Riskvärdering av genmodifierade
livsmedel och foder
Christer Andersson
Livsmedelsverket
Sverige
Risk Assessment of Genetically Modified Organisms
Oslo 31 oktober 2011
Disposition
• Metodiken för myndigheternas riskvärdering
är internationellt harmoniserad på
vetenskapligt och politiskt plan
• Vilka aspekter beaktas – ett exempel:
• Bladmögel-resistent potatis
Expertgrupp
sammansatt
av WHO &
FAO föreslog
WHO/FAO (1991)
föreslår jämförande
riskvärdering med
motsvarande traditionella livsmedel som
kontroll
Det testade livsmedlet
måste vara minst lika
säkert som det
traditionella
• Hur riskvärderar man
kompletta livsmedel?
OECD
testade om
metodiken
fungerar i
praktiken
Viktiga principer i riskbedömningen
• Varje GMO är unik
- det går inte att generalisera
riskvärdering från fall-till-fall
• All tillgänglig information skall tas i beaktande
• Tillgången på data styr behovet av vidare
studier
Inga kokbokskrav
Livsmedelslagen: Codex Alimentarius
• 2003
• Principer för riskvärdering av
livsmedel producerade med
modern bioteknik
• Riktlinjer för riskvärdering av
livsmedel som är eller
kommer från genetiskt
modifierade växter eller
mikroorganismer
Arbetsgrupp om modern bioteknik
Ordförande: Japan
Riskanalysens principer
Huvudmålet är att
separera de
vetenskapliga och de
politiska argumenten
men all måste tydligt
kommunicera sina
bidrag
Riskvärdering
Riskhantering
Riskkommunikation
Riskvärderingens hörnstenar
• Identifiering av eventuell fara
fara
≠ risk
• Karakterisering av denna fara
t.ex. beskrivning av hur faran påverkas av dos
• Exponeringsanalys
t.ex. konsumtionsvanor och innehåll i kosten
• Riskkarakterisering
vanligen faran x exponeringen
Riskvärderingen inom EU
• Riktlinjer för
riskvärdering
kompletterar förordning
(EG) Nr 1829/2003 utarbetat av EFSAs
GMO-Panel
Bidrag från medlemsstater,
vetenskapsmän och allmänhet
’Hypotetiskt’ exempel
• Forskningskonsortium om potatis
Potatisbladmögel-resistent potatis
• Genen PIR (Phytophtora infestance resistance) har
tillförts potatisen med modern bioteknik
-
Växtförädling
Producentens perspektiv
8-14 år!
Ny egenskap
– korsning
– genteknik
– mutation
Växtförädling
Kombinera
(nya egenskaper
med tidigare)
Utvärdering
(laboratoriet,
växthuset, fältet)
Selektion
Utsädesproduktion
Den molekylära granskningen
• Varifrån kommer arvsanlagen?
• Hur har transformationskassetten konstruerats?
• Vilken metod används för transformationen?
• Hur ser den överförda DNA-sekvensen ut?
• Har DNA som inte avsågs att överföras hållits
utanför transformationen?
• Hur ser integrationsplatsen i kromosomen ut?
Mer molekylärt
• Är integrationen i växten stabil?
• Uttrycks arvsanlagen i växten?
Hur stort är uttrycket?
I vilka vävnader?
• Uttrycks något annat nytt protein
än det man förväntat sig?
Slutsats formuleras - kan de
molekylära studierna påvisa en fara som
kan innebära en säkerhetsrisk?
Hypotetiska data från fältförsök
Beter sig växten på samma sätt som traditionella
sorter av växten?
- Utveckling, utseende, biologi, reproduktion, etc.
- Har agrara faktorer likartad inverkan som i traditionella
sorter?
Studerad parameter
GMO
Kontroll
Referensmaterial
Dagar till 75% av plantorna syns
32.8
31.9
28.3-34.2
Tid till blomning (dagar)
64.1
64.8
53.3-65.8
Växtens höjd (cm)
59.5*
65.0
58.5-66.8
Blommans färg
Svagt blå
Svagt blå
Svagt blå-blå
Mera data från fältförsök
– kemisk sammansättning
Har växten liknande sammansättning som den
traditionella växten?
- Viktiga näringsämnen, näringsämneshämmare och
naturliga gifter att analysera är definierade av OECD.
- Transformationsspecifika ämnen
Studerad parameter
(färskvikt)
GMO
Kontroll
Referensmaterial
Stärkelse (g/100g)
19.4
18.9
16.7-23.2
Vitamin C (mg/100g)
10.8
9.3
5.2-14.3
22:0 Behensyra (% av
fettsyrorna)
0.36*
0.37
0.23-0.48
Trypsin hämmare (TIU/g)
9227*
7606
1000-8107
Totalhalt glykoalkaloider (mg/kg)
104.3
98.5
43.5-198.9
Riskvärdering av nya proteiner
• Funktionen hos proteinet skall vara känd och
specificiteten hos enzym skall klarläggas
• Likhet med kända toxiska eller allergena
proteiner?
- Bioinformatiska studier mot databaser
• Subakut (28-dagars) studie på försöksdjur
- Upprepade intag
• Hur hanteras proteinet av kroppen vid
konsumtion?
- Studier med simulerad magsaft, tarmsaft
Utredning om möjlig allergenicitet
• Var härstammar proteinet från?
• Hur stort är proteinet?
• Liknar proteinet kända allergena protein
(jämförande av aminosyra-sekvensen)?
• Är proteinet stabilt (temperaturer och pH, samt i
mag-tarmkanalen?
• Modifieras proteinet i växten?
• Kan livsmedlets inneboende allergenicitet ha
förändrats?
Behövs djurstudier för att testa
toxicitet?
• Avgörs från fall-till-fall och skall endast utföras om
den övriga utredningen givit indikationer på att
fördjupad utredning behövs
- försöksdjurs liv skall inte offras
utan orsak
- djurstudier på möss och råttor
är inget skyddsnät!!!!!!
Är det näringsmässiga värdet
oförändrat?
• Utfodringsförsök utförs under längre tid på
husdjur
• Standardtestet utförs på broilerkycklingar
• Andra djur som används är gris, får, getter,
nötkreatur, fisk, vaktel
Slutsats
• Med kunskap från
-
den molekylära karakteriseringen
studier av kemisk sammansättning av växten
Studier av växtens fenotypa och agrara egenskaper
processningen och beredningens betydelse för livsmedlens
kemiska sammansättning
toxiciteten hos nya protein och metaboliter som uttrycks
allergisk potential hos nya protein och den
transformerande växten
toxiciteten och de näringsmässiga egenskaperna hos den
kompletta växten (i tillämpliga fall)
samt en del annan information
kan riskvärderaren dra en slutsats om en
GMO kan tänkas innebära en risk för
människor och djur eller ej
