Rapport 2011005 Institutionen för pedagogik,didaktik och utbildningsstudier Magisteruppsats i pedagogik, 15 hp Kreativitetens betydelse för lärande Petra Ariton Handledare: Kristina Ahlberg Examinator: Christina Gustafsson 1 Innehållsförteckning 1. Inledning .........................................................................................................................................3 2. Syfte och frågeställningar ................................................................................................................4 3. Metod .............................................................................................................................................5 3.1 Litteratursökning .......................................................................................................................5 3.2 Validitet och reliabilitet .............................................................................................................5 3.3 Urvalskriterier ...........................................................................................................................6 3.4 Exklusionskriterier .....................................................................................................................6 3.5 Analysmetod .............................................................................................................................8 4. Bakgrund ........................................................................................................................................9 4.1 Kreativitetens utveckling ...........................................................................................................9 5. Forskning om lärande och kreativitet ..............................................................................................9 5.1 Vad är kreativitet? ................................................................................................................... 10 5.1.1. Kreativa test .................................................................................................................... 12 5.1.2 Fantasi och sinnen ............................................................................................................ 13 5.1.3 Mångfald och olikheter..................................................................................................... 14 5.1.4 Kreativitet och vetenskap ................................................................................................. 15 5.1.5 Pedagogens roll ................................................................................................................ 15 5.1.6 Det kreativa klassrummet ................................................................................................. 18 5.2 Lärande ................................................................................................................................... 19 5.2.1 The Dunn & Dunns Learning Style Model .......................................................................... 21 5.2.2 Lärande och lek ................................................................................................................ 22 5.2.3 Att lära i sampel med andra – ett sociokulturellt förhållningssätt...................................... 22 5.2.4 Ämnesöverskridande ........................................................................................................ 24 5.2.5 Modell för multipla intelligenser....................................................................................... 24 6. Diskussion ..................................................................................................................................... 25 6.1 Metoddiskussion ..................................................................................................................... 25 6.2 Resultatdiskussion................................................................................................................... 25 6.2.1 Vilken syn har forskare på kreativitet respektive lärande? ................................................ 26 6.2.2 Vilka faktorer påverkar kreativiteten respektive lärande enligt dem?................................ 27 6.2.3 Vilka uppfattningar har de kring möjliga konsekvenser av kreativt lärande?...................... 27 7. Slutsats ......................................................................................................................................... 28 Litteraturförteckning......................................................................................................................... 30 2 1. Inledning När min äldsta dotter började åk 1 gjorde jag och hennes pappa ett aktivt val att placera henne i en Montessoriskola. Av alla de olika pedagogiska inriktningar som vi kände till var det Montessoripedagogiken som vi tyckte var den bästa. Det visade sig snart att denna skola inte alls var den rätta för vår dotter. För hur bra än pedagogiken var så handlar det i slutändan om hur pedagogerna tillämpar den. Inte förrän vi flyttade vår dotter till en kommunal skola fick hon det stöd hon behövde. Pedagogerna på Montessoriskolan hade nämligen missat att vår dotter hade dyslexi. När jag tänker tillbaka på min egen tid i grundskola och gymnasium har jag mest glada minnen. Det var roligt att gå till skolan och jag har alltid tyckt om att lära mig nya saker. Genom åren har det passerat många olika pedagoger som fick vardagen att rulla på i de rutiner som bestämdes av schema och skolårets skiftningar. Den pedagog som sticker ut i mängden var min lärare i historia på gymnasiet. Han använde sig nämligen inte bara av en metod i sin undervisning. Det var inte bara traditionell undervisning då den sakkunnige överför sin kunskap till eleverna eller ifyllnadsfrågor för att kontrollera att eleverna läst läxan. Vi gjorde grupparbeten och hade muntliga prov i grupp eller enskilt. Vi skrev uppsatser, som till exempel om vilka spår av antiken vi kan hitta i dagens Sverige. Vi vandrade runt en hel dag runt i Stockholm och tittade på statyer av kungar och vid varje staty fick vi en redogörelse för respektive kung. Just för att han använde sig av flera olika metoder i sin undervisning blev lektionerna mycket mer intressanta. Raka motsatsen till min energiske lärare i historia var min lärare i matematik. Han brukade lägga upp fötterna på katedern och säga ”idag är jag lite trött så om ni vill fråga om något tal får ni komma fram”. Under mitt första gymnasieår brukade jag fråga vad t ex derivata eller integraler används till i praktiken. Jag ville förstå i vilka sammanhang jag skulle ha nytta av det i praktiken. Men eftersom min lärare aldrig hade några för mig tillfredsställande svar tappade jag snart inspirationen att försöka lära mig mer matematik. Vi lever idag i ett samhälle med enorma mängder av intryck och informationsflöde. Dagens medborgare behöver utveckla sin flexibilitet och sitt nytänkande för att vara gångbara på arbetsmarknaden. Individer med förmåga att tänka kreativt och innovativt är vad som eftertraktas. Hur kan skolan upprätthålla elevernas nyfikenhet och viljan att lära? Hur kan skolan främja kreativt tänkande och innovativa lösningar? Enligt läroplanen är skolans uppgift att lära elever att orientera sig i en komplex verklighet: Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Lgr 11 3 Ett vanligt argument för mer kreativitet och skapande verksamhet i undervisningen är för att minska klyftan mellan humaniora och teknik/naturvetenskap. En del kommuner löser detta genom inrättandet av profilskolor eller profilklasser. En del skolor väljer att arbeta ämnesövergripande medan andra låter de estetiska ämnena vara särskilda från övrig undervisning. Att ämnesintegrera skapande verksamhet med teoretiska ämnen kan öppna portar för ett lustfyllt, varierat och motiverat lärande. Genom de skapande ämnena, såsom bild, drama, rytmik, musik och slöjd ges eleverna möjlighet att uttrycka sig på fler sätt än bara genom tal och skrift. När vi får använda alla våra sinnen, får vi bättre förutsättningar till att utveckla alla våra intelligenser. Skapande verksamhet ökar vår fantasi och inlevelseförmåga. Genom ett fördjupat arbete kring exempelvis språk-, läs- och skrivutveckling utifrån olika perspektiv, kan kultur- och estetiska lärprocesser, bidra till ökad måluppfyllelse. Enligt läroplanen ska skolan stimulera elevernas kreativitet: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Lgr 11 Hur kan skolan stödja elever till att få överblick och sammanhang i sina studier? Hur kan skolan öka elevernas självförtroende? Hur stor plats finns det för egna initiativ och eget ansvar? Hur kan skolan utveckla elevernas förmåga att arbeta självständigt såväl som tillsammans med andra? Hur kan skolan på bästa sätt förbereda eleverna på att fungera i dagens samhälle efter avslutad utbildning? På vilket sätt kan skolan ta tillvara elevernas olika förutsättningar för lärande utifrån deras bakgrund och uppväxtvillkor? En enskild skola kan ha väl utarbetade riktlinjer och en tydlig pedagogisk profil. Men det är den enskilde pedagogen som i slutändan är ansvarig för den didaktiska tillämpningen av undervisningen i klassrummet. Ända sedan antiken har de stora filosoferna diskuterat de bästa metoderna för undervisning och lärande. Det finns omfattande forskning i ämnet lärande så väl som kreativitet. Med detta som bakgrund kommer jag att undersöka kreativitetens betydelse för lärande. 2. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att ge ökad förståelse för kreativitetens betydelse för lärande. I arbetet har jag utgått från följande huvudsakliga frågeställningar: 4 Vilken syn har forskare på kreativitet respektive lärande? Vilka faktorer påverkar kreativiteten respektive lärande enligt dem? Vilka uppfattningar har de kring möjliga konsekvenser av kreativt lärande? 3. Metod För att studera kreativitetens betydelse för lärande har jag valt en kvalitativ deskriptiv metodansats. Studien ska utifrån detta tillföra kunskap, djupare förståelse och ge ett övergripande beskrivande perspektiv på frågeställningarna enligt mitt syfte. Jag har vidare valt att göra en systematisk litteraturstudie. En förutsättning för att göra en systematisk litteraturstudie är att det finns ett underlag av tillräckligt antal studier som kan anses vara av tillfredställande god kvalitet för att kunna ingå i undersökningen. Upplägget av arbetet ska ske genom att man utformar en problemformulering, tydliga frågeställningar samt en tydlig sökstrategi. Underlaget ska kritiskt värderas och analyseras för att man sedan ska kunna sammanställa resultatet och dra slutsatser (Forsberg & Wengström, 2008). 3.1 Litteratursökning För att hitta relevant information för min studie har jag sökt i litteraturdatabaserna DiVA, LIBRIS och Education Research Complete med hjälp av sökorden lärande, kreativitet, skapande verksamhet och skola. Jag har även använt mig av uppsatsportalen uppsatser.se samt Stockholms Stadsbiblioteks databas. Utöver det har jag vandrat längs hyllorna med pedagogisk litteratur på Sollentuna bibliotek och Uppsala Universitetsbibliotek för att inspireras av titlarna. 3.2 Validitet och reliabilitet Valet att göra en litteraturstudie kan försvåra möjligheten att replikera detta arbete eftersom kunskapsutbudet ökar allt eftersom forskning inom ämnet görs. . Den forskning som jag valt att använda i denna studie kan därmed skilja sig från vad en annan författare vid ett senare tillfälle väljer att utgå från. Reliabiliteten, (Patel & Tebelius, 1987) det vill säga, tillförlitligheten och användbarheten, minskar med tiden då fler studier ständigt publiceras och på så sätt utökas antalet träffar vid sökning i valda databaser. Som forskare tar vi också med våra personliga erfarenheter vid tolkning och analys vid resultatet. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat resultatet är språket, då samtliga artiklar som påträffades vid databassökningarna är skrivna på engelska. Översättning av texterna kan ha gett upphov till feltolkningar. Validiteten, (Patel & Tebelius, 1987) det vill säga, att jag som forskare verkligen mäter det jag avser mäta, kan i denna studie anses vara hög. Detta för att jag undersökt tillgänglig forskning och bearbetat materialet för att finna svar på de frågeställningar som presenteras i syftet. 5 3.3 Urvalskriterier Artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter Studier i form av utvärderingar eller studier som på något sätt visar på effekter av projekt inom kreativitet och lärande. Studier som avser utvärderingar eller studier av elever i grundskola och gymnasium eller motsvarande. Artiklar i fulltext. 3.4 Exklusionskriterier Artiklar publicerade tidigare än 2006. Studier som avser högre- eller vuxenutbildning samt fortbildning och annan kompetensutveckling Exklusionskriterierna valdes för att kunna fokusera på relativt ny forskning samt för att begränsa sökträffarna något. Tabell 1. Antal träffar för de olika sökorden för respektive databas DiVA Kreativitet Lärande Skapande verksamhet Skola 1 AND 2 1 AND 2 AND 3 2 AND 3 AND 4 Education Research Complete 5253 159615 5253 411087 1477 315 315 79 5074 1 1122 6 0 0 LIBRIS 2145 612 122 1130 30 0 0 Alla artiklar som träffades vid sökorden kreativitet, lärande och skola inkluderades för bedömning av titel samt abstract (n =315). Artiklar som inte ansågs tillhöra ämnet, inte uppfyllde inklusionskriterierna eller kunde besvara denna studies syfte exkluderades. Exempel på skäl till exkludering var artiklar som handlar om utvärdering av skolpersonal eller konstprojekt. Därefter gjordes en vetenskaplig granskning. Trots avgränsningar vid sökning, visade det sig att en del artiklar ej var vetenskapliga och därmed uteslöts. Artiklar som inte ansågs uppfylla kvalitetskraven utifrån Fribergs (2006) kriterier valdes bort, i de fall de inte redovisade ny kunskap eller var omöjliga att granska. Till sist gjordes en granskning av den innehållsmässiga relevansen vid genomläsning av artiklarna i sin helhet. Denna litteraturstudie innehåller 27 vetenskapliga artiklar. 6 I tabell 3 följer en genomgång av alla artiklar som inkluderats i denna litteraturstudie. Artiklarna kommer i resultatdelen att refereras till genom den numrering som anges i tabell 3. Tabell 2. Inkluderade artiklar Artikel Innehåll 1. Heinrich (2010) Vad är kreativitet? Kan man mäta kreativitet? Går kreativitet att bedöma? Studie av naturen som klassrum för elever med inlärningssvårigheter i Israel Studie av alternativa undervisningsmetoder i NO i Hong Kong Faktorer som främjar kreativitet i klassrummet 2. Berger (2006) 3. Cheng (2010) 4. Warner & Myers (2010) 5. Cuncliffe (2008) En fallstudie om hur aktiviteter i skolan främjar kreativitet Studie om främjandet av kreativitet inom NOundervisning i Turkiet Studie om kreativt lärande i nio europeiska länder Studie om vilka faktorer som påverkar kreativt lärande Studie om kreativitetens betydelse för NOundervisning i Hong Kong Litteraturstudie om begreppet kreativitet i undervisning Studie om kopplingen mellan kreativitet, innehåll och policy Utvärdering av ett beteendevetenskapligt projekt för elever med sociala och emotionella svårigheter Studie av användandet av TTCT test i USA 6. Abdullah Mirzaie, Farideh & Ashraf (2009) 7. Jeffrey (2008) 8. Simmons & Thompson (2008) 9. Leung Lam, Yeung, Lam & McNaught (2010) 10. Geer Hammershöj (2009) 11. Hope (2010) 12. Massey & Burnard (2006) 13. Stewart (2007) 14. Eunsook, Hartzell & Greene (2009) Studie hur lärares inställning till motivation och mål påverkar elevers kreativitet Studie om kreativt klimat och kultur i EU 15. Davies (2006) 16. Pomerantz & Bell (2007) Studie om lekens betydelse i undervisning av främmande språk Betydelsen av kreativitet för livslångt lärande 17. Su Ya-Hui (2009) 18. Fuchs Holzer (2009) Konstundervisningens betydelse för elever i grundskola Identifiering av faktorer för ”möjlighetstänkande” Studie om kreativt skrivande på engelska i Tyskland 19. Burnard, Craft, Cremin, Duffy, Hanson, Keene, Haynes and Burns (2006) 20. Reichelt (2009) 7 21. Crick, McCombs, Haddon, Broadfoot & Tew (2007) 22. Bergman (2010) Studie om faktorer som främjar elevers lärande i åk 5-9 i England Tillför egenskaper som kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete, mening till studenternas lärande? Fantasins betydelse för lärande 23. Eckhoff & Urbach (2008) 24. Whitehurst & Howells (2006) Studie om ett musikalprojekt med deltagare från olika bakgrund Studie om åk 4-elevers uppfattning om deras lärandeidentitet Kvalitativ studie om elevers uppfattning om egenskapad konst i Ghana En filosofisk betraktelse över John Dewey´s pedagogik och syn på kreativitet 25. Hood (2008) 26. Adu-Agyem, Enti and Peligah (2009) 27. Brinkmann & Tanggaard (2010) 3.5 Analysmetod Analysen inleddes med att de inkluderade artiklarna lästes igenom för att få en helhetsbild och en förståelse för innehållet, samt för att kunna identifiera likheter och skillnader (Friberg, 2006). Därefter gjordes en kategorisering av tema. Artiklarna sorterades efter varierande inriktning på ämnesområde, begrepp och perspektiv. Dessa 13 teman kom också att bidra till större läsvänlighet, en djupare tolkning och diskussion vilket lättare kunde kopplas till studiens syfte. Utifrån de olika definitioner forskarna anhöll kunde innehållet i artiklarna kategoriseras enligt följande: Vad är kreativitet? Kreativa test Fantasi och sinnen Mångfald/olikheter Kreativitet och vetenskap Pedagogens roll Det kreativa klassrummet Lärande The Dunn & Dunns Learning Style Model Lärande och lek Att lära i samspel med andra Ämnesöverskridande Modell för multipla intelligenser 8 4. Bakgrund 4.1 Kreativitetens utveckling Grunden för all pedagogisk verksamhet är de filosofiska frågorna. Sveriges första professor i pedagogik, Bertil Hammer, tillsattes 1910 då pedagogik blev ett eget universitetsämne. Fram till dess var det filosofer som undervisade blivande lärare i pedagogikens teoretiska grund. För att belysa vilken betydelse kreativitet har för inlärning börjar jag därför med att undersöka vad några av de mest tongivande filosoferna genom tiderna anser i frågan och hur synen på kreativitet förändrats genom tiderna. Det är inte förvånande att teorier och idéer om kreativitet har diskuterats under lång tid, då utvecklingen av nya idéer och originella produkter är en särskilt mänsklig egenskap. Begreppet inspiration eller får en idé finns i grekiska, judiska, kristna och muslimska traditioner och bygger på tron att en högre makt ger den. Under den romantiska eran var originalitet, insikt och kreativt geni högt värderade. Från slutet av 1900-talet började folk att utreda frågan om vad som främjat kreativitet (Abdullah Mirzai, Hamidi & Anaraki 2009). Den första systematiska studien om kreativitet gjordes av Galton 1869. Hans fokus var "geni" och ett hundratal studier följde på detta tema (Abdullah Mirzaie, Hamidi & Anaraki 2009). Forskningen inom området har expanderat starkt under senare decennier. Det var främst psykologer i första skedet som studerade kreativitet. De började på 1950-talet och hade svårt att definiera begreppet. De försökte hitta olika sorters tester för att mäta människors kreativa potential. Fram till 1980-talet fokuserade psykologer på kreativitet i form av vetenskapliga upptäckter och konstnärliga uttryck inom den västerländska kulturen. Dagens forskning har breddats till att alltmer inkludera konstnärliga och moderna uttryck för kreativitet inte bara inom den västerländska kulturen (Sawyer, 2006). Kreativitet har studerats från olika perspektiv inom psykologi och det finns ett antal olika teorier, varje med tillhörande metoder och definitioner. Vygotskij hävdade att för att vi ska kunna använda oss av vår kreativitet måste vi uppnå en viss nivå av intelligens. Skolan har en viktig roll i att hjälpa barn med utvecklingen av rationellt tänkande, men också utvecklingen av fantasi och kreativitet. Piaget påstod att kreativitet inte var fullt utvecklad förrän det integrerades med andra aspekter av tänkande. En av förutsättningarna för kreativitet är förmågan att skilja mellan fantasi och den verkliga världen (Hoff 2003). 5. Forskning om lärande och kreativitet För att närmare kunna undersöka vad forskningen säger om kreativitetens betydelse för lärande kommer jag först att redogöra för begreppet kreativitet, därefter begreppet lärande. Vid en första genomgång av vald litteratur för detta examensarbete kunde jag urskilja vissa 9 återkommande teman som ofta nämns tillsammans med begreppen kreativitet respektive lärande vilka redovisas i detta avsnitt i anslutning till respektive begrepp. 5.1 Vad är kreativitet? Enligt Nationalencyklopedin (NE) kommer kreativitet från det latinska ordet cre’o som betyder skapa och att frambringa. Ordet kreativitet handlar om förmåga till nyskapande och att se verkligheten med nya ögon. (http://www.ne.se/kreativitet#, hämtat 15/5-11) Ordböckerna Bokia Uppslagsbok, Bra Böckers Lexikon och Svenska Akademins Ordlista anger också att betydelsen av ordet kreativ är skapande, nydanande, initiativrik och produktiv. Warner & Myers (2010) beskriver kreativitet som “any human act or process that occurs when the key elements of novelty, appropriateness, and a receptive audience in a given field comes together at a given time to solve a given problem”. Kreativitet förknippas oftast med uttryck inom konstnärliga, vetenskapliga eller tekniska fält. Begreppet kan också ha en mer allmän tolkning som syftar på individens förmåga att uppleva sig själv och omvärlden. En kreativ produkt ska inte tänkas som en produkt i fast form utan kan vara allt ifrån lek, till byggnader, till samtal (Hoff, 2003). Enligt May (1959) är det inte korrekt att tala om en ’kreativ person’ utan snarare en ’kreativ handling’. Kreativitet hör också samman med problemlösning, tänkande och motivation. Enligt en infallsvinkel utgörs kreativitet av sex olika delar - kunskap, insikt, inneboende motivation, mod och övertygelse, personliga egenskaper som flexibilitet och risktagande samt relevans (Cropley, 1999). Många forskare hävdar att den kreativa processen är beroende av en rik fantasi och inre tankevärld. Den kreativa processen utgörs av ett samarbete mellan fantasi och logiskt tänkande, en rekonstruktion av rådande ordning (Hoff, 2003). Kreativitet kan också vara att ”flytta ut” klassrummet i naturen (Berger 2006). Kreativitet är en fantasifull aktivitet utformad så att resultatet både blir originellt och av värde. Kreativitet innefattar även upptäckter av nya kunskaper inom naturvetenskap och medicin, uppfinnande av ny teknik, komponering av vacker musik eller analys av en situation, t ex i juridik, filosofi eller historia, på ett nytt sätt (Cheng 2010). Att undersöka och förklara kreativitet kan hjälpa oss att identifiera och realisera individers unika kvaliteter. Utan en förklaring av kreativitet misslyckas vi med att ta tillvara på och utveckla individers kreativa förmågor. Vill vi försöka hitta lösningar till världens och samhällets problem måste vi utnyttja de kreativa talanger som finns hos alla. Det hjälper oss att möta och lösa de samhälls- och vardagsproblem som vi ställs inför samt skapa bättre utrustade ledare och medborgare. Det hjälper också lärare att hitta bättre mer effektiva former för lärande. Inom den psykologiska och didaktiska forskningen uppmärksammas alltmer den roll som kreativitet spelar i utveckling och lärande. Kreativitet är inte bara viktigt 10 i klassrumssituationer utan även i informella lärandesituationer som t ex sociala normer och konfliktlösning (Sawyer, 2006). Myndigheten för skolutveckling har på regeringsuppdrag utarbetat material för skolor med lärandeförslag på hur skolor ska arbeta med kultur och estetiskt arbete. Arbete med estetiska gestaltningar och kultur är en del av pedagogernas och skolorna uppdrag enligt läroplanen. Kulturella och estetiska lärandeprocesser kan bidra till en ökad måluppfyllelse för pedagoger och skolor. Med fler och mer varierande lärandesätt ökar också en möjlighet att verkligen skapa en skola för alla. Eleverna får större inflytande över sina egna lärprocesser (Myndigheten för skolutveckling, 2008). Sahlin (2001) uppmärksammar att kreativitet ofta beskrivs utifrån enstaka händelser och uppfinningar eller enstaka personers prestationer. Detta menar han ger upphov till generaliseringsproblem eftersom kreativitet alltid bör ses i sitt sammanhang. För att klassas som kreativ krävs det med andra ord inte uppfinnandet av en helt ny idé eller produkt, utan det viktiga är att man givet förutsättningarna skapar något nytt. Kreativitet kan ses som en speciell form av problemlösning, som innebär att finna en lösning genom att hitta nya metoder och oprövade verktyg. Enligt Barak (2009), är kreativitet förmågan att producera arbete som är både ny (originell, oväntad och fantasifull) och lämplig (nyttig och anpassningsbar). Kreativ arbetskraft finns idag utöver uppenbart kreativa yrken även inom arkitektur, vetenskap, utbildning och multimedia. Att vara mer flexibel i sitt tänkande innebär att låta idéerna flöda och våga pröva sådant som vid en första logisk granskning inte riktigt håller. Det gäller att tänka lateralt (i flera olika riktningar) istället för vertikalt (enkelspårigt), för då frodas verklig kreativitet (Edward de Bono, 1994) Kreativitet är både ett ord och en uppsättning attribut enligt Hope (2010). Alla människor besitter kreativa talanger, även om alla inte är Shakespeare. Kreativitet yttrar sig på olika sätt hos olika människor. Hur stor kreativitet en människa förfogar över varierar. En del kan vara extremt kreativa eller inneha enorm kreativ potential, även om inte denna kreativitet manifesteras i ett särskilt synligt eller hörbart sätt. Kreativitet är att se saker ur nya perspektiv, att skapa nya saker oavsett disciplin. Mänsklig kreativitet är den ultimata ekonomiska resursen. Förmågan att komma med nya idéer och bättre sätt att göra saker som höjer produktiviteten och därmed levnadsstandarden. Kreativitet definieras av fyra faktorer: fantasifullhet, målmedvetenhet, ursprung och värde. Kreativa personer karaktäriseras ofta som avvikande, känsliga, lekfulla, med sinne för humor, risktagande, envisa och själviska. Undervisning för kreativitet syftar ofta till att uppmuntra självständighet, äkthet och öppenhet (Hammersköj 2009). 11 Hammersköj menar att om jag har "lärt mig" att vara kreativ, förstår jag att: 1. Varje enskild sak (vare sig det gäller verklighet, teknik eller konstverk) kan användas för att göra något nytt. 2. Jag, personligen, kan göra något annat och något nytt, och jag kan göra detta hela tiden. 3. För att göra något annat, måste jag koppla och kombinera först i min fantasi, och sedan i ett projekt. 4. Ju mer jag vet och kan göra, ju mer jag kan kombinera, och därmed desto fler nya saker jag kan jag göra. 5. Om jag vill göra nya saker som är meningsfulla eller användbara för andra, måste jag kunna kommunicera med hjälp av olika språk. 6. Ju mer kapacitet jag har med dessa språk, desto mer kreativ kan jag vara, och ju mer kan min kreativitet nå och tjäna andra. 7. Genom ständig övning, kan jag tänka mig att kombinera saker som jag lärt mig. 8. Genom ständig undersökning och praktik, kan jag använda vad jag har tänkt som grund för att skapa arbete eller en produkt av något slag. 9. Genom erfarenhet blir jag mer skicklig att matcha möjligheter 10. Ju mer jag lär mig, desto lättare kan jag hantera komplexitet och problemlösning. 11. Ju större min längtan till fler lösningar och komplexitet är, desto mer kan jag hantera tvetydighet och osäkerhet i produktiva sätt. 12. Ju mer kapabel jag är med alla de saker som nämns ovan, ju mer kunnig är jag i planeringen av arbete jag vill göra. Jag vet att arbetet kan forma sig allt efter som det fortskrider och att det kreativa arbetet i sig avslöjar nya möjligheter och nödvändigheter. 5.1.1. Kreativa test Flera av de artiklar som ingår i detta examensarbete har använt sig av testet TTCT (Torrances test för kreativt tänkande) ett test som mäter kreativitet likt ett IQ-test mäter individers intelligens. TTCT kan användas från förskolan upp till doktorander och anses vara ett användbart screeningsinstrument för att identifiera individers kreativa potential. Testet har fyra delar (http://creativelearning.com hämtat 28/9): flyt: förmågan att producera ett stort antal idéer flexibilitet: förmågan att producera en stor variation av idéer utarbetande: förmågan att utveckla, försköna eller fyll i en idé originalitet: förmågan att producera idéer som är annorlunda En anledning till att inte ha allt för stor tillit till kreativitetstest är att olika människor är olika mycket kreativa olika tider på dygnet. Testresultatet kan också påverkas av vad som för övrigt pågår i livet (Heinrich 2010). Stewart (2007) påpekar att ett högt resultat på ett kreativitetstest inte garanterar att personen är en mycket kreativ person som kommer att använda sin talang i framtiden. 12 Testresultatet identifierar de områden där den kreativa styrkan finns som kan vårdas och utvecklas till full potential. Hon menar att det är möjligt att lära sig att vara kreativ på samma sätt som det är möjligt att lära sig läsning eller matematik. Alla barn kommer inte att lära sig i samma takt, och inte heller blir alla lika duktiga läsare eller matematiker. Det samma gäller kreativitet. 5.1.2 Fantasi och sinnen Det är den kreativa aktiviteten som gör människan till en framtidsinriktad individ som förändrar sin nutid och skapar sin framtid menar Vygotskij (1995). Fantasi är grunden till alla kreativa aktiviteter inom kulturens samtliga områden som möjliggör skapande, såväl konstnärligt som vetenskapligt och tekniskt. Kreativitet är en motor till fantasin och en förutsättning för att nya idéer och uppfinningar skall födas. Han menar att det är genom fantasin som vi tolkar erfarenheter och känslor. Det finns inte någon motsättning mellan fantasi och verklighet utan de hör ihop, ju rikare erfarenhet desto större möjlighet till fantasi. Fantasins alla beståndsdelar är hämtade ifrån individens tidigare erfarenheter. Det som börjar som ett barns fantasi kommer övergå till kreativ problemlösning i konst och vetenskap i vuxen ålder. Allt vi upplever når oss via sinnena och påverkar oss tankemässigt anser Hjort. Hon menar att vi är helt beroende av vilket material som tillförs oss själva för vår utveckling. Hjärnan är beroende av ett ständigt flöde av intryck från alla våra sinnen. Sinnen som inte stimuleras utvecklas inte (Hjort m fl, 2002). Rollo May (1975) anser att fantasi är viktig eftersom motsatsen kan skapa osäkerhet, rädsla och blockeringar, inte minst hos barn med inlärningssvårigheter. Genom lek, fantasi och humor kan dessa låsningar frigöras. I dagens skola gäller det för eleverna att lista ut koden för vad som efterfrågas och sedan fylla i rätt svar anser Magnus Persson & Jan Thavenius (2003). De ifrågasätter att allt är planerat i förväg och att det mesta har en redan en färdig lösning. På detta sätt blir kunskaperna lösryckta ur sitt sammanhang. Däremot, menar de, att skapande verksamhet ger elever frihet och utrymme att utvecklas i sitt eget kunskapande, genom sin kreativitet och fantasi. Fantasi och kreativitet är framträdande drag i meningsskapandet. Genom sina många kombinationsmöjligheter ger språket oss tillfälle att vara kreativa och skapa helt nya sätt att uttrycka oss på (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Den som vill upptäcka nya möjligheter måste vara nyfiken och för sitt inre skapa en ny värld. Denna form av fantasi manifesteras i den yttre världen när du skapat en inre bild genom kreativitet. Förmågan att föreställa sig är utvecklande för eleven (Fuchs 2009). 13 ”Vi måste erkänna som varje människas rätt, rätten att uttrycka sig och rätten att vara delaktig i en kultur. Det är livsnödvändigt för varje människa att få uttrycka sin inre värld och att få delge sina tolkningar av omvärlden.” Adriana Bisquert Santiago, 1982 5.1.3 Mångfald och olikheter Skapande verksamhet ger möjlighet till att se lärandet ur olika perspektiv. Följande berättelse berättas av Doverberg m fl (1995) som tydligt illustrerar detta: Att se något från olika perspektiv Barnen får i uppgift av läraren att rita av sina stövlar. Det visar sig då att de väljer att rita dem på olika sätt – någon uppifrån, någon framifrån, någon från sidan och någon bakifrån. När de tittar på varandras teckningar protesterar plötsligt Hugo och säger: ”Så kan väl inte en stövel se ut, det liknar ju en bräda”. Berit som ritat denna teckning protesterar högljutt och går och hämtar sin stövel för att visa att om man ställer den på ett högt bord och tittar bakifrån ser den faktiskt ut som en brädbit. Alla trängs för att titta och håller med Berit. Läraren frågar då om det är någon mer som har ritat sin stövel bakifrån. Det har Karin gjort, och hon visar stolt upp sin teckning som ser helt annorlunda ut mot Berits. Läraren ber barnen fundera över varför Berits och Karins teckningar ser så olika ut trots att de båda har ritat stöveln bakifrån. Berit säger då: ” Men min stod ju högt uppe på ett bord.” Läraren konstaterar då: ”Tänk så konstigt att samma sak kan se så olika ut beroende på från vilket håll man tittar på den!” Senare på dagen kommer Hugo tillbaka till läraren och säger att hon ska komma och titta på hans borg, som han också tycker ser ut som ett svart hål om man tittar på den uppifrån, precis som något barns stövel tidigare hade gjort. Flera barn blir intresserade när läraren och Hugo samtalar om hans borg. Hon uppmanar honom att berätta för de andra barnen vad det är han har upptäckt. Han demonstrerar och berättar hur det ser ut om han ligger på magen, står upp eller lutar sig över bygget. Flera andra barn går omkring och letar efter saker som de uppfattar som olika beroende på hur de tittar på dem. Några barn fascineras så att de spontant börjar rita av bilar på ett papper på så många sätt de kan komma på. Några flickor bestämmer sig för att göra samma sak med en docka. Uppfinningsrikedomen bland barnen är enorm. De får fram perspektiv som ingen vuxen skulle komma på. När barnen blivit intresserade av att betrakta saker från olika perspektiv tar läraren upp en diskussion om huruvida det bara är föremål som ser olika ut från olika håll eller om man kan tänka olika om samma saker också. Richard säger: ” Jag och min lillebror vill äta godis varje kväll men det får vi inte för mamma, för hon säger att det går hål i tänderna!” Camilla säger: ” Och du, fröken, vill inte att vi cyklar inne i förskolan, men det vill ju egentligen barnen.” 14 Författarna menar att genom att se barnens olikheter som en tillgång kan man som pedagog lära eleverna att lära sig se och uppfatta mångfalden i tillvaron. Att förstå andras perspektiv och möjligheten till utveckling i olikheter är ett av demokratins fundament. 5.1.4 Kreativitet och vetenskap Kreativitet har en stor betydelse för lärande i NO-undervisningen på grund av två viktiga egenskaper. Fantasi hjälper forskare att söka efter nya lösningar på problem genom metaforiskt tänkande (förmåga att länka samman olika element och/eller situationer) samt förmågan att skapa en ny enhet från en bild som kan leda till nya lösningar). Vetenskapligt lärande är inte bara en process av förståelse och memorering, utan kan också ses som en form av undersökande process genom vilken eleverna kan förstå naturen genom att tillämpa givna regler som ofta kräver att studenterna måste se saker ur en ny vinkel (Leung Lam, Yeung, Lam & McNaught 2010). Brainstormingmetoden är en pedagogisk metod som leder till ökad kreativt tänkande enligt Abdullah Mirzaie, Hamidi & Anaraki (2009). Genom observationer och genom att jämföra sina iakttagelser med andras, utvecklas ett klimat för åsiktsfrihet och kritiskt tänkande vilket ökar kreativiteten hos barn. De viktigaste egenskaperna för kreativt lärande är relevans, kontroll av lärprocesser, äganderätt till kunskap och innovation. Genom att använda sig av bildspråk, poesi, fantasi och frågebased undervisning uppmuntrar pedagogen till mer förståelse och integration av naturvetenskaplig kunskap (Cheng 2010). Resultatet av hennes studie visar att eleverna utvecklas positivt genom: Open Inquiry öppnar för nya koncept, hypoteser och kontakt mellan ny och gammal kunskap Kreativt skrivande främjar elevernas fantasi och ger ökad förståelse av naturvetenskap Problemlösning främjar samarbete, acceptans för varandras idéer och divergent tänkande 5.1.5 Pedagogens roll Pedagogens roll är att skapa förutsättningar för utveckling genom att ta fasta på barnets kreativitet och lust att upptäcka och genom att ge barn möjligheter att själva experimentera och göra undersökningar i löst strukturerade situationer (Williams, 2006). Alla människor är kreativa, såväl barn som vuxna (Vygotskij, 1995). Pedagoger bör aktivt stödja eleven till att utveckla sina olika uttrycksförmågor. Barn måste få möjligheter att behärska de olika språken för att utvecklas allsidigt. Pedagogens stora uppgift är att söka efter nya vägar till kunskap menar Uddholm det finns inte några givna mallar. Idéer som fungerade bra vid ett tillfälle kan bli helt fel vid ett annat. Varje möte är unikt därför måste det finnas utrymme för nytänkande (Uddholm, 1993). 15 För att det skall bli meningsfull kunskap för barnen är det både bra och viktigt att pedagoger försöker fånga naturliga vardagssituationer. Att de tar tillfället i akt då barnets intresse och nyfikenhet finns och är som störst. När pedagogen tar tillvara de situationer som uppstår i vardagen och använder dem sker ett lärande i naturliga situationer. Pedagogen bör, menar Barnes, ha en inställning att skapande verksamhet är en metod som man med fördel ämnesintegrerar med de teoretiska ämnena för att skapa ett lustfyllt lärande. Hon/han bör visa på att skapande verksamhet inte bara är något som man gör när det finns tid över. Pedagogen behöver vidga barnens erfarenheter för att kunna skapa en god grund för barnens fortsatta skapandeprocesser. Ju mer barnet blivit berikat av saker det sett, hört, upplevt samt erfarit, desto fruktsammare och betydelsefullare blir dess fantasi. För att vidga barnens tänkande är det bra om pedagogen accepterar deras ibland bisarra idéer så att de utvecklas i sitt skapande. Om eleverna tillåts att skapa fritt och inte hålls strängt styrda av pedagogen blir de mer självständiga och kreativa (Barnes, 1994). Även att använda förebilder är en bra väg till inspiration. Barnen lånar det de har nytta av från andra och som svarar mot deras egna intentioner, av detta skapar de vidare något eget (Lindström, 2002). I samband med detta menar Uddholm (1993) att verksamhetens kvalité i skolan påverkas av att det läggs ner för få resurser på musik, drama, och bild i pedagogutbildningarna. Eftersom estetisk verksamhet har en så stor del i våra liv anser han att det borde ha en given plats i våra utbildningar. Den positiva effekten av ett lekpedagogiskt arbetssätt där pedagogerna har en öppen syn på konst och kultur beskriver Lindqvist, är när pedagogerna blandar olika estetiska uttrycksformer och använder sig av de skapande ämnenas metoder i ett tematiskt arbetssätt. De har då en kunskapssyn som understryker sambanden mellan reproduktion och kreativitet (Lindqvist, 1996). Som pedagog måste man ställa sig frågorna ”Hur ser just jag på kunskap och inlärning? Varför gör jag så här och inte på ett annat sätt? Vilka teorier styr metodiken? Leder mitt agerande till det jag tror och vill att det ska leda?” (Doverberg m fl, 1991) Pedagogens roll är att tillåta eleverna att uttrycka sin vilja och sina behov i förhållande till deras lärande. Pedagogens uppgift är att ge eleverna utrymme till kreativitet och tillhandahålla det material som är nödvändigt för deras skapande (Massey & Burnard 2006). I det beteendevetenskapliga projekt för elever med sociala- och emotionella svårigheter som Massey & Burnard utvärderade använde sig pedagogerna av öppna frågor och mind maps, med gott resultat, för att underlätta elevernas kreativitet och skapande. Frågorna stimulerade elevernas tankar och idéer medan mind maps organiserade deras tankar och idéer. 16 Enligt Hong, Hartzell & Greene (2009) har pedagogers egna personliga åsikter och värdegrund inflytande på hur de strukturerar sin undervisning. Deras studie visar att pedagoger som föredrar uppgifter arbete som kräver kreativitet tenderar att ge instruktioner som ökar kreativt tänkande studenter. Genom att uppmuntra samarbete och skapa en god miljö för kreativitet i klassrummet kan därmed pedagogen främja kreativitet. Det pedagogiska förhållningssättet påverkar instruktionerna men inte nödvändigtvis elevernas kreativitet. Pedagogens utmaning är att både kunna ta tillvara barnens intresse och samtidigt skapa en nyfikenhet, och lust till det som de vill att barnen skall utveckla en förståelse för. För att kunna stödja barns lärande skriver Eva Johansson att det är viktigt att pedagoger sätter sig in och möter barnen i deras livsvärldar, samt att lärandet måste vara målinriktat (Johansson, 2005). Pedagogen behöver ha en klar uppfattning om vad hon/han vill uppnå med sitt arbete. För att hjälpa barnen att frigöra och ta tillvara den skapande och kreativa kraften som finns hos varje enskild, bör pedagogen vara en god inspiratör menar Lindberg (2002). Kreativitet kan utmana normer och ordning i klassrummet. Därför kan det krävas mod för att pedagogen ska våga utmana den rådande normen (Davies 2006). Övning i brain storming, samarbete och problemlösning är exempel på aktiviteter i klassrummet som kan främja kreativitet (Stewart 2007). Hon menar att kreativitet är lika mycket en attityd till livet som det är en särskild förmåga. Hon listar 12 strategier för pedagoger att stödja sina elever till att bli mer kreativa: 1. Fungera som en förebild för kreativitet. 2. Uppmuntra ifrågasättande av antaganden. 3. Tillåt misstag. 4. Uppmuntra klokt risktagande. 5. Skapa kreativa uppgifter och bedömningar. 6. Låt eleverna definiera egna problem. 7. Uppmuntra kreativa idéer och produkter. 8. Tillåt tid att tänka kreativt. 9. Uppmuntra tolerans för tvetydighet. 10. Påpeka att kreativa tänkare undantagslöst möter hinder. 11. Var villig att växa. 12. Inse att kreativa tänkare måste hitta närande miljöer Kreativa människor är många gånger roligare att vara omkring. Dessa är också de som är ansvariga för att ha uppfunnit alla moderna bekvämligheter som vi så ofta tar för givet. Utan dessa individer skulle vi säkerligen leva ett mycket annorlunda och mindre bekvämt liv. Även om det saknas en definition av kreativitet finns det flera sätt att främja kreativitet i klassrummet. Den första och viktigaste av dessa är att utnyttja elevernas starka sidor och ta tillvara deras lärandestilar. Oavsett vilket ämne som undervisas, är det viktigt att känna till 17 de olika elevernas lärstilar för att kunna hjälpa dem att maximera sin kreativa potential (Cheng 2010). Enligt läroplanen är skolan, och därmed pedagogens uppgift, att ge utrymme för olika kunskapsformer: Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Lgr 11 5.1.6 Det kreativa klassrummet I det kreativitetsfrämjande klassrummet kan pedagogen skapa och upprätthålla ett klimat där kreativa tänkare respekteras, nya idéer uppskattas och olikhetstänkande uppmuntras. Pedagogen kan underlätta det kreativa tänkandet hos eleverna genom de uppgifter som erbjuds, uppmuntra förnuftiga risker samt betona elevernas starka sidor och intressen. Med ökad mångfald i klassrummet kan pedagogen främja kreativ problemlösning och idégenerering bland elever. Genom att använda utrymmet kreativt, kan också kreativt lärande inträffa (Hong, Hartzell & Greene 2009). Enligt Warner & Myers (2010) påverkar vår arbetsmiljö vår arbetsförmåga och vårt beteende. Skolledning och pedagoger kan därför underlätta elevers kreativitet och det kreativa tänkandet genom rätt inredning i klassrummet. I sin studie nämner/framför de åtta olika faktorer som är viktiga för främjandet av kreativitet: Ljus (som motverkar att elever blir hyperaktiva och affektbetonade) Färg (som ger hemtrevnad och motverkar institutionskänsla) Dekorationer (som inspirerar) Möbler (som är funktionella) Utrymme (att det finns tillräckligt med utrymme i lokalen) Resurser (att det finns tillräckligt med och rätt resurser) Klasstorlek (lagom många elever i klassrummet) Sensorisk variabel (tillräckligt med syre i lokalen, rätt musik vid rätt tidpunkt, lagom temperatur i klassrummet) Berger (2006) utvärderade projekt där man använt sig av naturen som ett alternativ till klassrummet. Hans resultat visar att naturen gav eleverna en miljö som tillät dem att utveckla färdigheter och expandera erfarenhetsmässigt på ett sätt som inte varit möjligt i inomhusmiljö. De fick möjlighet att utforska frågor som ansvar, kommunikation, samarbete, kreativitet, nyfikenhet och flexibilitet. Att använda sig av naturen som klassrum gav eleverna 18 ökad självkänsla och minskade deras aggressiva beteende. Rädsla och utanförskap förvandlades till omsorg för klasskamrater och tillhörighet. 5.2 Lärande Enligt Nationalencyklopedin (NE) är lärande en synonym till ordet didatik, dvs läran om undervisning och inlärningens teori och praktik. (http://www.ne.se/, hämtat 15/5-11) Det tycks som om de allra flesta menar att inlärning består i att man arbetar på att komma ihåg något man hör eller läser. Oftast ligger nog tankarna på all den inlärning som sker inom ramen för olika former av utbildningsverksamhet närmast till hands. Det gemensamma draget i denna typ av föreställningar om inlärning är att inlärning är att tillgodogöra sig vad någon säger eller skriver om (Marton m fl, 1999). Kunskap är lika med att kunna reproducera, dvs återge vad någon skrivit eller sagt. Denna uppfattning vilar ytterst på föreställningen om minnet som någonting som – när det fungerar som bäst – är en exakt avbildning av det som skulle läras in. Skillnader i kunskaper blir i detta avseende liktydliga med skillnader i överensstämmelse mellan bokens ord och det svar som någon ger på en fråga på motsvarande avsnitt, t ex vid ett prov i skolsammanhang. Kunskap är av antingen eller karaktär, dvs antingen har man kunskap om något eller också så har man det inte. Antingen vet man vad Albaniens huvudstad heter eller så vet man det inte (Marton m fl, 1999). Många lägger numera en kognitiv förståelse till grund för lärande, inte minst sedan Piagets teori också har börjat betraktas som inlärningsteori. Man talar hellre om att förvärva kunskap, kopplat till begreppet bildning. Senare har lärandet definierats som en relativt permanent förändring i kapaciteten att utföra något som man tillägnat sig genom erfarenheter. Därmed har förståelsen av lärande i större utsträckning knutits till hela individen, även om det fortfarande måste finnas en förankring i utförande/beteende. Lärande är processen varigenom kunskap genereras (Lillemyr 2002). Utifrån alla erfarenheter barn gör skapar de uppfattningar som i sin tur ligger till grund för hur de tolkar och förstår nya erfarenheter. Det fundamentala i lärandesammanhang är den uppfattning barn har. Lärandets grund är med andra ord barnets uppfattning, eftersom barnet lär sig mot bakgrund av sina uppfattningar. I pedagogiska situationer har det visat sig att de uppfattningar som vuxna studenter har om vad lärande är, har betydelse för hur de går tillväga i en lärandesituation. Det framkom att de studenter som såg kunskap som en mängd fakta som skulle läras in inriktade sin uppmärksamhet på att försöka komma ihåg texten. De studenter som däremot såg kunskap som en fråga om att begripa sin omvärld riktade sin uppmärksamhet mot verkligheten bortom texten, dvs mot det fenomen som representerades i texten. Som en konsekvens av att studenterna riktade sin uppmärksamhet på olika sätt vid lärandesituationen, kom de också att lära sig olika saker. Studenternas uppfattningar om vad det hela gick ut på fick med andra ord följder för vad de faktiskt lärde sig (Säljö 1982). 19 Det har också visat sig att barns förståelse av och antagande om varför man ska lära sig har betydelse för vad de faktiskt lär sig (Francis 1982). Den engelska psykologiprofessorn Hazel Francis följde en grupp barn under deras tre första skolår med avsikt att ta reda på hur de uppfattar läsningens funktion. Hon pratade med barnen samt observerade hur de faktiskt gick tillväga i lärandesammanhang för att se om det fanns något samband mellan deras föreställningar och vad de faktiskt lärde sig. Hon fann då att barn tänkte och agerade på tre olika sätt i lärandesituationer med avseende på läsning. En grupp kallar hon skickliga läsare (the skilled readers). Dessa barn ger uttryck för att de har förstått idén med att lära sig läsa och skriva. De ser en nytta och funktion av skrivandet och läsandet för egen del. Vid observationerna ser hon också att dessa barn lär sig läsa mycket snart. Den andra gruppen benämner hon långsamma läsare (the slow readers). Dessa barn relaterar läsning och skrivning till skolans värld, dvs de lär sig läsa och skriva för att de måste det i skolan. Dessa barn lärde sig också läsa, men det tog betydligt längre tid än för den första gruppen. Den tredje gruppen barn, senareläsare (the late beginners) har efter tre år i skolan stora läsoch skrivproblem. De har endast lärt sig kopiera bokstäver, men har ingen förståelse för varför man ska lära sig läsa och skriva. Man kan i Francis undersökning tydligt se att det finns en skillnad mellan de barn som ser meningen med att lära sig läsa och barn som inte ser denna. Vidare visar det sig att de olika gruppernas förståelse av läsningens funktion påverkar vad de faktiskt lär sig. Doverborg (1987) fann i sin studie bland förskolebarn liknande uppfattningar, men då var frågan varför man ska kunna räkna. Det fanns barn som direkt såg att de hade nytta av att kunna räkna pengar så att de kunde gå och handla eller räkna godis så att storebror inte luras. Den andra gruppen barn uppfattade att räkning hörde skolan till, dvs det är något man bara gör där. En del av dessa barn sa att det är bra att kunna räkna då man får läxor i skolan eller att i skolan blir det svårt om man inte kan räkna. En tredje grupp barn hade ingen idé alls om varför det var bra att kunna räkna. Det var i denna undersökning också klart att barnens föreställningar om vad räkning gick ut på påverkade deras möjligheter att lösa enkla matematiska problem. För att barn lättare skall kunna ta till sig kunskap behöver de en meningsfullhet med variation i sitt lärande. Lindö anser att det som ger barn en möjlighet att utveckla en god kommunikativ kompetens och som stödjer barn i att samspela med andra är att de får använda språket som redskap i sitt lärande. För att inlärning skall ske på bästa sätt behöver barn en meningsfullhet i sitt lärande. Hon har ett holistiskt synsätt som innebär en helhetssyn på lärande som gäller för både yngre och äldre barn. Viktiga faktorer som hon belyser för lärande är tilltro till varje individs förmåga och vilja att lära, skapa autentiska och meningsfulla situationer för lärande, utgå från ungas erfarenheter, upplevelser och intressen samt bejaka mångfalden – barn har många olika språk och sätt att lära. Hon menar att pedagogen behöver se till den lärandes perspektiv (Lindö, 2002). 20 Enligt läroplanen är möjligheten att utveckla kommunikationsförmågan viktig för lärande: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Lgr 11 5.2.1 The Dunn & Dunns Learning Style Model Den i särklass mest kända lärstilsmodell, samt mest forskade på, är Dunn & Dunn. Professor Rita Dunn, St Johns University, New York och hennes make professor Kenneth Dunn, Queens College, New York har identifierat 21 olika stildrag, grupperade i fem olika kategorier (Boström, 1997). Tabell 3. The Dunn & Dunns Learning Style Model Miljömässiga faktorer – där ljud, ljus, temperatur och möbler påverkar inlärning. Emotionella faktorer – motivation hos eleven, anpassning till arbetet, uthållighet och struktur samt förmåga att ta ansvar. 21 Sociala faktorer – jobbar bäst ensam, i par, grupp, team, med en auktoritet eller med variation. Fysiska faktorer – vilka sinnen som används för att ta emot information (auditiv, visuell, taktil eller kinestetisk). Matintag och rörelse påverkar liksom vilken tid det är på dygnet. Psykologiska faktorer – informationsbearbetning – om individen är holistisk eller analytiker. Är tankestilen impulsiv eller reflekterande 5.2.2 Lärande och lek Ole Fredrik Lillemyr betraktar barns upplevelse av lek som en ”brobyggare” mellan lek och lärande. Upplevelsen skapar grunden för en aktiv, personlig och meningsfylld erfarenhet genom att skapa större engagemang i lärandet och anknyta mer till fantasi och kreativitet, vidgas perspektivet för tillägnan av kunskap. En anledning är att pedagoger, föräldrar och andra vuxna som har tillfälle att observera barns lek lär sig mycket om barn och om det unika aktivitetsfält som leken representerar för dem. Man ser att leken har ett egenvärde och att den utgör en viktig del av barnkulturen. Ett annat skäl till att lek är viktig för den pedagogiska verksamheten är att man kan se att barn gör erfarenheter i leken, utforskar, prövar och använder fantasin på ett sådant sätt att de lär känna sig själva och utvecklar självtillit. De får också erfarenheter av att klara av utmaningar och får färdigheter i att kommunicera och förhålla sig till andra. Dessutom får de unika ögonblicksupplevelser. Barn upplever och lär sig en mängd saker genom leken. Samtidigt som den utgör en arena för socialisation förbereder den barnen för utveckling och socialisation (Lillemyr 2002). Myndigheten för skolutveckling (2007) påpekar att i leken får elever möjlighet att pröva olika roller, acceptera vissa normer, men också utforma och utforska nya. När man iakttar barn som leker tillsammans kan man inte undgå att lägga märke till hur de hjälper varandra samt lär av varandra i olika situationer (Williams, 2006). Enligt läroplanen är leken viktig för tillägnandet av kunskap: Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Lgr 11 5.2.3 Att lära i sampel med andra – ett sociokulturellt förhållningssätt Barn utvecklar bäst sitt lärande och sina språkliga begrepp i ett naturligt sammanhang, i samspel och dialog med andra i en varm och öppen samvaro menar Doverborg & Pramling (1995). Även Säljö menar att grundtanken i ett sociokulturellt perspektiv är att kommunikation och interaktion människor emellan är av avgörande betydelse. Han menar att lärande sker genom interaktion 22 människor emellan – att det är i samspel med andra som kunskapen utvecklas och blir till en del av varje individ och dess tänkande (Säljö, 2000). Vygotskij anser att känsla, tanke och förnuft hör ihop i ett sociokulturellt sammanhang. Ur ett sociokulturellt perspektiv låter man barnen samspela i grupp för att ta tillvara deras olikheter och olika sätt att tänka. Därför bör man se barnens olikheter som en resurs och ta tillvara på mångfalden i gruppen, genom variationen påvisas ett lärande ur fler perspektiv. Om alla barn hade tänkt likadant skulle ingen utveckling ske. (Vygotskij, 1995). Lindö (2002) anser att barns utveckling sker i mötet mellan elevernas erfarenhetsvärld samt deras omvärld när de får verbalisera och utveckla sina tankar. Hon menar att lärandet är en skapande process där eleven möter sin omvärld. Skolan av igår har kännetecknats av ensidighet, där man har övat på en sak i sänder anser Marton. Han menar att eleverna i skolan av i morgon måste få möta variation i undervisningen, att eleverna skall bli medvetna om att företeelser kan förstås på många olika sätt. Om läraren påvisar elevernas olika sätt att tänka och resonera kan det bli en källa till en rikare förståelse (Marton, 2002). Doverberg och Pramling framhåller också vikten av att stimulera barns alla olika sätt att kommunicera. De menar att barn har potential för att utveckla en mångfald i sitt sätt att kommunicera med omgivningen, men att barn inte ges tillräckliga möjligheter för att utveckla sina förmågor i förskola och skola (Doverberg & Pramling, 1995). En aspekt som framhålls är att kamratsamverkan utvecklar sociala färdigheter hos barnen, dvs man lär sig att samarbeta genom att samarbeta. Barn förbättrar på så sätt sin kommunikationsförmåga. Vissa sociala färdigheter ligger i att lära sig såväl att lyssna som att uttrycka sina tankar. Ytterligare en aspekt av de sociala färdigheterna som utvecklas genom samverkan är att man tydligare lär sig inse andra personers perspektiv, vilket är en viktig förutsättning för samarbete och problemlösning (Doverborg m fl 1991). Att utveckla sociala färdigheter av dessa slag ses också som en förutsättning för att fungera efter demokratiska ideal. Upplevelsen av kamratkommunikation kan hjälpa barn att hantera sociala processer, som deltagande och argumentation samt kognitiva processer, som samtycke och kritik. En annan aspekt som talar för en utvidgning av kamratsamverkan i pedagogiska sammanhang är den kognitiva förtjänsten som ligger i att man får möjlighet att omvärdera sina egna uppfattningar(Piaget 1965). Genom ömsesidig feedback och åsiktsutbyte motiverar kamrater varandra till att överge missuppfattningar och söka efter bättre lösningar. Ytterligare en aspekt av kamratsamverkans effekter på den kognitiva förmågan ligger i att man blir ”med-konstruktör”, dvs man hjälps åt att hitta lösningar och göra upp planer. Samarbete mellan kamrater ger förutsättningar för lärande och kan uppmuntra till kreativt tänkande. Vygotsky (1972) menar att barn introduceras till andra tankemönster när de samarbetar, eftersom dialogen är ett utbyte av idéer. Gruppsituationer fostrar frågande och kritiskt tänkande elever. När en individ måste förklara, utveckla eller definiera sin egen 23 position i förhållande till andras förändras troligen tänkandet mer än när man sitter ensam och tar emot information eller funderar. Lindqvist skriver att Vygotskij anser att dialog och meningsfullhet är centrala begrepp för kunskapsprocessen. Han menar att språk och handling är sammanflätade i varandra, vår kontakt med omvärlden sker alltid via en dialog med en annan människa. Språket är vårt redskap att tolka världen (Lindqvist, 1996). Barn både påverkar och påverkas från och i sin omgivning skriver Carlsen & Samuelsen. I samspel med andra får barn intryck och ger uttryck, såväl bildmässigt och musikaliskt som rörelsemässigt (Carlsen & Samuelsen, 1991). ”Jag ser hur den självtillit som barnen förstärker när vi arbetat med facitfria ämnen, gör det lättare för dem att med självförtroende och medvetenhet om sin egen duglighet tillgodogöra sig kunskapsämnena. Den sociala träning som är ett av syftena med mina arbetssätt, visar sig resultera i god samarbetsförmåga och respekt för andra människors sätt att vara och tänka, vilket i sin tur ger en god mobbningsförebyggande effekt.” Brita Grundstam Thurin, 1996 5.2.4 Ämnesöverskridande I det fria skapandet finns inget rätt eller fel utan skapande skall vara undersökande, forskande och lekfullt. Det är arbetsprocessen som är viktigare än själva resultatet. UnanderSherin menar att det är stora likheter i arbetsprocesserna när man komponerar dans, musik, text eller bild. Innehåll och form påverkar varandra och det ena betonar och lyfter fram det andra. De är i interaktion med varandra. När arbetsmetoder från olika läroämnen får samverka kan eleven nå en fördjupning i sitt lärande (Unander-Sherin, 2002). Om man låter teoretiska och praktiska ämnen samverka med varandra i undervisningen menar Lindberg (2002) att ämnena kompletterar varandra. Hon tror att det skulle leda till att eleverna skulle både må och prestera bättre i skolan. 5.2.5 Modell för multipla intelligenser Howard Gardner (1983) har tagit fram en modell för multipla intelligenser. Modellen saknar förvisso empiriskt underlag men kan anses intressant då han breddar perspektivet på intelligensbegreppet och kan ses som en god ”metafor”. Gardner menar att det finns sju typer av intelligens: 1. Verbal-lingvistisk intelligens Förmåga att tänka med ord, använda språket och bearbeta språklig information. Vanliga yrken: poeter, författare, journalister och goda talare. 2. Logisk-matematisk intelligens Reflektera över logiska påståenden, behärska om-så och orsak-verkan samt utföra komplexa matematiska operationer. Vanliga yrken: vetenskapsmän, matematiker och fysiker. 24 3. Taktil-kinestetisk intelligens Förmåga att handskas med föremål, fysisk fingertoppskänsla, behärska kroppsrörelser, känsla för timing samt etablera samverkan mellan kropp och själ. Vanliga yrken: dansare, idrottsmän och kirurger. 4. Visuell-spatial intelligens Tänka tredimensionellt, tänka i bilder samt uttrycka sig grafiskt och konstnärligt. Vanliga yrken: bildkonstnärer, formgivare och arkitekter. 5. Musikalisk intelligens Urskilja tonhöjd, rytm och klangfärg samt minnas och själv skapa melodier. Vanliga yrken: musiker, sångare, dirigenter och kompositörer. 6. Intrapersonell intelligens Förmågan att känna och förstå sig själv, sina tankar och känslor. Vanliga yrken: psykologer och terapeuter. 7. Interpersonell intelligens Förstå andra, effektivt kunna samspela och lösa problem genom samarbete samt kommunicera verbalt och ickeverbalt. Vanliga yrken: skådespelare, politiker och lärare. 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Nackdelen med denna typ av litteraturstudie är först och främst svårigheten med att dra generella slutsatser om så komplexa och mångfacetterade ämnesområden som kreativitet och lärande när antalet artiklar är begränsat. Denna begränsning gör att artiklar som kunde bidragit med värdefull information och berikat diskussionen har utelämnats. Att begränsa antalet sökträffar är dock nödvändigt för genomförandet av ett examensarbete av denna omfattning. Vidare är varken mina frågeställningar eller mitt syfte tillräckligt snävt för att kunna göra anspråk på generaliserbarhet. 6.2 Resultatdiskussion Det övergripande syftet med denna litteraturstudie var att ge ökad förståelse för kreativitetens betydelse för lärande. I arbetet har jag utgått från frågeställningarna: Vilken syn har forskare på kreativitet respektive lärande? Vilka faktorer påverkar kreativiteten respektive lärande enligt dem? Vilka uppfattningar har de kring möjliga konsekvenser av kreativt lärande? Med detta arbete har jag kommit fram till att skapande verksamhet rymmer många olika möjligheter till lärande, där eleverna kan finna sin personliga arbetsmetod utifrån sin 25 individuella förmåga. Länge har det lagts stor vikt på de teoretiska ämnena i skolan och de estetiska ämnena har kommit i skymundan. Forskningen i denna studie visar en förstärkt bild av hur viktigt det är att ämnesintegrera undervisningen i skolan. Enligt läroplanen ska eleverna få uppleva olika uttryck för kunskaper: Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Lgr 11 För att främja elevernas kreativitet behövs engagerade och inspirerande pedagoger. Det är viktigt att skolan skapar situationer där lustfyllt lärande finns som en drivkraft för elevernas lärande. Pedagogen bör beakta att alla elever inte kan känna skapandelust samtidigt, utan måste försöka att ta tillvara den enskildes behov och intresse för att undervisningen skall upplevas meningsfull. När elever inte berörs eller känner sig engagerade i undervisningen infinner sig ingen lust till lärande, allt blir ointressant och eleverna oengagerade. De estetiska ämnena är en möjlighet som kan bygga broar till större förståelse av de teoretiska ämnena. Skapande verksamhet kan göra det lättare för elever att orka med de teoretiska ämnena. Vi lever i ett föränderligt samhälle där kunskapsbegreppet har förändrats. Framtidens samhälle behöver handlingskraftiga människor som kan lösa problem, vara flexibla och tänka kreativt. Lärandet är idag en livslång process. För att elever skall behålla motivationen för lärandet behöver det vara lustfyllt och inspirerande. Kreativt tänkande individer är vad som eftertraktas. 6.2.1 Vilken syn har forskare på kreativitet respektive lärande? Forskarna i denna studie hänvisar inte endast till de estetiska ämnena när de redogör för kreativitet. De redogör även för problemlösning (Sahlin, 2001 och Leung Lam, Yeung, Lam & McNaught 2010), kreativt tänkande (Cropley 1999) och om att låta idéer flöda (de Bono 1994). Kreativitet handlar för dem om att se saker ur nya perspektiv (Hope 2010) samt att producera originella, oväntade och fantasifulla lösningar (Barak 2009). Kreativitet är också en förutsättning för att nya idéer och uppfinningar ska födas (Vygotskij 1995). Vi föds med olika kreativa förutsättningar men det går att förvalta, bygga upp och inspirera individen till att öka kreativiteten hos individen, gruppen och institutionen. Samtidigt arbetar forskare med att mäta kreativitet inte olikt hur man mäter intelligens. Man vill ta reda på hur mycket kreativitet som individen besitter. Om vi har olika intelligens beroende på vår genuppsättning skulle också kreativitet kunna vara likadant beskaffat. Mångfalden och olikheterna i skolan kan vara en tillgång om vi inte gör dem till problem. Om de unika sidorna hos eleverna får vara en tillgång kommer deras potential lättare att uppfyllas vilket också kommer att gynna skolan i sin helhet. En viktig del av uppväxten sker i 26 skolan och om kreativiteten stimuleras så kan det bidra till att eleverna blir mer kreativa som vuxna. 6.2.2 Vilka faktorer påverkar kreativiteten respektive lärande enligt dem? I denna litteraturstudie har jag kommit fram till att de viktigaste faktorerna som påverkar elevers kreativitet är: Pedagoger som ger utrymme för kreativitet, tillvaratar elevers intressen och skapar förutsättningar för ett kreativt lärande Stimulering av sinnen Lek Fantasi Kreativitetsfrämjande klassrum Den viktigaste faktorn för lärande är inte hur eleverna lär, utan att eleverna ser meningsfullheten i att lära (Myndigheten för skolutveckling 2007). Ett flertal fallstudier i denna litteraturstudie antyder att kreativa metoder främjar lärande för elever med inlärningssvårigheter Kreativitet är ett sätt att låta dem hitta sig själva, sitt sätt att uttrycka sig på och att låta dem utveckla sina begåvningar. 6.2.3 Vilka uppfattningar har de kring möjliga konsekvenser av kreativt lärande? Kreativitet kan hjälpa eleverna att pröva sig fram till egna lösningar och idéer utan att det finns ett rätt eller fel. Kreativt lärande gör eleverna mer aktiva enligt Warner & Myers (2010). Att ta ansvar för sitt eget lärande gör eleverna mer motiverade och engagerade (Massey & Burnard 2006). Andra vinster av kreativt lärande enligt Jeffrey (2008) är: Mer engagerade elever Eleverna får utlopp för sina känslor Eleverna överkommer blyghet Möjlighet att reflektera över sig själv och andra Känsla av meningsfullhet Känsla av att åstadkomma något Tillhörighet Elever som är mer kreativa i allmänhet är även ofta högpresterande (Leung Lam, Yeung, Lam & McNaught 2010). Resultatet av deras studie visar att både IQ och kreativitet hade inverkan på elevernas studieresultat. Kreativa tänkare genererar inte bara nya idéer utan visar även kreativ problemlösning inom områden som till exempel matematik, försäljning, förvaltning och socialt ledarskap. Samarbete i grupp ger fler perspektiv på olika problem som eleverna ställs inför (Hong, Hartzell & Greene 2009). 27 Elever studerar bättre när de får möjlighet att uttrycka sina känslor och släppa känslomässiga spänningar. Kreativa aktiviteter stödjer denna process eftersom det ofta är lättare att använda bilder än att bara prata om smärtsamma känslor och erfarenheter. Kreativa aktiviteter ökar även barns sociala samspel (Adu-Agyem, Enti & Peligah 2009). Resultatet av Burnard m fl (2006) studie visar att den kreativa processen medför ett positivt risktagande och innovation. Skapande verksamhet ger möjlighet till att se lärandet ur olika perspektiv och främjar därmed mångfald i tillvaron (Doverberg m fl 1995). 7. Slutsats Min slutsats är att kreativitet definieras relativt lika av filosofer, forskare och tongivande pedagoger såväl som i uppslagsverk, dvs skapande, nydanande, initiativrik och produktiv. Innebörden av vad som menas med dessa fyra ord är dock öppen för tolkning. Kreativitet kallas förmågan att lösa problem med nya metoder eller att skapa nya produkter. Att vara kreativ innebär att man har förmågan att hitta på saker, använda sin fantasi och göra något oväntat med den. Det kan handla om allt från uppfinningar, hantverk, konst, musik och reklam till mat och undervisning. En kreativ person har en förmåga att finna nya vägar när det behövs – och ibland när det egentligen inte behövs. Flera av artiklarna beskrev studier av kreativitet som metod i NO-undervisning. Min egen erfarenhet är att kreativitet med stor fördel även kan användas i andra ämnen. Här är ett exempel ur verkligheten där en kurskamrat berättade om sina erfarenheter av att använda kreativitet i svenskundervisning: Läraren bad eleverna sätta sig i en ring i klassrummet och blunda. Därefter fick varje elev stoppa ned sin hand i en ”sagopåse” och plocka upp ett föremål var. Påsen innehåll knappar i olika storlekar och färger. Medan eleverna fortfarande blundade fick de känna på sin knapp. Sedan bad läraren att eleverna skulle ge sin knapp till den som satt på vänster sida. Varje elev fick nu en ny knapp att känna på. Uppmaningen upprepades och ytterligare en ny knapp hamnade i varje elevs hand. Proceduren skulle nu upprepas till dess den ursprungliga knappen åter kommit tillbaka till sin rättmätiga ägare. Nu fick eleverna öppna ögonen och se på sin knapp. Eleverna uppmuntrades att fantisera om vilket klädesplagg knappen suttit på. Vem var ägaren till detta klädesplagg? Nästa uppgift var att måla klädesplagget och därefter i grupper om tre berätta om personen som burit detta plagg. När detta var klart fick eleverna i uppgift att skriva en berättelse om denna person. Jag ser fram emot att kreativiteten får en större plats i skolan och att pedagoger ser möjligheter som kan höja elevers motivation för lärande samt hjälpa till att öka elevernas självförtroende och självkännedom. Genom att bli sedd i flera uttrycksformer ges elever 28 större möjlighet till god självkänsla. De estetiska uttrycksformerna ger undervisningen ett helhetsperspektiv som är viktiga för ett livslångt lärande. Min förhoppning med denna litteraturstudie är att den ska kunna fungera som en inspirationskälla och underlag för nya studier inom ämnesområdet. Varje avsnitt i sig kan vara ett ämne för fortsatt forskning. 29 Litteraturförteckning Abdullah Mirzaie Rasol, Hamidi Farideh & Anaraki Ashraf, A study on the Effect of Science Activities on Fostering Creativity in Preschool Children, Journal of Turkish Science Education, Volume 6, Issue 3, december (2009) Adu-Agyem, Enti & Peligah, Enhancing children’s learning: the art perspective, International Journal of Education through Art Volume 5 Numbers 2 and 3, 2009 Arfwedson Gerd (1994) Hur och när lär sig elever? En kritisk kommenterad sammanfattning av kognitiva teorier kring elevers inlärning. Stockholm: Didactica 2, HLS Förlag. Barnes, Rob (1994). Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur. Berger Ronen, Using contact with nature, creativity and rituals as a therapeutic medium with children with learning difficulties: a case study, Emotinal and Behavioural Difficulties, Vol 11, No 2, June 2006 Bergman Daniel, Why Do We Have to Learn This?, Teaching Goals Beyond Content, The Clearing House, Vol 83, 2010 Bisquert Santiago Adriana (1982) Bild och form – Om barns utveckling genom fritt skapande. Kristanstad: Raben & Sjögren. de Bono Edward (1994) Verklig kreativitet. Jönköping: Brain Books. Boström L. (1997). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books Brinkmann & Tanggaard, Toward an Epistemology of the Hand, Stud Philos Educ, 2010 Burnard Pamela, Craft Anna, Cremin Teresa, Duffy Bernadette, Hanson Ruth, Keene Jean, Haynes Lindsay & Burns Dawn, Documenting ‘possibility thinking’: a journey of collaborative enquiry, International Journal of Early Years Education, Vol. 14, No. 3, October 2006 Carlsen, Kari & Samuelsen, Arne Marius (1991) Intryck och uttryck. Stockholm: Runa Förlag Cheng M. Y. Vivian, Teaching creative thinking in regular science lessons: Potential and obstacles of three different approaches in an Asian context, Asian-Pacific on Science Learning and Teaching, Volume 11, Issue 1, Juni 2010 Claus Sture (1998) Det kreativa mötet. Jönköping: Brain Books. Cropley Arthur (1999) Creativity in education & learning: a guide for teachers and educators. London: RoutledgeFalmer. Cuncliffe Leslie, A case study of an extra-curricular school activity designed to promote creativity, International Journal of Education through Art, Volume 4, nr 1, 2008 30 Davies Trevor, Creative teaching and learning in Europe: promoting a new paradigm, The Curriculum Journal, Vol 17, No 1, Mars 2006 Deakin Crick Ruth, McCombs Barbara, Haddon Alice, Broadfoot Patricia & Tew Marilyn, The ecology of learning: factors contributing to learner-centred classroom cultures, Research Papers in Education, Vol. 22, No. 3, September 2007 Doverborg, Pramling och Qvarsell (1991) Inlärning och Utveckling - Barnet, förskolan och skolan. Stockholm Almqvist & Wiksell Förlag Doverborg & Pramling (1995) Mångfaldens pedagogiska möjligheter: ett sätt att utveckla barns förmåga att förstå sin omvärld. Stockholm: Liber utbildning Eckhoff Angela & Urbach Jennifer, Understanding Imaginative Thinking During Childhood: Sociocultural Conceptions of Creativity and Imaginative Thought, Early Childhood Education Journal, 2008 Egidius Henry, Pedagogiska utvecklingslinjer, nr 8 i serien pedagogisk orientering och debatt, utgiven av Institutionen för pedagogik, Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, 1982 Forsberg & Wengström (2008) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Francis Hazel (1982) Language in Childhood: Form and Function in Language Learning. London: Paul Elek. Friberg Febe (2006) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Fuchs Holzer Madeleine, The arts and elementary education: shifting the paradigm, Teachers and Teaching: theory and practice, Vol 15, No 3, Juni 2009 Gardner Howard (1983) Frames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences. New York: Basic Books. Geer Hammershöj Lars, Creativity as a Question of Bildung, Journal of Philosophy of Education, Vol 43, No 4, 2009 Gothia Brita Grundstam Thurin (1996) Låt lusten leva! bild-musik-fantasi i skola och förskola. Stockholm: Förlagshuset Henrich Eric J., Thinking Outside the Box: promoting Student Creativity, The International Journal of Learning, Volume 17, nr 5, 2010 Hjort, Madeleine, Unander-Scharin, Åsa, Wiklund, Christer & Åkman, Lennart (2002). Kilskrift om konstarter och matematiklärandet, En antologi. Stockholm: Carlssons. 31 Hoff Erika, The Specificity of Environmental Influence: Socioeconomic Status Affects Early Vocabulary Development Via Maternal Speech, Child Development, Volume 74, Number 5, Sep/Oct 2003 Hong Eunsook, Hartzell Stephanie A. & Greene Mary T., Fostering Creativity in the Classroom: Effects of Teacher´s Epistemological Beliefs, Motivation and Goal Orientation, Journal of Creative Behavior, Vol 43, No 3, 2009 Hope Samuel, Creativity, Content and Policy, Arts Education Policy Review 2010 Jeffrey Bob, Creative learning identities, Education 3-13, vol 36, No 5, Augusti 2008 Kaye Peggy (1994) Inlärningslekar. Jönköping: Brain Books. Kroksmark Thomas(1989) Didaktiska strövtåg Didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik. Göteborg: Daidlos. Landquist John (1969) Pedagogikens historia. Lund: Gleerups. Leung Lam Shun, Yeung Antony, Lam Paul & McNaught, Creativity and Science Learning in a Science Enrichment Programme in Hong Kong, The International Journal of Learning, Volume 17, No 2, 2010 Lillemyr Ole Fredrik (2002) Lek-upplevelse-lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. Lindström Lars (2002) ”Produkt- och processvärdering i skapande verksamhet”, Att bedöma eller döma, tio artiklar om bedömning och betygsättning. Stockholm: Elanders Gotab Lindqvist Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur Lindö Rigmor (2002) Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur Marton Ference Hounsell Dai & Entwistle Noel (1992) Hur vi lär. Kristanstad: Raben & Sjögren Massey Alexandra & Burnard Sonia, Here´s one I made earlier! A qualitative report on creativity in a residential primary school for children with social, emotional and behavioural difficulties, Emotional and Behouvioural Difficulties, Vol 11, No 2, Juni 2006 May Rollo (1975) Modet att skapa. Stockholm: Natur och Kultur. Nobel Agnes (1984) Hur får kunskap liv? Om konst och eget skapande i undervisning. Stockholm: Liber Förlag. Patel & Tebelius (1987) Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Persson Magnus & Thavenius Jan (2003) Skolan och den radikala estetiken, Rapporter om utbildning, nr 1/2003. 32 Piaget Jean (1965) The Moral Judgement of the Child. Glencoe, Illinois: The Free Press Pomerantz Anne & Bell Nancy D., Learning to Play, Playing to Learn: FL Learners as Multicompetent Language Users, Applied Linguistics, Vol 28, No 4, 2007 Reichelt Melinda, Learning Content in Another Context: English-Language Writing Instruction in Germany, Issues in Writing, Vol 18, No 1, 2009 Sahlin Nils-Eric (2001) Kreativitetens filosofi. Nora: Bokförlaget Nya Doxa Sandström Carl Ivar (1989) Utbildningens idéhistoria – Om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och utlandet. Helsingborg: Svensk Facklitteratur Sawyer Lena (2006) Utbildningens dilemma: Demokratiska ideal och andrafierande praxis. SOU 2006:40 Simmons Robin & Thompson Ron, Creativity and performativity: the case of further education, British Educational Research Journal, Vol 34, No 5, Oktober 2008 Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes Stensmo Christer (2007) Pedagogisk Filosofi. Lund: Studentlitteratur. Stewart Paula J., No Creative Child Left Behind: Using the Torrance Test of Creative Thinking to Identify and Encourage Middle School Learners, The International Journal of Learning, Vol 14, No 1, 2007 Su Ya-Hui, Idea creation: the need to develop creativity in lifelong learning practices, Interational Journal of lifelong Education, vol 28, No 6, nov/dec 2009 Säljö Roger (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Tham Amelie, Myndigheten för skolutveckling (2008) Den andra möjligheten – estetik och kultur i skolans lärande. Stockholm: Liber distribution. Uddholm, Mats (1993) Pedagogen och den musikaliska människan. Mölndal: Lutfisken Unander-Scharin, Åsa (2002) Dans – koder och byggstenar. Stockholm: Carlssons Warner Scott A. & Myers Kerri L., The Creative Classroom: The role of Space and Place Toward Facilitating Creativity, The technology teacher, dec/jan 2010 Weissenrieder Elisabeth (2008) Skapandets kraft för kunskap och utveckling. Vällingby: Runa förlag. 33 Whitehurst Teresa & Howells Amy, When something is different people fear it’: children’s perceptions of an arts-based inclusion project, Support for Learning, Vol 21, Nr 1, 2006 Williams Pia (2006) När barn lär av varandra – samlärande i praktiken. Stockholm: Liber Vygotskij Lev (1995) Fantasi och kreativitet. Göteborg: Daidlos. 34