Ett normkritiskt
perspektiv på rätten
Diskrimineringsgrunderna under luppen
Eva Schömer
Professor rättsvetenskap
Eva Schömer
Jurist (LnU), rättssociolog (LU), genusvetare (VxU)
Konstruktion av genus i rätten och samhället. Den svenska
kvinnans rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem
(1999)
Märk – värdig jämställdhet (SOU 2002:30)
”Arbetsrättsliga perspektiv på jämställdhet, diskriminering och
intersektionalitet”, i Inte bara jämställdhet. Intersektionella
perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet (SOU
2014:34), red. Paulina de los Reyes
Feministiska perspektiv på rättssociologi
feministiska perspektiv på ”rätten” är att de fokuserar på konsekvenser av politiska
och rättsliga beslut för kvinnors (och mäns) liv och möjlighet till delaktighet
och makt i samhället
En feministisk teori
myt om att alla kvinnor är lika och delar samma önskningar och mål.
Men det finns ändå ett gemensamt drag inom den feministiska rättssociologin(vetenskapen): kvinnors emancipation, men vägarna till denna frigörelse är
olika
Ett normkritiskt förhållningssätt på rätten kopplat
till folkbildning
Folkbildning bibliotek, folkhögskolor, studieförbund och
föreläsningsföreningar/-serier. Tanken är att på ett
demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället
att ta del av ny kunskap och nya värderingar
Normkritisk, att kunna, våga och vilja ställa frågor om
varför något är såsom det är, dvs. att inte bara acceptera
ett svar.
Rätten, regler i form av skriven rätt och oskrivna
föreställningar om hur något ska vara (göras…): lagar,
förordningar, förarbeten och rättsfall
Postkolonial feminism &
rättssociologi
Kritik mot att den ”vita” medelklassfeminsmen
global feminism och systerskap gör att vita medelklassfeminster blir en elit, ett
avant garde.
Alla kvinnor har inte samma samma politiska intressen
de inte lever under samma situation på grund av bland annat klass, etnicitet och
dess exkluderings och förtryckarmekanismer.
UCLA School of
Law and
Columbia Law
School: race and
gender issues
Intersektionalitet
(DeGraffenreid vs
General Motors)
Kimberlé Williams
Crenshaw (1959-)
bell hooks
Den traditionella feminismen har gjort
sig till talespersoner för alla kvinnor,
vilket har lett till marginalisering av
”de andra kvinnorna”
≈ rasism, klassförtryck och
heterosexism ≈
Normaliseringsprocesser: etnifiering av arbetskraften
Multipel diskriminering
Att vara negativt särbehandlad
(diskriminerad) på flera olika
grunder såsom kön,
könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder (1:5 DiskrL)
Intersektionalitet
Ett analytiskt verktyg: att identifiera
samverkande diskrimineringsformer
såsom köns-, klass- eller
rasdiskriminering
≈ effekten av den multipla
diskrimineringen
Jfr. Kimberle Crenshaws analys av
DeGrafffereid och General Motors
8
Marie Matsuda
Ett intersektionellt verktyg:
The way I try to understand the interconnection of all forms of subordination is
through a method I call “ask the other question”. When I see something that
looks racist, I ask “where is the patriarchy in this?” When I see something
that looks sexist, I ask, “Where is the heterosexism in this?” When I see
something that looks homophobic, I ask, “Where are the class interests in
this?”
Making all the difference
Inclusion, exclusion, and American Law
Law provides vivid contexts for studying the assignment of the label
of difference, whether by traits of race, gender, disability, or other
minority identities. Law uses categories. Judges and administrators
identify traits and place people and problems in categories on that
basis. Law also backs up words and concepts with power. The
names given by law carry real consequences in people’s lives. In
law, the press of the past has a special weight. Judges deliberately
maintain continuity with ideas and practices of the past in order to
promote social stability and protect expectations. Even the judicial
model of individualized hearings and individualized judgements
preserves and reinvents categorical solutions and neglects the
relational dimensions of problems of difference. (Martha Minow)
Martha Minow
Vad händer när människor kategoriseras?
Fem myror är fler än fyra elefanter ”vad ska bort?”
Målet mot GM utgör ett målande exempel på den kritik som Minow riktar
mot de juridiska begreppens begränsade räckvidd. Begreppen leder till
exkluderingsprocesser av människor. Att ”svarta kvinnor” inte är en
kategori i juridisk bemärkelse innebär således att de inte heller har
några rättigheter. På så sätt underbyggs och normaliseras
exkluderingsprocesser, såsom utanförskap och vardagsrasism
genom domstolars uttalanden i mål om just diskriminering.
Dvs. det man inte ser finns inte, vilket leder till en slags osynliggörande
av människor samtidigt som orättvisor underbyggs i form av
normalisering av bl a rasism, utanförskap och diskriminering
Etnisk diskriminering i AD
Av drygt 30 mål om etnisk diskriminering som AD har haft uppe har endast två mål vunnit
bifall i dess helhet
En förklaring skulle kunna vara att det har stämts i för många mål,
en annan förklaring kan vara att det har varit ”felstämt”,
ytterligare en förklaring går att sökas i det juridiska systemet och domstolens sätt att
hantera mål om diskriminering.
Ett förändrat sätt att förstå rätten och mål om diskriminering skulle kunna möjliggöra att
fler personer får upprättelse då de upplever sig ha blivit kränkta på någon eller några
av de särbehandlade grunderna i diskrimineringslagens (eller i någon av de tidigare
diskrimineringslagarnas) mening
Diskursanalys av AD:s domar
“Samples of spoken dialogue, in contrast with written texts” (Fairclough 1992:3)
AD 2009:4 (habiliteringsassistent)
AD 2009:11 (biluthyrare/bilvårdare)
AD 2010:21 (motionsförening)
AD 2010:91 (60-årig kvinna)
AD 2011:13 (Bosnien och Sovjetunionen)
AD 2012:27 (svetsare Ringhals)
Bakgrund & fråga
Om det är så att Sverige anses vara ett av de mest jämställda
och jämlika samhällena i världen hur kan man då förstå
(förklara) att arbetsdomstolen (AD) varken bedömer det
som diskriminerade att kalla en man med gambiskt
ursprung för ”blackey, big black bastard, afrikanen och
svartskalle”, eller att en man nigerianskt ursprung
kallades ”Tony Mogadishu” och ”Koko stupid” av sina
kollegor?
Den normkritiska rättssociologiska forskningen
beskrivas som möjlighet att analysera konsekvenser
av hur regler och normer i samhället samverkar och
påverkar kvinnor och män med skild bakgrund såväl
religion, tro, sexualitet, etnicitet, ras, ursprung som
ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar och
möjligheter. Den analys som görs är beroende av den
teoretiska förståelseram som används.
Men en liberal modell kommer på intet sätt att gynna
alla kvinnor, på samma sätt kommer inte heller en en
intersektionell analys tas emot av alla kvinnor med
öppna armar. Men den senare synliggör den vita
hegemoniska feministiska diskursen.
Tack för uppmärksamheten
