Stockholmsenkäten 2016
- avseende ANDT och psykisk hälsa
i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Klara Abrahamsson
Projektledare Preventionsprojektet
Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten
•
Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, psykisk ohälsa samt riskoch skyddsfaktorer.
•
Underlag för forskning och utveckling och förebyggande insatser.
•
Totalundersökning bland grundskolans årskurs 9 och gymnasiets
år 2.
•
Besvaras anonymt under lektionstid.
•
År 2016 genomfördes undersökningen i 22 av länets 26
kommuner.
Att ha i åtanke
• Svårt att uttala sig om trender mellan endast två mätningar –
men vi kan se tendenser.
• Förändringar är baserade på liten population, t.ex. pojkar som
röker dagligen i nian; ökat från 1 till 5 %. Baserat på 178 svar,
så 9 stycken som röker dagligen.
• I vilken mån är det lämpligt att jämföra våra resultat med andra
kommuners eller länsgenomsnittet? Vilka kommuner ”borde” vi
jämföra oss med?
Bortfall
Skola
Broskolan
Urval
Svar
Svarsfrekvens (%)
135
84
62
Ekhammarskolan
85
55
65
Hagnässkolan
56
39
70
Upplands-Brogymnasiet
222
170
77
Totalt
498
348
70
Avser antal elever per respektive skola - men på UBG är hälften av dessa bosatta i andra kommuner. 101
elever var VT16 både bosatta i kommunen samt gick på UBG. Inom grundskolan är det något fler elever än
tabellen visar om man räknar med de som bor i kommunen och inte endast de som går på någon av
kommunens skolor.
Röker dagligen eller ibland
%
Åk 9 grundskolan
30
25
20
17
15
13
13
10
10
8
7
7
Pojkar
Flickor
8
5
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
Totalt
2016
Länet pojkar Länet flickor
Röker dagligen eller ibland
%
30
25
25
22
23
23
Pojkar
Flickor
26
25
23
22
20
15
10
5
0
Totalt
2014
Totalt
Pojkar
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
Elever som får röka eller snusa för sina föräldrar
(bland de elever som röker/snusar dagligen eller ibland och är under 18 år)
År 2016
Bild från Länsstyrelsen
Tillgänglighet cigaretter
Andelen bland de som röker dagligen eller ibland som uppger att de köper cigaretter själva i butik
%
60
57
55
Åk 9 grundskolan
50
50
50
39
38
40
36
29
30
20
10
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
Dricker inte alkohol
%
80
Åk 9 grundskolan
69
70
66
63
60
65
66
65
58
56
50
40
30
20
10
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
Dricker inte alkohol
80
Åk 2 gymnasiet
70
60
50
46
38
40
34
30
33
29
33
28
26
20
10
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
2016
Bild från Länsstyrelsen
Storkonsumtion av alkohol
(minst 1 gång/månad)
%
År 9 grundskolan
35
30
25
20
14
15
11
11
12
10
7
6
6
6
Totalt
Pojkar
Flickor
5
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
Storkonsumtion av alkohol
%
(minst 1 gång/månad)
35
År 2 gymnasiet
32
30
30
26
25
26
25
23
23
20
18
15
10
5
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
2016
4
Länet pojkar Länet flickor
2016från Länsstyrelsen
Bild från Länsstyrelsen
Någon gång använt narkotika
30
Åk 9 grundskolan
25
20
15
9
10
5
5
6
6
Flickor
Totalt
4
5
6
6
0
Totalt
Pojkar
2014
Pojkar
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
Någon gång använt narkotika
%
30
Åk 2 gymnasiet
26
25
21
20
16
17
18
18
16
15
12
10
5
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
Tillgänglighet narkotika
Andel som haft möjlighet att prova narkotika (bland de som inte
använt narkotika)
2014
Åk 9 grundskolan: 20 % pojkar, 23 % flickor
Åk 2 gymnasiet: 34 % pojkar, 31 % flickor
2016
Åk 9 grundskolan: 20 % pojkar, 14 % flickor
Åk 2 gymnasiet: 52 % pojkar, 32 % flickor
2016
Bild från Länsstyrelsen
Sammanfattning alkohol, tobak & narkotika
• Minskande andel rökare i grundskolan - särskilt bland flickor men ökning bland flickor på gymnasiet.
• Något fler snusare (båda könen) än länsgenomsnittet.
• Tillgång på cigaretter bland de som är under 18 år och röker
är tämligen god, men föräldrar inte lika tillåtande till rökning
och snusning som i många andra kommuner.
• Kommunens gymnasiepojkar är bäst i länet på att avhålla sig
från alkohol.
• Storkonsumtion av alkohol har ökat bland flickor på
gymnasiet.
• Relativt många – särskilt flickor - som uppger att de får
alkohol av sina föräldrar (båda årskurserna).
• Hög tillgång till narkotika - särskilt bland pojkar på gymnasiet
– men lägre andel som provat narkotika än länsgenomsnittet.
PSYKISK HÄLSA
Ledsen och deppig utan att veta varför
Väldigt ofta eller ganska ofta
%
Åk 9 grundskolan
45
40
40
38
35
30
30
28
25
20
20
20
18
15
12
10
5
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
Ledsen och deppig utan att veta varför
%
Väldigt ofta eller ganska ofta
Åk 2 gymnasiet
45
41
40
37
35
30
27
27
25
20
19
17
16
15
15
10
5
0
Totalt
Pojkar
2014
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
2016
Länet pojkar Länet flickor
Index för god psykisk hälsa
Ett index för god psykisk hälsa beräknas utifrån dessa indikatorer:
huvudvärk, dålig aptit, nervös mage, sömnsvårigheter och orolig sömn.
Spann 0-100 där 100 utgör bästa möjliga hälsa.
Relativt oförändrat sedan 2014 och i liknande siffror som i länet i stort.
Åk 9 grundskolan: pojkar 62, flickor 52
Åk 2 gymnasiet: pojkar 62, flickor 46
Länet åk 9 grundskolan: pojkar 65, flickor 50
Länet åk 2 gymnasiet: pojkar 63, flickor 49
Generellt sätt uppger tjejer mycket mer frekvent huvudvärk,
sömnsvårigheter och nervös mage än pojkar.
2016
Bild från Länsstyrelsen
Sammanfattning psykisk hälsa
• Upplands-Bro har lägst andel ledsna flickor i länet i åk 9 och
pojkarna ligger också bra till i en länsjämförelse. På gymnasiet
däremot har andelen som ofta är ledsna och deppiga ökat
sedan 2014.
• Indexet för god psykisk hälsa visar inga större förändringar
sedan 2014.
• Flickor uppger betydligt oftare än pojkar symptom som
huvudvärk, sömnsvårigheter och nervös mage.
• Hög andel sömnproblem bland kommunens
gymnasieungdomar, bland både pojkar och flickor.
