2016-10-12
Samrådsunderlag – Sträckningssamråd
Planerad ny 140 kV-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna
Uddebo och Tranemo i Svenljunga och Tranemo kommuner, Västra
Götalands län
Birgitta Olanders, Malin Eriksson
och Andreas Mårtensson
Samrådsunderlag - Sträckningssamråd
Planerad ny 140 kV-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Uddebo och Tranemo i
Svenljunga och Tranemo kommuner, Västra Götalands län
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER................................................................................................ 3
2
INLEDNING ................................................................................................................................... 4
2.1
2.2
2.3
Bakgrund.......................................................................................................................................... 4
Prövning och koncession................................................................................................................... 5
2.2.1
Prövningsprocess .............................................................................................................. 5
2.2.2
Samråd och information .................................................................................................... 6
2.2.3
Beslut om betydande miljöpåverkan .................................................................................. 6
2.2.4
Miljökonsekvensbeskrivning............................................................................................. 7
2.2.5
Ansökan om nätkoncession för linje .................................................................................. 7
Markupplåtelseavtal och ledningsrätt ................................................................................................ 7
3
FÖRESLAGEN STRÄCKNING .................................................................................................... 7
3.1
3.2
3.3
Val av sträckning inom förordat stråk................................................................................................ 7
Teknik och markbehov...................................................................................................................... 8
Beskrivning av naturmiljö, kulturmiljö och andra markanvändningsintressen ................................... 13
3.3.1
Riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken ............................................................. 13
3.3.2
Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken ............................................................. 13
3.3.3
Naturmiljö ...................................................................................................................... 13
3.3.4
Kulturmiljö..................................................................................................................... 13
3.3.5
Markanvändning, bebyggelse och planer ......................................................................... 13
4
PÅVERKAN ................................................................................................................................. 14
4.1
4.2
4.3
4.4
Natur och kulturmiljö...................................................................................................................... 14
Landskapsbild................................................................................................................................. 14
Elektriska och magnetiska fält......................................................................................................... 14
Anläggningsarbeten ........................................................................................................................ 15
5
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ..................................................................................... 15
BILAGOR:
1.
2.
3.
4.
Val av stråk och utformning
Sändlista till samråd
Karta föreslagen luftledningssträckning – natur- och kulturmiljöer
Preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivning
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
2
1
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Verksamhetsutövare:
Vattenfall Eldistribution AB
Organisationsnummer:
556417-0800
Platsnamn:
140 kV-ledning mellan de befintliga
transformatorstationerna Uddebo och Tranemo
Län:
Västra Götalands län
Kommun:
Svenljunga kommun
Tranemo kommun
För frågor om det planerade projektet eller för att framföra synpunkter kontakta följande personer:
Kontaktperson Vattenfall
Eldistribution AB:
Henrik Johnsson
Vattenfall Eldistribution AB
461 88 Trollhättan
Tel: 08-739 50 00
[email protected]
Kontaktperson Pöyry Sweden
AB och mottagare av
samrådsyttranden:
Birgitta Olanders
Pöyry Sweden AB
Box 1002
405 21 Göteborg
[email protected]
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
3
2
INLEDNING
Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) inledde under januari 2015 samrådet med ett
inledande stråksamråd för en planerad kraftledning mellan transformatorstationerna Uddebo och
Tranemo. Utifrån de synpunkter och önskemål som framkom under det första stråksamrådet utredde
Vattenfall ytterligare stråkalternativ för vilka ett kompletterande stråksamråd genomfördes under
maj/juni 2015. Efter genomförandet av det kompletterande stråksamrådet har en stråkvalsanalys
genomförts, som utmynnat i ett förordat stråk inom vilket ett förslag till sträckningsalternativ tagits
fram.
Vattenfall fortsätter nu samrådet avseende den föreslagna sträckningen och utformningen av
ledningen. Skriftlig information skickas ut till berörda fastighetsägare, myndigheter och
intresseorganisationer som ges möjlighet att lämna in synpunkter och upplysningar. Vattenfall har valt
att i detta skede genomföra skriftligt samråd.
2.1
Bakgrund
Vattenfall har för avsikt att uppföra en ny 140 kV-ledning mellan de befintliga
transformatorstationerna Uddebo (belägen strax norr om Åstarp) och Tranemo (belägen nordväst om
Tranemo) i Svenljunga och Tranemo kommuner.
Syftet med den nya ledningen är att säkra elleveransen till Tranemo och minska risken för
driftstörningar i området.
Vattenfall kommer för denna ledning att samråda i två steg. Det första steget har, som beskrivits ovan,
genomförts med samråd för flera ledningsstråk.
Efter att synpunkter kommit in för ledningsstråken, genomförde Vattenfall en utvärdering av dessa
tillsammans med övriga förutsättningar, se Bilaga 1, för att ta fram ett stråk inom vilket en sträckning
föreslagits. Vattenfall går nu vidare med samråd om en förordad utformning och ledningssträckning,
se Figur 1. Detta skriftliga samråd tillhör detta steg.
Pöyry Sweden AB har i uppdrag att bistå Vattenfall med dessa samråd samt projektering och ansökan
om nätkoncession för linje.
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
4
Föreslagen luftledningssträckning
Figur 1. Föreslagen ledningssträckning för ny 140 kV-ledning mellan stationerna Uddebo och Tranemo.
2.2
Prövning och koncession
2.2.1
Prövningsprocess
För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857)
att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. I Figur 2 visas de olika
stegen i en prövningsprocess för nätkoncession för linje.
Figur 2. Prövningsprocessen från samråd till beslut för nätkoncession för linje.
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
5
2.2.2
Samråd och information
6 kapitlet 4 § miljöbalken (1998:808) ställer krav på att den som vill bygga en ledning ska samråda
med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och enskilda som kan bli särskilt berörda. Efter det inledande
samrådet sammanställs alla synpunkter i en samrådsredogörelse som skickas till Länsstyrelsen för
beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om Länsstyrelsen
beslutar att ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd ske även med en vidare
krets, dvs. med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som
kan antas bli berörda.
Vid samråd informerar Vattenfall om projektet och det ges möjlighet att lämna synpunkter och
därigenom påverka projektet. Det är viktigt att alla som har synpunkter lämnar dessa i detta skede, så
att de kommer med i det fortsatta arbetet. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar
om sådant som vi bör känna till i vår fortsatta planering.
Inledande stråksamråd
Vattenfall inledde samråd för stråk i januari 2015, som även beskrevs i inledningen ovan, genom att
skicka inbjudan till samråd till de myndigheter, fastighetsägare och andra som bedömdes vara berörda
av de ledningsstråk som presenterades. Allmänheten bjöds in genom annonsering i lokala tidningar.
Vattenfall valde redan i det inledande samrådet att samråda med en vidare krets.
Kompletterande stråksamråd
Med anledning av synpunkter som inkom vid det inledande stråksamrådet togs nya stråkförslag fram.
Vattenfall genomförde därefter ett kompletterande stråksamråd i maj/juni 2015. Även till det
kompletterande samrådet inbjöds fastighetsägare och de myndigheter som kan anses vara berörda.
Sträckningssamråd
Efter det kompletterande stråksamrådet genomfördes en stråkvalsanalys, se Bilaga 1, som resulterat i
ett förordat ledningsstråk. I det valda stråket har en ledningssträckning och utformning tagits fram, för
vilken samråd för sträckning nu genomförs. Detta samrådsunderlag skickas tillsammans med inbjudan
till skriftligt samråd till de fastighetsägare vars fastigheter ligger i anslutning till den föreslagna
sträckningen samt en zon om ca 100 m utanför sträckningen. Där fastigheter med bostäder finns, som
ligger mycket nära eller tangerar zonen, har området för vilka som inbjudits till samrådet utvidgats
ytterligare. Inbjudan till sträckningssamråd sänds även till de myndigheter som kan anses vara
berörda. Till de fastighetsägare som tidigare omfattats av stråksamråden, men som nu inte berörs av
den föreslagna sträckningen, skickas ett informationsbrev med tillhörande karta. Samtliga inbjudna
samrådsparter i sträckningssamrådet finns att se i Bilaga 2.
Efter genomfört sträckningssamråd
När tidsramen för att lämna synpunkter angående sträckning gått ut beaktas dessa tillsammans med
tidigare känd information. Om inga justeringar som kräver fortsatt samråd görs, upprättas en
samrådsredogörelse inkluderande yttranden från både stråk- och sträckningssamråd.
Samrådsredogörelsen skickas sedan in till länsstyrelsen som fattar beslut om projektet ska antas
medföra betydande miljöpåverkan eller inte, se nästa stycke.
2.2.3
Beslut om betydande miljöpåverkan
Samrådsredogörelsen utgör underlag för länsstyrelsen för att fatta beslut om verksamheten kan antas
medföra betydande miljöpåverkan.
I det fall den kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan ytterligare samråd och utredningar
behöva genomföras som ska komplettera miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan.
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
6
2.2.4
Miljökonsekvensbeskrivning
Efter samrådet upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med MKB:n är att identifiera och
beskriva de direkta och indirekta effekter som ledningen medför dels för människor, djur, växter, mark, vatten,
luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad
bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.
2.2.5
Ansökan om nätkoncession för linje
Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas
vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Ei beviljar inte koncession för
ledningar som inte anses vara lämpliga från allmän synpunkt, dvs. ledningar som det inte finns behov
av erhåller inte koncession.
Koncessionsansökan, med bl.a. den slutliga MKB:n som bilaga, sänds till Ei, som remitterar
handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden och eventuella kompletteringar beslutar
Ei om koncession. Om någon berörd instans motsätter sig ärendet hanteras ett överklagande hos markoch miljödomstol.
Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer eller kopplingsstationer.
2.3
Markupplåtelseavtal och ledningsrätt
Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Vattenfall avser att i första
hand trygga rätten att uppföra och bibehålla ledningen med frivilliga överenskommelser genom
tecknande av markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter
och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen kan sedan ligga till grund för ansökan om ledningsrätt, om
Vattenfall avser ansöka om det. Ansökan om ledningsrätt handläggs och beslutas av Lantmäteriet.
För fastighetsägaren innebär markupplåtelseavtalet att marken förblir i fastighetsägarens ägo och att
ersättning för ianspråktagandet erhålls genom ett engångsbelopp. Ersättningens storlek regleras enligt
expropriationslagen.
3
FÖRESLAGEN STRÄCKNING
3.1
Val av sträckning inom förordat stråk
Inom valt luftledningsstråk har en föreslagen sträcka tagits fram, för vilken samråd nu kommer att
genomföras, se Figur 1. Val av stråk och utformning redovisas i Bilaga 2.
Berörda natur- och kulturmiljöer och andra markanvändningsintressen längs vald ledningssträckning
framgår av Bilaga 3. Föreslagen sträckning har valts så att den så långt som möjligt, utan att beröra
känsliga områden, följer parallellt med befintlig 400 kV-ledning och befintliga 40 och 140 kVledningar och därmed minskar sträckningar genom obanad terräng. Närmaste bostadshus ligger ca 150
m från ledningssträckningen. För att undvika stolpar inom våtmarken (V3 i bilaga 3) strax öster om
Uddebostationen följer sträckningen befintlig 140 kV-ledning söderut från stationen, innan den viker
österut och ansluter till befintlig 400 kV-ledning öster om odlingslandskapet vid Gnipebo (O1 i bilaga
3)1. I öster har sträckningen valts så att det värdefulla odlingslandskapet vid Hestra (O2 i bilaga 3) 1
inte berörs, utan sträckningen vinklar ifrån 400 kV-ledningen innan det kommer fram till det öppna
landskapet inom odlingslandskapet. Ingen känd fornlämning berörs. Totalt går sträckningen ca 3 km
genom obanad terräng. Total ledningssträckning är ca 10 km.
1
Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1994. Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
7
3.2
Teknik och markbehov
Vattenfall har utrett möjligheten att uppföra ledningen i luft eller som markförlagd kabel, vilket
beskrivs i Bilaga 1. Utifrån en sammanvägning av de faktorer som redovisas i bilagan förordar
Vattenfall att ledningen uppförs som luftledning.
En luftledning kan byggas i antingen portalstolpar eller enkelstolpar. Vilken utformning som väljs
beror bl.a. på terrängens topografi, dvs. det kan förekomma delar av sträckan där ledningen uppförs i
portalstolpar och andra delar där enkelstolpar används. Materialet i stolparna kan bestå av t.ex. trä,
betong, komposit eller stål. Utformningen bestäms i detaljprojekteringen, som i de flesta fall startar
när tillstånd erhållits. Det slutliga valet av stolpar är beroende av möjligheten att, utifrån aktuellt
kunskapsläge vid tidpunkten för upphandling, tillämpa bästa möjliga teknik och materialval, men även
tillgången till stolpar.
Portalstolparna har en höjd på ca 15-25 m över mark, medan enkelstolparna har en höjd om ca 2035 m över mark. Stolparnas höjd kan variera något beroende på topografin, dvs. hur landskapet ser ut,
vilket gör att det även kan förekomma andra höjder på stolparna. Ledningens faser (linor) placeras
horisontellt i portalstolpen, medan de placeras i triangelform i enkelstolpen. Avståndet mellan
stolparna kommer att variera ca 180-230 m mellan portalstolparna och ca 200-300 m mellan
enkelstolparna, beroende på hur terrängen ser ut. I vissa fall kan även kortare eller längre spann
förekomma. I vissa fall förstärks stolparna med staglinor. Figur 3 visar exempel på utformningen av en
portalstolpe (till vänster) och exempel på en typ av enkelstolpe av stål, en s.k. gitterstolpe (till höger)
med en ledning i stolpen. Även annan utformning på portal- och enkelstolpe kan bli aktuell.
Linorna består av aluminiumlegering, upphängda i isolatorer av glas, porslin eller kompositmaterial.
Enkelstolparna står oftast på fundament, som huvudsakligen består av betong, medan endast
jordåterfyllnad oftast används vid portalstolpar av trä. Ofta placeras också en optokabel i toppen av
stolpen för kommunikation mellan stationerna.
Figur 3. Till vänster exempel på en portalstolpe. Till höger exempel på enkelstolpe, i detta fall en sk.
gitterstolpe.
En ledningsgata består av en skogsgata och sidoområden. Skogsgatan är det röjda markområde, som
ligger under och bredvid kraftledningen. Skogsgatan är trädsäker, vilket innebär att inga högväxande
träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära faslinorna. Även vissa högväxande träd i
sidoområdena kan behöva tas ned om de riskerar att kunna falla på ledningen. Den planerade
skogsgatan kommer att bli ca 36-40 m bred där ledningen går ensam. Se Figur 4 som visar exempel på
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
8
skogsgatans bredd för en enkelstolpe och Figur 5 som visar exempel på skogsgatans bredd vid
portalstolpe. Bredden på skogsgatan kan variera beroende på vilken stolptyp som ledningen uppförs i
och på topografin.
Figur 4. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en enkelstolpe. Måtten är ungefärliga.
Figur 5. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe. Måtten är ungefärliga.
Vid parallellgång med 140 kV-ledning söder om Uddebostationen behöver befintlig skogsgata breddas
ca 14-17 m till totalt ca 50-53 m beroende på utformning, se Figur 6 och Figur 7.
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
9
Figur 6. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en enkelstolpe parallellt med befintlig 140 kVledning söder om Uddebostationen. Måtten är ungefärliga.
Figur 7. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe parallellt med befintlig 140 kledning söder om Uddebostationen. Måtten är ungefärliga.
Vid parallellgång med befintlig 400 kV-ledning breddas den befintliga skogsgatan ca 25 m för att ge
plats åt den planerade 140 kV-ledningen. Total bredd på skogsgatan blir då ca 72-76 m, se Figur 8 och
Figur 9.
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
10
Figur 8. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en enkelstolpe parallellt med befintlig 400 kVledning. Måtten är ungefärliga.
Figur 9. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe parallellt med befintlig 400 kledning. Måtten är ungefärliga.
Vid parallellgång med befintlig 40 och 140 kV-ledning söder om Tranemostationen placeras den nya
ledningen väster om befintlig 140 kV-ledning och skogsgatan breddas ca 8-12 m till totalt ca 58-62 m,
se Figur 10 och Figur 11.
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
11
Figur 10. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en enkelstolpe parallellt med befintliga 40 och 140
kV-ledningar söder om transformatorstationen Tranemo. Måtten är ungefärliga.
Figur 11. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe parallellt med befintliga 40 och
140 kV-ledningar söder om transformatorstationen Tranemo. Måtten är ungefärliga.
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
12
3.3
Beskrivning av naturmiljö, kulturmiljö och andra markanvändningsintressen
3.3.1
Riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken
Inga riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken berörs av den föreslagna sträckningen.
Sträckningen passerar utanför riksintresse för naturvård Gnipebo, 14176 (N1), se Bilaga 3.
3.3.2
Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken
Områden som är skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken är t.ex. nationalparker, naturreservat, Natura
2000, strandskydd, biotopskydd, naturminnen, kulturreservat, djur- och växtskyddsområden och
vattenskyddsområden. Sträckningen passerar inget område som är skyddade enligt 7 kapitlet
miljöbalken.
3.3.3
Naturmiljö
Längs den föreslagna ledningssträckningen finns några kända naturmiljöområden som registrerats av
Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och de större skogsbolagen, se Bilaga 3. Dessa omfattar ett område i
våtmarksinventeringen, två sumpskogsområden och ett naturvärde.
Genom att sträckningen går parallellt med befintlig 140 kV-ledning söderut från Uddebo-stationen
passeras våtmarksområdet med låga naturvärden (V2) på en kortare sträcka som redan är påverkad av
befintlig ledning.
Den föreslagna sträckningen kommer att tangera i utkanten av ett naturvärde (n1) strax nordost om den
obebodda gården Stuvered enligt Skogsstyrelsens inventeringar. Naturvärdet finns även med i
Tranemo kommuns naturvårdsplan och benämns där ”Ekhage vid Stuvered” (objektnummer 625907)
och har klassificerat som en trea på en tre-gradig skala där ett är högst. 2 I övrigt bedöms inga lokala
naturvärden beröras av ledningssträckningen.
3.3.4
Kulturmiljö
Den föreslagna sträckningen passerar inte igenom något område som är klassat som riksintresse för
kulturmiljö.
Längs sträckningen finns ett regionalt värdefullt odlingslandskap Lilla och Stora Hestra (O1)3, se
Bilaga 3. Området beskrivs med kriterierna ”rikligt med naturliga fodermarker, förekomst av hotad
naturtyp samt småskaligt odlingslandskap”. Området är ur naturvårdperspektiv klassificerat som en
tvåa (mycket högt bevarandevärde) på en tre-gradig skala där ett är högst och ur ett kulturperspektiv
som en tvåa (stor betydelse ur bevarandesynpunkt) på en två-gradig skala där ett är högst. För att
minimera påverkan på det ovan nämnda odlingslandskapet föreslås ledningen vinkla mot sydost ner
mot Lilla-Todde, innan den når det öppna landskapet vid Hestra.
Sträckningen berör inga kultur- eller fornlämningar som finns registrerade fram till idag i FMIS,
Riksantikvarieämbetets fornminnesdatabas.
3.3.5
Markanvändning, bebyggelse och planer
Området för sträckningen utgörs av befintliga kraftledningsgator och ett enhetligt barrskogslandskap
med främst granskog. I omgivningarna förekommer även ängs- och betesmark och jordbruk.
Bebyggelsen i området är förhållandevis spridd i skogslandskapet och framförallt centrerad kring
orterna Uddebo och Tranemo. Markanvändningen utgörs huvudsakligen av skogsbruk.
2
3
Tranemo kommun, 2013. Naturvårdsplan Tranemo kommun.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1994. Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
13
Sträckningen för den nya 140 kV-ledningen föreslås att, till största delen, gå parallellt med Vattenfalls
befintliga 40 och 140 kV-ledningar samt en 400 kV-luftledning tillhörande Svenska Kraftnät (SvK).
Genom att göra en parallellbyggnation behöver mindre areal oexploaterad mark tas i anspråk
jämförelse med om en helt ny ledningsgata tas i anspråk.
Det finns inga bostadshus inom en 100 m från ledningssträckningen. Det närmaste bostadshuset ligger
ca 150 m från ledningssträckningen (gården Fridenshöjd). Ledningssträckningen väntas inte beröra
några detaljplanelagda områden.
4
4.1
PÅVERKAN
Natur och kulturmiljö
Den främsta påverkan på natur- och kulturmiljön av en luftledning är att skogen i skogsgatan måste
fällas. Ledningsgatan kan också ha positiv inverkan på naturmiljön. Vegetationen tenderar att vara
artrikare i en kraftledningsgata än i omgivande miljöer, främst beroende på att ljusälskande växter får
förbättrade villkor. Störningståliga arter gynnas i och med den kontinuerliga röjningen. Djurlivet
utnyttjar kraftledningsgatorna som födobiotoper i mycket stor utsträckning. Vissa djur tar skydd i
buskage som uppstår mellan röjningarna, medan andra, så som haren, utnyttjar karaftledningsgatorna
mindre än omgivande mark, vilket kan bero på den stora andelen kalmark i gatorna där den känner sig
hotad. Lågväxande växtlighet kan om möjligt sparas vid passager av vattenområden för att minska
påverkan på dessa.
En annan källa till påverkan är från arbetsfordon under anläggningstiden. För att minska denna risk för
påverkan ställs krav på att entreprenören vidtar försiktighetsåtgärder vid byggnation och underhåll av
ledningen, samt att arbeten som kan påverka t.ex. vattenområden om möjligt genomförs på tjälad mark
alternativt att skyddsmattor eller tillfälliga broar används.
4.2
Landskapsbild
Landskapsbilden blir alltid påverkad av en luftledning. Kraftledningar är idag ett vanligt inslag i
landskapsbilden. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgatan
i skogsmark påverkar synintrycket. Ledningen exponeras mindre när den går genom skogsmark och
följer landskapsformerna. Där ledningen går över höjder och exponeras mot himlen blir den mer
synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningen bli mindre påtaglig än där den korsar ett
småbrutet landskap. I områden där människor rör sig är exponeringsgraden större.
Genom att placera ledningen i anslutning till befintliga ledningar så långt det är möjligt minskas
spridningen av påverkan på landskapsbilden.
4.3
Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält.
Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns
överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och
kraftledningar.
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det
elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter
(kV/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar.
Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
14
härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att
redovisa och diskutera.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och
varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på
ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt
med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i
hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan
är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex. från de
elapparater som förekommer i hemmen.
Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar
inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar
däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte
människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga
elektriska strömmar i kroppen.
I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På
deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för
elektromagnetiska fält, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/.
Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om
växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha
betydande miljöeffekt.
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett
gränsvärde. I stället har fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som
rekommenderar följande:
·
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så
att exponering för magnetfält begränsas.
·
Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda
magnetfält.
·
Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor,
förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
Vattenfall ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip.
Magnetfältet för den planerade ledningen kommer att beräknas vid årsmedelströmlasten och redovisas
i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
4.4
Anläggningsarbeten
Under själva anläggningstiden, då transporter av material sker och arbeten utförs, uppstår en delvis
störande miljöpåverkan. Den miljöpåverkan som då kan uppstå är främst störningar genom fysiskt
intrång, buller och luftföroreningar. Detta sker dock under en begränsad tid.
5
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Av Bilaga 4 framgår en preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivningen.
Samrådsunderlag 140 kV Uddebo-Tranemo
15
