NYHETSBREV 3
december 2012
ges ut av Dag&Nät
Aktuellt
Dag&Näts forsknings- och utvecklingsarbete utgår från tre teman. Dagvattenkvalitet - från
regn till recipient presenterades i förra nyhetsbrevet. Dagvattensystem får ni läsa om här och
Ledningsnät kommer det finnas en artikel om i nästa nummer.
Tema Dagvattensystem
På många ställen har översvämningsproblematiken hamnat allt
mer i fokus under senare år pga
ökade materiella skador. Detta
medför att behovet av en säkrare
dagvattenhantering blir allt större.
Dimensionering av dagens dagvattensystem bygger på historiska regndata varför
problem lätt uppstår vid förändrat klimat.
Enligt klimatforskarna finns risk för intensivare regn i framtiden med fler regntillfällen och annorlunda förlopp vid snösmältning. För att nå mer flexibla och hållbara
system tillgrips idag alltmer ytlig avledning
och infiltration som komplement till det
befintliga rörledningssystemet.
För
att
bättre
bedöma
hur
klimatförändringen kan påverka ledningssystemets
funktion
har
doktorand
Karolina Berggren arbetat med detta fokus
i projektet ”Effekter av förändrade regn
på dagvattensystemet” under flera år. Hon
har bland annat undersökt indikatorer som
kan användas för att undersöka systemet
och hur modellsimuleringarna påverkas
av vilken regntyp man använder sig av –
block-, CDS- eller uppmätt, högupplöst
regn. Karolinas avslutande arbete handlar
om vilken påverkan grönytor har på flödet
i ledningssystemet och om framtida klimat
kan leda till situationer där gröna ytor ger
ökande bidrag.
- Ofta bortser man från de gröna ytornas
bidrag vid simulering men om jorden är
vattenmättad eller frusen kan bidraget
från dessa ytor till ledningssystemet vara
betydande, säger Karolina Berggren.
Tidigare studier har visat att avrinningen
från snösmältningsmodellering inte ger tillräckligt bra resultat då man tittar på detaljer
i volym och peak. Därför arbetar doktorand
Shahab Moghadas med en undersökning för
att se om man kan förbättra resultatet genom att använda sig av energibalansmetoden utan orimliga mätningsinsatser.
Om man har ett område med översvämningsproblem är det inte alltid enkelt att
avgöra vilken anpassning som ur ett helhetsperspektiv (ekonomiskt, drift & underhåll, miljö samt samhälleligt) är det bästa. I
ett av projekten arbetar därför Richard Newman och Anna-Maria Gustafsson med att ta
fram ett beslutstöd som ska kunna användas vid beslut om åtgärder för att utvärdera
fler kriterier förutom investeringskostnader
och funktionalitet.
Under de senaste åren har en rad dagvattenanläggningar av varierande typ
byggts runt om i landet. Behovet av kun-
Internationell
Annicka Cettner
disputerar vid LTU den
20 decemberutblick
2012 med avhandlingen
Overcoming inertia to sustainable stormwater
management practice.
I hennes arbete har det identifierats visioner och stödjande processer som viktiga förändringsvillkor i de sammanhang
där kommunala tjänstemän arbetar med
stadens dagvatten. Baserat på resultaten
föreslås ett övergripande ramverk med
två kompletterande teorier om förändring. Resultaten visar att utvecklingen
mot en hållbar dagvattenhantering i Sverige går långsamt framåt och att utvecklingen kan påverkas av stödjande organisatoriska kontexter.
Avhandlingen återfinns:
www.ltu.se/dag-nat
skap om dessa olika anläggningars långsiktiga egenskaper avseende såväl funktion
som drift & underhåll är stort. Doktorand
Ahmed Al-Rubaei har här som ett första steg
arbetat med permeabel (dränerande) asfalt
för att studera långtidsegenskaper vad gäller
dräneringsförmågan.
- Resultaten visar att det framkommer
viss igensättning på grund av bristande
underhåll. Trots det finns funktionaliteten
kvar, men den skulle noterbart förbättras
med ökat underhåll.
Ansvaret för dagvatten i samhället är fördelat på många olika aktörer. Doktorand
Annika Cettner har därför arbetat med ett
projekt som övergripande syftar till att undersöka om de administrativa system som
idag reglerar hanteringen av dagvatten kan
anpassas till nya förutsättningar. Annika har
bland annat gjort en enkätstudie som skickades ut till landets samtliga kommunala VAavdelningar samt i efterhand kompletterat
detta med djupintervjuer
beträffande vissa frågor.
Annikas resultat presenteras strax före jul 2012
då hon disputerar.
[email protected]
Internationella
utblickar
Pågående projekt
Matavfallskvarnar –
Långtidseffekter på ledningsnät
Överväger din kommun att til�låta matavfallskvarnar för hushåll?
Om svaret på den frågan är jakande
kan vi på Dag & Nät tipsa om vår
nyligen publicerade rapport om
matavfallskvarnar och ledningsnät
som vi gjort med stöd av Svenskt
Vatten Utveckling. Rapporten visar
bland annat att kvarnarna inte klarar av att finfördela vissa typer av
matrester, exempelvis äggskal. Dessa
ansamlas istället i ledningar med
svackor och dålig lutning.
Surahammar och Smedjebacken är några av
ett fåtal kommuner som valt att införa matavfallskvarnar storskaligt. Anledningen till detta
ställningstagande var förmodad minskning av
avfallstransporter på hjul samt ett ökat produktion av biogas vid reningsverket.
Men vilken effekt har de nermalda matresterna haft på ledningsnätet? För att svara
på den frågan inspekterades ledningsnät där
kvarnar hade brukats under en 15-års period
och jämfördes med ledningsnät som helt saknade matavfallskvarnar. Vad som mer i detalj
jämfördes var förekomsten av olika typer av
avlagringar som exempelvis fett och sediment.
Totalt inspekterades en ledningslängd överstigande 10 km. Resultaten från inspektionerna
gav vid handen att
matavfallskvarnar endast tycks ha haft en
marginell negativ inverkan på ledningsnätets funktion då bara
ett fåtal större avlagringar av fett och
sediment noterades.
Dock upptäcktes i ledningsnätet ansamlingar
av äggskal och andra matrester som kvarnarna
inte klarat av att finfördela. I ledningar med
dålig lutning i kombination med stora svackor
hade äggskal byggt på kring andra hinder som
exempelvis trasor och grus och på sätt bidragit till större stopp. Slutsatsen från studien
blir således att matavfallskvarnar bör undvikas på sektioner i ledningsnät med utbredda
svackor och där man tidigare erfarit problem
med igensättningar. För att minska risken för
framtida problem bör information om matrester som inte är lämpliga att via
matavfallskvarn sönderdela och
avleda distribueras till hushåll där
sådan teknik tillåts.
[email protected]
I korthet
Under hösten har det skett några personella förändringar i forskningsgruppen
Stadens Vatten vid LTU.
Camilla Westerlund har lämnat gruppen för
att fortsätta som vattensamordnare på Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt.
Även där arbetar hon med VA-frågor och
fortsätter därmed vara en viktig kontaktperson inom området.Vi tackar henne så mycket
för hennes engagemang hos oss!
Dag&Nät har förstärkts med en ny post-doc
under oktober månad. Richard Newman är
på denna tjänst det nya ansiktet inom gruppen. Richard kommer ursprungligen från
Sheffield, England. Hans forskningsintresse
riktas mot förändring av socio-tekniska system som hjälpmedel för att minimera översvämningsrisken och anpassningen i urbana
avrinningsområden. Fokus i forskningen ligger på att förstå hindren för socio-tekniska
övergångar, detta för att underlätta den anpassning som krävs för att möta utmaningar
som följer av rådande förhållanden, då främst
klimatförändring och urbanisering.
På Stadens Vatten arbetar Richard med dagvattenfrågor bland annat inom Vinnovaprogrammet Attract. Välkommen till Dag&Nät,
Richard!
Richard Newman
Post-doc
[email protected]
0920-49 21 31
•
På 9:e internationella IWA konferensen om ”Urban Drainage Modelling” (UDM) i Belgrad, Serbien
den 4-7 september 2012 presenterades två bidrag av Stadens Vatten,
LTU: Using urban runoff simulations
for addressing climate change impacts
on urban runoff quality in a Swedish
town, M. Borris, M. Viklander, A.
M. Gustafsson, J. Marsalek; samt
Future changes affecting hydraulic capacity of urban storm water systems,
K. Berggren, A. Lans, M.Viklander,
R. Ashley.
•
Den 13-14 november samlades
experter inom dagvatten i Stockholm för konferensen ”Hantering
av föroreningar i dagvatten, Internationella erfarenheter och svenska utmaningar”. Världsledande
forskare från Kanada, England och
Sverige gav en överblick av utvecklingen inom dagvattenforskningen och en inblick i kunskapen
som finns idag. Frågeställningar
som aktualiserades var bland annat:
Vad är dagvatten, Vilka miljörisker är kopplade, Vilka reningsmetoder finns. Konferensen följdes
med intresse av deltagare från bl.a.
kommuner, länsstyrelser och konsultföretag. Åhörarna fick även
själv bidra till konferensen i en
on-line omröstning om olika dagvatten frågor. Dag 2 presenterade
Dag&Nät olika projekt som bedrivs i Sverige. Konferensen avslutades med en workshop där deltagarna fick jobba med två aktuella
cases från Sundsvall och Östersund
och hitta innovativa och hållbara
lösningar med hänsyn till framförallt dagvattenfrågor.
Kalendarium
19 feb 2013: branschdag på LTU, Luleå
13-14 mar 2013: Rörnätskonferens,
Göteborg
14-15 maj 2013: Vattenstämman (med
Svenskt Vattens föreningsstämma),
Umeå
23-27 jun 2013: Novatech konferens i
Lyon, Frankrike (IWA)
28-30 aug 2013: 7th International
conference on Sewer Processes and
Networks i Sheffield, UK
- ett kompetensnätverk mellan forskningsgruppen Stadens vatten/VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, Luleå kommun,
Skellefteå kommun, Umeva (Umeå), MittSverige Vatten (Sundsvall),Vatten Östersund samt Svenskt Vatten
Kontaktuppgifter: Maria Viklander, professor VA-teknik, projektledare. [email protected]. Tel 070 33 014 86
Sylvia Kowar, projektkoordinator Dag&Nät. [email protected]. Tel 0920 49 1473, 072 247 36 63
http://www.ltu.se/dag-nat
För att anmäla eller avanmäla dig till vårt elektroniska utskick av nyhetsbrevet, skicka gärna ett mejl med dina kontaktuppgifter till [email protected]
