte att äta.
Att inte äta är det enda jag är bra på .
Jag vill bli sedd.
Om jag börjar äta så kommer jag inte att
kunna sluta.
Om jag går upp i vikt är jag misslyckad.
Personalen upplever ofta.
 Obehag
att gå emot en starkt nedstämd
eller vänlig patient med anorexi.
 Sig som hård och oresonlig.
 Svårt att vara flexibel när man är rädd att
bli lurad.
 Svårt att hålla och tolerera projektioner.
När skall vi säga nej?
o
o
o
Låt henne inte laga mat/baka åt andra
som hon inte äter själv.
Avråd
viktnedgångsklubbar/bantningsdieter.
Säg nej till laxermedel vätskedrivande och
bantningspiller, vilket kan vara frestande
för någon som är desperat.
Sätt stopp för överdriven
träning.
o
o
o
o
Går i trappor istället för hiss. Stå istället
för sitta.
Ständigt vifta med fötterna, spänna
musklerna.
Förklara tydligt att det är farligt att
träna vid låg vikt.
Förklara att du är medveten om att
träning ger ångestlindring, men att
du inte vill att hon utsätter sig för
hälsorisker
Förhållningssätt.




Att vara personal till en ätstörd person väcker
många känslor såsom misstro, frustration,
vanmakt, rädsla, ilska och skuld.
Var realistisk trots att du inte vill tro att hon
hemlighåller stora delar av sitt beteende.
Prova ständigt nya sätt att nå fram, ge
uppmuntran istället för kritik.
Kom ihåg att den ätstörda redan har
självkritiska tankar och känslor.
Hjälpinsatser som behövs.
o
Hjälp och stöd att hantera måltiderna.
o
Någon finns med under måltiderna, optimalt att
man äter med.
o
Att man finns med både före och efter måltiden.
o
Stötta i ångest situationer runt måltiden.
o
Hjälp att begränsa kompensations tvång.
Ätstörningar är starkt
kopplat till skamkänslor
 Den
drabbade tar sällan kontakt på eget
initiativ för sin ätstörning
 Det är oftast på indirekta omvägar som
misstanken på ätstörningar når skolsköterskan
 Oftast är det kompisar eller lärare som har
uppmärksammat problemet
 Ibland kontaktar föräldrar skolsköterskan
gällande deras misstankar och oro över sitt
barns ätstörningsproblematik och möter då en
olycklig flicka som helt förnekar problem med
kropp och mat.
Att diskutera i grupp.
o
o
o
Vilka svårigheter möter vi i vårt
arbete?
Hur hanterar vi i personalgruppen
den splitting som den här
patientgruppen ofta ger upphov
till?
Vad behöver jag som personal för
stöd och handledning?
Tack för visat intresse
Må så gott

Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards