SAMRÅDSUNDERLAG
Markförläggning av två nya kraftledningar (driftspänning
138 kV) för förstärkning av elnätet i södra Solna, Solna stad
December 2015
Samrådsunderlag Södra Solna
Projektorganisation
Vattenfall Eldistribution AB
Evenemangsgatan 13
169 56 Stockholm
Projektledare projektering:
Stefan Jonryd
Projektledare bygg:
Sven Kullander
Ansvarig tillstånd och MKB:
Svante Skeppström
Samrådsunderlag
Sweco Energuide AB
Box 34044
100 26 STOCKHOLM
Uppdragsledare:
Karin Klartell
Handläggare miljö:
Karin Klartell
Teknisk projektör:
Nicklas Eriksson (HVCAB)
Kartmaterial: ©Lantmäteriet MS2013/04895
2 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Innehållsförteckning
1 Inledning ............................................................................................................. 5
1.1
1.1.1
1.1.2
1.2
1.3
Bakgrund .................................................................................................. 5
Järva ......................................................................................................... 7
Södra Solna .............................................................................................. 8
Syfte och omfattning ................................................................................ 9
Skadebegränsande åtgärder...................................................................... 9
2 Planering och prövning ................................................................................... 10
2.1
2.2
2.3
2.4
Prövningsprocess och tillstånd............................................................... 10
Tidplan ................................................................................................... 10
Samråd och information......................................................................... 10
Planförhållanden .................................................................................... 12
3 Alternativutredning ......................................................................................... 14
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
Nollalternativ ......................................................................................... 14
Nytt stationsläge i södra Solna............................................................... 14
Utredningsområde .................................................................................. 15
Utredda stråk .......................................................................................... 16
Utredda sträckningar .............................................................................. 17
Sträckningsbeskrivning och förväntad miljöpåverkan .......................... 19
Tidigare utredda alternativ ..................................................................... 32
4 Teknik och byggskede .................................................................................... 36
4.1
4.2
4.3
4.4
Markkabelförläggning ........................................................................... 36
Schaktfria metoder ................................................................................. 40
Anläggning i bro .................................................................................... 42
Sjökabelförläggning ............................................................................... 43
5 Elektromagnetiska fält ................................................................................... 45
5.1
Magnetfält från aktuell ledning.............................................................. 46
6 Samlad beskrivning av alternativa sträckningar ........................................ 49
7 Förordade sträckningar .................................................................................. 52
Bilaga 1. Karta ledningssträckningar – Delsträcka Norr
Bilaga 2. Resultat trädinventering inom Kungliga nationalstadsparken
Bilaga 3. Resultat inventering av mycket värdefulla träd inom Solna stad (utanför
Kungliga nationalstadsparken)
Bilaga 4. Karta ledningssträckningar – Delsträcka Väst
3 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
4 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att förstärka och markförlägga
delar av elnätet på regionnätsnivå i Solna stad. Syftet är att möta behovet av
pågående och kommande exploateringsplaner i kommunen.
I Sverige kan man dela in elnätet i tre typer av ledningar: stamnät, regionnät och
lokalnät. Stamnätet ägs av statliga Svenska Kraftnät och utgörs av de största
kraftledningarna med spänningsnivån 400-220 kV. Stamnätet är stommen i elnätet
och elsystemets motorvägar. Stamnätet ansluter de stora kraftverken till elnätet
och transporterar elen över stora avstånd över hela landet. Via stamstationer
transformeras elen till regionnätet som matar lokala och regionala elnät i Sverige.
Regionnätet utgörs vanligen av spänningsnivåer mellan 130 och 30 kV, och har
som funktion att överföra el mellan stamnätet och lokalnäten. Mellan regionnät
och lokalnät finns regionstationer eller fördelningsstationer. Lokalnätet (spänning
omkring 20-0,4 kV) innefattar huvudsakligen de ledningar som går inom tätorter
och som slutligen distribuerar el till användaren. Stationernas uppgift är att
transformera om spänningen mellan de olika spänningsnivåerna. I denna skrift
används ibland benämningen ”station”, vilket då innefattar både
fördelningsstationer och regionstationer.
Figur 1. Figuren beskriver elnätets delar från stora produktionsanläggningar fram
till slutanvändaren.
5 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
I Solna finns i dagsläget två regionnätsstationer; Järva och Oskarsro. Där sker
idag all transformering från regionnät till lokalnät som sedan distribuerar elen
vidare till alla slutkunder. På grund av den omfattande exploateringen i Solna se
Figur 2, står lokalnätet inför en kapacitetsbrist, särskilt i södra Solna. Detta
innebär att man måste förstärka elnätet med nya regionnätsledningar och två nya
regionnätsstationer vid Solnavägen och Galoppvägen. Stationen vid Galoppvägen
är idag en fördelningsstation som kommer byggas om på samma plats till en
regionnätsstation. Utöver de nya stationerna behöver nya kraftledningar i form av
markförlagda regionnätskablar anläggas. Dels mellan Galoppvägen och
Solnavägen samt mellan Galoppvägen och Oskarsrogatan. I samband med detta
behöver en ny regionnätsledning byggas mellan station Järva och Galoppvägen,
samt en ledning mellan Galoppvägen och en kabelstolpe i höjd med Silverdal. De
två sistnämna ledningarna ersätter en befintlig luftledning som idag går mellan
kabelstolpen vid Silverdal och station Järva. Luftledningen planeras att raseras för
att lämna utrymme för exploateringar i Järvaområdet. Åtgärden i Järva görs inom
det övergripande projektet Stockholms Ström som är ett samarbetsprojekt mellan
Vattenfall, Fortum Svenska Kraftnät och flera kommuner i Stockholms län. Syftet
med Stockholms ström att långsiktigt säkra Stockholmsregionens elförsörjning
samt frigöra mark för ny exploatering.
Till skillnad mot de befintliga regionnätsledningarna i Solna som har en
driftspänning om 77 kV kommer de planerade ledningarna att byggas för 138 kV
driftspänning. Vattenfall planerar en successiv ombyggnation av det nuvarande
77 kV nätet i Storstockholm till ett nät med driftspänning 138 kV för att öka
kapaciteten. Ledningarna kommer dock inledningsvis att drivas med
spänningsnivån 77 kV och det är oklart när en övergång till 138 kV kommer ske.
Tidsplanen är pressad för samtliga planerade ledningar på grund av en kraftig
exploatering i kommunen (bl.a. ett nytt sjukhus med omfattande
forskningsanläggning i södra Solna). De södra delarna av kommunen har därför
ett tydligt behov av förstärkning.
För att göra åtgärderna mer överskådliga har Vattenfall valt att dela upp dessa i
två delprojekt som benämns Järva och Södra Solna. Föreliggande
samrådsunderlag behandlar delprojekt Södra Solna.
6 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 2. Skiss över områden inom Solna stad där exploateringar planeras eller
pågår.
1.1.1 Järva
Delprojektet Järva, innebär att ca 2,2 km luftledningar (med driftspänning 77 kV)
kan raseras mellan en kabelstolpe i höjd med Silverdal och station Järva. En ny
ledning byggs istället som markförlagd kabel mellan station Järva och station
Galoppvägen samt mellan station Galoppvägen och Silverdal, se Figur 3.
7 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
1.1.2 Södra Solna
Inom delprojektet Södra Solna planeras två nya regionnätsledningar till södra
Solna. Den ena ledningen ska gå från station Galoppvägen till en ny
transformatorstation ÄT831 vid Solnavägen (sydväst om Norra
begravningsplatsen), medan den andra ledningen planeras från station
Galoppvägen till station Oskarsogatan. Ledningarna föreslås samförläggas mellan
Galoppvägen till strax utanför station Solnavägen, varifrån ledningen till Oskarsro
fortsätter i ett eget schakt.
Figur 3. Karta över delprojekten Järva och Södra Solna.
8 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
1.2 Syfte och omfattning
Aktuell samrådshandling utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4§ miljöbalken
(1998:808) för delprojekt Södra Solna. Syftet med samrådsunderlaget är att i ett
tidigt skede presentera flera möjliga sträckningsalternativ. I underlaget redovisas
uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets
förutsedda miljöpåverkan. Samrådet syftar till att inhämta synpunkter från
myndigheter, fastighetsägare, andra särskilt berörda och allmänhet. De synpunkter
som framkommer i samrådet ligger sedan till grund för sträckningsval och
utformandet av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som biläggs
ansökningshandlingarna om nätkoncession för linje.
1.3 Skadebegränsande åtgärder
Då projektet genomförs i en urban miljö planeras samtliga kablar att förläggas i
rör. Denna åtgärd vidtas för att minimera störningar och intrång i samband med
förläggningen genom att tiden och sträckorna för öppna schakt kan begränsas.
Ytterligare skadebegränsade åtgärder kommer tas upp i den MKB som tas fram
för projektet.
9 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
2 Planering och prövning
2.1 Prövningsprocess och tillstånd
För att bygga planerade kraftledningar med en spänning om 138 kV krävs
tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje
(tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om
koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver
den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och
hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till
Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda
instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession.
Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett
om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras.
Vattenfall avser att i första hand säkerställa rätt till utrymme för ledningarna
genom att ingå markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Dessa avtal kan
sedan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt. Om avtal inte kan träffas kan
rätt till utrymme ändå säkerställas genom ledningsrätt.
För fastighetsägaren innebär ledningsrätt att utrymme på fastigheten tas i anspråk.
Den underliggande marken förblir i fastighetsägarens ägo om denna inte begär
och har skäl för att den ska lösas in. Ersättning för ledningsrätten utgår med ett
engångsbelopp.
2.2 Tidplan
En koncessionsansökan planeras att skickas in i slutet av mars 2016. Byggstart
sker efter det att koncession har beviljats.
2.3 Samråd och information
Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap 4 §
miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan antas bli särskilt
berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka
projektet.
Genomfört samråd
Från hösten 2014 till våren 2015 hölls inledande samrådsmöten med Solna stad,
Statens Fastighetsverk, Kungliga Djurgårdens förvaltning, Stockholms
kyrkogårdsförvaltning, Trafikverket, Föreningen för Ekoparken, Haga-
10 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Brunnsvikens vänner och Kommittén för Gustavianska parken. Vid mötena
presenterades projektet (bl.a. ledningssträckningar, berörda intressen, kommande
planer och byggskede) och synpunkter inhämtades. Förändringar av framtagna
ledningssträckningar genomfördes efter dessa möten.
I mitten av augusti 2015 skickades skriftlig information om projektet till
närboende, verksamhetsutövare, berörda fastighetsägare, myndigheter och andra
sektorsintressen (se tabell 1 nedan). Information om projektet kungjordes även
genom annonser i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Mitt i Solna.
Information om projektet inklusive komplett samrådsunderlag lades upp på
Vattenfall Eldistributions hemsida. Samråd har huvudsakligen skett gemensamt
för detta projekt (Järva) och för projekt Södra Solna (anslutande projekt). Totalt
gick utskick till ca 26 000 fastighetsägare, verksamhetsutövare och närboende för
de båda projekten.
Berörda inbjöds till två öppna samrådsmöten, den 26:e och den 27:e augusti 2015.
På de samrådsmöten som hölls kom sammanlagt 30-40 personer. Berörda inbjöds
också att inkomma med synpunkter på projektet.
Tabell 1. Berörda myndigheter och sektorsintressen
Länsstyrelsen Stockholms län
Solna stad
Trafikverket
Statens fastighetsverk
Kungliga Djurgårdens förvaltning
Stockholms kyrkogårdsförvaltning
Föreningen för Ekoparken
Haga-Brunnsvikens vänner
Kommittén för Gustavianska parken
Trafikförvaltningen, Stockholms läns
landsting
AB Storstockholms Lokaltrafik
Naturskyddsföreningen SolnaSundbyberg
NCC
Friluftsfrämjandet Solna
Skanova
Riksantikvarieämbetet
Försvarsmakten
Karolinska sjukhuset
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB)
Sverige Geologiska Undersökning
(SGU)
Com Hem AB
Telenor Sverige AB
Fortum Värme AB
Colt Technology Services AB
Kommunalförbundet Norrvatten
Ellevio AB
SITAB Infrastruktur
IP-Only Networks AB
Stokab AB
NorrEnergi AB
11 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Tele 2 Sverige AB
Stockholm Gas (F.d. Fortum Gas)
Trafikverket ITV
TDC Sverige AB
Fortsatt samråd
Vattenfall har efter det samråd som hittills genomförts analyserat alla inkomna
synpunkter och inkommen information. Utifrån detta har Vattenfall valt att
förorda sträckningar för respektive sträcka. För delprojekt Södra Solna innebär det
följande:
Galoppvägen – Solnavägen:
Solnavägen – Oskarsrogatan:
Alternativ A
Alternativ A+A2
De förordade sträckningarna, samt motiveringar till varför just dessa sträckningar
förordas, beskrivs i kapitel 7 nedan.
Vattenfall genomför nu fortsatt samråd med syfte att informera berörda parter om
vilka sträckor som förordas samt inhämta synpunkter och information som kan
påverka projektet.
Resultat av samråd
Alla synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i fortsatt arbete och
sammanställs i en så kallad samrådsredogörelse som är en del av MKB. MKB:n
beskriver vilket sträckningsalternativ man valt att gå vidare med och varför.
Vidare beskrivs också miljöpåverkan av att bygga den valda sträckningen. MKB:n
är en del av den koncessionsansökan som sedan lämnas in till
Energimarknadsinspektionen.
2.4 Planförhållanden
En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om
syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser
göras.
Översiktsplaner och regionplaner är inte juridiskt bindande, bara vägledande.
Berörda översikt- och detaljplaner
Översiktsplanen för Solna stad är från 2006, en reviderad översiktsplan är under
framtagande.
Solna stad har ett stort fokus på att expandera enligt det nya förslaget till
översiktsplan. Solna stad beräknas att växa från drygt 74 000 invånare år 2015 till
100 000 invånare år 2030. Vidare ska Solna ”vara en aktiv aktör i den växande
12 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för
nya jobb, tillväxt och välfärd”.
Solna har tagit fram fördjupade översiktsplaner för flera områden, varav de för
”Karolinska-Norra Station”, ”Solna stationsområde” samt ”Nationalstadsparken”
fortfarande är aktuella och berör projektet.
Karolinska-Norra Station (från 2008), kallas numera Hagastaden. I
Hagastaden byggs totalt 6000 nya bostäder varav 3000 på Solnasidan. När
området är klart kommer det totalt att inrymmas ca 50 000 arbetsplatser i
området.
Solna stationsområde beslutades 2007 (numera kallad Arenastaden).
Utöver Sveriges nationalarena inrymmer området också Skandinaviens
största köpcentrum, 100 000 kvadrateter kontor, hotell samt ca 2000
bostäder.
En Fördjupad Översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen, är
framtagen och antagen av kommunfullmäktige 2008. I planen finns
riktlinjer om tekniska anläggningar vars förekomst generellt ska
minimeras. Anläggningar som dock är nödvändiga ska så långt det är
möjligt anpassas till landskap och miljö.
Utöver de fördjupade översiktsplanerna har Solna stad tagit fram en
utvecklingsstrategi för stadsdelen Hagalund för att skapa förutsättningar för
kompletterande bostadsbebyggelse och närservice, men också arbetsplatser. Solna
stad har beslutat att ett program ska utarbetas för området.
Solna stad har även vid möten informerat om att det i Huvudsta finns ett
utvecklingsområde benämnt Solna city. Inom området planeras för
bostadsbebyggelse. Området avgränsas av Mälarbanan i söder, Solnavägen i öster
och Sundbybergsvägen i väster.
Större delen av samtliga sträckningar berör detaljplanelagd mark. Planerad
kabelförläggning bedöms inte strida mot de befintliga detaljplanerna.
13 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
3 Alternativutredning
3.1 Nollalternativ
En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat
nollalternativ, d.v.s. om den planerade verksamheten inte kommer till stånd.
Syftet med redovisningen av nollalternativet är att få underlag för att värdera den
planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet för detta projekt
innebär att utbyggnaden av regionnätet i Solna inte kan genomföras. Det innebär
att exploateringsplanerna i södra Solna inte kan löpa vidare som planerat och även
att den förstärkning av elnätet som krävs för bl.a. nya Karolinska sjukhuset inte
blir av. Nollalternativet innebär också att nödvändig förstärkning till stationen vid
Oskarsogatan inte blir av.
3.2 Nytt stationsläge i södra Solna
En ny transformatorstation behöver anläggas i södra Solna för vidare distribution
från den nya kraftledningen mellan Galoppvägen och Solnavägen. En
förutsättning för lokaliseringen av en ny transformatorstation är samtycke från
berörd kommun i och med att bygglov krävs. I Solna stad, där en mycket stor
andel av ytan är detaljplanelagd, krävs också med stor sannolikhet en
detaljplaneändring. Läget för den nya transformatorstationen i södra Solna har
därför utretts i samråd med Solna stad. Då kommunen redan är kraftigt bebyggd
och många exploateringsplaner föreligger, har det visat sig mycket svårt att finna
lämpliga placeringar för en ny transformatorstation. Stationen kommer uppta en
markyta om ca 1200 m2. Utöver ovan nämnda aspekter behöver ledningsägaren
även finna en fastighetsägare som är villig att upplåta eller sälja mark för den nya
transformatorstationen. Ovan aspekter har lett till att läget för den nya stationen
satts invid Solnavägen, se Figur 4 nedan, en lokalisering som även är lämplig
utifrån byggbarhet och tillgänglighet. En detaljplaneändring måste genomföras för
den nya stationen.
Detaljplaneändringen och tillstånd för den nya transformatorstationen hanteras
som separata ärenden och omfattas inte av koncessionsansökan för planerade
ledningar.
14 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
3.3 Utredningsområde
Området som inledningsvis varit aktuellt för fortsatt utredning av möjliga
ledningssträckningar kan ses i Figur 4 nedan. Området begränsas av järnvägen i
väster och Brunnsviken i öster. Utredningsområdet täcker in
transformatorstationerna vid Galoppvägen, Solnavägen och Oskarsrogatan.
Ledningssträckan delas in i två delsträckor för att tydligare beskriva de olika
alternativen.
Delsträcka norr- utgörs av sträckan mellan station Galoppvägen och Solnavägen.
Delsträcka väst- utgörs av sträckan mellan Solnavägen och station Oskarsrogatan.
Figur 4. Det ljusare området visar aktuellt utredningsområde.
15 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
3.4 Utredda stråk
Inom utredningsområdet har möjliga ledningsstråk definierats utifrån givna
förutsättningar, t.ex. barriärer som endast kan korsas på givna punkter eller med
stor försiktighet, se Figur 5.
Delsträcka norr
På delsträckan finns barriärer i form av E4:an och järnvägen. Kungliga
nationalstadparken är belägen inom utredningsområdet vari större ingrepp
behöver undvikas. Tre ledningsstråk har identifierats på delsträckan, ett stråk
avsett för sjökabel i Brunnsviken (Norr stråk 1), ett längs E4:an (Norr stråk 2)
och ett mellan järnvägen och E4:an (Norr stråk 3).
Delsträcka väst
Två ledningsstråk har identifierats på delsträckan, ett norr om järnvägen (Väst
stråk 1) och ett söder om järnvägen (Väst stråk 2).
16 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 5. Huvudsakliga identifierade ledningsstråk.
3.5 Utredda sträckningar
Utifrån de beskrivna stråken har sträckningar studerats. Ett flertal alternativ har
undersökts och några av alternativen har redan på ett tidigt stadium avskrivits.
Dessa tidigare alternativ är beskrivna i avsnitt 3.7. Sträckningsalternativen för den
västra respektive den norra delsträckan kan kombineras oberoende av varandra.
Visar det sig att det är lämpligare att utforma den slutgiltiga sträckningen genom
en ny kombination av de framkomliga sträckningarna, är det inget som hindrar ett
sådant resultat. Det är således viktigt att inkomna samrådsyttranden beskriver
17 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
vilket avsnitt av sträckningarna yttrandet gäller, gärna med figur eller karta. Se
Figur 6 för utredda och framkomliga sträckningar.
Figur 6. Aktuella framkomliga alternativa sträckningar med varianter
18 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
3.6 Sträckningsbeskrivning och förväntad
miljöpåverkan
Alternativ Norr A
Allmänt
Ledningssträckningen utgår från transformatorstationen vid Galoppvägen (se
karta i bilaga 1). Sträckningen följer Galoppvägen söderut fram till
Enköpingsleden. Enköpingsleden följs österut varefter trafikplats Järva krog
korsas genom styrd borrning, alternativt mikrotunnelborrning. Från stationen vid
Galoppvägen och fram till trafikplats Järva krog föreslås ledningen samförläggas
med tidigare nämnd regionnätsledning som ska gå mellan Galoppvägen och
Silverdal (för mer information om sträckningsalternativ se samrådsunderlag för
delprojekt Järva). Sträckningen fortsätter efter korsningen med trafikplatsen längs
med en gång- och cykelväg öster om E4:an. Vid dammen sydväst om Linnéaholm
viker sträckningen av västerut och följer dammens södra kant fram till strax innan
E4:an. Sträckningen följer därefter E4:an söderut fram till Lings väg, först i
vägslänten och därefter i utkanten av en befintlig parkeringsplats. En alternativ
möjlighet för och komma förbi dammen är genom användning av en schaktfri
metod från strax norr om dammen till söder om dammen. Sträckningen skulle
efter det fortsätta längs med E4:an på tidigare nämnt sätt. Resterade sträckning
inom Kungliga nationalstadsparken följs gång- och cykelvägar längs med E4:an.
Korsning med E4:an planeras ske under en befintlig viadukt vid Linvävartorpet.
Sträckningen följer därefter en gång- och cykelväg mellan E4:an och Norra
begravningsplatsen. Vid trafikplats Haga södra viker sträckningen av västerut och
följer en gång- och cykelväg längs med Solna kyrkväg ända bort till rondellen
invid Solnavägen. Korsning med rondellen planeras genom schaktfri metod från
grönytan strax norr om rondellen till strax söder om rondellen. Sträckningen följer
därefter befintliga vägar in till ny transformatorstation invid Solnavägen.
Alternativ Norr A är totalt ca 4,9 km.
Bebyggelse
Ledningssträckningen passerar förhållandevis lite bebyggelse. Längs med
Galoppvägen finns två flerfamiljshus och i nationalstadsparken passeras två
fristående hus vid Linnéaholm. I nationalstadsparken sker även en passage förbi
SAS huvudkontor vid Lings väg. Strax efter korsningen med E4:an passeras två
hus inne på Norra begravningsplatsen och invid Solna kyrkväg passeras en
byggnad som också den står inne på begravningsplatsen.
Längs med Solna kyrkvägs västra del passeras bostadsområdet Solna kyrkby med
radhusbebyggelse från 1940-talet. Passagen planeras på motsatt sida vägen från
bostadsområdet.
19 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Grönstruktur och områdesskydd
Öster om E4:an ligger Kungliga nationalstadsparken. Ledningssträckningen för
Alternativ A Norr gränsar till nationalstadsparken. Förläggning av ledningen inom
(och i gränsen till) nationalstadsparken planeras nästintill uteslutande att ske i
befintliga gång- och cykelvägar, enda undantaget är passagen av dammen vid
Linnéaholm. För att undvika påverkan på nationalstadsparkens värden har en
inventering av större träd (träd med en omkrets större än 60 cm) längs med
sträckningar inom nationalstadsparken genomförts, för inventeringsresultaten se
bilaga 2. Resultatet av inventeringen visar att 35 större träd gränsar till aktuell
ledningssträckning. Om Vattenfall följer inventerarens rekommendationer, vilket
innebär att schaktkanterna märks ut i fält i närvaro av en arborist innan
schaktarbetena påbörjas, så bedöms de flesta av träden klara sig utan skador. Sju
riskpassager med större träd har dock identifierats. Alla dessa passager är
lokaliserade söder om dammen vid Linnéaholm. Om en schaktfri metod istället
skulle användas för passage av dammen föreligger fem riskpassager med stora
träd. Dessa fem träd bedöms dock enligt utförd inventering inneha större värde än
tidigare nämnda sju träd. Diskussioner har inletts med Länsstyrelsen gällande
försiktighetsmått vid arbeten invid inventerade träd inom nationalstadsparken.
Utöver inventeringen av större träd inom Nationalstadsparken har även en
inventering av mycket värdefulla träd genomförts på resterande sträckor inom
Solna stad, se bilaga 3. Inventeringen har gjorts av Solna stads
stadsträdgårdsmästare och en arborist. Träden har därefter mätts in. Sträckningen
passerar 12 mycket värdefulla träd. De flesta av de värdefulla träden bedöms
kunna undvikas vid planeringen av förläggningsarbetena, en riskpassage med träd
har dock identifierats längs med Solna kyrkväg.
Alternativ Norr A berör även utkanten av vattenskyddsområden för både
Ulriksdals och Frösundaviks vattentäkter.
Kulturhistoria
Aktuell ledningssträckning berör på större delen av sträckningen ett riksintresse
för kulturmiljö. Riksintresset omfattar bl.a. Sockencentrum för stora Solna
socken, Haga-Ulriksdals kungliga slottsmiljöer samt Norra begravningsplatsen.
En fornlämning (Solna 85:1) berörs nordost om Linvävartorpet. Fornlämningen
utgörs av ett boplatsområde, varav ungefär halva lämningen är belägen i E4:an.
Lämningen är förmodligen redan delvis förstörd till följd av E4:an och en anlagd
gång- och cykelväg intill E4:an. Förslagsvis sker schaktövervakning i samband
med förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av lämningen.
Infrastruktur
Sträckningen korsar E4:an Uppsalavägen som är av Riksintresse. Korsningarna
planeras att utföras på sådant sätt att ingen påverkan uppstår på trafiken.
20 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
I övrigt planeras ledningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar och i
lokalgator.
Sammanfattning av viktiga aspekter
En fornlämning (Solna 85:1) berörs.
Sju (alternativt fem) riskpassager med större träd har identifierats inom
nationalstadsparken.
En riskpassage med ett mycket värdefullt träd (utanför
nationalstadsparken) föreligger.
Förläggning planeras i utkanten av nationalstadsparken.
Komplicerad passage med styrd borrning, alternativt mikrotunnelborrning,
under trafikplats Järva krog.
Vattenskyddsområden berörs.
Alternativ Norr B
Allmänt
Alternativ Norr B utgår från transformatorstationen vid Galoppvägen och följer
denna söderut (se karta i bilaga 1). Enköpingsleden korsas genom schaktning i
befintlig gång- och cykeltunnel. Vid Nämndemansgatan viker sträckningen av
österut fram till Rosenborgsgatan. Rosenborgsgatan följs varefter förläggning
planeras längs Gustav III Boulevard hela vägen fram till Kolonnvägen.
Ledningssträckningen följer Kolonnvägen fram till Frösundaleden som korsas
med schaktfri metod. Sträckningen löper därefter längs Viktoriagatan invid ett
koloniområde och vidare längs en gång- och cykelväg fram till Hagavägen. Gångoch cykelvägen följs vidare söderut upp på Källvägen för att strax innan
Industrivägen vika av åt sydost och passera genom en mindre grönyta. Rondellen
invid Solnavägen korsas som för Alternativ Norr A med schaktfri metod från
grönytan strax norr om rondellen till strax söder om rondellen. Sträckningen följer
därefter befintliga vägar in till ny transformatorstation invid Solnavägen.
Längs med Rosenborgsgatan, Gustav III Boulevard och Kolonnvägen kantar
ledningssträckningen mark som enligt gällande detaljplaner får bebyggas under
körbart bjälklag.
Alternativ Norr B är ca 3,5 km.
Bebyggelse
Betydligt mer bebyggelse passeras av Alternativ Norr B jämfört med Alternativ
Norr A. Ledningssträckningen passerar bostadsområdet Ritorp med bebyggelse
från 90-talet. Sträckningen passerar även genom Frösunda, ett relativt nybyggt
bostadsområde med kontorslokaler närmast E4:an. Sträckningen planeras på östra
sidan av Gustav III Boulevard för att hålla ett så stort avstånd som möjligt till
bostadshus. Längs Kolonnvägen passeras kontorsbebyggelse i norra delen och
21 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
bostadsbebyggelse i södra delen. Vid Hagalund löper sträckningen i utkanten av
ett bostadsområde. Där sträckningen löper väster om Norra begravningsplatsen
passeras ett mindre industriområde (Hagalunds arbetsplatsområde).
Ledningen kommer inte hamna mindre än 5 m från bostadshus.
Grönstruktur och områdesskydd
Mycket lite grönstruktur berörs av ledningssträckningen. Förläggning av
ledningen planeras i en mindre grönyta längs med Kolonnvägen och en mindre
grönyta strax sydost om Norra begravningsplatsen. Träd kommer sannolikt att
behöva avverkas inom grönytorna.
Sträckningen passerar 48 mycket värdefulla träd (enligt tidigare nämnd
inventering, se Bilaga 3). Flera av de värdefulla träden bedöms dock kunna
undvikas vid planeringen av förläggningsarbetena, 23 riskpassager med träd har
dock identifierats.
Två alléer för vilka dispens från det generella biotopskyddet kommer behöva
sökas har även identifierats längs sträckningen. Alléerna är belägna längs södra
delen av Gustav III Boulevard och längs Anhaltsvägen.
Kulturhistoria
Sträckningen gränsar till ett riskintresse för kulturmiljö. Riksintresset omfattar
bl.a. Sockencentrum för stora Solna socken, Haga-Ulriksdals kungliga
slottsmiljöer samt Norra begravningsplatsen.
Infrastruktur
De större trafikerade vägarna Enköpingsleden och Frösundaleden planeras att
korsas utan avgrävning. Frösundaleden planeras att korsas med schaktfri metod
och Enköpingsleden genom schakt i befintlig gång- och cykeltunnel. Även
rondellen vid Solnavägen planeras att korsas med schaktfri metod.
I övrigt planeras förläggning av ledningen ske i mindre lokalgator och i
trottoarer/parkeringsytor samt gång- och cykelvägar.
Sammanfattning av viktiga aspekter
Ledningssträckning genom tätbebyggt område – närhet till många
bostadshus.
Längs delar av sträckningen finns många befintliga ledningar i mark vilket
gör att utrymmesbrist föreligger.
Osäkerheter i detaljutformningen av ledningens sträckning i och med att
den kantar mark som får bebyggas under körbart bjälklag.
23 riskpassager med mycket värdefulla träd föreligger.
Två alléer berörs.
Kort sträckning.
22 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Alternativ Norr C
Allmänt
Alternativet har från Galoppvägen fram till trafikplats Järva krog samma
sträckning (och utformning) som Alternativ Norr A (se karta i bilaga 1).
Trafikplatsen planeras att korsas genom schaktfri metod ut i Brunnsviken. I
Brunnsviken planeras den nya ledningen att förläggas som sjökabel fram till Haga
södra. För att undvika schakt på den stora öppna ytan vid Haga södra planeras
schaktfri metod även på denna del av sträckningen. Riktningen på borrningen
kommer vara från land ut i vatten, d.v.s. från strax norr om trafikplats Haga södra
ut till Brunnsviken. Trafikplats Haga södra planeras att korsas genom förläggning
i en befintlig gång- och cykelväg som går under E4:an. Efter korsningen med
E4:an har alternativet samma sträckning som Alternativ Norr A.
Alternativ Norr C är ca 5,8 km (varav 3,6 km sjökabel)
Bebyggelse
Ledningssträckningen passerar lite bebyggelse. Längs med Galoppvägen finns två
flerfamiljshus och invid Solna kyrkväg passeras en byggnad som står inne på
Norra begravningsplatsen.
Längs med Solna kyrkvägs västra del passeras bostadsområdet Solna kyrkby med
radhusbebyggelse från 1940-talet. Passagen planeras på motsatt sida vägen från
bostadsområdet.
Grönstruktur och områdesskydd
Förläggningen öster om E4:an sker inom nationalstadsparken. Det är dock endast
på mycket korta sträckor som förläggningen sker på fast mark (dvs. inte i vatten).
Tre större träd (enligt tidigare nämnd inventering av större träd inom
nationalstadsparken, se bilaga 2) gränsar till aktuell ledningssträckning. Vattenfall
avser och följa inventerarens rekommendationer som innebär att schaktkanterna
markeras ut i fält i närvaro av en arborist innan schaktarbeten påbörjas. Om
Vattenfall följer inventerarens rekommendationer bedöms inga större träd skadas
inom nationalstadsparken. Diskussioner har inletts med Länsstyrelsen gällande
försiktighetsmått vid arbeten invid inventerade träd inom nationalstadsparken.
Alternativ Norr C passerar utöver dessa tre träd även samma 12 mycket värdefulla
träd som Alternativ norr A. De flesta av träden bedöms som tidigare nämnts
kunna undvikas vid planeringen av förläggningsarbetena, en riskpassage med träd
har dock identifierats.
Alternativ Norr C berör även utkanten av vattenskyddsområde för Ulriksdals
vattentäkt.
23 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Kulturhistoria
Från strandkanten vid Haga södra och fram till korsningen med trafikplatsen
berörs ett statligt byggnadsminne (kulturhistorisk lämning med beteckning Solna
30:1). Flera byggnader inom området är skyddade byggnadsminnesmärken
däribland: Haga slott, Gustav III:s paviljong, ekotemplet och koppartälten. Alla
byggnader inom området har skyddade exteriörer. Inga förändringar avseende
områdets karaktär får göras.
Större delen av sträckningen berör ett riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset
omfattar bl.a. Sockencentrum för stora Solna socken, Haga-Ulriksdals kungliga
slottsmiljöer samt Norra begravningsplatsen.
Infrastruktur
Sträckningen korsar E4:an Uppsalavägen som är av Riksintresse. Korsningarna
planeras att utföras på sådant sätt att ingen påverkan uppstår på trafiken.
I övrigt planeras sträckningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar och i
lokalgator.
Sammanfattning av viktiga aspekter
Osäkerheter vid förläggning av sjökabeln. Mycket trång passage vid
Ålkistan gör att det stora förläggningsfartyg som normalt sett vore aktuellt
för den här typen av förläggning inte kan ta sig igenom. Ett mer
komplicerat förfarande får användas.
Osäkerheter kring förorenade sediment i Brunnsviken.
En riskpassage med ett mycket värdefullt träd.
Förläggning av ledningen planeras delvis i nationalstadsparken.
Mycket komplicerad passage med trafikplats Järva krog.
Lång sträckning.
Hög kabelkostnad.
Ett statligt byggnadsminne berörs.
Vattenskyddsområde berörs.
Alternativ Väst A
Allmänt
Ledningssträckningen utgår från den punkt på Solnavägen där ny ledning mellan
Galoppvägen och station Solnavägen viker av in mot transformatorstationen vid
Solnavägen (se karta i bilaga 4). Sträckningen följer Solnavägen norrut, korsar
järnvägen vid en viadukt och fortsätter längs en gång- och cykelväg upp i
ytterkanten på en parkeringsplats intill järnvägen. Sträckningen följer därefter
Hedvigdalsvägen söderut. Två järnvägsspår korsas, det första under en befintlig
järnvägsbro och det senare genom förläggning i en konstruktion monterad på
sidan av den befintliga gång- och cykelbro som idag korsar spåret. Efter
24 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
korsningen med järnvägen följer sträckningen Gunnar Asplunds allé västerut.
Sträckningen korsar Lundbyparkens norra del och fortsätter västerut till
Lundagatan. Sträckningen följer Lundgatan och därefter Storgatan västerut. Vid
Oskarsrogatan vinklar sträckningen av norrut och sedan västerut fram till befintlig
transformatorstation Oskarsro.
Ledningen planeras huvudsakligen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar,
mindre lokalgator och trottoarer.
Alternativ Väst A är totalt ca 1,9 km.
Bebyggelse
Bebyggelsen kring Solnavägen och invid järnvägen utgörs huvudsakligen av
industrier och företag. Där sträckningen passerar Lundbyparken finns nybyggda
flerfamiljshus från 2000-talet. Bebyggelsen längs Lundagatan är äldre men utgörs
också av flerfamiljshus. Bebyggelsen här är också glesare jämfört med det nyare
området. Längs Storgatan är bebyggelsen mer stadslik med flerfamiljshus med
företag och kommersiella lokaler i nedre botten och bostäder högre upp. Slutligen
passerar sträckningen nyare flerfamiljshus längs Oskarsrogatan.
Grönstruktur och områdesskydd
Generellt berörs lite grönstruktur längs sträckningen då ledningen mestadels
planeras att förläggas i befintliga vägar. Sträckningen korsar Lundbyparken som
utgörs av en gräsbeklädd grönyta. Efter förläggning kommer grönytan att
återställas.
Liksom för sträckningarna på delsträcka Norr har en inventering av mycket
värdefulla träd gjorts längs sträckningarna på delsträcka väst, se bilaga 3.
Inventeringen har gjorts av Solna stads stadsträdgårdsmästare och en arborist.
Träden har därefter mätts in. Alternativ Väst A passerar 46 mycket värdefulla
träd. Flera av de värdefulla träden bedöms kunna undvikas vi planeringen av
förläggningsarbetena, 24 riskfyllda passager med träd har dock identifierats.
Sträckningen passerar även en allé för vilken dispens från det generella
biotopskyddet kommer behöva sökas. Allén är belägen längs Gunnar Asplunds
allé. Några av ovan nämnda värdefulla träd tillhör allén.
Kulturhistoria
I den östra delen av sträckningen berörs en större kulturhistorisk lämning (se karta
i bilaga 4). Lämningen utgörs av en bytomt/gårdstomt (Solna 106) som på 1700talet tillhörde Karlbergs gods. Korsningen med lämningen kommer ske i redan
hårdgjorda ytor. Platsen är idag delvis bebyggd med järnväg, väg,
parkeringsplatser, kolonilotter och byggnader. Förslagsvis sker schaktövervakning
i samband med förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av
lämningen.
25 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Vid Lundbyparken berör sträckningen skyddsområdet för ett enskilt
byggnadsminne i form av Statens bakteriologiska anstalt.
Längs Storgatan passeras 50-tals bebyggelse som enligt Solna stads översiktsplan
är klassad som sammanhängande kulturmiljö. Solna Kulturskola som är klassad
som en kulturhistoriskt värdefull byggnad passeras även den.
Infrastruktur
Sträckningen korsar tre järnvägar av riksintresse; ”Stockholm C-Älvsjö,
Stockholm-Ulriksdal”, ”Tomteboda rbg-Huvudsta” samt ”Karlberg-Sundbyberg”.
Korsningarna med de två förstnämnda järnvägarna kan genomföras utan störning
på järnvägstrafiken. Järnvägen mellan Karlberg-Sundbyberg kommer att påverkas
vid montage av kabelkanal på den befintliga gång- och cykelbro som korsar
järnvägen. Kabelkanalen är planerad att monteras på brons ena sida och fästas i
brons bärande konstruktion.
I övrigt planeras ledningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar, mindre
lokalgator och i trottoarer.
En del trafikstörningar kan uppstå i anläggningsfasen då enstaka körfält eller
parkeringsytor kan behöva tas i anspråk vid förläggningen av ledningen.
Sammanfattning av viktiga aspekter
Ledningssträckning genom tätbebyggt område – närhet till bostadshus.
24 riskpassager med mycket värdefulla träd har identifierats.
En allé berörs.
En kulturhistorisk lämning (Solna 106) i form av en bytomt/gårdstomt
korsas.
Alternativet innebär en komplicerad förläggning i kabelkanal på sidan av
en befintlig gång- och cykelbro.
Påverkan på järnvägstrafiken vid förläggning av kabelkanal som korsar
järnväg.
Troligtvis en del trafikstörningar under anläggningsfasen.
Kort sträckning.
Skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne berörs.
Alternativ Väst A1
Allmänt
Alternativ Väst A1 är en variant av Alternativ Väst A (se karta i bilaga 4).
Sträckningen utgår från Alternativ Väst A strax norr om Hedvigsdalsvägen.
Sträckningen följer parkeringsplatsen och hårdgjorda ytor intill en skogsdunge
västerut. För att passera järnvägen krävs schaktfri metod på ca 80 meter söderut
under spåren. Sträckningen fortsätter sedan längs Huvudstalundsvägen fram till
Gunnar Asplunds Allé där den ansluter till Alternativ Väst A.
26 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Varianten med Alternativ Väst A1 blir ungefär lika lång som Alternativ Väst A.
Bebyggelse
Bebyggelsen vid parkeringsplatsen utgörs av ett större kontorskomplex. Söder om
järnvägen passerar sträckningen två nybyggda flerfamiljshus längs
Huvudstalundsvägen.
Avståndet mellan planerad sträckning och närmaste bostadshus kommer inte
understiga 3 meter.
Grönstruktur och områdesskydd
Begränsat med grönstruktur berörs av ledningssträckningen.
Alternativ Väst A1 passerar sex mycket värdefulla träd (enligt tidigare nämnd
inventering, se bilaga 3), varav fyra av dessa bedöms som riskpassager. Alternativ
Väst A1 tillsammans med resterande sträckning enligt Alternativ Väst A passerar
dock totalt 36 mycket värdefulla träd varav 22 av dessa bedöms som riskpassager.
Sträckningen passerar även en allé för vilken dispens från det generella
biotopskyddet kommer behöva sökas. Allén är belägen längs Gunnar Asplunds
allé. Några av ovan nämnda värdefulla träd tillhör allén.
Kulturhistoria
Sträckningen korsar samma kulturhistoriska lämning som Alternativ Väst A,
d.v.s. bytomten/gårdstomten Solna 106. Lämningen korsas dock på en kortare
sträcka och uteslutande i redan hårdgjorda ytor. Platsen för lämningen är som
tidigare nämnts redan delvis bebyggd med järnväg, väg, parkeringsplatser,
kolonilotter och byggnader. Förslagsvis sker schaktövervakning i samband med
förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av lämningen.
Vid Lundbyparken berör sträckningen utkanten av skyddsområdet för ett enskilt
byggnadsminne i form av Statens bakteriologiska anstalt.
Infrastruktur
Sträckningen korsar två järnvägar av riksintresse; ”Tomteboda rbg-Huvudsta”
samt ”Karlberg-Sundbyberg”. Korsningen av spåren planeras att utföras med
schaktfri metod. På ett sådant sätt bedöms ingen påverkan uppstå på tågtrafiken.
I övrigt planeras ledningen att förläggas i en parkeringsplats och i lokalgator.
Sammanfattning av viktiga aspekter
Sträckningen ligger i konflikt med Solna stads planerade
utvecklingsområde Solna city.
Alternativ Väst A1 har tillsammans med resterande sträckning enligt
Alternativ Väst A, 22 riskpassager med mycket värdefulla träd.
En allé berörs.
27 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
En kulturhistorisk lämning (Solna 106) i form av en bytomt/gårdstomt
korsas, dock på en kortare sträcka än Alternativ Väst A.
Alternativ Väst A2
Allmänt
Alternativet är en variant av Alternativ Väst A. Sträckningen utgår från Alternativ
Väst A vid slutet av Gunnar Asplunds Allé (se karta i bilaga 4). Sträckningen
fortsätter rakt västerut, först över en mindre parkeringsplats och därefter längs en
gång- och cykelväg genom ett mindre grönområde. Sträckningen följer därefter
Storgatan.
Alternativ Väst A2 innebär att sträckning Väst A förkortas ca 80 meter jämfört
med ursprunglig sträckning.
Bebyggelse
Sträckningen går mellan äldre flerfamiljshus.
Grönstruktur och områdesskydd
Sträckningen följer en gång- och cykelväg genom ett mindre grönområde.
Alternativ Väst A2 passerar tre mycket värdefulla träd (enligt tidigare nämnd
inventering, se bilaga 3), alla passager bedöms som riskpassager. Alternativ Väst
A2 tillsammans med resterande sträckning enligt Alternativ Väst A passerar dock
totalt 35 mycket värdefulla träd varav 19 av dessa bedöms som riskpassager.
Kulturhistoria
Inga kända kulturhistoriska intressen berörs.
Infrastruktur
Sträckningen berör en gång- och cykelväg och en mindre parkeringsplats.
Sammanfattning av viktiga aspekter
Mindre trafikstörningar i och med förläggning i gång- och cykelväg.
Alternativ Väst A2 har tillsammans med resterande sträckning enligt
Alternativ Väst A, 19 riskpassager med mycket värdefulla träd.
Alternativ Väst B
Allmänt
Alternativ Väst B har samma sträckning som Alternativ Väst A fram till
Lundagatan (se karta i bilaga 4). Sträckningen följer dock Lundagatan söderut
istället för norrut. Sträckningen korsar Armégatan/Storgatan med schaktfri metod
och fortsätter sedan västerut längs Infanterivägen fram till Ängkärrsgatan.
Ängkärrsgatan följs norrut fram till Huvudstagatan. Sträckningen följer
Huvudstadsgatan norrut ca 50 meter och viker av västerut längs Polhemsgatan.
28 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
När Polhemsgatan slutar fortsätter sträckningen norrut längs en gång- och
cykelväg, genom en tunnel under Storgatan och fram till transformatorstationen i
Oskarsro.
Alternativ Väst B är totalt ca 2,1 km.
Bebyggelse
Bebyggelsen kring Solnavägen utgörs huvudsakligen av industrier och företag,
liksom närmast järnvägen. Där sträckningen passerar över Lundbyparken finns
nybyggda flerfamiljshus från 2000-talet. Även längs med Lundagatans södra del
passeras nybyggda flerfamiljshus. Bebyggelsen övergår sedan till äldre
flerfamiljshus från Infanterigatan fram till sträckningens slut vid Oskarsro.
Avståndet mellan planerad sträckning och närmaste bostadshus kommer inte
understiga 3 meter.
Grönstruktur och områdesskydd
Generellt berörs lite grönstruktur längs sträckningen då ledningen mestadels
planeras att förläggas i hårdgjorda ytor. Sträckningen korsar Lundbyparken som
utgörs av en gräsbeklädd grönyta. Efter förläggning kommer grönytan att
återställas.
Alternativ Väst B passerar 73 mycket värdefulla träd (enligt tidigare nämnd
inventering, se bilaga 3), varav 55 av dessa bedöms som riskpassager.
Sträckningen passerar även fyra alléer för vilka dispens från det generella
biotopskyddet kommer behöva sökas. Alléerna är belägna längs Gunnar Asplunds
allé, Infanterigatan och Huvudstagatan. De flesta av ovan nämnda värdefulla träd
tillhör alléerna.
Kulturhistoria
I den östra delen av sträckningen berörs en större kulturhistorisk lämning (se
bilaga 4). Lämningen utgörs av en bytomt/gårdstomt (Solna 106) som på 1700talet tillhörde Karlbergs gods. Korsningen med lämningen kommer ske i redan
hårdgjorda ytor. Platsen är idag delvis bebyggd med järnväg, väg,
parkeringsplatser, kolonilotter och byggnader. Förslagsvis sker schaktövervakning
i samband med förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av
lämningen.
Vid Lundbyparken berör sträckningen skyddsområdet för ett enskilt
byggnadsminne i form av Statens bakteriologiska anstalt.
I området kring Ängkärrsgatan passeras 50-tals bebyggelse som enligt Solna stads
översiktsplan är klassad som sammanhängande kulturmiljö.
Infrastruktur
Sträckningen korsar tre järnvägar av riksintresse; ”Stockholm C-Älvsjö,
Stockholm-Ulriksdal”, ”Tomteboda rbg-Huvudsta” samt ”Karlberg-Sundbyberg”.
29 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Korsningarna med de två förstnämnda järnvägarna kan genomföras utan störning
på järnvägstrafiken. Järnvägen mellan Karlberg-Sundbyberg kommer att påverkas
vid montage av kabelkanal på den befintliga gång- och cykelbro som korsar
järnvägen. Kabelkanalen är planerad att monteras på brons ena sida och fästas i
brons bärande konstruktion.
Schaktfri metod planeras för korsning av Armégatan. Vid Huvudstagatan finns
dåligt med utrymme för användning av schaktfri metod (p.g.a.- närhet till träd
samt många befintliga ledningar i marken), gatan planeras därför att grävas av.
I övrigt planeras ledningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar,
lokalgator, trottoarer och parkeringsytor. En del trafikstörningar kommer att
uppstå i anläggningsfasen då enstaka körfält eller parkeringsytor kan behöva tas i
anspråk vid förläggningen av ledningen.
Sammanfattning av viktiga aspekter
Ledningssträckning genom tätbebyggt område – närhet till bostadshus.
55 riskpassager med mycket värdefulla träd.
Fyra alléer berörs.
En kulturhistorisk lämning (Solna 106) i form av en bytomt/gårdstomt
korsas.
Komplicerad förläggning i kabelkanal på sidan av en befintlig gång- och
cykelbro planeras.
Eventuell begränsad påverkan på järnvägstrafiken vid byggnation av
kabelkanalen.
Troligtvis en del trafikstörningar under anläggningsfasen.
Skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne berörs.
Alternativ Väst B1
Allmänt
Alternativ Väst B1 är en variant av Alternativ Väst B, men kan även vara en
variant av Alternativ Väst A. Sträckningen utgår från Alternativ Väst B vid
Hedvigdalsvägen strax norr om järnvägen mellan Karlberg och Sundbyberg (se
karta i bilaga 4). Sträckningen följer en gång- och cykelväg söderut och korsar
tidigare nämnd järnväg inom ett depåområde genom schaktfri metod.
Sträckningen följer utkanten av depåområdet i hårdgjorda ytor och genom en
mindre skogsdunge fram till Bolstomtavägen. Därifrån byter sträckningen riktning
norrut och följer Bolstomtavägen fram till Alternativ B Väst.
Alternativ Väst B1 är ca 530 meter längre än alternativ Väst B.
Bebyggelse
Bebyggelsen längs sträckningen utgörs av industribebyggelse inom depåområdet
samt kontorsbebyggelse längs Bolstomtavägen.
30 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Grönstruktur och områdesskydd
Sträckningen rundar ett koloniområde, samt korsar en mindre skogsdunge. Vid
passage av skogsdungen kommer några träd att behöva avverkas.
Ingen inventering av värdefulla träd (se bilaga 3) har kunnat genomföras längs
sträckningen då depåområdet är inhägnat. Längs sträckningen finns dock mycket
få grönytor.
Kulturhistoria
Sträckningen korsar samma kulturhistoriska lämning som Alternativ Väst B, d.v.s.
bytomten/gårdstomten Solna 106. Platsen för lämningen är som tidigare nämnts
redan delvis bebyggd med järnväg, väg, parkeringsplatser, kolonilotter och
byggnader. Förslagsvis sker schaktövervakning i samband med
förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av lämningen.
Infrastruktur
Sträckningen korsar järnvägen ”Karlberg-Sundbyberg” som är en järnväg av
riksintresse. Korsningen görs med schaktfri metod, vilket innebär att trafiken inte
berörs. I övrigt berörs Trafikverkets depåområde samt gång- och cykelvägar.
Trafikverket har informerat om att de har framtida planer på att eventuellt bygga
om depåområdet.
Sammanfattning av viktiga aspekter
Trafikverkets depåområde med ev. framtida planer för ombyggnation
berörs.
En kulturhistorisk lämning (Solna 106) i form av en bytomt/gårdstomt
korsas.
Lång omväg för att undvika komplicerad förläggning i kabelkanal på sidan
av befintlig gång- och cykelbro.
31 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
3.7 Tidigare utredda alternativ
Under förprojektering har ytterligare alternativ utretts utöver de som presenterats
under avsnitt 3.5 och 3.6, se Figur 7 nedan. Av någon eller några anledningar har
Vattenfall bedömt att dessa inte är lämpliga eller tekniskt genomförbara. En kort
presentation av respektive alternativ finns nedan. Alternativen kommer inte
utredas vidare, så till vida att ny information inte inkommer som motiverar vidare
utredning.
Figur 7. Tidigare utredda sträckningar.
32 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Delsträcka Norr
Alternativ 1
Alternativ 1 togs fram som ett alternativ för att ta sig runt Frösunda. Alternativet
innebär en förläggning längs lokalgator i huvudsak väster om Frösunda. Schaktfri
metod skulle behövas för att komma under ett mindre vattendrag som korsas av
Galoppvägen.
Anledning till att alternativet avfärdades:
Konflikt med ett antal pågående och planerade byggprojekt däribland:
signalbron (bilbro från arenastaden), kvarteret Signalen och utökat antal
spår för Ostkustbanan.
Alternativ 2
Alternativet togs fram som en variant på Alternativ Norr B. Sträckningen följer i
huvudsak Anders Lundströms gata (en parallellgata till Gustav III Boulevard).
Anledningar till att alternativet avfärdades:
Det är mycket trångt mellan bostadshusen på delar av sträckningen
Passage sker mycket nära två skolor, varav en passage i princip sker på
skolgården.
Alternativ 3
Alternativet togs fram på uppmaning av Solna stad som ville veta hur
möjligheterna såg ut för en sträckning väster om E4:an.
Anledning till att alternativet avfärdades:
Sträckningen är inte tekniskt genomförbar p.g.a. utrymmesbrist mellan
E4:an och intilliggande kontorsbebyggelse.
Alternativ 4
Alternativet är en variant av Alternativ Norr A. Istället för att följa gång- och
cykelvägen längs E4:an följer sträckningen Lings väg förbi SAS huvudkontor.
Anledning till att alternativet avfärdades:
Risk för påverkan av en allé med mycket gamla träd inom
nationalstadsparken.
33 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Alternativ 5
Sträckningen fanns inledningsvis med som en alternativ korsning av trafikplats
Järva krog. I och med att korsning med trafikplatsen är möjlig att genomföra
enligt Alternativ Norr A är alternativ 5 inte längre aktuellt.
Anledning till att alternativet avfärdades:
Två mycket komplexa etapper behövs för att korsa trafikplatsen.
Möjlig påverkan på trafiken vid trafikplats Järva krog.
Alternativ 6
Alternativ 6 togs fram som en möjlig sträckning för att undvika förläggning längs
Solna kyrkväg då det redan finns många ledningar förlagda längs den vägen och
då det är en rätt trafikerad väg. Det var inledningsvis osäkert om ytterligare en
ledning skulle få plats. Sträckningen är även den kortaste vägen från
Linvävartorpet till station Solnavägen. Sträckningen skulle innebära förläggning i
gångvägar över Norra begravningsplatsen.
Anledningar till att alternativet avfärdades:
Förläggning över kyrkogård mycket nära gravplatser. Det är svårt att
garantera att ingen skada kommer uppstå på omgivningen.
Alternativ 7
Alternativ 7 togs inledningsvis fram som en möjlig sträckning för Alternativ Norr
A. Sträckningen löper hela vägen längs med en idag avstängd gång- och cykelväg
längs E4:an. Sträckningen slutar dock i en bergvägg.
Anledningar till att alternativet avfärdades:
Sprängning skulle bli aktuell inom nationalstadsparken.
Förläggning inom vägområde för E4:an.
Alternativ 8
Alternativ 8 togs fram för att komma runt den trånga passage som finns mellan
E4:an och nationalstadsparken, d.v.s. Alternativ 7. Sträckningen utgör en möjlig
fortsättning på Alternativ Norr A. Sträckningen följer befintliga stigar och gångoch cykelvägar.
Anledning till att alternativet avfärdades:
Sträckningen passerar många stora och mycket värdefulla träd i
nationalstadsparken.
34 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Delsträcka väst
Alternativ 9
Alternativet är en variant av Alternativ Väst A. Sträckningen togs fram för att
undvika förläggning längs den starkt trafikerade Storgatan. Sträckningen följer
strax söder om järnvägen.
Anledning till att alternativet avfärdades:
Konflikt med utbyggnad av fler järnvägsspår (Mälarbanan) samt ev.
ombyggnation av bron vid Huvudstagatan.
Alternativ 10
Alternativet är en variant av Alternativ Väst A. Sträckningen togs fram då en
okomplicerad korsning med järnvägen önskades. Alternativet har inledningsvis
samma sträckning som Alternativ Väst A1, men fortsätter norr om järnvägen till
Huvudsta torg. Vid Huvudsta torg korsas järnvägen och sträckningen ansluter
antingen till Alternativ 9 eller Alternativ Väst A.
Anledning till att alternativet avfärdades:
Alternativet är ej genomförbart. Det är mycket smalt mellan huskropp och
järnvägsspår vid tingshuset och då en vattenledning precis förlagts där
finns inte längre utrymme för kraftledningen.
35 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
4 Teknik och byggskede
4.1 Markkabelförläggning
På delsträcka norr förläggs ledningarna med tre kabelförband. Två kabelförband
för ny ledning Galoppvägen – Solnavägen och ett kabelförband för ny ledning
Galoppvägen – Oskarsrogatan (se Figur 8 nedan). Markförläggning av den här
typen av ledningar utförs generellt genom att ett kabeldike schaktas till ett djup av
ca 1,2 m. Bredden på kabeldiket vid markytan beror på stabiliteten i marken och
kommer därmed att variera, ett ungefärligt mått för aktuellt kabeldike är dock ca
2 m i markytan.
Figur 8. Tvärsnitt över markkabeldike för delsträcka norr.
På delsträcka väst kommer endast ett kabelförband förläggas enligt Figur 9 nedan.
Vid Solnavägen viker nämligen en ledning av mot Oskarsrogatan. Den andra
ledningen (med två kabelförband) fortsätter mot station Solnavägen, se Figur 10.
Kabelschaktens bredd vid markytan beror som tidigare nämnts på stabiliteten i
marken men ungefärliga bredder är ca 0,8 m vid förläggning av ett kabelförband
och ca 1,5 m vid förläggning av två kabelförband.
36 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 9. Tvärsnitt över markkabeldike för delsträcka väst.
Figur 10. Tvärsnitt över markkabeldike från Solnavägen till station Solnavägen.
37 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
För Alternativ Norr A och Alternativ Norr C föreslås kablarna från Galoppvägen
fram till trafikplats Järva krog samförläggas med den planerade ledningen till
Silverdal (delprojekt Järva), se Figur 11 nedan. Det skulle då krävas ett bredare
schakt än om ledningarna skulle förläggas var för sig men samtidigt blir det
endast ingrepp på en plats istället för två ingrepp på två olika platser. Ungefärlig
bredd på markkabeldiket i markytan är ca 4,3–4,5 m, men beror som tidigare
nämnts på stabiliteten i marken.
Figur 11. Markkabeldike innehållande både ledningarna för GaloppvägenSolnavägen/Galoppvägen-Oskarsrogatan samt ledningar för GaloppvägenSilverdal.
Skyddsfyllningen runt kablarna i diket kommer att bestå av finare grus
(kabelsand). Mekaniskt kommer kablarna att skyddas med kabelrör i plast.
Varningsband kommer att placeras i återfyllnaden.
Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med konventionell utrustning för
schaktning och sprängning. Vissa av massorna kan återanvändas och då läggs de
normalt upp inom arbetsområdet. På sträckor där detta ej är möjligt planeras
uppgrävda massor forslas bort med lastbilar i samband med grävningen. En sådan
metod ger ett mindre arbetsområde men ökad byggtrafik. Exempel på
arbetsområden i stadsmiljö visas i Figur 12 och Figur 13.
38 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 12. Ordinärt arbetsområde vid kabelförläggning i stadsmiljö.
Figur 13. Exempel på hur det kan se ut när ledningar förläggs i stadsmiljö,
observera att ledningarna på detta foto förläggs utan rör.
Markkablarna planeras att rörförläggas längs hela sträckan. Med det menas att
man först lägger tomrör i marken och sedan drar/skjuter i kabeln på lämpliga
sektionsindelningar. Metoden innebär att arbetet kan utföras successivt och
sträckan med öppet kabeldike minimeras. Det möjliggör också att vissa passager
kan utföras vid specifika tidpunkter om sådana krav skulle uppkomma.
Om sprängning blir nödvändig görs sprängningen med konventionell utrustning
efter att berget avtäckts. Sprängmassor kommer att borttransporteras och
39 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
återfyllning görs med organiska massor och grus. Sprängning kommer ske under
tillåtna tider på dygnet för att minimera störningar för närboende. Återanvändning
av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor.
Byggtiden kommer innebära begränsningar i framkomligheten för trafiken.
Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på
trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Vid schaktning i vägar (och
belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt
kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att
kabelschaktet fyllts igen.
På sträckningar där konflikter finns med andra ledningar anpassar man sig i första
hand efter befintliga ledningars positioner. Ledningar som förekommer längs
sträckan är andra kraftledningar, tele- och bredbandsledningar, vatten- och
avloppsledningar, dagvattenledningar, gasledningar samt ledningar för
fjärrvärme/-kyla. Där de tillkommande ledningarna inte får plats kan det vara
aktuellt att förlägga de nya kablarna på ett större djup eller att flytta på de
befintliga ledningarna, i de fall det är möjligt. Vissa ledningar innebär större
svårigheter att korsa, t.ex. Solnas huvudvattenledning.
4.2 Schaktfria metoder
Vid särskilda passager, t.ex. E4:an, järnvägen, Enköpingsleden, Frösundaleden
och Solnavägen kommer schaktfria metoder användas. Metoderna innebär att man
kan borra under marken på kortare avsnitt, utan att påverka markytan. De metoder
som kan blir aktuella för föreliggande projekt är styrd borrning, SBR-borrning,
hammarborrning eller mikrotunnelborrning.
Styrd borrning fodrar markförhållanden utan för mycket sten och hårt underlag,
huvudsakligen lera och sand, medan hammarborrning kan användas även vid
svårare markförhållanden. I Figur 14 visas en skiss över styrd borrning där en
radiosändare skickar signaler till en mottagare ovanför markytan. På så vis kan
man styra borren enligt önskemål. En variant på styrd borrning är så kallad SBR
borrning, vid vilken en roterande borrkrona används. Denna metod används vid
hård mark eller mark med inslag av större sten. I Figur 15 visas en skiss med
hammarborrning. Metoden kräver att utgångspunkten är på en lägre marknivå än
det man vill borra under, exempelvis en väg. Det resulterande borrhålet blir rakt
och det är inte möjligt att styra det på samma sätt som man kan vid styrd borrning.
40 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 14. Principskiss över den schaktfria metoden styrd borrning (skiss från
Styrud AB).
Figur 15. Principskiss över den schaktfria metoden hammarborrning (skiss från
Styrud AB).
Mikrotunnelborrning liknar hammarborrning på så sätt att utgångspunkten är på
en lägre marknivå än det man vill borra sig under. Den huvudsakliga skillnaden
mellan metoderna är att mikrotunnel klarar av större rördiametrar samt används på
längre sträckor. För en principskiss med mikrotunnelborrning se Figur 16.
41 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 16. Principskiss över den schaktfria metoden mikrotunnel (skiss från Styrud
AB)
4.3 Anläggning i bro
Vid passagen av järnvägen mellan Karlberg-Sundbyberg planeras ledningen att
anläggas i sidan av den befintliga gång- och cykelbro som idag korsar järnvägen.
En kabelkanal för ledningen kommer fästas på tvärgående balkar infästa i
befintlig konstruktion ungefär enligt principskisserna i Figur 17 och Figur 18
nedan.
Figur 17. Förläggning av kraftledningen planeras i en kabelkanal som monteras på
brons långsida.
42 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 18. Tvärsektion över gång- och cykelbron med planerad kabelkanal till
vänster.
4.4 Sjökabelförläggning
Alternativ Norr C är delvis utformat för sjökabel. Övergången från markförlagd
kabel till sjökabel kommer utföras med schaktfri metod från land ut till botten av
Brunnsviken. Detta förfarande planeras vid båda övergångarna. Ingen schakt
kommer därmed att ske i vattenområden. Förläggningen av ledningen kommer
därefter att ske genom att kablarna sänks ned i vattnet och tillåts sjunka ned
genom sedimenten till sjöbotten. Den mycket trånga passagen vid Ålkistan gör att
det stora förläggningsfartyg som normalt sett skulle vara aktuellt för den här typen
av förläggning inte kan ta sig igenom. Andra förläggningsförfaranden planeras
därför. Två möjliga metoder för förläggningen är:
1. Flottningsmetoden. Flytblock fästs på kabeln som bogseras på plats av båt
(se Figur 19 nedan). När kabeln är på rätt ställe så sänks den ned.
43 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 19. Kabelförläggning med flottningsmetod.
2. Kabeln läggs över från ett större fartyg till mindre pråmar som kommer in
genom Ålkistan. Pråmarna behöver vara utrustade med en kran och en
kabelmatare, se Figur 20 nedan.
Figur 20. Pråm med kran och kabelmatare för förläggning av sjökabel. Observera
att kabeln på bilden är betydligt mindre än aktuella kablar.
44 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
5 Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och
magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och
användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra
hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater.
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger
upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas
i enheten kilovolt per meter (kV/m). Elektriska fält av någon storlek finns
praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex.
växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält
inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet
anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i detta samrådsunderlag.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Fälten alstras av den ström som
flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande
fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes
placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten
på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I
hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad
som är vanligt i övrigt.
Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt
fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska
anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med
samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av
statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga
elektriska strömmar i kroppen.
I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa
frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av
allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält,
www.stralsakerhetsmyndigheten.se.
Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga
resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot
bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt.
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man
ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter – Arbetsmiljöverket,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten –
tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande:
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra
elektriska anläggningar sa att exponering for magnetfält begränsas.
45 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära
elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses
normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
Vattenfall Eldistribution AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna
formulerade försiktighetsprincip.
5.1 Magnetfält från aktuell ledning
Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en markkabel på kabelgeometri, djupet i marken och strömmens storlek. För aktuella ledningar har
teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad årsmedelström vid en
överskådlig framtid (prognosår 2030).
Storleken på magnetfältet från kabelfaser förlagda tätt intill varandra i triangel är
lågt på grund av ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är
störst rakt ovanför kabelförbandet och klingar sedan snabbt av när man avlägsnar
sig från kabeldiket.
Nedan visas de beräknade teoretiska magnetfälten för de två aktuella ledningarna,
Figur 21 för delsträcka norr (Galoppvägen – Solnavägen), Figur 22 för delsträcka
väst (Solnavägen – Oskarsrogatan) samt Figur 23 för sträckan mellan Solnavägen
och transformatorstationen vid Solnavägen. Magnetfältet är angivet 1,5 meter
ovan mark. Magnetfältet i graferna är beräknat för spänningsnivån 77 kV. När en
övergång i framtiden sker till 138 kV förväntas magnetfältsnivån sjunka markant.
En ökning av spänningen innebär att strömmen och magnetfältet sjunker, givet
samma överförda effekt.
Figur 21. Beräknat teoretiskt magnetfält, delsträcka norr, GaloppvägenSolnavägen. Magnetfält angett i mikrotesla.
46 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Figur 22. Beräknat teoretiskt magnetfält, delsträcka väst, SolnavägenOskarsrogatan. Magnetfält angett i mikrotesla.
Figur 23. Beräknat teoretiskt magnetfält mellan Solnavägen och
transformatorstationen vid Solnavägen. Magnetfält angett i mikrotesla.
På delsträcka norr kommer de nya ledningarna inte att förläggas närmare än
5 meter från något bostadshus oavsett vald sträckning. Vid kontors- och
industribyggnader kan dock förläggning inom 5 m bli aktuell. Vid 5 meter från
ledningarna är det beräknade teoretiska magnetfältet 0,42 µT, men redan vid
8 meter är magnetfältet mindre än 0,2 µT.
På delsträcka väst gör de smala gatorna samt de befintliga ledningarna i mark att
ledningarna på några ställen kommer närmare bostadshus än på delsträcka norr.
Den nya ledningen kommer på delsträckan inte att förläggas närmare än 3 meter
från något bostadshus oavsett vald sträckning. Vid 3 meter från ledningen är det
47 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
beräknade teoretiska magnetfältet 0,37 µT, vid 5 meter är magnetfältet mindre än
0,2 µT.
Längs sträckan mellan Solnavägen och transformatorstationen vid Solnavägen
finns inga bostadshus.
48 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
6 Samlad beskrivning av
alternativa sträckningar
Anläggningsskedet
Markkabelförläggningen kommer i viss mån påverka framkomligheten för
fordonstrafik och gång- och cykeltrafik i och med att merparten av kabelsträckan
följer befintliga vägar och korsar ett antal vägar. Parkeringsmöjligheter i vissa
delar av området kan även komma att påverkas. Buller kommer förekomma vid
anläggningsarbetena.
Naturmiljön kommer att påverkas under anläggningsskedet genom schakt och viss
avverkning av träd. Då kabelsträckningen i huvudsak följer befintliga vägar är
dock avverkningsbehovet mycket lågt. Vid sjökabelförläggning finns en risk för
upprörning av bottensediment vid övergången mellan markförlagd ledning och
sjökabel.
Kulturmiljön i form av riksintressen och byggnadsminnesmärken berörs inte av
förläggningen av en ny kraftledning utöver eventuellt påverkat synintryck vid
själva förläggningen. Schakt kan beröra kulturhistoriska lämningar i mark.
Driftskedet
En markförlagd ledning innebär en mindre påverkan på naturmiljön under
driftskedet då inga träd eller större buskar får växa ovanför kabelschaktet. Då
kabelsträckningen i huvudsak följer befintliga vägar blir dock denna påverkan
begränsad. Den nya ledningen innebär en viss ökning av magnetfältet i området
kring ledningen.
Delsträcka Norr
Alternativ
Fördelar (+)
Nackdelar (-)
Norr A
Få bostadshus nära
sträckningen.
En fornlämning berörs. Sju
(alternativt fem) riskpassager med
större träd har identifierats inom
nationalstadsparken. Komplicerad
passage med trafikplats Järva krog.
Förläggning i utkanten av
nationalstadsparken samt i utkanten
av två vattenskyddsområden.
Norr B
Kort sträckning.
Närhet till många bostadshus.
Många befintliga ledningar i mark –
ont om utrymme. Många
riskpassager med värdefulla träd.
49 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Två alléer berörs. Påverkan på
trafiken.
Norr C
Få bostäder nära sträckningen.
Endast en riskpassage med ett
värdefullt träd.
Alternativ förknippat med
förläggningstekniska osäkerheter
samt osäkerheter kring förorenade
sediment. Förläggning i
nationalstadsparken och område
utpekat som statligt
byggnadsminne. Komplicerad
passage med trafikplats Järva krog.
Förläggning i utkanten av
vattenskyddsområde. Lång
sträckning.
Delsträcka Väst
Fördelar (+)
Nackdelar (-)
Väst A
Kort sträckning.
Närhet till många bostadshus. Många
riskpassager med värdefulla träd. En
allé berörs. En större kulturhistorisk
lämning berörs. Skyddsområdet för
ett enskilt byggnadsminne berörs.
Komplicerad förläggning i
kabelkanal på sidan av en gång- och
cykelbro. Trafikstörningar i
anläggningsfasen.
Väst A1
Komplicerad förläggning i
kabelkanal på sidan av en
gång- och cykelbro undviks.
Konflikt med utvecklingsområde
Solna city. En större kulturhistorisk
lämning berörs.
Väst A2
Mindre trafikstörningar.
Väst B
Ingen förläggning sker längs
den hårt trafikerade Storgatan.
50 (53)
Närhet till många bostadshus. Väldigt
många riskpassager med värdefulla
träd. Fyra alléer berörs. En större
kulturhistorisk lämning berörs.
Skyddsområdet för ett enskilt
byggnadsminne berörs. Komplicerad
förläggning i kabelkanal på sidan av
en gång- och cykelbro.
Trafikstörningar i anläggningsfasen.
Lång sträckning.
Samrådsunderlag Södra Solna
Väst B1
Komplicerad förläggning i
kabelkanal på sidan av en
befintlig gång- och cykelbro
undviks.
51 (53)
Trafikverkets depåområde berörs. En
större kulturhistorisk lämning berörs.
Lång sträckning.
Samrådsunderlag Södra Solna
7 Förordade sträckningar
Ett flertal alternativa sträckningar har utretts för delprojekt Södra Solna. Formellt
samråd för projektet enligt 6 kap. 4 § miljöbalken inleddes i augusti 2015. Mot
bakgrund av hittills genomfört samråd har Vattenfall beslutat att förorda två
sträckningar. De förordade sträckningarna redovisas i Figur 24 nedan.
Figur 24. Förordade sträckningar.
52 (53)
Samrådsunderlag Södra Solna
Mellan station Galoppvägen och Station Solnavägen har Vattenfall beslutat att
förorda Alternativ A. Detta mot bakgrund av att Solna stad har planarbeten på
gång inom området för Alternativ B och att flera närboende har uttryckt en stark
ovilja mot alternativet då det skulle innebära ytterligare byggnadsarbeten inom ett
område som redan har varit utsatt för störningar i form av andra anläggnings- och
byggnadsarbeten samt tillhörande trafik. Alternativ C innebär risk för spridning av
föroreningar från de förorenade sediment som finns på botten av Brunnsviken.
Alternativ C korsar även ett område som är klassat som statligt byggnadsminne
vilket försvårar möjligheterna att gå vidare med sträckningen.
Mellan Solnavägen och station Oskarsrogatan har Vattenfall beslutat att förorda
Alternativ A + A2. Sträckningen är den kortast möjliga av de utredda alternativen
och berör minst antal värdefulla träd.
Inför upprättande av ansökningar om tillstånd för planerade kraftledningar
genomför Vattenfall nu fortsatt samråd enligt miljöbalken med syfte att informera
berörda parter om vilka sträckor som förordas samt inhämta synpunkter och
information som kan påverka projektet.
53 (53)
