En testikel istället för två, hur påverkas
sexualiteten då?
En litteraturstudie.
Having one testicle instead of two, how does that affect the sexuality?
A literature rewiew.
Malin Karlsson
Cathrin Myhrman
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Handledare: Christina Sällström
Examinerande lärare: Maria Larsson
Inlämningsdatum: 2016-11-04
Sammanfattning
Titel:
En testikel istället för två, påverkas sexualiteten då?
Fakultet:
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne:
Omvårdnad
Kurs:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Malin Karlsson och Cathrin Myhrman
Handledare: Christina Sällström
Sidor:
29
Nyckelord: Testikelcancer, Konsekvenser, Sexualitet
Introduktion: Testikelcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland yngre män, i
Sverige insjuknar omkring en man om dagen. Cancer är en sjukdom som påverkar såväl
den fysiska som den mentala och sexuella hälsan där sexualiteten är en del av den
sexuella hälsan och en central del av livet.
Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa konsekvenserna av testikelcancer för mäns
sexualitet.
Metod: Litteraturstudiens metod har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell.
Datainsamling av resultatets tio vetenskapliga artiklar genomfördes i tre databaser,
Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskats och analyserades vilket
resulterade i fem teman Intimitet och sexuell funktion, Fortplantning,
Kroppsuppfattning, Relationer och Könsidentitet/Maskulinitet.
Resultat: Litteraturstudiens resultat visar på att testikelcancer medför en rad olika
konsekvenser som samtliga påverkar mäns sexualitet. Sexuell dysfunktion, oro för
infertilitet samt förändrad kroppsuppfattning visade sig vara tongivande faktorer.
Slutsats: Att drabbas av testikelcancer får både fysiska och psykiska konsekvenser för
mäns sexualitet.
Innehållsförteckning
Introduktion ............................................................................................................................................ 4
Omvårdnadsteori ................................................................................................................................. 4
Sexualitet ............................................................................................................................................. 4
Sexuell hälsa ........................................................................................................................................ 5
Omvårdnad vid cancer och sexuell hälsa ............................................................................................. 6
Omvårdnad vid testikelcancer ............................................................................................................. 6
Testikelcancer ...................................................................................................................................... 7
Problemformulering ................................................................................................................................ 8
Metod ...................................................................................................................................................... 9
Litteratursökning ................................................................................................................................. 9
Inklusions och exklusionskriterier ......................................................................................................... 10
Tabeller .............................................................................................................................................. 10
Urval .................................................................................................................................................. 12
Databearbetning ................................................................................................................................ 12
Forskningsetiska ställningstaganden ..................................................................................................... 12
Resultat.................................................................................................................................................. 13
Intimitet och sexuell funktion ........................................................................................................ 13
Fortplantning ................................................................................................................................. 14
Kroppsuppfattning ......................................................................................................................... 14
Relationer ...................................................................................................................................... 14
Könsidentitet – maskulinitet .......................................................................................................... 15
Diskussion .............................................................................................................................................. 15
Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 15
Metoddiskussion................................................................................................................................ 17
Klinisk betydelse ................................................................................................................................ 18
Förslag till fortsatt forskning .............................................................................................................. 18
Slutsats............................................................................................................................................... 19
Referenslista .......................................................................................................................................... 20
Bilaga: Artikelmatris .............................................................................................................................. 24
Introduktion
Testikelcancer drabbar främst yngre män och förekomsten av sjukdomen är som störst i
Skandinavien (Sandén 2000). Testikelcancer behandlas primärt med orkidektomi vilket innebär
att kirurgiskt avlägsna en testikel (Brown 2003). Att drabbas av cancer påverkar den fysiska,
mentala samt den sexuella hälsan med effekter på både sexualiteten och den sexuella funktionen
(Kotronoulas et al. 2009). Sjuksköterskan spelar en viktig roll i omvårdanden av patienter med
testikelcancer (Viatori 2012) och är också den som enligt Virgina Henderssons teori om de
grundläggande mänskliga behoven den som är bäst lämpad att hjälpa människan att tillgodose
dessa behov då han eller hon inte klarar det själv (Kirkevold 2014).
Omvårdnadsteori
Omvårdnad är enligt Fawcett (1995) vetenskapligt grundad i en metateoretisk grund,
metaparadigm. Ett metaparadigm är en grund för begreppsmodeller, teorier samt för den
kliniska professionen. Inom omvårdnad består metaparadigmet av fyra centrala begrepp:
person, miljö, hälsa och omvårdnad (Fawcett 1995).
Virgina Henderssons teori bygger på att omvårdnad utgår från de grundläggande mänskliga
behoven. Sjuksköterskan är enligt Hendersson ansvarig, samt bäst lämpad, att hjälpa människan
att tillgodose dessa behov då han eller hon inte klarar det på egen hand. Människans
grundläggande behov beskrivs av Hendersson som mat, kärlek, husrum, kläder, uppskattning,
känsla av att vara till nytta, upplevelse av ömsesidig samhörighet samt ömsesidigt beroende av
andra i en mänsklig gemenskap. Faktorer som kan påverka de grundläggande mänskliga
behoven är sociokulturell bakgrund, fysisk och psykisk kraft, vilja och motivation samt ålder.
Behoven är enligt Hendersson allmänmänskliga men beroende på individuella, kulturella, och
sociala bakgrunder kan dessa behov tolkas och tillfredsställas på olika sätt. Hendersson menar
att om patienten ska uppfatta god hälsa, tillfrisknande eller en fridfull död, måste omvårdnaden
utgå från patientens egen upplevelse av sina behov samt hur de ska tillgodoses (Kirkevold
2014). De grundläggande mänskliga behoven kärlek, uppskattning och upplevelse av ömsesidig
samhörighet (Kirkevold 2014) är delar i människans sexualitet (Hulter 2004).
Sexualitet
Sexualitet är enligt World Health Organization (WHO) en central del av livet som upplevs och
uttrycks genom bland annat attityder, värderingar och beteenden som påverkas av många
faktorer, biologiska såväl som ekonomiska och andliga (WHO 2015). Människan påverkas
under hela livet av sin sexualitet och den är en del i utvecklingen av könsidentitet, mognad,
tankar och känslor samt kommunikation. Sexualitetens utveckling kan fortsätta hela livet där
sexuell mognad kan pågå vid såväl 15 som 65- års ålder och mannens sexualitet är kopplat till
hans maskulinitet (Hulter 2004).
Maskulinitet, även synonymt med manlighet, kan definieras som en social konstruktion där det
i olika samhällen finns skillnader i förhållningssättet. Maskuliniteten har en koppling till den
sexuella funktionen och har en betydande roll för upplevelsen av att känna bekräftelse, glädje
och lycka. Förmågan att kunna tillfredsställa sin partner beskrivs som en del i upplevelsen av
att känna stolthet (Hulter 2004).
Sexuell funktion går att definiera som ett neurologiskt samband mellan sensoriska och
motoriska signaler (neuroendokrina systemet) och hjärnans hantering av känslor, tankar och
4
moraliska värderingar. Vid sexuell aktivitet samarbetar hjärnan med könet, där hjärnan styr
lusten och det sexuella intresset. Andra system som också medverkar till den sexuella
funktionen är blodcirkulationen och neuroendokrina systemet (Hulter 2004).
WHO (2006) definierar sexualitet enligt följande:
Sexuality is a central aspect of being human throughout life and encompasses sex,
gender identities and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and
reproduction. Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires,
beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships. While
sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always experienced
or expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological, psychological,
social, economic, political, cultural, ethical, legal, historical, religious and spiritual
factors
(http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/175556/1/9789241564984_eng.pdf?ua=1
).
Sexualiteten och den sexuella funktionen är komponenter bundna till den sexuella hälsan, som
också påverkar både den fysiska och mentala hälsan (Weston et al. 2004).
Sexuell hälsa
En människas sexuella hälsa påverkas av flera faktorer vilket framgår i en studie av Katz och
Dizon (2016) som lyfter hur flera olika komponenter spelar roll för den sexuella hälsan. Enligt
Katz och Dizon (2016) är den sexuella funktionen så väl som biopsykologiska aspekter och
relationer av betydelse för den sexuella hälsan.
I Defining Sexual Health: A Descriptive Overwiew (Weston et al. 2004) definierar Satcher
sexuell hälsa enligt följande:
Sexual health is inextricably bound to both physical and mental health. Just as
physical and mental health problems can contribute to sexual dysfunction and
diseases, those dysfunctions and diseases can contribute to physical and mental
health problems. Sexual health is not limited to the absence of disease or
dysfunction, nor is its important confined to just the reproductive years. It includes
the ability to understand and weigh the risks, responsibilities, outcomes and impacts
of sexual actions and to the practice abstinence when appropriate. It includes
freedom from sexual abuse and discrimination and the ability to integrate their
sexuality into their lives, derive pleasure from it, and to reproduce if they so choose
(Weston et al. 2004).
5
Omvårdnad vid cancer och sexuell hälsa
Cancer är en sjukdom som påverkar både den fysiska och mentala hälsan men också den
sexuella hälsan. Enligt Kotronoulas et al. (2009) har cancern effekt på patientens egen
sexualitet, sexuella funktion och fertilitet samt på hur patienten upplever relationer, familjen
och omgivningen. Enligt Kotronoulas et al. (2009) kan funderingar kring att överleva cancer
överskugga funderingar kring den sexuella hälsan men när den värsta krisen lagt sig finns
behovet hos cancerpatienterna att försöka återgå till sin tidigare livsstil. Alla människor har ett
sexuellt behov, även patienter med svår cancer.
I en studie av Ussher et al. (2015) som genomförts på 274 män och kvinnor undersöktes hur de
upplever att deras sexuella hälsa påverkas efter att de diagnostiserats med cancer. Närmare en
tredje del av deltagarna upplevde att deras sexualitet förändrades genom en fysisk sexuell
dysfunktion och hälften av deltagarna upplevde emotionella konsekvenser som exempelvis
skam över sin förändrade kroppsuppfattning samt minskad maskulinitet och femininitet (Ussher
et al. 2015).
Sexuell dysfunktion omfattar flertalet, individuellt upplevda, sexuella problem. För män
beskrivs sexuell dysfunktion som nedsatt lust, erektil dysfunktion, för tidigt utlösning (prematur
ejakulation) samt fördröjd utlösning (Hulter 2004).
Ussher et al. (2015) fann i sin studie att information om förändrad sexualitet och stöd är viktiga
delar i omvårdnaden av cancerpatienter. En studie av Moore et. al (2013) visar på att det finns
ett stort tomrum i hur sjuksköterskor inom onkologi ska närma sig ämnet sexualitet och bemöta
de tankar och funderingar som patienten har. Här beskriver sjuksköterskorna att det känner sig
obekväma att ta upp de olika ämnena samt att de saknar ingående kunskap om mäns sexualitet.
Även Olsson (2014) menar att sjuksköterskor är väl medvetna om att de borde diskutera ämnet
sexualitet med sina cancerpatienter men brist på kunskap och tveksamheter på hur de ska göra
det hindrar dem.
Ussher et al (2015) beskriver att en medvetenhet om cancerpatienterna patienters förändrade
sexualitet är viktigt för att kunna anpassa omvårdnadsinterventioner där sexuell hälsa bör vara
en komponent i omvården för att främja god livskvalitet. I Nursing Intervetion Classification
(NIC) finns omvårdnadsinterventioner klassificerade utifrån från sex huvuddomäner;
Psyciological: Bascic (1), Pysiological: Complex (2), Behavioural (3), Safety (4), Familiy (5)
och Health system (6) (Thoroddsen 2005). I en studie av Thoroddsen (2005) har användningen
av de olika omvårdnadsinterventionerna undersökts där dokumentation och administrering av
läkemedel visat sig vara de interventioner som i allmänhet används mest. Studien visade också
på att smärthantering, kontroll av vitala parametrar, rapportering och undersökning av
hudkostymen förekom dagligen.
Omvårdnad vid testikelcancer
Bemötande och kommunikation är enligt Moore och Higgins (2005) viktiga delar i
omvårdanden av testikelcancerpatienter. Det ställer krav på sjuksköterskan att de utöver
kunskap om sjukdomen och behandling dessutom har god förmåga att bemöta och
kommunicera med patienterna samt god människokännedom (Moore & Higgins 2005).
Sjuksköterskan spelar enligt en litteraturstudie av Viatori (2012) en betydande roll i
omvårdanden av patienter med testikelcancer där han eller hon har som uppgift att ge patienten
information och vara delaktig i förberedelser inför behandling. Sjuksköterskan bör också, i
samband med förberedelser inför operation, diskutera med patienten om möjligheterna till en
testikelprotes (Brown 2003). Sjuksköterskan bör också fungera som ett stöd innan, under och
6
efter behandling. Information som berör möjligheter och begräsningar av sexuell funktion och
fertilitet är även det områden som är viktiga att sjuksköterskan berör i omvårdanden av
testikelcancerpatienter (Viatori 2012).
En cancerdiagnos kan leda till en kris. I en studie som genomförts i Sverige på närmare 1000
män uppgav 63 %, uppgav att de på ett eller annat sätt genomgått en kris i samband med
beskedet att de drabbats av cancer (Skoogh et al. 2013). Behovet av information och stöd är
under en krisreaktion viktigt, något som också framgår i studien där endast 15 % delgivits
information samt 36 % erbjudits stöd. Övriga 69 %, respektive 62 % angav att de i samband
med sitt cancerbesked hade önskat mer information och stöd (Skoogh et al. 2013).
Testikelcancer
Testikelcancer är den vanligaste cancerformen bland yngre män i åldern 15-45 år. drabbar män
världen över där förekomsten av sjukdomen är högst i Skandinavien och lägst i Afrika och
Asien (Rajpert De-Meyts et al. 2016). Enligt statistik från Socialstyrelsen (2014) rapporterades
368 fall av testikelcancer under 2014 till cancerregistret vilket betyder att i snitt drabbas en man
om dagen i Sverige. I samma publikation framgår också att cancer i de manliga könsorganen
har ökat med 2,1 % men att denna ökning tros minska till 1,3 % inom en tio års period.
Testikelcancer uppkommer vanligen i en testikel (Cancerfonden 2015). Ett klassiskt symtom
på testikelcancer är att patienten, eller hans partner, upptäcker en smärtfri klump i en av
testiklarna. Andra symtom som patienterna uppvisar är svullnad av testikeln, diffus smärta eller
hårdhet i scrotum (Brown 2003).
Testikelcancer kan delas in i två olika typer av tumörer, seminom och non-seminom. Vad som
skiljer dem åt är hur tumören utvecklas och förloppet är karaktäristiskt för var och en (Sandén
2000). Vilken cancerform mannen drabbats av är synligt i mikroskop, där cancercellerna ser
olika ut. Seminom är den form som oftast upptäcks innan det bildats metastaser och drabbar
främst män i 30- 45 års ålder. Non –seminom drabbar män i 20-40 års- åldern, med ett snabbt
utvecklingsförlopp, och sprids genom bildning av metastaser (Cancerfonden 2015). Spridning
av testikelcancer sker främst genom lymfbanorna där metastaser primärt bildas i lymfkörtlar
längs ryggraden, under njurarna. Spridningen kan sekundärt fortsätta till lever, lungor, skelett
och hjärnan (Brown 2003).
Testikelcancer delas in i olika stadier beroende på spridning. I stadium ett är cancern lokaliserad
enbart i testikeln. I stadium två har cancern spridits sig vidare till lymfkörtlarna i buken. I
stadium tre har sjukdomen också spridit sig med metastaser i lungor, lever och skelett (Viatori
2012).
Riskfaktorer
Risken att drabbas av testikelcancer har visat sig ha en stark koppling till olika miljöfaktorer
där tidigare sjukdomar, infertilitet, sen pubertet och testikelcancer inom familjen är några.
Ärftlighet är en riskfaktor, där söner och bröder till män med testikelcancer löper två till fyra,
respektive tre till åtta gånger större risk att drabbas. En kombination av två eller fler riskfaktorer
har också visat sig öka risken att drabbas av testikelcancer (Rajpert De- Meyts et al. 2016).
7
Behandling
Behandlingsmetoderna för testikelcancer har under 90-talet utvecklats och förbättrats vilket
medfört att mer än 90 % av alla testikelcancerpatienter botas. Primärt behandlas testikelcancer
kirurgiskt genom att avlägsna den sjuka testikeln. Efter operationen skickas testikelkörteln iväg
för en patologisk vävnadsundersökning och ett fastställande av tumörtyp där svaret samt
eventuell tumörspridning utgör grunden till beslut om fortsatt behandling (Sandén 2000).
Sekundär behandling av testikelcancer sker med strålning och cytostatika (Brown 2003).
Strålbehandling kan medföra olika fysiska biverkningar för patienten. Fatigue, som beskrivs av
patienterna som en uttalad trötthet och kraftlöshet är en av de vanligaste biverkningarna efter
en strålbehandling. Andra vanliga biverkningar är nutritionsproblem, illamående, svamp i
munhålan, diarréer, håravfall och hudproblematik. Vanligt förekommande psykiska
biverkningar är oro, ångest och sömnproblem (Degerfält et al. 2009). Vanligt förkommande
biverkningar av behandling med cytostatika håravfall, illamående, kräkning, fatigue, neutropeni
samt infertilitet (Brown 2003). Valet av fortsatt behandling är individuellt och bör diskuteras
med varje patient. Det är också av stor betydelse för patienten att från början diskutera frågor
om fortplantning och livskvaliteten (Raypert De-Meyts et al. 2016).
Fertilitet
Fertilitet definieras enligt Nationalencyklopedin som förmågan att kunna fortplanta sig (Olsson
2016). Beroende på vilken behandlingsmetod som patienten genomgår kan det påverka
fertiliteten. Först två år efter avslutad behandling går det att avgöra om fertilitetsproblemen är
bestående. Eftersom det inte går att förutsäga om fertiliteten påverkas eller inte erbjuds alla män
att innan påbörjade behandling lämna spermier för infrysning (Sandén 2000).
Problemformulering
Testikelcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland yngre män. Enbart i Sverige drabbas
cirka en man om dagen. Sjukdomen drabbar män i den tidpunkt i livet då de generellt sett är
som mest sexuellt aktiva och står inför familjebildande. Testikelcancer är ett tabubelagt ämne
där många män bär på existentiella frågor och funderingar, inte minst om sjukdomens påverkan
på deras sexualitet men de undviker att prata om detta. Forskningen visar även på svårigheter
för sjuksköterskor att närma sig vad som kan uppfattas som känsliga ämnen. Faktorer som berör
testikelcancerns betydelse för mäns sexualitet är komplext och befintlig forskning är relativt
begränsad, vilket gör det till ett område som i allra högsta grad behöver belysas mer.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa konsekvenserna av testikelcancer för mäns
sexualitet.
8
Metod
En litteraturstudie är enligt Polit och Beck (2012) baserad på tidigare forskning som av
författarna kritiskt granskats och sammanställts.
Den metod som använts i följande litteraturstudie är den av Polit och Beck (2012) beskrivna
nio-stegs-modell. Arbetet med studien har genomförts systematiskt utifrån det syfte eller
frågeställningar som formulerats. Utifrån syftet utformades en plan för hur datainsamlingen
skulle genomföras. Inhämtning av data utfördes genom sökningar av vetenskapliga artiklar som
sedan lästes, granskades, analyserades och tolkades för att slutligen leda till ett resultat (Polit &
Beck 2012).
1. Syfte och
frågeställningar
formuleras.
6. Identifiera och
sammanfatta relevant
data.
7. Kvalitetsgranska
artiklarna med hjälp av
granskninsmall.
2. Utforma sökstrategi,
val av sökord och
databaser.
5. Läsa utvalda artiklar i
sin helhet.
8. Insamlat material
analyseras och
struktrueras i teman.
3. Sökning av
vetenskapliga artiklar.
4. Granska och välj ut
artiklar utifrån relvenas i
förhållande till
litteraturstudiens syfte.
9. Sammanställning av
resultat.
Figur 1. Polit och Becks niostegsmodell fritt översatt.
Litteratursökning
Litteraturstudiens påbörjades i enlighet med Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell med att
utforma en problemformulering och ett syfte (steg 1, figur 1). Utifrån denna formulering
påbörjades litteratursökning av vetenskapliga artiklar.
Efter detta valdes de databaser där sökningar av vetenskapliga artiklar genomfördes (steg 2,
Figur 1), CINAHL, PubMed och PsycINFO. De är samtliga rekommenderade av Polit och Beck
(2012) och är omfattande samt innehåller relevant forskning inom omvårdad.
För att hitta lämpliga artiklar valdes sökord utifrån studiens syfte. I PubMed användes Medical
Subject Headings (MeSH). De MeSH- terms som användes var ”testicular neoplasms” och
”sexuality”. I CINAHL användes motsvarande sökord som Major Headings (MH). Dessa var
9
”testicular neoplasms” och ”sexuality”. I PsycINFO genomfördes precis samma sökning med
”testicular neoplasms” samt ”sexuality”.
När sökorden valts ut påbörjades litteraturstudiens sökningar av vetenskapliga artiklar (steg 3,
Figur 1). Sökningar utfördes först enskilt av valda sökord för att sedan kombineras genom
”AND”. Kombinationen resulterade i träffar med relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte.
Databassökningarna redovisas i tre tabeller. Siffror inom parentes anger antal externa
dubbletter, artiklar som förekom i fler databaser.
Inklusions och exklusionskriterier
De artiklar som användes i litteraturstudien var baserad på män som genomgått kirurgisk
behandling för testikelcancer. Artiklarna var vetenskapligt granskade, peer rewiew, skrivna på
svenska, engelska, norska eller danska samt publicerade från år 2001-01-01 fram till 2016-1231.
Artiklar som exkluderats i litteraturstudien var artiklar som handlade om män under 18 år.
Tabeller
Tabell 1: Databassökning i CINAHL.
Databas
Sökord
Antal
träffar
S1
CINAHL
Testicular
neoplasms
1384
S2
CINAHL
Sexuality
3928
CINAHL
S1 och S2
Totalt
Urval 1
Urval 2
Urval 3
20
8
2
2
5332
8
2
2
10
Tabell 2: Databassökning i PubMed
Databas
Sökord
Antal
träffar
S1
PubMed
Testicular
neoplasms
4140
S2
PubMed
Sexuality
23 399
PubMed
S1 och S2
Totalt
Urval 1
Urval 2
Urval 3
28
9(4)
5
5
27 567
9
5
5
Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Tabell 3: Databassökning PsycINFO
Databas
Totalt
Sökord
PsycINFO Testicular
neoplasm
106
PsycINFO Sexuality
4473
PsycINFO S1 och S2
7
4(2)
2
2
4586
4
2
2
11
Urval
Sökningarna i valda databaser resulterade i totalt 55 träffar där sex var externa dubbletter samt
en intern dubblett. I Urval 1 (steg 4, Figur 1) primärgranskades vilket innebar att titel och
abstract lästes och artiklarnas relevans till syftet utvärderades genomfördes. Urval 1 resulterade
i totalt 20 lämpliga artiklar.
I Urval 2 lästes samtliga valda artiklar gemensamt. De lästes i sin helhet där metod och resultat
jämfördes mot studiens syfte (steg 5 och 6, Figur 1). Av de 20 artiklar som lästes skedde ett
bortfall av 11 artiklar som exkluderades då de inte svarade upp till litteraturstudiens syfte utan
berörde andra aspekter av att leva med testikelcancer eller sexualiteten ut någon annans
perspektiv exempelvis partnern eller ungdomar under 18 år.
Parallellt med urval 2 genomfördes en manuell sökning genom valda artiklars referenslista som
resulterade i en, till syftet relevant artikel.
Till Urval 3 återstod totalt 10 artiklar varav en av dessa var den manuellt sökta artikeln.
Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck’s (2012) ”Guide to an Overall
Critique of a Quantitative Research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative
Research Report”, granskningsmallar för kvantitativa respektive kvalitativa studier (steg 7,
Figur 1). Mallarna användes som stöd då samtliga artiklar utvärderades och granskades steg för
steg samt för identifiering av artiklarnas styrkor och svagheter. Samtliga artiklar var godkända
av etiska kommittéer eller nämnder.
Databearbetning
De utvalda och kvalitetsgranskade artiklarna analyserades och sammanfattades (steg 8, Figur
1). Samtliga tio artiklar numrerades för att få en bättre struktur och minimera risken för
förväxlingar. Artiklarnas resultat lästes återigen enskilt för att sedan läsas gemensamt då viktiga
meningar och stycken markerades och diskuterades. Det viktigaste i varje artikel, som
bedömdes svara upp mot litteraturstudiens syfte, sammanfattades skriftligt på olikfärgade
papper. Detta sammanställdes sedan och fem teman identifierades. Resultatets arbetades fram
deduktivt utifrån den i introduktionen beskrivna definitionen av sexualitet. Ett deduktivt
arbetssätt utgår enligt Polit och Beck (2012) ifrån en teoretisk ram eller ett raster med
förutbestämda teman. Slutligen sammanställdes litteraturstudiens resultat som sedan
redovisades i löpande text med underrubriker (steg 9, Figur 1).
Forskningsetiska ställningstaganden
En viktig del av vetenskaplig forskning är god etik. Av den anledningen ska forskningsetiska
ställningstaganden beaktas innan en litteraturstudie påbörjas (Forsberg & Wengström 2016).
Samtliga artiklar som används i en litteraturstudie ska vara granskade och godkända av en etisk
kommittee som garanterar att forskningsprocessen är utförd på etiska grunder samt för att
skydda att deltagare (Polit & Beck 2012). I litteraturstudien har författarna granskat samtliga
artiklar med hjälp av granskningsmallar för att säkerställa detta.
Plagiat av forskning samt förvrängningar av data som kan vara missvisande får inte förekomma
(Forsberg & Wengström 2016). I litteraturstudien har därför författarna läst insamlad data var
för sig för att sedan diskutera gemensamt. Samtliga använda källor har redovisats för att kunna
visa att inga plagiat förekommer i litteraturstudien.
12
Resultatet i litteraturstudien skall återges så korrekt som möjligt och för att undvika feltolkning
(Forsberg & Wengström 2016). För att garantera detta har insamlad data analyserats för att
sedan diskuteras där författarna kommit överens och nått konsensus.
Resultat
Litteraturstudiens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och fem
kvantitativa artiklar. En av studierna är från Asien och övriga nio från Västvärlden, Europa och
Nordamerika. Syftet med litteraturstudien var att belysa konsekvenserna av testikelcancer för
mäns sexualitet. Resultatet presenteras nedan i fem teman (figur 2), med utgångspunkt i den
tidigare beskrivna definitionen av sexualitet enligt WHO (2006).
Intimitet och
sexuell
funktion
Könsidentitet
- maskulinitet
Fortplantning
Konsekvenser
för sexualiteten
Relationer
Kroppsfattning
Figur 2. Resultatets fem teman.
Intimitet och sexuell funktion
En studie av Kim et al. (2012) visar på att män med testikelcancer upplever sämre sexuell
funktion genom mindre sexlust, erektionsproblem samt ejakulationsproblem jämfört med
studiens kontrollgrupp av friska män. I studien deltog 246 män med testikelcancer varav 107
upplevde en sexuell dysfunktion relaterat till sexuell tillfredställelse jämfört med
kontrollgruppen där endast 28 av 236 män upplevde en dysfunktion. Studien visar också på att
behandling med cytostatika eller strålning ökade risken för en sexuell dysfunktion.
13
Wortel et al. (2015) fann i sin studie på 161 män med testikelcancer att 72 % som behandlats
med strålning ansåg att sex var viktigt för dem. Innan genomförd strålbehandling var 91 % av
dem sexuellt aktiva och av dessa upplevde 45 % att testikelcancern och strålbehandlingen
påverkade deras sexualliv. Faktorer som påverkade sexuallivet visade sig vara signifikant
associerade med erektil dysfunktion, minskat sexuellt intresse (Eberhard et al. 2009 & Wortel
et al. 2015) och sexuell aktivitet samt minskad sexuell njutning och tillfredställelse (Huddart et
al. 2005 & Wortel et al. 2015). I en studie av Rossen et al. (2011) på 401 män rapporterade 67
% att de upplevde en sexuell dysfunktion, varav minskat sexuellt intresse 24,4 %, nedsatt
sexuell aktivitet 42,6 %, nedsatt sexuell njutning 14,3 %, erektionsproblematik 17,6 %,
ejakulations svårigheter 7, 3 % och sexuellt obehag 3,0 %. Dahl et al. (2007) presenterar i sin
studie att 39 % av 1084 män upplevde sexuella problem, både sexuell dysfunktion och minskad
tillfredställelse. I en studie av Joly et al. (2002) genomförd på 67 män framgår att 49 % upplevde
förändrad sexualitet efter diagnosticering och behandling (kirurgi, cytostatika och strålning) av
testikelcancer. Sexuell njutning och lust var de två faktorer som visade sig bidra mest till
förändrad sexualitet (Joly et al. 2002).
Fortplantning
Män som genomgått cytostatikabehandling för sin testikelcancer upplever enligt en studie av
Huddart et al. (2005) en oro för fertilitetsproblem eller infertilitet. En studie av Saab et al.
(2014) framkommer det att som man, vara fertil, anses som en viktig del i hur män uppfattar
sin manlighet och hur de uppfattas som partner.
Män med testikelcancer som genomgått behandling upplevde som en följd av detta
fertilitetsproblem (Eberhard et al. 2009; Huddart et al. 2005; Joly et al. 2002 & Saab et al. 2014).
I en studie av Huddart et al. (2005) genomförd på 640 män framgick att 207 av dessa män
försökt skaffa barn efter de genomgått behandling varav 77 % rapporterade att de lyckades
skaffa barn utan infertilitetsbehandlande åtgärder samt 5 % att de lyckades genom in vitro
fertilisation (IVF) och insemination (Huddart et al. 2005).
Kroppsuppfattning
Enligt studier upplevde 51 % av 161 män (Wortel et al. 2015) och 17,2% av 401 män (Rossen
et al. 2011) förändringar i sin kroppsuppfattning efter att de drabbats av testikelcancer. Männens
förändrade kroppsuppfattning bidrog till att de upplevde svårigheter att vistas i offentliga
omklädningsrum (Gurevich et al. 2004 & Wortel et al. 2015) samt var en bidragande faktor till
att de upplevde problem i den sexuella kontakten med deras partner (Wortel et al. 2015).
I samma studie av Wortel et al. (2015) studie uppgav 14 män (9 %) att de hade en testikelprotes
och av dessa var det ingen som upplevde förändringar i sin kroppsuppfattning eller svårigheter
i samband med sexuell kontakt. I studien rapporterade också 71 män (44 %) att de aldrig blivit
informerade om möjligheten till testikelprotes (Wortel et al. 2015).
Upplevelsen av en förändrad kroppsbild har också visats sig vara signifikant associerat med
minskat sexuellt intresse och sexuell njutning (Rossen et al. 2011 & Wortel et al. 2015).
Relationer
Män som levde i en relation upplevde till viss del förbättringar i sin relation efter att de fått sin
testikelcancerdiagnos genom att de fick nya värderingar och tog sin relation mer på allvar vilket
hade en positiv effekt på relationen (Carpentier et al. 2011). De kunde också tillsammans med
14
sin partner se möjligheter till en gemensam nystart (Saab et al. 2014). Män som levde utan
partner upplevde däremot oro inför hur deras förändrade kroppsbild skulle påverka möjligheten
till att inleda en ny relation (Carpentier et al. 2011 & Saab et al. 2014).
Könsidentitet – maskulinitet
Att leva med testikelcancer får konsekvenser för maskuliniteten där männen upplever att
sjukdomen påverkar deras relation till sin manlighet (Carpentier et al. 2011 & Gurevich et al.
2004). De upplever, trots en fungerande sexuell funktion en känsla av ofullständighet (Gurevich
et al. 2004).
Männen ser enligt en studie av Gurevich et al. (2004) sina testiklar som en anatomisk symbol
men också som en symbol för maskuliniteten och för vad som uppfattas normalt. Ett
avlägsnande av en testikel är därför inte bara en anatomisk förändring utan påverkar också
maskuliniteten.
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa konsekvenserna av testikelcancers för mäns
sexualitet. Resultatet har presenterats i fem olika teman, intimitet och sexuell funktion,
fortplantning, kroppsuppfattning, relationer, könsidentitet – maskulinitet.
Resultatdiskussion
Resultatet av litteraturstudien lyfter de olika konsekvenser testikelcancer får för mäns
sexualitet. Det framgick i resultatet att sjukdomen påverkar såväl fysiska som psykiska faktorer
där samtliga har konsekvenser för mäns sexualitet.
Enligt Moore et al (2013) är information och stöd till testikelcancerpatienterna en viktig del för
att kunna hantera de konsekvenser sjukdomen medför. Studier har visat att patienter upplever
en brist av både information och stöd, under, samt efter behandling (Jonker-Pool et al. 2004).
Moore et al. (2013) visar på att det finns svårigheter för sjuksköterskor att närma sig, informera
om samt diskutera ämnet sexualitet med sina patienter. Studien visar också på att
sjuksköterskornas kunskap om sexualitet är begränsad och att det saknas undervisning om
sexualitet i grundutbildningen.
Resultatets tema intimitet och sexuell funktion visar på olika fysiska faktorer som påverkar
sexualiteten. En studie av Katz och Dizon (2016) beskriver sexualiteten som komplex och är
av stor betydelse för livskvaliteten. I resultatet framgick att sex är för männen en viktig del där
sexuell dysfunktion är den faktorn som påverkar sexuallivet mest (Wortel et al. 2015).
Testikelcancers påverkan på den sexuella funktionen skulle kunna jämföras med hur funktionen
påverkas av peniscancer. I en studie av Kao et al. (2004) framgår att peniscancer, beroende på
behandlingen för detta, påverkar den sexuella funktionen i olika utsträckning. Enligt Moore et
al. (2013) upplevde sjuksköterskor sig obekväma med att diskutera sexuell dysfunktion med
sina patienter.
En sexuell dysfunktion påverkar sexualiteten vilket vi också tänker har betydelse för
livskvaliteten och välbefinnandet. Det är något som gör det viktigt att vi som sjuksköterskor,
som en del i omvårdnaden uppmärksammar de sexuella problem som kan uppstå och vågar
diskutera detta med patienterna.
15
Resultatets tema fortplantning beskriver testikelcancerns påverkan på fertiliteten. Resultatet
visar på att fertiliteten kan påverkas av testikelcancer och dess behandling vilket också framgår
i en litteraturstudie av Viatori (2012). Viatori (2012) lyfter också vikten av sjuksköterskans
roll i att diskutera ämnet fertilitet, samt alternativa möjligheter vid en eventuell infertilitet med
sina patienter, vilket enligt Moore et al (2013) sjuksköterskor kände sig bekväma med.
Vi tror att vi som sjuksköterskor kan bidra till att minimera den oro som män med testikelcancer
bygger upp runt fertilitetsproblem genom information och stöd. Eftersom många av de som
drabbas av testikelcancer står inför att bilda familj ser vi det oerhört viktigt att vi som
sjuksköterskor tydliggör de alternativa möjligheter som finns vid en infertilitet.
Resultatets tema kroppsuppfattning visar på att män som drabbats av testikelcancer upplever
förändring i sin kroppsuppfattning och att detta har betydelse för sexualiteten, vilket också
framgår i en studie av Wraith (2005). Flertalet män rapporterar i samma studie att de upplever
oro över sin sexuella förmåga samt oro över hur deras partner skall uppleva den sexuella
kontakten emellan dem. Resultatet visade på att få blivit informerade om möjligheterna till
testikelprotes (Wortel et al. 2015) något som enligt en studie av Moore et al. (2013) var ett ämne
som upplevdes obekvämt av sjuksköterskor att diskutera med sina patienter.
När en testikel opereras bort förändras kroppsbilden och vi tror att sjuksköterskor kan spela
en viktig roll för att minimera att detta ska påverka patientens kroppsuppfattning. Det är av
största vikt att vi som sjuksköterskor informerar om möjligheten till en testikelprotes samt
bemöter de frågor och funderingar som kan uppstå runt ämnet.
Resultatets tema relationer visade på att de som levde i en relation upplevde vissa förbättringar
medan de som levde utan partner upplevde mer oro inför att inleda nya relationer. I en studie
av Gilbert et al. (2013) beskriver män med olika former av cancer hur detta påverkat deras
relation. I samma studie beskriver också män som levde i en relation den positiva effekten
cancern fått för deras relation. De upplevde att deras partner var förstående och ett stöd samt att
deras förändrade sexualitet inte spelade någon roll för deras partner. Männen kände mindre
press från sin partner relaterat till den sexuella relationen (Gilbert et al. 2013). I en studie av
Galbraith et al. (2011) beskriver prostatacancerns påverkan på relationen. Det framgår att både
patienten och hans partner upplevde att kommunikation samt att kunna diskskutera sexualitet
och intimitet var positivt för relationen.
Testikelcancer påverkar inte bara den enskilda individen utan också partnern samt hans syn
på och upplevelse av relationer. Vi som sjuksköterskor har en viktig roll att diskutera vilka
konsekvenser sjukdomen och förändrad sexualitet kan få för relationen. Vi tror att de män som
lever utan partner har större behov av information och stöd av sjuksköterskan då det visat sig
att dessa män har mer oro för att inleda en ny relation.
Resultatets tema könsidentitet – maskulinitet lyfter de faktorer som påverkats av
testikelcancern. En cancerdiagnos får emotionella konsekvenser, med skam och minskad
maskulinitet vilket framgår i en studie av Ussher et al. (2015).
Resultatet visade också på den anatomiska kopplingen till maskuliniteten. Katz och Dizon
(2016) lyfter i sin artikel vilken betydelse det har för maskuliniteten att förlora en testikel. De
16
jämför också detta med hur män med prostatacancer upplever sin maskulinitet efter
prostataektomi samt män med koloncancer efter att de fått en stomi. De upplevde en skam och
ville inte se sig själva i spegeln (Katz & Dizon 2016).
I en annan studie av Zaider et al. (2012) har prostatacancerns påverkan på männens
maskulinitet kartlagts. Närmare en tredje del, 30-37%, av de 75 män som deltog i studien
rapporterade att de efter behandlingen upplevde att de till viss de förlorat sin maskulinitet.
En förändrad syn på sin maskulinitet tror vi kan ge effekter för livskvaliteten. Vi tror att vi som
sjuksköterskor kan spela en nyckelroll genom att diskutera den anatomiska förändringen med
patienterna kunna bidra till en förändring i vad de uppfattar är normalt.
Varför det finns brister i sjuksköterskors arbete med information och stöd har visats sig bero på
flertalet olika faktorer där ibland avsaknaden av samtalsrum för att ostört kunna prata med
patienterna och att sexualitet upplevdes som ett för privat ämne att dokumentera. Dessutom var
en hög arbetsbelastning samt brist på stöd av kollegor och ledning betydande faktorer (Moore
et al. 2013).
Enligt Olsson (2014) är det en utmaning för sjuksköterskor att identifiera behovet av
information och stöd rörande sexualitet hos cancerpatienter. Ansvariga för
sjuksköterskeutbildningen behöver bli medvetna om att sjuksköterskor upplever en brist på
kunskap om sexualitet. Lika så behöver ansvariga i verksamheten öppna för sjuksköterskors
möjligheter att diskutera de attityder och hinder som finns inför känsliga ämnen som sexualitet.
Generellt tror vi att kunskap är A och O för att kunna både informera samt fungera som ett stöd
för män med testikelcancer. Vi ser det viktigt att vi som sjuksköterskor lyfter ämnet sexualitet
med patienterna eftersom många av dem
Metoddiskussion
Litteraturstudien är genomförd enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell, vilket författarna
valt att se som en styrka då det är en väl strukturerad modell som minimerar att misstag begås
under processen.
I början av litteraturstudien diskuterade författarna fram de sökord som skulle användas samt
olika sökkombinationer. Sökorden valdes utifrån litteraturstudiens syfte. De valda sökorden,
”testicular neoplasm” och ”sexuality”, valdes då dessa fanns som MeSH och MH i databaserna.
Sökorden var enligt författarna lämpliga för att hitta relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte
och som berörde testikelcancer och sexualitet. Författarna diskuterade även att använda
”experience” som sökord men valde bort detta då det resulterade i träffar som inte var relevanta
för syftet.
Författarna upplevde tidigt svårigheter med att hitta relevanta artiklar som berörde ämnet och
därför valdes att söka artiklar publicerade från 2001-01-01 och framåt. Dessutom valde
författarna att genomföra sökningar i tre istället för två databaser samt komplettera med en
manuellsökning vilket gav fler relevanta artiklar. Författarna anser att sökningarna i tre
databaser utgör en styrka i litteraturstudien gav en bredare sökning.
I litteraturstudiens urval lästes titel och abstract av 55 artiklar varav 20 sedan lästes i sin helhet
som slutligen blev till resultatets tio artiklar. Samtliga resultatartiklar lästes först enskilt för att
17
undvika misstolkningar och för att inte påverka objektiviteten. Artiklarna lästes sedan
gemensamt och diskuterades för att nå ett enat resultat.
De artiklar som används i litteraturstudiens resultat är från olika delar av världen. Enbart en
artikel var från Asien, övriga från Europa och Nordamerika vilket författarna ser både som en
stryka och svaghet. Resultatet speglas från flera delar av världen vilket utgör en styrka men
kulturella skillnader kan förekomma och därigenom påverka resultatets överförbarhet vilket
kan utgöra en svaghet.
I litteraturstudien användes fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar vilket författarna ser
som en styrka då det gav en djupare förståelse samt ett bredare resultat.
En av litteraturstudiens svagheter är enligt författarna att ämnet testikelcancer kopplat till
sexualitet är ett område med relativt lite forskning vilket författarna uppmärksammade redan i
ett tidigt skede då det uppstod svårigheter med artikelsökningarna. Författarna valde ändå att
fortsätta litteraturstudien då de ansåg att ämnet är oerhört viktigt att lyfta.
Problemet med att hitta relevanta artiklar att bygga ett resultat på bidrog också till svårigheter
för författarna att föra en resultatdiskussion där resultatet från litteraturstudien skall vägas mot
annan tidigare forskning. Med anledning av detta har författarna valt att delvis diskutera
litteraturstudiens resultat mot forskning av prostatacancerns och peniscancerns påverkan på
mäns sexualitet.
Slutligen vill författarna poängtera att de ser en styrka i att de under hela processen haft ett väl
fungerande samarbete, där de från att kritiskt granskat artiklar, gemensamt fört diskussioner
utan konflikter, kommit fram till ett enat resultat.
Klinisk betydelse
Litteraturstudiens resultat har visat att testikelcancer ger konsekvenser för mäns sexualitet och
påverkar egentligen hela livet. Det är ett tabubelagt ämne där många män drar sig för att berätta
om sin sjukdom och det har även visat sig att sjuksköterskor undviker att lyfta ämnet sexualitet
med sina patienter. De flesta män överlever idag sin testikelcancer vilket medför att de lever
länge med sin diagnos och är därför en utsatt patientgrupp. Vi som sjuksköterskor kan möta
dessa män överallt i verksamheten vilket ställer krav på övergripande kunskap om
testikelcancerns konsekvenser. För att kunna säkerställa god omvårdnad är det av vikt att vi
som sjuksköterskor har den kompetens som krävs för att möta och diskutera de frågor och
funderingar patienterna har om sin sexualitet. Vi ser därför ett behov av att utöka
undervisningen om sexualitet i grundutbildningen samt ett behov av att inom samtliga
verksamheter, öppenvård samt slutenvård, förslagsvis ha temadagar med utbildning kring
sexualitet och sjukdomars konsekvenser för sexualiteten. Vi tror att ökad kunskap om ämnet
kommer att medföra att sjuksköterskor känner sig mer bekväma med att lyfta ämnet sexualitet
med patienterna oavsett kön och ålder.
Förslag till fortsatt forskning
Vi ser ett behov av vidare forskning om vilka konsekvenser testikelcancer får för mäns
sexualitet men också för livskvaliteten. Sexualiteten är en viktig del för individen och bör därför
uppmärksammas mer vilket även föranleder vidare forskning med fokus på hur
sjukvårdspersonal ska hantera och närma sig ämnet med patienterna. Vi tror att vidare forskning
skulle kunna generera ökad kunskap om testikelcancer och sexualitet vilket skulle underlätta
för sjukvårdspersonal att närma sig området.
18
Slutsats
Litteraturstudien visar att testikelcancer ger både fysiska och psykiska konsekvenser på mäns
sexualitet. Sexuell dysfunktion, oro för infertilitet samt en förändrad kroppsuppfattning är de
tongivande konsekvenserna av testikelcancer vilket medför att männen upplever en förändrad
sexualitet.
19
Referenslista
Artiklar med markering * ingår i litteraturstudiens resultat och återfinns i matris.
Brown, C. (2003). Testicular Cancer: An Overview. MEDSURG Nursing, 12(1), 37-44.
Cancerfonden. (2015). Testikelcancer. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/testikelcancer
[2016-08-31].
*Carpentier, M., Fortenberry, D., Ott, M., Brames, M. & Einhorn, L. (2011). Perceptions of
masculinity and self-image in adolecent and young adult testicular cancer survivors:
implications for romantic and sexual relationships. Psychooncology, 20(7), 738-745.
doi:10.1002/pon.1772
*Dahl, A.A., Bremnes, R., Dahl, O., Klepp, O., Wist, E. & Fosså, S. (2007). Is the Sexual
Funtion Compromised in Long-Term Testicual Cancer Survivors?. European Urology, 52(5),
1438-1447. doi: 10.1016/j.eururo.2007.02.046
Degerfält, J., Moegelin, IM. & Sharp, L. (2008) Strålbehandling. 2 uppl. Studentlitteratur:
Lund.
*Eberhard, J., Ståhl, O., Chon-Cedermark, G., Cavallin-Sthål, E., Giwercman, Y., Rylander,
L., Eberhard-Gran, M., Kvist, U., Fugl-Meyer, K. & Giwercman, A. (2009). Sexual funktion
in men treated for testicular cancer. The Journal of Sexual Medicine, 6(7), 1979-89. doi:
10.1111/j.1743-6109.2009.01298.x
Fawcett, J. (1995). Analysis and evaluation of conceptual models of nursing. 3 uppl.
Philadelphia: F.A. Davis Company.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. 4 uppl.
Stockholm: Natur och Kultur.
Galbraith, M., Fink, R. & Wilkins, G. (2011). Couples surviving prostata cancer: Challenges
in their lives and relationships. Seminars in Oncology Nursing. 27(4), 300-308. doi:
10.1016/j.soncn.2011.07.008
Gilbert, E., Usshera, J., Perza, J., Wonga, K., Hobbsb, K. & Masonc, C. (2013). Men's
experiences of sexuality after cancer: a material discursive intrapsychic approach. Culture,
Health & Sexuality: An International Journal for Research, Intervention and Care, 15(8),
881-885. doi: 10.1080/13691058.2013.789129
*Gurevich, M., Bishop, S., Bower, J., Malka, M. & Nyhof-Younge, J. (2004).
(Dis)embodying gender and sexuality in testicular cancer. Social Science & Medicine, 58,
1597-1607. doi:10.1016/S0277-9536(03)00371-X
*Huddart, RA., Norman, A., Moynihan, C., Horwich, A., Parker, C., Nicolls, E. & Dearnaley,
DP. (2015). Fertility, gonadal and sexual function in survivors of testicular cancer. British
Journal of Cancer, 93(2), 200-207. doi:10.1038/sj.bjc.6602677
20
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa: begräsningar och möjligheter. Lund:
Studentlitteratur.
*Joly, F., Héron, J.F., Kalusinski, L., Bottet, P., Brune, D., Allouache, N., Macé-Lesec´h, J.,
Couëtte, J.E., Pény, J. & Henry-Amar, M. (2002). Quality of life in long-term survivors of
testicular cancer: A population-based case-control study. Journal of Clinical Oncology, 20(1),
73-80. doi: 10.1200/JCO.20.1.73
Jonker-Pool, G., Hoekstra, H., van Imhoff, G., Sonneveld., D., Sleijfer, D., van Driel, M.,
Schraffordt Koops, H. & van der Wiel, H. (2004) Male sexuality after cancer treatment –
needs for information and support: testicular cancer compared to malignant lymphoma.
Patient Education and Counseling, 52, 143-150. doi: 10.1016/S0738-3991(03)00025-9
Kao, J., Mantz, C., Garofalo, M., Milano, M., Vijayakumar, S. & Jani, A. (2004). Treatmentrelated sexual dysfunction in male nonprostate pelvic malignancies. Sexuality and Disability,
21(1), 3-16. doi: 10.1023/A:1023506824821
Katz A. & Dizon, D. (2016). Sexuality after cancer: A model for male survivors. The Journal
of Sexual medicin, 13 (1), 70-78. doi: 10.1016/j.jsxm.2015.11.006
*Kim, C., McGlynn, KA., McCorkle, R., Li, Y., Erickson, RL., Ma, S., Niebuhr, DW., Zhang,
G., Zhang, Y., Bai, Y., Dai, L., Graubard, BI., Zheng, T., Aschebrook-Kilfoy, B., Barry, KH.
& Zhang, Y. (2012). Sexual functioning among testicular cancer survivors: a case-control
study in the U.S. Journal of Psychosomatic Research, 73(1), 68-73. doi:
10.1016/j.jpsychores.2012.02.011
Kirkevold, M. (2014). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Kotronoulas, G., Papadopoulou, C. & Patiraki, E. (2009). Nurses' knowledge, attitudes, and
practices regarding provision of sexual health care in patients with cancer: critical review of
the evidence. Supportive Care in Cancer, 17(5) 479-501. doi: 10.1007/s00520-008-0563-5
Moore, A. & Higgins, A. (2005). Testicular cancer: Adressing the psychosexual issues.
British Journal of Nursing, 18(19), 1182-1186. doi:
http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2009.18.19.44836
Moore, A., Higgins, A. & Sharek, D. (2013). Barriers and facilitators for oncology nurses
discussing sexual issues with men diagnosed with testicular cancer. European Journal of
Oncology nursing, 17(4), 416-422. doi: 10.1016/j.ejon.2012.11.008
Olsson, O. (2016). Fertilitet. I Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fertilitet [2016-10-07]
21
Olsson, C. (2014) Sexuality in patients treated for hematologic malignancies. Diss: Karlstad:
Karlstads universitet.
Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 9 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer, Lippincott Williams & Wilkins.
Rajpert-De Meyts, E., McGlynn, K., Okamoto, K., Jewett, M. & Bokemeyer, C. (2016).
Testicular germ cell tumours. The Lancet. 387(10029) 1762-1774. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(15)00991-5
*Rossen, P., Pedersen, A.F., Zachariae, R. & von der Maase, H. (2011). Sexuality and body
image in long-term survivors of testicularcancer. European Journal Of Cancer, 48, 571-578.
doi:10.1016/j.ejca.2011.11.029.
*Saab, M., Noureddine, S., Abu-Saad Huijer, H. & DeJong, J. (2014). Surviving testicular
cancer. The Lebanese Lives Experience, 63(3), 203-210. doi:
10.1097/NNR.0000000000000033
Sandén, I. (2000). Att drabbas av testikelcancer. Diss: Linköping: Linköpings universitet.
Socialstyrelsen (2014). Cancerincidens i Sverige 2014. Sverige: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20008/2015-12-26.pdf [201609-06]
Skoogh, J., Steineck, G., Johansson, B., Wilderäng, U. & Stierner, U. (2013). Psychological
needs when diagnosed with testicular cancer: findings from a population-based study with longterm follow-up. Urological Oncology, 111(8), 1287-1293. doi: 10.1111/j.1464410X.2012.11696.x
Thoroddsen, A. (2005). Applicability of the nursing interventions classification to describe
nursing. Scandinavian Journal of Caring Science, 19, 128-139. doi: 10.1111/j.14716712.2005.00332.x
Ussher, J., Perz, J., Gilbert, E. & The Australian Cancer and Sexuality Study Team. (2015).
Percived causes and consequences of sexual changes after cancer for woman and men: a mixed
method study. BMC Cance, 15(268). doi: 10.1186/s12885-015-1243-8
Viatori, M. (2012). Testicular cancer. Seminars in Oncology Nursing, 28(3), 180-189. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.soncn.2012.05.007
Weston, M., Edwards, M.A. & Coleman, E. (2004). Defining sexual health: A descriptive
overview.
Archives
of
Sexual
Behavior,
33(3),
189–195.
doi:
10.1023/B:ASEB.0000026619.95734.d5
WHO. (2015). Sexual health, human rights and the law. Geneve: WHO.
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/175556/1/9789241564984_eng.pdf?ua=1 [2016-0905]
22
WHO.
(2006).
Defining
sexual
health.
Geneve:
WHO.
http://www.who.int/reproductivehealth/publications/sexual_health/defining_sexual_health.pdf
?ua=1 [2016-09-05]
*Wortel, R., Alemayehu, W. & Incrocci, L. (2015). Orchiectomy and Radiotherapy for Stage
I-II Testicular Seminoma: A Prospecitve Evalution of Short – Term Effects on Body Image and
Sexual Function. The Journal of Sexual Medicine, 12(1), 210-218. doi: 10.1111/jsm.12739
Wraith, AE. (2005). The psychological implications of surviving testicular cancer: impact on
body image, sexuality and masculinity. http://etheses.whiterose.ac.uk/455/ [2016-10-10]
Zaider, T., Manne, S., Nelson, C., Mulhall, J. & Kissane, D. (2012). Loss of masculine identity,
marital affection and sexual bother in med with localized prostate cancer. The Journal of Sexual
Medicin, 9(10), 2724-2732. doi: 10.1111/j.1743-6109.2012.02897.x
23
Bilaga: Artikelmatris
Författare, land, årtal,
tidskrift.
Carpentier,Y.M.,
Fortenberry,
J, D., Ott, M. A,. Brames,
M.
J.,Einhorn, L. H.
Titel
Syfte
Metod
Perceptions of Masculinity
and Self-Image in
Adolescent. and Young
Adult Testicular Cancer
Survivors.
Syftet med undersökningen
var att kartlägga cancerns
påverkan på ungdomar och
unga vuxnas romantiska
och sexuella förhållande.
Metod: Kvalitativ metod.
Urval: Strategiskt urval
från uppföljning på
kliniken. Män mellan 1834 år som drabbats av
Implications for Romantic
and Sexual Relationships.
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer
med tre öppna frågor följt
av en serie med
uppföljningsfrågor.
Respondenter: 21 st.
Bortfall: Ej redovisat.
USA, 2011.
Psychoncology.
Dahl, A.A., Bremnes, R.,
Dahl, O., Klepp, O., Wist,
E. & Fosså, S.
Norge, 2007.
European Urology.
Is the Sexual Funtion
Compromised in LongTerm Testicual Cancer
Survivors?
Huvudresultat
Resultatet presterades i fyra
teman; Embarrassment
leads to delays in careseeking, testicular cancer
makes you fell different
from others, being different
from others makes you
damaged goods, cancer
disclosure is diffiucult.
Resultatets teman
representerar viktiga
komponenter i unga vuxnas
sexuella och romantiska
förhållanden, nu samt i
framtiden.
Syftet med studien var att
Metod: Kvantitativ metod. Resultatet av studien
undersöka sexuell funktion Urval: Strategiskt urval av presenterades som en
bland Norska patienter som patienter med
jämförelse mellan TC och
överlevt testikelcancer
testikelcancer (TC) i åldern NORM. Det visade på att
jämfört med övrig
20-59 år, slumpmässigt
TC hade sämre resultat
befolkning.
urval av friska norska män gällande sexuella problem i
(NORM) i åldern 20-59 år. både åldersgrupperna (20Datainsamling: Alla män
39 år, 40-59 år). Totalt
fick ett frågeformulär med upplevde 38,8 % av TC och
frågor
35,5 % av NORM sexuella
bakgrundsinformation samt problem. Dessa problem var
i TV signifikant associerade
24
Eberhard, J., Ståhl, O.,
CohnCedermark, G., CavallinStåhl,
E., Giwiercman, Y.,
Rylander,L., EberhardGran,
M., Kvist, U., Fugl-Meyer,
K.,
Giwercman, A.
Sexual function in men
treated for testicular
cancer.
Syftet med studien var att
undersöka förekomsten av
sexuell dysfunktion hos
män som genomgått
behandling för
testikelcancer för 3-5 år
sedan.
(Dis)emobying gender and
sexuality in testicular
cancer.
Syftet med studien var att
beskriva mäns syn på sin
sexualitet och maskulinitet
efter diagnos och
behandling.
Sverige. 2009.
The Journal of Sexual
Medicine.
Gurevich, M., Bishop, S.,
Bower, J., Malka, M. &
Nyhof-Younge, J.
Kanada, 2004.
Social Sience & Medicine.
Brief Male Sexual funktion
Inventory (BFSI).
Respondenter: 1094 (TC),
929 (NORM).
Bortfall: 339 (TC), 2565
(NORM).
Metod: Kvantitativ metod.
Urval: Strategiskt urval.
468 män valdes ut från
Swedish Norwegian
Testicual Cancer Group
(SWENOTECA),
jämförelsegrupp med friska
män från en tidigare studie
om sexual liv i Sverige.
Datainsamling: Likadant
frågeformulär med frågor
och svarsalternativ till båda
grupperna samt blodprover.
Respondenter: 129
respektive 916.
Bortfall: 339
Metod: Kvalitativ metod.
Urval: Strategiskt urval
från en testikelcancer
klinik på Princess Margret
Hospital.
Datainsamling: Inspelade
semi-strukturerade
intervjuer samt ett
frågeformulär om socio
med ålder, relations status
och ångest.
Resultatet visade att
testikelcancerpatienter
rapporterade statistiskt lägre
siffor gällande sexuell
njutning och erektil
dysfunktion än
jämförelsegruppen.
Behandlingsmetod visade
sig sakna betydelse för den
sexuella funktionen.
Resultat visade på att
testikelcancer påverkade
både männens maskulinitet
och sexualitet. Det visade
också på en koppling
mellan anatomi och
maskulinitet där den
anatomiska strukturen
upplevs som en symbol för
maskuliniteten.
25
Huddart, RA., Norman, A.,
Moynihan, A., Parker, C.,
nicholls, E.,
Dearnaley,DP.
Fertility, gonal and sexual
function in survivors
of testicular cancer.
Syftet med studien var att
undersöka long time
survivors effekter på
fertilitet, hormon påverkan
och sexuella funktion efter
sin testikelcancer.
Quality of life in LongTerm Survivors of
Testicular Cancer: A
Population-Based CaseControl Study.
Syftet med undersökningen
var att utvärdera
livskvaliteten och sociala
problem hos män som
överlevt testikelcancer
(longtime survivors).
Storbritannien, 2005.
British Journal of Cancer.
Joly, F., Héron , J.F.,
Kalusinski,P., Brune, N.,
Allouache, N., MacèLese`h,
J., Couette,J.E., Pèny,J.,
Henry-Amar, M.
Frankrike, 2012.
Journal of Clinical
Oncology.
demografi och medicinsk
information.
Respondenter: 40
Bortfall: Ej redovisat.
Metod: Kvalitativ metod.
Urval: Strategiskt urval av
registrerade testikelcancer
patienter mellan 1982-1992
från The Royal Marsden
NHS Trust.
Datainsamling:
Frågeformulär om hälsa,
sexualitet och fertilitet
samt blodprover.
Respondenter: 640.
Bortfall: 99.
Metod: Kvantitativ metod.
Urval: Strategiskt urval
från Calvados General
Tumor registry (CGTR)
samt en jämförelsegrupp
(CCG) med friska män
boende i samma område.
Datainsamling: Två
frågeformulär relevanta för
cancer med tillägg av
frågor om sexualitet.
Respondenter:71 st från
CGTR, 121 st CCG.
Bortfall: 35st i CGTR, 119
i CCG.
Resultatet visar att att
hormonell dysfunktion är
vanligt förekommande efter
behandling av
testikelcancer vilket kan ha
påverkan på livskvaliteten
och bidra till andra
hälsoproblem. Resultatet
visar också att
behandlingen inte påverkat
fertiliteten hos majoriteten.
Resultatet visade att
testikelcancerpatienter
upplevde ingen mer
påverkan på livskvaliteten,
familjelivet och yrkeslivet
än friska män. Patienterna
med testikelcancer hade
däremot större problem
med sexuallivet samt
svårigheter att få banklån än
friska män.
26
Kim, C., McGlynn, KA.,
McCorkle, R., Li, Y.,
Erickson, RL., Ma, S.,
Niebuhr, DW., Zhang, G.,
Zhang, Y., Bai, Y., Dai, L.,
Graubard, BI., Zheng, T.,
Aschebrook-Kilfoy, B.,
Barry, KH. & Zhang, Y.
Sexual functioning among
testicular cancer survivors:
a case-control study in the
U.S
Syftet med studien var att
undersöka om män med
testikelcancer upplevde
problem med sin sexuella
funktion.
Sexuality and body image
in long-term survivors of
testicularcancer.
Syftet med studien var att
beskriva sexuell funktion
och olika
behandlingsmetoders
påverkan på den sexuella
funktionen och
kroppsuppfattningen bland
USA, 2012.
Journal of Psychosomatic
Research.
Rossen, P., Pedersen, A.F.,
Zachariae, R. & von der
Maase, H.
Danmark, 2011.
European Journal of
Cancer.
Metod: Kvantitativ metod.
Urval: Strategiskt urval
från en databas,
Department of Defense
Serum Repository
(DoDSR).
Datainsamling: Ett
frågeformulär med 11
frågor om sexuell funktion,
Brief Male Sexual
Function Inventory
(BMSFI) användes.
Deltagarna fick skatta sin
upplevelse från 0-4 på
varje fråga som sedan
sammanställdes till en
total. Resultaten mellan
grupperna jämfördes sedan.
Respondenter: 246 män
med testikelcancer
respektive 236 friska män i
en kontrollgrupp, totalt
482.
Bortfall: Totalt 1089.
Metod: Kvantitativ metod.
Urval: Strategiskt, 611
patienter som behandlats
på Aarhus
universitetssjukhus mellan
1990-2000 uppdelat i 4
grupper beroende på
behandling.
Resultatet visade på att män
med testikelcancer
upplevde mer problem med
sin sexuella funktion jämför
med kontrollgruppen. De
problem som männen
upplevde var associerade
till lägre sexlust,
ejakulations och
erektionsproblem.
Resultatet presenterades i
två huvudteman,
kroppsuppfattning och
sexualitet. Resultatet visade
att 17,2 % upplevde
förändringar i sin
kroppsuppfattning utan
skillnad mellan
27
män som överlevt
testikelcancer.
Saab, M., Noureddine, S.,
Abu-Saad Huijer, H.,
Dejong,
J.
Surviving Testicular
Cancer. The Lebanese
Lived Experience.
Libanon. 2014.
Syftet med studien var att
undersöka den psyko
sexuella aspekten på
livserfarenheten hos
libanesiska män som
överlevt en
testikelcancerdiagnos.
The Lebanese Lives
Experience.
Wortel, R., Alemayehu, W. Orchiectomy and
& Incrocci, L.
Radiotherapy for Stage I-II
Testicular Seminoma: A
Nederländerna, 2014.
Prospecitve Evalution of
Short – Term Effects on
Syftet med studien var att
undersöka effekterna av
orkidektomi och strålning
för män med
testikelcancers
Datainsamling:
Frågeformulär om
sexualitet och
kroppsuppfattning.
Respondenter: 401
Bortfall: 210
behandlingsgrupperna.
Sexuell dysfunktion
rapporterades som minskat
sexuellt intresse och
minskad sexuell aktivitet
som var signifikant
associerat med förändringar
i kroppsuppfattningen och
högre ålder.
Metod: Hermeneutisk
Resultatet presterades i sex
fenomenologisk kvalitativ
huvudteman; cancer
metod.
perception in the Lebanese
Urval: Strategiskt urval
culture (1), ”do not show,
som gjorts av
do not tell” (2), cancer
sjuksköterskor på kliniker. experience is a turning
point (3), fertility, manhood
Datainsamling:
Kombination mellan
and relationships (4),
inspelade face-to-face
coping with cancer (5),
intervjuer och
preserved aspects of life
fältanteckningar från
(6). Resultatet visar de
observationer.
psyko sexuella aspekterna
Respondenter: 8.
på livskvaliteten samt
Bortfall: 15.
vikten av information och
utbildning till patienterna
om testikelcancer och
effekterna på fertilitet.
Metod: Kvalitativ metod.
Studiens resultat
Urval: Strategiskt urval.
presenteras i två
238 män som drabbats av
huvudteman, ”Body image”
och behandlats för
och ”Sexual funktion”.
testikelcancer mellan 1999- Studien visar att 48 %
upplevde oro över fertilitet
28
The Journal of Sexual
Medicine.
Body Image and Sexual
Function.
kroppsuppfattning och
sexuell funktion.
2013 på en klinik i
Nederländerna.
Datainsamling: Ett
frågeformulär om
kroppsuppfattning och
sexuell funktion i 3 steg. A
besvarades efter
orkidektomi, B besvarades
3 månader efter och C 6
månader efter
strålbehandling.
Respondenter: 161 (A),
133 (B), 120 (C).
Bortfall: Totalt 118.
samt 61 % förändrad
kroppsuppfattning efter
orkidektomi. Efter 6
månader rapporterades
erektil dysfunktion minskat
sexuellt intresse, njutning
och tillfredställelse
associerat till
strålbehandling. Förändrad
kroppsuppfattning var
associerat till minskat
sexuellt intresse, njutning,
tillfredställelse och
aktivitet.
29
