min hälsa råd om vård från landstinget sörmland • nummer 2/2015 Tema diabetes Så förebygger du typ 2-diabetes Vaccinera dig mot TBE • Vårdcentralen Tunafors – ny adress 3. Tema Diabetes. Cirka 400 000 svenskar har diabetes. Risken att drabbas ökar med åldern. Hos personer över 70 år har cirka 10 procent diabetes och i åldersgruppen över 80 år är motsvarande siffra cirka 25 procent. 4. Diabetes är inte en utan flera sjukdomar med den gemensamma nämnaren att sockerhalten i blodet är för hög. De två mest kända formerna är diabetes typ 1 och typ 2. 6. Peter Lundgren är en träningsnarkoman. Det blev lite knepigare när han fick diabetes men nu har han hittat balansen mellan kost, motion och insulin. 8. Ohälsosamma matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet bidrar till att allt fler idag får övervikt eller fetma och det ökar i sin tur risken att utveckla typ 2-diabetes. 10. Facebook-gruppen Bolla diabetestankar startades av Linda Gustavsson i Katrineholm. Idag har gruppen 3 500 medlemmar runt om i landet men även från Danmark, Norge och Åland. 14. Diabetes kan påverka synen. Förloppet är smygande och förändringarna är till en början symtomfria och synskärpan är normal. 19. Under sommarhalvåret kan vi stöta på småkryp som vållar obehag. Här får du tips på hur du lindrar några av plågorna. 22. Lättläst information. 23. Hälsokrysset. En frågetävling. Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsstab i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Björn Lundahl och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: iStock. Test av blodsockernivån görs via blodprov. Tryck: Scanprint. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping. E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se. Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 2/2015 Tema diabetes Cirka 400 000 svenskar har diabetes. Risken att drabbas ökar med åldern. Hos personer över 70 år räknar man med att tio procent har diabetes och i åldersgruppen över 80 år har kanske så många som 25 procent sjukdomen. Ohälsosamma matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet bidrar till att allt fler får övervikt eller fetma vilket i sin tur ökar risken att utveckla typ 2-diabetes. I det här numret av Min Hälsa berättar vi hur diabetes kan förebyggas. Du får träffa träningsnarkomanen Peter Lundgren som lärt sig hitta balansen mellan kost, motion och insulin och kan leva som innan han fick sjukdomen. Vi berättar också om patientföreningen i Katrineholm som startat en nationell diabetesgrupp på Facebook. min hälsa 2/2015 3 Diabetes är flera Diabetes är inte en utan flera sjukdomar med den gemensamma nämnaren att sockerhalten i blodet är för hög. De två mest kända formerna är diabetes typ 1 och typ 2. text Lars Steen överläkare, vårdcentralen Tunafors Typ 1 kallas ibland också för barn- och ungdomsdiabetes då den ofta debuterar i just de åren men det är viktigt att påpeka att typ 1-diabetes kan debutera under hela livet.Typ 2-diabetes debuterar oftast efter 40 års ålder och kallas därför även vuxeneller åldersdiabetes. I Sverige räknar vi med att det finns cirka 400 000 diabetiker, motsvarande cirka fyra procent av befolkningen. Risken att drabbas av diabetes ökar med åldern. Hos personer över 70 år räknar man med att tio procent har diabetes och i åldersgruppen över 80 år har kanske så många som 25 procent sjukdomen. Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte producera tillräckligt med insulin. Kroppens immunsystem, som normalt ska försvara oss mot bland annat infektioner, angriper de insulinproducerande cellerna och förstör dem. Varför detta sker vet man inte säkert. Forskare anser att det är en kombination av ärftliga faktorer och livsmiljöfaktorer som behövs för att aktivera immunsystemet. Symtomen vid diabetes visar sig först när en stor del av den insulinproducerande förmågan gått förlorad. De vanligaste symtomen är stora urinmängder, 4 foto lena bosdotter rosten ökad törst, viktnedgång och tilltagande trötthet. Symtomen förklaras av att när blodsockret stiger över en viss nivå så utsöndras socker i njurarna till urinen och sockret binder vid utsöndringen stora mängder vatten som resulterar i stora urinmängder. Kroppen förlorar då vatten vilket leder till att man blir törstig och vill ersätta vattenförlusterna. När vattenförlusterna inte kan ersättas fullt ut blir kroppen alltmer intorkad och tröttheten tilltar eftersom det föreligger en insulinbrist Vid typ 1-diabetes är daglig tillförsel av insulin livsviktigt. Insulin måste tillföras genom injektioner då insulinet förstörs om det skulle komma i kontakt med magsaften, det vill säga om insulinet skulle intas via munnen som tabletter. Vanligen ges en kombination av långverkande insulin, basinsulin, och kortverkande insulin, måltidsinsulin, till måltiderna under dagen. Ibland tillförs insulinet via en pump som i vissa fall kan ge en bättre kontroll av blodsockernivåerna. Vid typ 2-diabetes är insulinproduktio- nen inte helt utslagen men räcker ändå inte till för kroppens behov. Det beror på min hälsa 2/2015 sjukdomar i huvudsak två mekanismer. Dels är känsligheten för hormonet insulin nedsatt i kroppens celler. Det behövs mer insulin för att få önskad effekt. Man skulle kunna säga att insulinets verkningsgrad är nedsatt. Dels är insulinproduktionen nedsatt och de insulinproducerande cellerna kan inte svara upp till behovet när det är som störst, det vill säga efter en måltid. Det fattas insulin för att ta hand om allt socker efter måltiden. Det fortsatta, naturliga, förloppet av typ 2-diabetes är en med åren ökande blodsockernivå på grund av en sjunkande insulinproduktion. De flesta personer, 80 till 90 procent, med typ 2-diabetes har övervikt eller fetma och till skillnad mot vad många tror så är ärftligheten större vid typ 2-diabetes än vid typ 1-diabetes. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden ökar på grund av ökat matintag och mer stillasittande. Man tar helt enkelt efter vår västerländska livsstil. Övervikt och fetma är alltså starkt bidragande orsaker till nedsatt känslighet för insulin hos typ 2-diabetiker. Typ 2-diabetes debuterar mer smygande än typ 1-diabetes. Ibland upptäcks min hälsa 2/2015 sjukdomen vid en hälsokontroll utan att några symtom finns överhuvudtaget. Symtomen är annars samma som vid typ 1-diabetes, det vill säga ökade urinmängder, ökad törst och tilltagande trötthet. Behandlingen av typ 2-diabetes försöker påverka kroppens känslighet för insulin och öka insulinnivåerna efter måltiderna. Eftersom sjukdomen är progressiv så kommer behandlingen att spegla var i sjukdomsförloppet den enskilda patienten befinner sig. Tidigt i förloppet består behandlingen av att förändra matvanorna för att gå ned i vikt samt att öka sin vardagliga motion. Det förbättrar insulinkänsligheten och gör att den egna kvarvarande insulinproduktionen räcker till. När sjukdom sedan fortskrider räcker inte enbart livsstilsförändringar till för att hålla ett bra blodsocker. Då kommer blodsockersänkande läkemedel till användning i form av tabletter som både ökar kroppens insulinkänslighet och ytterligare kan stimulera kroppens egen produktion av insulin. Även tabletterna har sin begränsning och när den egna insulinproduktionen upphört behöver man lägga till insulinbehandling. Den ges ofta i kombination med tabletter. « 5 »Visst går Peter Lundgren har alltid varit en träningsnarkoman. En sån där som kryper på väggarna om han inte får ge sig ut och svettas och stå i. – Det blev lite knepigare när jag fick diabetes. Men nu när jag hittat balansen mellan kost, motion och insulin kan jag i princip träna hur mycket jag vill, säger han. text ulf bertilsson foto lasse skog träningsråd från Peter Lundgren till dig som har diabetes: Hitta balansen mellan träning, vila, kost och insulindoser. Ladda inte för mycket energi före träningen, tillför energi under passet. Se till att ha bra skor så du slipper svårläkta skavsår. • • • 6 min hälsa 2/2015 det att träna hårt« P eter Lundgren, 54, jobbar på D-data, just nu är han delprojektledare när Landstinget Sörmland installerar ett nytt ekonomisystem. På fritiden tränar han hårt fem dagar i veckan med hemmet i Svalsta utanför Nyköping som bas. Springer, åker skidor, cyklar, gymmar, simmar... – Jag var juniorlandslagman i friidrott som ung och mådde bra när jag tränade hårt, och på den vägen är det, säger han. Vasaloppet, Vätternrundan, Lidingöloppet ochVansbrosimmet. Peter hade klarat av den ena klassikern efter den andra och var i topptrim när han plötsligt började känna sig trött för ingenting. – Jag hade 120 i puls och svettades ymnigt redan när jag värmde upp. Något var helt klart på tok. En företagsläkare hade tidigare noterat att Peter hade ovanligt högt blodsocker (provet taget efter lunch) och låg vilopuls. Men det antogs att det var för att han var vältränad och inga slutsatser drogs av det. När han väl gick till sin vårdcentral konstaterades att hans blodsocker låg fem gånger över normalvärdet. Han hänvisades raskt till akuten för fler provtagningar. Dagen före julafton 2008 fick han diagnosen: Diabetes typ 1. – Jag gick ner mig fullständigt psykiskt. Att ta sin första insulinspruta på julaftons morgon... Minns att jag satt och tittade på sprutan i 40 minuter innan jag kom mig för att sticka in nålen… Det tog uppemot ett år innan han accepterade sitt öde fullt ut. Grubblade fram och tillbaka, frågade sig – varför? Han som inte hade diabetes i släkten! Och han som var så skötsam och vältränad! – Min egen teori var att en inflammation i bukspottkörteln åtta år tidigare, som tillfälligt slog ut min insulinproduktion, var den bakomliggande orsaken. Jag testade tanken på en läkare som sa att visst kunde min hälsa 2/2015 Peter Lundgren tränar lika hårt nu som innan han fick diabetes. det ha spelat in, men att det inte gick att fastslå. Så det var bara för Peter att, sakta men säkert, försöka acceptera sig själv som diabetiker, med allt vad det innebar av fasta rutiner, förändrad kost och anpassade insulininjektioner. Han bestämde sig tidigt för att fortsätta träna, men särskilt enkelt var det inte. Det hände titt som tätt att han vaknade genomsvettig mitt i natten för att blodsockernivån var för låg. – Jag åt för lite under träningsdagarna och var ofta tvungen att gå upp och äta. Det var helt enkelt väldigt svårt att få kroppens energi- och insulinvärden att ligga på rätt nivåer dygnet runt. Vändningen kom när han var i Sunne på ett idrottsläger för diabetiker. – Där fick jag lära mig hur viktigt det är att äta rätt och medvetet. En träningsdag innebär mer mat och mindre insulin, en vilodag mindre mat och mer insulin. Det är stor skillnad på blodsockret om man tränar eller inte. Han har dragit ner på sötsakerna, inte minst glassen som han tidigare åt i stora lass. När han någon gång faller för sötsuget tar han en extra insulinspruta. Livsmedlens innehåll av kolhydrater och sockerarter kontrollerar han noga på förpackningarna. ”Fibermängden ska vara lika eller högre än mängden sockerarter.” – Man ska inte ladda upp med för mycket energi innan man sticker ut och tränar. Däremot är det viktigt att tillföra energi under passen, annars rasar värdena snabbt. Så det går åt mycket druvsocker, energidrycker, bars och bananer… Tack vare att Peter lärt sig att hantera sin sjukdom och dess nycker kan han idag träna lika mycket som när han var fullt frisk. Och ”tidsfascisten” i honom är fortfarande lika taggad när det gäller att slå personliga rekord, både i tävling och på träning. – Fast i åretsVasalopp var det alldeles för blött och slaskigt i spåren för att slå några rekord... « 7 Så förebygger du Ohälsosamma matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet bidrar till att allt fler idag får övervikt eller fetma och det ökar i sin tur risken att utveckla typ 2-diabetes. Med hjälp av en hälsosam kosthållning och tillräcklig fysisk aktivitet kan du få en hälsosam vikt och på så sätt själv minska risken att utveckla typ 2-diabetes. text Frida Rombo leg. dietist, Mälarsjukhuset Grunden för hälsosamma matvanor är att äta regelbundet och varierat. En regelbunden måltidsordning innebär att du äter frukost, lunch, middag och 1-3 mellanmål däremellan. Regelbundenheten gör det lättare att inte småäta och att äta lagom mycket mat vid huvudmåltiderna och mellanmålen. Att äta varierat är också viktigt för att få i sig alla näringsämnen, som vitaminer och mineraler, som kroppen behöver. Därför är det bra att välja något från varje livsmedelsgrupp till måltiderna. För att möjliggöra en god hälsa är det bra att fokusera på att göra hälsosamma livsmedelsval. För många personer handlar det i praktiken om att öka eller minska konsumtionen av specifika livsmedel eller att byta ut ett livsmedel mot ett bättre alternativ. 8 Mer konkret kan det innebära att du: • Äter grönsaker eller baljväxter (bönor och linser) till varje måltid. Du kan ha det som pålägg, sallad eller som ingrediens i en maträtt. • Äter 2-3 frukter eller bärportioner per dag, exempelvis genom att ha bär på gröten eller filen, eller äter en frukt som mellanmål. • Äter fisk eller skaldjur 2-3 gånger i veckan. Odlad lax, konserverad sill, tonfisk och makrill är några exempel på fisk som går bra att äta utan att behöva vara orolig för miljöföroreningar. • Äter cirka 0,5 dl nötter och frön per dag. •Väljer pasta, ris, bröd och gryn av fullkorn istället för av vitt eller siktat mjöl. • Använder olja eller flytande margarin i matlagningen. min hälsa 2/2015 typ 2-diabetes • Väljer magra mejeriprodukter, exempelvis av crème fraiche, mjölk och ost. Livsmedel och produkter som du bör äta och dricka mindre mängder av för att förbättra eller behålla en god hälsa är: • Rött kött – nöt, gris och lamm, och charkprodukter som korv och skinka. • Livsmedel och drycker med tillsatt socker, till exempel godis, fikabröd och söta drycker. • Salt, till exempel genom att välja nyckelhålsmärkta produkter • Alkohol. Fördelen med att äta livsmedel från alla livsmedelsgrupper och inte utesluta något, som man gör i vissa dieter, är att det blir lättare att äta varierat och ökar chansen att kroppen får i sig alla näringsämnen. För dig som vill få en hälsosam vikt är det bra att både äta hälsosamt och röra på sig regelbundet. Regelbunden motion kan till exempel innebära att cykla eller promenera i rask takt 30 minuter fem gånger i veckan utöver vardagsmotionen. För dig som föredrar att träna på gym eller springa kan det innebära tre löpturer på 25 minuter eller två 40-minuterspass på gymmet. Om du har en stillasittande vardag har även en liten ökning av motionen stor betydelse för hälsan. Några tips för dig som vill öka vardagsmotionen är att: • Ta cykeln eller promenera dit du ska. min hälsa 2/2015 • Parkera bilen längre bort eller åk kollektivt och kliv av en hållplats tidigare. •Ta trapporna istället för hissen. • Ta en kort promenad under lunchen. • Planera in träningen i din kalender. • Tävla med dig själv, till exempel med hjälp av en stegräknare och öka successivt antalet steg per dag. Vill du göra förändringar i din livsstil kan det vara bra att välja en eller ett par förändringar att fokusera på till en början. Ta kontakt med din vårdcentral om du behöver stöd och råd för att komma igång. Du kan även läsa mer om kost och motion på 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se Kom ihåg – även små positiva förändringar har betydelse för hälsan! « 9 Katrineholmare som bollar diabetestankar, fr v Sara och Waldemar Lantz, Linda Gustavsson och Jonas Bergstedt. Bollar diabetestankar – på Facebook Många med diabetes vill inte förknippas med sin sjukdom. Men det tär att försöka hålla skenet uppe. – Även jag har låtsats att jag är frisk. Nu, när jag börjat prata om det, känns det mycket bättre, säger Linda Gustavsson, initiativtagare till text ulf bertilsson foto lasse skog Facebook-gruppen Bolla diabetestankar. 10 Vi sitter och fikar på Sultan, Katrineholms lika klassiska som populära konditori invid centralstationen. De förföriskt goda kanelbullarna försvinner i snabb takt, trots att bordet befolkas av diabetiker. Insulinpumparna och glukosmätarna går följaktligen varma. Jonas Bergstedt är ordförande i Diabetesföreningen Katrineholm med omnejd. Linda Gustavsson är föreningens projektoch eventansvariga och den som drog igång Facebook-gruppen Bolla diabetestankar. min hälsa 2/2015 Sara Lantz är mamma och ”insulinskötare” till sjuårige sonen Waldemar. Gänget är hemtamt med att sitta och snacka diabetes. Första tisdagen i varje månad har Diabetesföreningen ett informellt medlemsmöte här på Sultan. – Jag tror på de informella samtalen. Tycker att de ger mycket mer än stolpiga möten där knappt någon vågar säga något, säger Jonas Bergstedt. – Vi har så himla kul tillsammans! Både i verkligheten och på de sociala medierna, fyller Linda och Sara i medanWaldemar har fullt upp med bullmumsandet. 21 år när hon fick diagnosen diabetes typ 2. Men det skulle dröja innan hon tog den till sig, på riktigt. –Visst, jag tog mina sprutor men i övrigt låtsades jag, både för mig själv och andra. Mamma och pappa var väldigt oroliga, men jag brydde mig inte. Fast när jag blev gravid gick det sakta upp för mig att jag var tvungen att börja sköta mig, säger hon. Linda är numera öppen som en bok. Hon berättar otvunget om sin sjukdom, skrattar åt sig själv och åt sin tid som förnekare. – Det var ju pinsamt som jag nonchalerade min situation och hur det satte sina spår i min kropp och själ. Men ibland tar det tid att förstå vad som är bäst för en… Lindas nya insikter ledde till att hon engagerade sig i Diabetesföreningen och att hon startade Bolla diabetestankar på Facebook. Gruppen svällde snabbt och har nu 3 500 användare runt om i landet, men även i Danmark, Norge och på Åland. – Det visar att många, liksom jag, är i behov av att dela sina vardagliga bekymmer med folk som själva är drabbade och vet vad det handlar om. Linda Gustavsson var Sara Lantz nickar instämmande. Som mamma till en liten grabb med diabetes typ 1 har hon gjort en lång resa, från förtvivlan till vardagsförtröstan. Som nära anhörig är Sara nästan lika drabbad. En diagnos och livet och alla dess rutiner vänds upp och ned. Hon har ingen utbildning eller erfarenhet, men förväntas fixa insulindoserna, kostråden, klockslagen och vaknätterna. Hon rufsar kärleksfullt Waldemar i håret och säger: min hälsa 2/2015 Numera har Linda bra koll på blodsockret med hjälp av glykosmätaren. Jonas gillar informella samtal. Mötesplatsen på Facebook. – Jag kände mig väldigt ensam och orolig och började leta på nätet. Pumpen strular, magsjuka som kan ge förgiftning, det händer så mycket hela tiden. Så hittade jag Bolla diabetestankar och så plötsligt fick jag råd och stöd, dygnet runt. Ordförande Jonas har suttit tyst en stund, men ger sig nu in i samtalet igen på sitt lågmälda vis. – Mötesplatsen på Facebook får en att vidga vyerna, att inse att vi har det väldigt bra i Sverige. I andra länder får de betala för insulinet, pumparna och sprutorna, här får vi dem gratis. Katrineholm har, med benägen hjälp av Facebook, på kort tid utvecklats till en knutpunkt för människor med diabetes. I dagarna arrangerar Diabetesföreningen i Katrineholm konferensen Bolla diabetestankar och i september vankas läger för barn, ungdomar och anhöriga på Ekbackens sporthotell. Waldemar gillar kanelbullar. Diabetesföreningar Svenska Diabetesförbundet har 20 länsföreningar och 90-talet lokala föreningar, från Norrbotten i norr till Skåne i söder. I Sörmland finns tre lokala diabetesföreningar: • Eskilstuna Diabetesförening (Eskils tuna, Strängnäs). • Katrineholms Diabetesförening (Katrineholm, Flen, Malmköping, Vingåker). • Nyköpingsortens Diabetesförening (Nyköping, Trosa, Oxelösund, Vagnhärad). Föreningarnas kontaktuppgifter hittar du på www.diabetes.se – Vi är på hugget här i Katrineholm! Tillsammans kan vi göra det lite lättare för alla med diabetes! « 11 Tandlossning vanlig Diabetiker är extra utsatta för tandlossning. God munhygien minskar och förebygger problem. text Katarina Alexandersson, tandhygienist, Folktandvården D Särskilt tandvårdsbidrag Personer med svårinställd diabetes och höga blodsockervärden trots följsamhet till behandling och god egenvård, har rätt till ett särskilt tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget syftar till att ge personer med stora behov tandvård till en rimlig kostnad och uppmuntra till förebyggande behandlingar. Fråga din tandläkare eller tandhygienist om du vill veta mer! På Försäkringskassans hemsida, forsakringskassan.se, finns information om tandvårdsreformen och särskilt tandvårdsbidrag. Där finns också information om hur du ansöker om särskilt tandvårdsbidrag. Mer information finns även på 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se 12 illustration anders weston iabetiker är extra utsatta för tandlossning. God munhygien minskar och förebygger problem. Tandlossning börjar med inflammation i tandköttet som orsakas av att bakterier samlats vid tandköttsranden. De första tecknen är att tandköttet rodnar, svullnar och blöder lätt. Ligger bakterier kvar kan tandköttsinflammationen bli mer intensiv, sprida sig och bilda djupa tandköttsfickor. Tandens fäste i käkbenet påverkas och med tiden lossnar tanden. Hos vuxna diabetiker, som haft sin sjukdom länge, är parodontit vanligare än hos andra. Det gäller framför allt om man har höga blodsockervärden för tandlossning kan då utvecklas snabbare. Varför diabetiker är extra utsatta för tandlossning vet man inte helt säkert. Den troliga orsaken är att det är kopplat till reaktioner i immunologiska systemet med en ökad infektionsbenägenhet i munnen. En annan bidragande orsak är skador i de små blodkärlen med ett minskat blodflöde till tandköttet och ett försämrat näringsutbyte i vävnaderna runt tänderna. Cirkulationsrubbningar av detta slag ger en mycket sämre läkningsförmåga, detta upptäcks oftast vid mätning av tandfickor. När det gäller karies finns det inget stöd för att personer med diabetes löper ökad risk. Saliven i munhålan har stor betydelse för tänderna och slemhinnan. Vid diabetes minskar ibland salivutsöndringen. En del mediciner kan också göra att man blir torr i munnen. Ligger blodsockret för högt blir man också torr i munnen.Vid muntorrhet ökar risken för karies och tandlossning. « min hälsa 2/2015 are bland diabetiker Goda råd för bra munhygien •Borsta dina tänder regelbundet morgon och kväll. Använd en tandkräm med fluor. 2 centimeter tandkräm är lagom att lägga på tandborsten. Borsta i 2 minuter. •Använd gärna mellanrumshjälpmedel för att komma åt ordentligt mellan tänderna. Du kan få hjälp av tand vårdspersonal att prova ut lämplig produkt. •Skölj munnen med fluorsköljning varje dag. Det finns även fluortab letter och fluortuggummi att köpa på apoteket. •Ät regelbundet frukost, lunch och middag, 2-3 mellanmål per dag. Småät inte mellan måltiderna. •Besök regelbundet tandläkare och tandhygienist. Hur ofta man behöver göra besök är individuellt. •Rökning är en riskfaktor för tandloss- ningssjukdomar. Om du röker bör du sluta. •Vid problem med muntorrhet kan du använda receptfria medel för salivstimulering. •Högt blodsocker innebär en ökad risk för problem i munnen. En god blodsockerkontroll minskar risken för muntorrhet och inflammationer. Var medveten om att vid en infektion i munhålan ökar insulinbehovet. 13 14 min hälsa 2/2015 synen Diabetes kan påverka Diabetesretinopati är ett samlingsbegrepp för de förändringar som kan uppkomma i näthinnan vid diabetes. Förloppet är smygande och förändringarna är till en början helt symtomfria, det vill säga synskärpan förblir helt normal. text carina Erlandsson, Bitr. enhetschef, Ögonkliniken Sörmland När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen vidare till näthinnan. Näthinnan består av miljontals små synceller som fångar upp det vi ser och ett stort antal små blodkärl. Vid diabetes förändras blodkärlen eftersom förhöjda blodsockervärden försvagar kärlväggarna och små utbuktningar uppstår. Utbuktningarna är de första synliga förändringarna och vid undersökning syns de som små röda prickar på näthinnan. I vissa fall kan utbuktningarna brista och börja läcka olika blodprodukter. Om utfällningarna hamnar i gula fläcken påverkas synförmågan. I ett senare skede av diabetes kan de yttersta små blodkärlen täppas till och små mikroinfarkter uppstår. Detta leder till försämrat blodflöde och syrebrist i näthinnan. Kroppen försöker kompensera detta genom att utsöndra ämnen som stimulerar bildandet av nya blodkärl. Problemet är att de nybildade blodkärlen är svaga och lätt brister. Det finns studier som visar att efter 20 år med diabetes har nästan alla typ 1-diabetiker någon form av retinopati, för diabetiker som har typ 2 är siffran 60 procent. Hos de allra flesta påverkas inte synen. Förutom antal år med diabetes så är högt Carina Erlandson undersöker en patient med en av de nya kamerorna som används för undersökning av ögonbotten. Kamerorna används främst för diabetespatienter som inte har skador på näthinnan. min hälsa 2/2015 Frisk ögonbotten. Foto Lena Bosdotter Rosten blodsocker, högt blodtryck och höga nivåer av blodfetter riskfaktorer för utvecklingen av diabetesretinopati. Diabetesscreening av ögonbotten sker med hjälp av en kamera som tar kort in i ögat. Hos patienter med diabetes av typ 1 påbörjas ögonuppföljningen från 10 års ålder. Patienter med diabetes av typ 2 bör undersökas redan då diabetesdiagnosen ställs. Som regel kontrolleras ögonbotten vartannat till vart tredje år. Upptäcks förändringar på ögonbotten anpassas kontrollintervallerna efter hur allvarlig skadan är. Från årsskiftet har ögonkliniken i Sörmland två kameror för undersökning av ögonbotten där man inte behöver använda ögondroppar för att förstora pupillen. En står på Nyköpings lasarett och en på Mälarsjukhuset. De används i huvudsak till nya diabetespatienter och framför allt till dem som inte har skador på näthinnan. På Mälarsjukhuset har vi sedan 1 mars i år även börjat med drop in-mottagning för i första hand nya diabetespatienter och patienter utan diabetesretinopati. De aktuella patienterna får ett brev med månadens drop in-tider hemskickade. Har man skador sedan tidigare går man som vanligt på en tidsbokad tid och får droppar först innan man blir fotograferad. « Ögonbotten med diabetesförändringar. 15 Nationellt register ger hög vårdkvalitet Så gott som alla svenska diabetiker finns med i Nationella Diabetesregistret. Det stora antalet registreringar gör det möjligt att hålla hög kvalitet på Sveriges diabetesvård. text Monica Berzén Diabetessamordnare Landstinget Sörmland N ationella Diabetesregistret, NDR, är ett rikstäckande nationellt kvalitetsregister som från och med 2008 inkluderar all diabetes, vuxna via NDR och barn och ungdomar via SWEDIABKIDS. NDR skapades 1996 av diabetesprofessionen som ett verktyg för att underlätta systematiskt kvalitetsarbete. NDR är både ett nationellt resultatregister för diabetesvården och ett pedagogiskt förbättringsverktyg i den fortlöpande kvalitetsprocessen vid de enskilda vårdenheterna. För många vårdgivare, beslutsfattare och patienter har registret blivit en självklar del av diabetesvården. Ett aktivt utnyttjande som stimulerar förbättringsarbetet och den öppna redovisningen som gör att deltagande vårdenheter kan jämföras och lyckade åtgärder spridas till övriga vårdgivare. Med åren så har registreringsgraden i NDR ökat och förra året, 2014, fanns cirka 370 000 vuxna diabetiker med i registret. Vilket utgör så gott som alla vuxna diabetiker i vårt land. Även SWEDIABKIDS har ett så gott som heltäckande deltagande med cirka 7 000 barn. NDR är unikt i världen med det stora antalet registrerade diabetiker. Registret har sitt säte i Göteborg på Registercentrum. Syftet med registret är att möjliggöra en hög kvalitet på Sveriges diabetesvård. Med hjälp av all inregistrerad data kan vi 16 foto lena bosdotter rosten i Sverige på ett bra sätt utvärdera landets diabetesvård och hela tiden få möjlighet att förbättra oss. Jämförelser av diabetesvården mellan olika landsting sker också med hjälp av data från registret och sammanställs i Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Inte minst är det är ett mycket bra arbetsredskap för de enskilda vårdcentralerna eller diabetesmottagningarna på sjukhusen för att följa upp sin egen diabetesverksamhet. Genom att mäta, jämföra och utvärdera blir det tydligare vad man behöver lägga sina resurser på, och vad som kan behöva förbättras. Diabetiker kan också få sina inrapporterade värden utskrivna vid besöken hos sin läkare eller diabetessjuksköterska. I registret rapporteras och finns data om diabetikers hälsa och den vård och behandling man får på sin vårdenhet. I Sörmland är alla vårdenheter med diabetesmottagningar anslutna till registret. Med hjälp av alla uppgifter får vi unika möjligheter att se vilka arbetssätt och behandlingsmetoder som ger ett bra behandlingsresultat. Uppgifterna får bara användas för att utveckla och säkra vårdens kvalitet samt framställa statistik för forskning inom hälso- och sjukvården. Varje år kommer NDR ut med en årsrapport där alla landstings resultat presenteras. Årsrapporten finns att läsa på www. ndr.nu Som enskild patient är man identitets- skyddad. Uppgifterna i registret skyddas av flera lagar. Detta betyder att uppgifterna är lika skyddade som patientjournaluppgifter. Den enskilda patientens värden kan bara ses av den vårdgivare han/hon tillhör. Deltagandet är frivilligt. Vill man som diabetiker inte finnas med i registret så har man rätt att frånsäga sig all registrering. min hälsa 2/2015 I det nationella kvalitetsregistret SWEDIABKIDS finns uppgifter samlade på över 90 procent av alla barn och ungdomar med diabetes. Bilden är från barnkliniken på Mälarsjukhuset där Tyra Zetterberg är på kontroll hos diabetessköterskan Anna Lindberg. Man har även rätt att begära sitt utträde ur registret när man vill. Knappen, ett verktyg som tar fram resultat på gruppnivå för ditt landsting eller enskild vårdenhet. Nytt från 2014 är min hälsa 2/2015 Jämförelser med andra landsting och riksgenomsnitt presenteras också. Knappen finns även på www.ndr.nu och är öppen för allmänheten. Under 2015 kommer en patientenkät att testas. 1 600 personer med diabetes får möjlighet att lämna in uppgifter om sin egen upplevda hälsa, och om hur det är att leva med diabetes. På sikt kan registret kompletteras med mätning av diabetikers upplevda livskvalitet. « 17 Läkemedel ger hjälp vid typ 2-diabetes När kost- och motion inte ger god blodsockerkontroll blir det aktuellt med läkemedelsbehandling. Val av läkemedel görs utifrån individuella behandlingsmål. Här beskrivs de vanligaste läkemedlen som används vid typ 2-diabetes. text Rim Alfarra leg. apotekare, Läkemedelskommittén i Sörmland 18 Det främsta målet med behandlingen vid diabetes är att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt och därmed symtomfrihet. sockernivån för mycket och man kan få en insulinkänning, så kallad hypoglykemi. Vid för låg dos insulin blir blodsockernivån för hög, så kallad hyperglykemi. Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln och behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet. För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för god kontroll av blodsockernivån. Alla med typ 1-diabetes behandlas med insulin som tillförs kroppen i form av injektioner med insulinpenna eller insulinpump. Det finns olika insuliner som verkar under olika lång tid, till exempel snabbverkande som tas till måltider, medellångverkande och långverkande som kan tas en till två gånger per dygn.Vilken typ av insulin och hur stor dos man får beror på hur mycket man äter och hur mycket energi man gör av med. Vid för hög dos insulin i förhållande till matintag sjunker blod- Metformin ökar kroppens känslighet för insulin så att cellerna kan ta upp socker från blodet. Medicinen gör även att leverns egen produktion av socker minskar men risken för hypoglykemi är låg. Läkemedlet intas i samband med måltid för att minska risken för biverkningar såsom diffusa obehag i buken, kräkning och diarré. I sällsynta fall kan metformin ge upphov till en allvarlig biverkan, så kallad laktatacidos, mjölksyraförgiftning. Tillståndet ger symtom som ont i magen eller muskler eller att man känner sig svag och orkeslös. Risken för laktatacidos ökar vid vätskebrist, därför rekommenderas uppehåll med metformin vid akut sjukdom med hög feber eller vid kräkningar och diarré. Metformin finns också som kombinationspreparaten Janumet® och Eucreas®. Repaglinid/Novonorm®, Nateglinid/ Starlix®, Glipizid, Glibenklamid och Glimepirid är läkemedel som stimulerar bukspottskörteln att frisätta mer insulin. Dessa läkemedel bör alltid intas strax före måltid annars finns risk för blodsockerfall. Risken för andra biverkningar är låg men illamående och kräkningar kan förekomma. Akarbos (= Glucobay®) hindrar eller bromsar upptaget av socker från tarmen till blodet efter matintag. Läkemedlet bör intas strax före eller i början av en måltid för att effekten ska bli god. Vid intag av stora mängder kolhydrater kan besvär med gaser och buksmärtor uppträda. Pioglitazon (Pioglitazone och Actos®) sänker blodsockret genom att hjälpa kroppen att bättre utnyttja det egna insulinet och påverkar fettcellerna så att kroppens känslighet för insulin förbättras. Läkemedlet ger ökad risk för vätskeansamling i kroppen och ska därför inte ges till personer med hjärtsvikt. Vid snabb viktuppgång och nytillkommen andfåddhet bör man kontakta sin läkare. Inkretiner är en ny grupp av diabetesläkemedel.Vid matintag bildas ett hormon i tarmen som påverkar bukspottskörteln till ökad insulinfrisättning. Hormonet, som kallas GLP-1, stimulerar även till ökad mättnadskänsla och bromsar tömningen av magsäckens innehåll till tunntarmen vilket leder till långsammare upptag av föda från tarmen. Det finns två olika varianter av inkretiner. Den ena varianten är en kopia av hormonet GLP-1 och finns enbart som injektioner (Byetta®, Bydureon® och Victoza®).Vanliga övergående biverkningar är illamående och diarré. Den andra varianten av inkretiner höjer mängden av det kroppsegna hormonet GLP-1 och intas i tablettform en gång per dag (Januvia®, Galvus® och Ongylza®). Alla läkemedel som ingår i gruppen inkretiner stimulerar till en ökad insulinfrisättning i kroppen men risken för hypoglykemi är låg då preparaten slutar att stimulera insulinfrisättning vid normal blodsockernivå. « min hälsa 2/2015 Så kan du lindra sommarens plågor Under sommarhalvåret kan vi stöta på småkryp som vållar obehag. Här följer tips på hur du lindrar några av plågorna. text Gregor Welk distriktsläkare, vårdcentralen Ekensberg Fästingar är aktiva när temperaturen ute överstiger + 5 från mars till slutet av oktober. Fästingen sitter på ett grässtrå. När den känner av rörelser i närheten, koldioxid eller dofter angriper den det passerande offret. Många märker inte ens att de blivit bitna eftersom saliven innehåller bedövningsmedel som gör bettet smärtfritt. Fästingar bör tas bort så snart som möjligt eftersom smittämnen, som borrelia, överförs efter 1-2 dygn. TBEvirus överförs redan efter kort tid. Det är viktigt att inspektera kroppen noga varje dag om man varit i områden där fästingar finns. Använd en pincett när du tar bort fästingen.Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt. Dra försiktigt rakt ut och tvätta med tvål och vatten eller alsosprit. Att använda fett runt fästingens huvud rekommenderas inte. TBE är ett virus som kan ge hjärninflam- mation men som kan förebyggas med vaccination. Borrelia är en bakterieinfektion som sprids via fästingar och som kan ge olika diffusa symptom, bland annat trötthet och sjukdomskänsla. Ofta förekommer en ringformad hudreaktion som sprider sig utåt från bettstället. Denna hudförändring kan komma min hälsa 2/2015 illustration anders weston några veckor efter betett. Borreliainfektion behandlas med antibiotika. Bästa sättet att skydda sig från fästingar är att ta på stövlar, långbyxor och långärmat. Geting-/bistick Allvariga allergiska reaktioner efter bistick med chock som följd är mycket sällsynta. Stick på känsliga ställen som tunga och svalg kan bli livshotande på grund av svullnad. Stick ger vanligtvis smärta och svullnad som normalt försvinner inom ett par dygn. Enstaka personer reagerar kraftigt med allmän sjukdomskänsla, oro, ångest och andnöd. Ett okomplicerat bistick kan behandlas lokalt med avkylande ispackning eller alsolsprit och därefter med klådstillande, till exempel Hydrocortisonmedel eller Xylocaingel. Man bör undvika att irritera bin och getingar genom att placera matvaror och sötsaker, särskilt saft, öppet i närheten av deras bon eller samhällen. Olika typer av rök kan dämpa bins aktivitet. Myggbett är mycket vanliga under sommaren i samband med fukt och värme, särskilt kvälls- och nattetid. Bett uppkommer ofta perifert på extremiteterna, det vill säga runt fot- och handleder. Huvudsymtom är intensiv klåda och svullnad. Mygg dras till varm och svettig hud. Alkoholpåverkan ökar risken för bett. Genom att bära ljusa och svala kläder kan man förebygga myggbett. Myggbett kan också undvikas genom att applicera kräm eller salva från myggstift. Ispackning eller kylbalsam lindrar klåda efter myggbett lindrar.Vid kraftig klåda kan Hydrocortisonsalva hjälpa. Huggormsbett Ormar brukar ligga och sola vid stenar och i diken. Cirka 25 procent av huggormsbetten ger allmänna symtom som illamående, kräkningar, hjärtklappningar, andnöd och lågt blodtryck. Endast 75 procent ger lokala symtom i form av rodnad, svullnad och smärta runt bettstället. Ormgiftet sprids i vävnaden via lymfan. Den bitna kroppsdelen ska hållas stilla i högläge, till exempel hängas upp i en mitella. Undvik att suga i, skära, kyla eller värma bettstället! Ta av skor, stövlar, trånga klädesplagg, ringar och annat med tanke på att man ofta blir rejält svullen runt bettet. Alla ormbitna bör behandlas på sjukhuset där man kan ordinera serumbehandling vid allmän påverkan. « 19 Vårdcentralen Tunafors har flyttat till Sveaplan 8 Från och med den 1 maj har vårdcentralen Tunafors i Eskilstuna en ny besöksadress, Lundbladsvägen 6, i Sveaplan Centrum, samma telefonnummer: 016-10 38 25. Där finns en stor gratisparkering och en busshållsplats. Om besökarna ska vänta på färdstjänst finns gott om sittplatser och ett café. – Vi arbetar med glädje för din hälsas skull, ditt besök ska vara trivsamt och enkelt. Att det är lättare att ta sig hit och samheten. Det första att du kan som möter göra andra besöofficiell invigning ärenden i karna är 27 maj klockan 17.30-19.00. Alla är välkomna till nya samband en entré lokalerna. Rundvisning och med besömed stor personalen berättar om ket hoppas reception. vårdcentralen. vi ska ge dig Totalt Invigningsceremonin startar 17.30, ett mervärde, handlar säger Ann det om 1 Sundblad, verksamhets800 kvadratmeter chef på vårdcentralen Tunafors. med bland annat läkar- och Lokalerna är helt nyrenovedistriktssköterskemottagning, rade och skräddarsydda för verkprovtagning, barnavårdscentral Dialog och delaktighet och sjukgymnastik med träningslokal. – I våra gamla lokaler var vi väldigt utspridda, här är det mycket lättare för patienterna att hitta rätt i korridorerna och väntrummen är mycket trivsammare, berättar Ann Sundblad. För att parkera på Sveaplan krävs p-skiva. Redan idag kan p-skiva hämtas hos bland annat kiosken på Sveaplan. När vårdcentralen flyttat in kan p-skiva hämtas i receptionen. Förbättrad tillgänglighet ger statliga pengar 8 Arbetet med att förbättra gängligheten till den sörmländtillgängligheten i den sörmländska vården har varit prioriterat ska hälso- och sjukvården har för hälso- och sjukvården sedan 8 Sörmlands vårdcentraler får gett resultat. Under 2014 fick ålder. De som har högst förtroen tid. höga betyg i undersökningen patienterna vård snabbare och ende är 80 år och äldre. I denna Efter att ha hamnat lågt i vårdbarometern som presenteLandstinget Sörmland får för grupp har tre av fyra mycket resultaten för väntetider har det rades under våren. Av de tillfrådetta tjugo miljoner kronor av stort eller ganska stort förtrohårda arbetet nu gett resultat. gade svarade 66 procent att de regeringens prestationspengar. ende. Dessutom har män något Sammanställningen för 2014 års har mycket stort eller ganska Resultatet är stora steg framåt högre förtroende för vårdcentrautbetalning av regeringens prestort förtroende för sin vårdcenjämfört med föregående år. ler än kvinnor. stationsersättning av kömiljartral. Resultatet är något bättre Under 2014 arbetade landsVårdbarometern har genomden visar att Sörmland nu tillhör än rikssnittet som blev 64 protinget intensivt för att korta förts årligen sedan 2001 och är de landsting som får pengar för cent. köerna till vård i Sörmland. Sifffrån 2010 en renodlad attitydalla kategorier. Förtroendet för vårdcentraler rorna visar nu att arbetet varit och befolkningsundersökning där Jämfört med föregående år är varierar beroende på ålder. Perlyckat och att sörmlänningarna förbättringen tydlig. År 2012 fick Nu har du som patient nya möjligheter i vården. På vår webbplats får du befolkningen får svara på frågor soner mellan och 39 år har ta del av enden sjukvårdnya med patientlagen om hälso- och sjukvård. Man Sörmland inga pengar alls och beskedkan om vad säger om rätten till30information, lägsttill förtroende. ökar betydligt kortare väntetider. behöver inte ha varit patient för 2013 betalades miljoner ut delaktighet i beslut kring din egen vård2,6 och möjlighet vård iDärefter hela landet. förtroendet i takt med stigande Arbetet med att förbättra tillatt delta i undersökningen. av staten. Besök 1177.se/patientlagen eller fråga nästa gång du besöker vården. Högt betyg för länets vårdcentraler 1177 Vårdguiden. Där när du behöver det. Ta små steg mot nya vanor 8 På 1177 Vårdguiden hittar du tips och råd på hur du själv kan ta små steg mot goda vanor och en hälsosammare livsstil. Du hittar bland annat recept på hälsosam mat och råd om kost och vardagsmotion. Behöver du hjälp med att sluta röka eller snusa så finns det information om det också. Det hittar även råd om stress, sömnbesvär och alkohol. Läs mer på 1177.se/halsa under temaområdet hälsa och livsstil. 219_reg.indd 1 20 2015-02-20 11:35 min hälsa 2/2015 foto fredrik gustavsson Uppskattad mobil psykiatri Invigning av nytt hus på Karsudden två befintliga hus med vårdavdelningar och därefter ska samtliga hus byggas ihop för att det ska bli enklare och säkrare att ta sig mellan de olika delarna av sjukhuset. Patienter på vårdavdelningar i de hus som nu ska byggas om kommer att få flytta till det nya huset under ombyggnationen. På så sätt kan verksamheten bedrivas fullt ut även under byggtiden. Byggprojektet startade hösten 2013 och beräknas vara klart sommaren 2018. önskar era dig B ot T E! Trevlig sommar! in cc varierar från avancerade insatser med suicidriskbedömningar till mer stödjande besök med bland annat motiverande samtal där patienter kan få hjälp till bättre struktur i sin vardag. I Katrineholm har teamet även stöttat närstående till någon som tagit sitt liv eller tvångsomhändertagits. När teamen är ute på besök har de alltid möjlighet att kontakta läkare genom video via en bärbar dator. Patienterna som bor i områden en bit ifrån de psykiatriska mottagningarna uppskattar särskilt de mobila omvårdnadsteamen och många är mycket nöjda med hur delaktiga de känner sig i sin vård, personalens bemötande och stödet de får. Majoriteten av patienterna är kvinnor och flest antal patienter finns i åldersgruppen 18-39 år. m Va 8 I slutet på mars invigdes Regionsjukhuset Karsuddens nya hus. Huset innehåller bland annat en ny säkerhetsentré, två nya vårdavdelningar i ljusa färger samt en Förvaltningsrätt. Karsudden genomför omfattande om- och tillbyggnationer för att uppfylla kraven på säkerhet som Socialstyrelsen ställer för att kunna ta emot patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård även i framtiden. Antalet vårdplatser kommer också utökas med ytterligare 25 platser. Nästa steg blir att bygga om 8 Mobilt psykiatriskt omvårdnadsteam finns sedan januari 2014 i Nyköping och Katrineholm. Istället för att patienterna ska ta sig till vården kommer vården hem till patienterna. En första utvärdering visar att verksamheten får mycket bra betyg. Ett av målen med mobila omvårdnadsteam inom psykiatrin är att minska behovet av akuta insatser och inläggning på sjukhus. Genom satsningen på mobil psykiatri vill Landstinget Sörmland åstadkomma en mer flexibel och patientnära vård i trygg hemmiljö. Utvärderingen pekar i en positiv riktning med goda omdömen i frågor som rör både stödinsatser och personalens bemötande. Teamen, som åker ut till patienterna, består av sjuksköterskor och skötare. Uppdragen Vaccinera dig mot TBE Med vårsolen kommer värmen och också småkryp, som fästingar. Fästingbett kan sprida smitta som kan leda till sjukdomar, som TBE och borrelia. Sörmland är ett riskområde för TBE och vaccination rekommenderas här. You will find further information on 1177.se regarding TBE and drop-in times for TBE vaccination. Karta med spridningsområden i länet och drop in-tider på 1177.se min hälsa 2/2015 21 Diabetes är flera olika sjukdomar Man blir törstig och trött av diabetes Sjukdomen diabetes beror på att man har för hög sockerhalt i blodet. Det finns flera olika sorters diabetes. Till exempel diabetes typ 1 och typ 2. Om man har diabetes blir man väldigt törstig. Man behöver kissa mycket ofta. Man kan också bli trött. Diabetes typ 1 kan göra så att man går ned i vikt. Diabetes typ 2 kan göra så att man blir överviktig. Det är vanligast att få typ 1-diabetes när man är barn eller ung. Men man kan få det hela livet. Det är vanligast att få typ 2-diabetes efter att man fyllt 40 år. Diabetes är vanligare bland gamla människor. Diabetes är en allvarlig sjukdom. För att må bra behöver man ta medicin. Den tar man med en spruta varje dag. Sprutan innehåller insulin som hjälper kroppen. Man kan också ta tabletter. Ät så här för att minska risken för diabetes Att äta nyttigt är att äta regelbundet och varierat. Varje dag ska du äta frukost, lunch, middag. Dessutom bör du äta 1-3 mellanmål. Så här kan du undvika typ 2-diabetes Om man motionerar för lite eller äter onyttigt kan man bli överviktig. Det ökar risken för att få typ 2-diabetes. Du kan minska risken om du äter nyttigt och motionerar. Så här kan du äta: • Ät grönsaker eller bönor och linser till varje måltid. • Ät bär eller frukter 2-3 gånger per dag. • Ät fisk eller skaldjur 2-3 gånger i veckan. • Ät ungefär 0,5 dl nötter och frön per dag. • Välj pasta, ris, bröd och gryn av fullkorn. • Använd olja eller flytande margarin i matlagningen. • Välj ost och mjölk med mindre fett. Motionera flera gånger i veckan Det är viktigt att röra på sig regelbundet. Du kan till exempel cykla eller gå i stället för att ta bussen. Du kan också ta trappor i stället för att åka hiss. Då får du vardagsmotion. Du behöver också träna så att du blir varm och får upp pulsen. Det är bra att cykla eller promenera i högt tempo i en halvtimme fem gånger i veckan. Om du vill kan du i stället träna på gym eller springa några gånger i veckan. Om du inte rör dig mycket på dagarna är motionen extra viktig. De här sakerna ska du äta och dricka mindre av: • nötkött, gris, lamm, korv och skinka • godis, fikabröd och söta drycker • salt och alkohol. Få hjälp att komma igång Du kan fråga din vårdcentral om du har frågor. Du kan också läsa mer om kost och motion på 1177 Vårdguidens webbplats www.1177.se. Diabetiker måste ta hand om tänderna extra noga Personer med sjukdomen diabetes 22 får lättare problem med tänderna. Det kan leda till att man tappar tänderna. Därför är det extra viktigt att ta hand om dem noga om man har diabetes. min hälsa 2/2015 Min rätta rad 1 Hälsokrysset 1. Fråga 1 Fråga 6 3. 1. Det främsta målet med behandling vid diabetes typ 2 är att upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Vilka behandlingsformer finns förutom läkemedel? 1. Kost X. Motion 2. Kost och motion Vilka är symtomen vid diabetes? 1. Ökade urinmängder och ökad törst X. Ökade urinmängder, ökad törst och tilltagande trötthet 2. Tilltagande trötthet och ökad törst Fråga 2 Ett annat ord för parodontit är: 1. Tandlossning X. Benskörhet 2. Tennisarmbåge Fråga 3 Vad är diabetesretinopati? 1. Diabetiker är extra utsatta för tand lossning vilket med ett annat ord kallas diabetesretinopati X. Ett samlingsnamn för de förändringar som kan uppkomma i näthinnan vid diabetes 2. Försvagning av leder och muskler som i enstaka fall kan förekomma hos diabetespatienter Fråga 4 I vilket organ produceras hormonet insulin? 1. Bukspottkörteln X. Mjälten 2. Levern Fråga 5 Cirka hur många diabetiker finns i Sverige? 1. 350 000 X. 450 000 2. 400 000 Fråga 7 Cirka hur många användare har Facebookgruppen ”Bolla diabetestankar”? 1. 3 500 X. 3 000 2. 4 000 Fråga 8 Virussjukdomen TBE kan spridas via fästingar. Hur kan du förebygga att drabbas av sjukdomen? 1. Ta receptfria tabletter varje dag under sommarhalvåret X. Genom vaccination 2. Ta en speciell nässpray när du upptäckt att du blivit biten av en fästing Fråga 9 Hur stor del av landstingsskatten går till läkemedel? 1. 1,53 kr X. 1,41 kr 2. 1,37 kr Fråga 10 Varje år genomförs undersökningen Vårdbarometern. Hur stor andel av de tillfrågade i Sörmland hade mycket stort eller ganska stort förtroende för sin vårdcentral? 1. 66 procent X. 64 procent 2. 62 procent Lycka till! Rätta raden i Hälsokrysset 1/15: 1x2 xx2 1x21 min hälsa 2/2015 X 2 2. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Min Hälsa. Fyll i de rätta svaren och skicka in hela talongen före den 31 augusti 2015 till: Min Hälsa, Kommunikationsstaben 611 88 Nyköping Märk kuvertet »Hälsokrysset«. Mina uppgifter: JAG HETER: JAG BOR PÅ: MIN POSTADRESS ÄR: MITT TELEFONNUMMER ÄR: Vinnarna i Hälsokrysset 1/2015: Karin Höglund, Eskilstuna, Sonja Nordin, Flen, Inga Lundberg, Nyköping, Ulrika Österlund, Katrineholm, Tommy Holmström, Eskilstuna. . 23 gruppförsändelse Hit går dina skattepengar 2015 I år får Landstinget Sörmland cirka 5,8 miljarder kronor av skattebetalarna i länet. Det mesta hamnar hos sjukvården som är landstingets största, viktigaste och dyraste verksamhet. För varje hundralapp som sörmlänningarna tjänar går 10 kronor och 77 öre i skatt till landstinget. « Landstingsskattens fördelning Kollektivtrafik m.m. (0,63 kr) Politisk ledning (0,07 kr) Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16 kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21 kr) Tandvård (0,30 kr) Läkemedel (1,37 kr) Sjukhus- och specialistvård i Sörmland (5,44kr) Utomlänsvård (1,09 kr) Vårdcentraler (1,50 kr) Sjukhus- och specialistvård (5,44 kr) Sjukhusvården i länet som cancervård, kvinnomottagningarna, kirurgi med mera. Här ingår också labb- och lokalkostnader samt alla personalkostnader för sjukvården. Vårdcentraler (1,49 kr) Hit går pengar till Hälsovalssystemet som sedan fördelar pengarna till länets olika vårdcentraler, både privata och landstingsdrivna. Utomlänsvård (1,12 kr) Kostnader för Sörmlänningar som vårdas i ett annat län. Läkemedel (1,37 kr) Tandvård (0,31 kr) Hit går pengar både till Folktandvården och privata tandläkarmottagningar. Habilitering o hjälpmedel (0,29 kr) Stöd och hjälp till personer med funktionsnedsättning som till exempel hörsel- och synnedsättning. Kultur, utbildn. och friluftsliv (0,16 kr) Till exempel Sörmlands länsmuseum, Scenkonst Sörmland, Nynässlott, utställningar och teateruppsättningar. Kollektivtrafik m.m. (0,52 kr) Här ingår bland annat bidrag till Regionförbundet, kollektivtrafik och andra organisationer. Politisk ledning (0,07 kr) Administration, politik och andra landstingsövergripande kostnader. Summa landstingsskatt = 10,77 kr.