Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling
Statsvetenskap 3
Peter Håkansson
Civilisation i det internationella samhället
Det rådande internationella samhället bygger på en spänning. Samtidigt som stater är
skyldiga att respektera varandras suveränitet och territoriella integritet ska de främja
gemensamma mål som t.ex. mänskliga rättigheter. Denna målkonflikt är tydlig i FNstadgan som föreskriver att organisationen och medlemsstaterna inte får intervenera i
frågor som faller inom medlemsstaternas ”egen behörighet”, samtidigt som
organisationen bland annat ska främja ” högre levnadsstandard, full sysselsättning samt
framåtskridande och utveckling i ekonomiskt och socialt avseende”. FN:s dubbla uppdrag
uttrycker inte bara skillnaden mellan en pluralistisk och solidaristisk tolkning av
internationella relationer, utan återspeglar också en äldre och mer omfattande fråga: om
och i vilken utsträckning det internationella samhället bör ha sin grund i och sträva mot
en allomfattande civilisation. Dvs., bör staters legitimitet och rätt till självständighet
bero på i vilken utsträckning de respekterar en dominerande uppfattning om vad en
civiliserad stat är och hur en civiliserad stat bör agera, både internt och externt?
Den här kursen behandlar dessa frågor; hur tanken om universell civilisation har
påverkat synen på såväl staten som internationella relationer. Genom att anlägga ett
historiskt perspektiv tar kursen upp hur innebörden av civilisation har förändrats över
tid och hur olika civilisationsbegrepp på olika sätt, och vid olika tidpunkter, har använts
för att utöva makt, nå internationellt inflytande och forma det internationella samhället.
Tre tolkningar av civilisation fokuseras särskilt på: i.) föreställningen att politiska
gemenskapers grad av civilisation har sin grund i naturrättsliga principer, ii.) 1800talssynen att folks/staters rätt till erkännande bestäms av en s.k. ”civilisationsstandard”
iii.) den moderna uppfattningen att staters legitimitet beror på förekomsten av
mänskliga rättigheter, demokrati och fungerande marknadsekonomi.
Då kursen behandlar grunderna för suveränitet och självbestämmande samt vilka
rättigheter och skyldigheter stater bör ha gentemot varandra kan den sägas ligga i
gränssnittet mellan politisk teori, internationell politik och internationell rätt. Med
utgångspunkt i kurslitteraturen kan vi analysera såväl teoretiska frågor som empiriska
företeelser. Kursen öppnar därmed upp för uppsatser som behandlar och
problematiserar t.ex. mänskliga rättigheter, internationell rättvisa, humanitär
intervention, demokratisering, politisk ekonomi, och utveckling och bistånd.
Schema, Vt. 2012
v. 9
Tis. 28/2
13-15
Introduktionsföreläsning
v. 10
Tors. 8/3
10-12
Seminarium 1
v. 11
Tors. 15/3
10-12
Föreläsning
v. 13
Ons. 28/3
10-12
Seminarium 2
v. 14
Tis. 3/4
13-15
Seminarium 3
v. 16
Tors. 19/4
8-12
Slutseminarium
Litteratur
Bowden Brett, The Empire of Civilization: The Evolution of an Imperial Idea, (Chicago:
University of Chicago Press, 2009).
Keene Edward, Beyond the Anarchical Society – Grotius, Colonialism and Order in World
Politics, (Cambridge: Cambridge University Press, 2002).
Därtill följande artiklar
Anghie Anthony, “Francisco de Vitoria and the Colonial Origins of International Law”,
Social & Legal Studies, Vol. 5, No. 3, (1996), pp. 321‐336. Förmedlas av lärare!
Anghie Anthony, ”Finding the Peripheries: Sovereignty and Colonialism in Nineteenth‐
Century International Law”, Harvard International Law Journal, Vol. 40, (1999), pp. 1‐80.
Duxbury Alison, “Bigger or Better? The Role of Human Rights and Democracy in
Determining Membership of the European Institutions”, Nordic Journal of International
Law, Vol. 73, (2004), pp. 421–460.
Fidler David P., “A Kinder, Gentler System of Capitulations? International Law, Structural
Adjustment Policies, and the Standard of Liberal Globalized Civilization”, Texas
International Law Journal, Vol. 35, (2000), pp. 387-413.
Jahn Beate, “Barbarian thoughts: imperialism in the philosophy of John Stuart Mill,
Review of International Studies, Vol. 31, (2005), pp. 599-618.
Manga Edda, “Kolonialism och rättfärdigt krig – De rättfärdiga krigens återkomst”,
Historisk Tidskrift, 128:3, (2008), s. 310-336.
Matz Nele, “Civilization and the Mandate System under the League of Nations as Origin
of Trusteeship”, Max Planck Yearbook of United Nations Law, Vol. 9, 2005, pp. 47-95.
Tuck Richard, The Rights of War and Peace – Political Thought and International Order
from Grotius to Kant, (Oxford: Oxford University Press, 1999), s. 78-108.
Examination
Kursen examineras genom aktivt deltagande på samtliga seminarier, samt genom
författandet av en uppsats (om 3000-3500 ord) som knyter an till kursen. Uppsatsen,
som ska författas individuellt och presenteras vid det avslutande seminariet, kan med
fördel behandla det valda C-uppsatsämnet. Frånvaro vid något av de tre första
seminarierna kompenseras genom att skriftligt besvara någon av de behandlade
frågorna (1000-1500 ord).
