Fakulteten för teknik- och naturvetenskap
Robert Gustafsson
Global uppvärmning
- en undersökning om elever i årskurs 9:s
uppfattning av fenomenet
Global warming
A survey of students’ knowledge about the phenomenon
Examensarbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum:
Handledare:
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
08-04-07
Sara Wahlberg
Abstract
Global warming is one of the most debated environmental issues right now, and it could be
argued that it is important to study how the phenomenon is treated in schools. The main
purpose of this study is to put students’ knowledge about global warming in relation with the
control documents for chemistry, biology and physics studies. Interviews have been
conducted with six students in the 9th grade. The conclusion of the survey indicates that the
students generally have a satisfying knowledge about the phenomenon and that they know
how they should behave from an environmental perspective.
Key words: environmental teaching, greenhouse effect, global warming, pedagogy in the
compulsory school
Sammanfattning
I en tid då den globala uppvärmningen ägnas allt mer utrymme i samhällsdebatten kan det
anses intressant att undersöka hur denna fråga behandlas i skolan. Syftet med denna
undersökning är att sätta de kunskaper som elever i årskurs 9 har om fenomenet global
uppvärmning i relation till de kunskapskrav som finns uppställda i kursplanerna inom de
naturorienterande ämnena. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med
sex niondeklassare. Resultatet visar på att de elever som blev intervjuade generellt hade god
kunskap om fenomenet och att eleverna visste hur de skulle förhålla sig till naturen. De
slutsatser som man kan dra är att eleverna har tillgodogjort sig kunskapen om global
uppvärmning och framförallt vad man kan göra för att motverka fenomenet. Utbildningen på
grundskolan synes sålunda nå sina mål, men det borde ändå finnas utrymme för mer
ämnesöverskridande undervisning för en bättre helhetskunskap.
Nyckelord: global uppvärmning, grundskolepedagogik, miljöundervisning, växthuseffekten
Innehållsförteckning
1. Inledning .................................................................................................................................1
1.1 Inledning ...........................................................................................................................1
1.2 Bakgrund ..........................................................................................................................1
1.2.1 Ämnesdidaktisk bakgrund .........................................................................................1
1.2.2 Tidigare forskning inom miljö och skola ..................................................................2
1.2.3 Kursplaner i NO-ämnen angående miljö i skolan .....................................................3
1.3 Begreppsförklaring av växthuseffekten och global uppvärmning....................................5
1.4 Syfte och frågeställningar .................................................................................................6
2. Metod......................................................................................................................................7
2.1 Urval .................................................................................................................................7
2.2 Datainsamlingsmetod .......................................................................................................7
2.3 Procedur............................................................................................................................8
2.4 Databearbetningsmetod ....................................................................................................8
2.4.1 Svarsområde 1: Begreppsförståelse bland eleverna ..................................................9
2.4.2 Svarsområde 2: Förklaringar av eleverna ..................................................................9
2.4.3 Svarsområde 3: Konsekvenser enligt eleverna ..........................................................9
2.4.4 Svarsområde 4: Handlingar enligt eleverna...............................................................9
2.5 Validitet och reliabilitet ..................................................................................................10
2.6 Etik..................................................................................................................................10
3. Resultat .................................................................................................................................12
3.1 Resultatschema ...............................................................................................................12
3.1.1 Svarsområde 1: Begreppsförståelse.........................................................................13
3.1.2 Svarsområde 2: Förklaringar ...................................................................................14
3.1.3 Svarsområde 3: Konsekvenser.................................................................................14
3.1.4 Svarsområde 4: Handlingar .....................................................................................15
3.2 Begreppsföljd..................................................................................................................16
3.3 Sammanfattning av resultat ............................................................................................16
4. Diskussion ............................................................................................................................18
4.1 Resultatdiskussion ..........................................................................................................18
4.2 Implikationer i undervisningen.......................................................................................19
4.3 Jämförelse med tidigare forskning .................................................................................20
4.4 Framtida forskningsområden ..........................................................................................20
4.5 Generaliserbarhet............................................................................................................21
6. Källförteckningar..................................................................................................................22
Bilaga 1 - Intervjuguide
Bilaga 2 – Föräldrabrev
1. Inledning
1.1 Inledning
Global uppvärmning är ett begrepp som på den senaste tiden fått allt större utrymme i
samhällsdebatten. Det är inget nyupptäckt fenomen, även om det ibland kan verka så, då det
redan på 1970-talet diskuterades i skuggan av kärnkraft som det då diskuterades mycket om.
År 2006 var Al Gore med i dokumentärfilmen En obekväm sanning som handlar om hur han
åker världen runt och föreläser om global uppvärmning. Att Al Gore har väckt ett intresse om
miljöfrågan global uppvärmning råder de inga tvivel om då filmen enbart i USA sågs av
miljontals människor.1
I en tid då begrepp som växthuseffekt och global uppvärmning diskuteras allt flitigare i media
kan det vara intressant att studera om och hur dessa miljöfrågor hanteras av elever i
grundskolan. I läroplanen Lpo 94 framhålls det som ett viktigt mål att skolan ska sträva efter
”att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv” innan det 9:e skolårets slut.2
FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) publicerade i maj 2007
sin fjärde utvärderingsrapport om klimatförändringar, och i den fastslår de att
temperaturökningen till 90 procents säkerhet är orsakad av människan.3
Med tanke på att den globala uppvärmningen numera är en av de mest centrala delarna i
miljödebatten, inte minst med tanke på IPCC-rapporten, och att skolans styrdokument ställer
vissa kunskapskrav inom miljöområdet på grundskoleeleverna kommer denna undersökning
att fokusera på grundskoleelevers uppfattningar om den globala uppvärmningen.
1.2 Bakgrund
1.2.1 Ämnesdidaktisk bakgrund
Inom alla ämnen i skolan finns en särskild ämnesdidaktik, så är också fallet inom de
naturorienterande ämnena. Ämnesdidaktiken inom de naturvetenskapliga ämnena ska fungera
som en länk mellan innehållet i NO-undervisningen i skolan och det pedagogiska
arbetssättet.4
Margareta Ekborg tar upp några exempel på viktiga ämnesdidaktiska frågeställningar. Den
första är: vad ska man välja att undervisa om inom ämnet?5 Det kanske mest konkreta sättet
att ta reda på vad som ska undervisas är att studera kursplanerna inom NO-blocket. I dessa
sätts mål och krav upp på sådana kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig inom
1
Wennö, Nicholas (2006): Al Gore (”En obekväm sanning”) Dagens Nyheter. Publicerat 5 september 2006
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94.
Stockholm: Skolverket och Fritzes, s. 8
3
Intergovernmental Panel on Climate Change, (2007), Climate change 2007: The Physical Science Basis –
Summary for Policymakers, s. 3
4
Ekborg, Margareta. (2002). Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? Göteborg: ACTA
UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS s. 18
5
Ibid s. 18
2
-1-
ämnesundervisningen i fysik, kemi och biologi. Det exakta begreppet ”global uppvärmning”
nämns inte i styrdokumenten angående miljöundervisning, men denna undersökning utgår
ifrån att detta är ett sådant miljöfenomen att det är underförstått i styrdokumenten att
begreppet ingår i strävan efter en hållbar utveckling.
Den andra viktiga ämnesdidaktiska frågeställning som Ekborg tar upp är: varför ska man
välja att undervisa vissa saker?6 När det specifikt gäller miljöundervisning inom de
naturorienterande ämnena är ett av huvudsyftena med undervisningen att förmedla sådant som
bidrar till elevernas förmåga att kunna delta i samhällets strävan mot en hållbar utveckling.7
Skolan kan sägas ha två huvuduppdrag, att bidra till att kvalificera och att socialisera
eleverna. Det innebär att eleverna genom skolan ska få de redskap som krävs för att stå
rustade att möta samhället och de krav som ställs på dem. Genom undervisning ska eleverna
lära sig att leva som ansvariga och medvetna medborgare och kunna anpassa sig till de villkor
som gäller för mänsklig samlevnad och moraliskt ansvar.8
Den sista viktiga ämnesdidaktiska frågeställningen som Ekbog tar upp är; hur kan ämnet
undervisas så målen uppnås?9 Denna tredje ämnesdidaktiska frågeställning hänger tätt
samman med undersökningens syfte och kommer att tas upp i diskussionskapitlet.
Under 1990-talet skedde en förändring inom miljöundervisningen som riktades mot hållbar
utveckling. I många avseenden är undervisningen för en hållbar utveckling en modifiering av
den normerande miljöundervisningen. Inom denna tradition handlar miljöundervisningen
mycket om konflikter mellan olika mänskliga intressen, som till exempel ekonomiska och
ekologiska intressen. Vetenskapen antas inte sitta inne med de givna svaren enligt denna
undervisningstradition utan olika människor kan se på miljöproblematik på många olika sätt.
Miljöbegreppet har därför till stor del ersatts av begreppet hållbar utveckling, som definieras
som såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet. Syftet med denna typ av
miljöundervisning är att varje enskild elev ska kunna granska olika alternativ både aktivt och
kritiskt för att sedan kunna ta ställning i olika miljöfrågor.10
Under senare delen av 1900-talet och den inledande delen av 2000-talet har
miljöundervisningen i skolan utgått från tre olika utbildningsfilosofier. Den som
utbildningsfilosofin som tillämpas idag kallas för rekonstruktivism, vilken betonar skolans roll
i en demokratisk utveckling av ett framtida gott samhälle. Syftet är att eleverna ska lära sig att
kritiskt värdera olika alternativ.11
1.2.2 Tidigare forskning inom miljö och skola
I skolverkets rapport Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola
sammanställs en nationell kartläggning av miljöundervisning i den svenska skolan. Det
Skolverket gjort i sin undersökning är för det första en analys av den svenska politiken
angående utvecklings- och miljöfrågor. De analyserar även styrdokumenten vad gäller
miljöundervisning och undervisning för hållbar utveckling. Slutligen görs även en utvärdering
6
Ekborg, Margareta. (2002), s. 18
Skolverket. (2000). Grundskolan kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket och Fritzes s. 46
8
Orlenius, Kennert. (2001). Värdegrunden – finns den?, Stockholm: Runa Förlag s. 130
9
Ekborg, Margareta. (2002), s. 18
10
Ibid. s. 14-15
11
Ibid s. 15
7
-2-
av situationen i den svenska skolan vad gäller miljöundervisning och utbildning för hållbar
utveckling. Det rapporten till största del behandlar är alltså implementeringen av begreppet
hållbar utveckling inom den svenska skolan.12
I rapporten dras bland annat slutsatsen att utbildningen för hållbar utveckling i den svenska
skolan har kommit igång. Vidare fann man att det mesta tyder på att elever visade respekt för
vår gemensamma miljö och eleverna ansåg att miljön är en av de absolut viktigaste
framtidsfrågorna. Ett problem bland eleverna var dock att det fanns en del brister när det
gällde att förklara en del miljöproblem samt att det fanns brister i elevernas förmåga att
förhålla sig på ett kritiskt sätt till fakta. Enligt rapporten ska all undervisning genomsyras av
ett miljötänkande, men slutsatsen som drogs var att detta inte riktigt var fallet, även om
miljötänkandet var utbrett i skolorna som undersökts och att alla elever antagligen tar del av
någon form av miljöundervisning. Vidare skrivs i rapporten att de flesta pedagoger inom
skolan tyckte att miljöundervisningen var viktig samt att många ville vidareutveckla sin
undervisning inom miljö. En av de sista slutsatser som dras i rapporten är att många
pedagoger anser att det finns stora möjligheter att vidareutveckla miljöundervisningen, då inte
minst genom att samarbeta med många olika ämnen.13
Björn Andersson presenterar i sin artikel Tema ”tillståndet i välden” om svenska elevers
kunskaper, förståelse och ställningstaganden angående miljö tillståndet i världen. Det Björn
Andersson diskuterar gällande svenska elevers kunnande om global uppvärmning är att finns
brister i kunskaperna inom området. Dessa brister kan göra att eleverna är benägna att låta
känslor för att skydda miljön dominera över realistiskt tänkande. Det kan medföra att eleverna
inte inser vilka konsekvenser som de rekommenderade åtgärderna kommer att ge dem som
privatperson.14
1.2.3 Kursplaner i NO-ämnen angående miljö i skolan
För att belysa vilka mål som är uppsatta för eleverna i årskurs 9 angående deras kunskaper
och förståelse för global uppvärmning kommer det att redovisas vad som finns angett i den
gemensamma kursplanetexten för NO-ämnena. Som nämnts står det inte uttryckligen om den
globala uppvärmningen, men i denna undersökning anses begreppet innefattas i
miljöundervisningen, främst genom målen för den hållbara utvecklingen. Vidare kommer
även respektive kursplanstexter inom de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi att
redovisas. Övriga styrdokument som till exempel skollagen och Lpo 94 berör miljöfrågor men
de kommer endast att tas upp kortfattat i denna undersökning. I skollagen kan man läsa om
vikten av ”respekten för vår gemensamma miljö”15 och i Lpo 94 står det att eleverna ska
utbildas för att få ”ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala
miljöfrågorna”.16
12
Skolverket (2001). Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola.
Stockholm: Liber Distribution. s. 5
13
Skolverket (2001), s. 49-50
14
Andersson, Björn. Tema 'tillståndet i världen' – Svenska elevers kunskaper, förståelse och ställningstaganden
Göteborgs universitet. s. 9
15
Gregow. Torkel. (2002). Sveriges rikes lag, Stockholm: Norstedts juridik AB, 1 kap 2 §.
16
Lpo 94 (2006), s. 5
-3-
Kursplanetexterna och kursplanerna i NO-ämnena har en viktig del i denna undersökning
eftersom de uppställda kunskapskraven kan sammankopplas med den första ämnesdidaktiska
frågeställningen (se avsnitt 1.2.1); vad ska man välja att undervisa om inom ämnet?
I den gemensamma kursplanetexten för de naturorienterande ämnena kan man
sammanfattningsvis läsa att ”utbildning ska sträva efter att eleverna ska utveckla sin förmåga
att se hur vår kultur påverkar och förändrar naturen. Eleverna ska vidare kunna använda
sina kunskaper till att ta ansvar och visa omsorg när de nyttjar naturen. Eleverna ska också
kunna grunda sina ställningstaganden på sina naturvetenskapliga erfarenheter och
kunskaper”.17
Först i de specificerade kursplanerna går man igenom ämnenas syfte och roll i utbildningen
och dessa lyder inom biologiämnet att utbildningen ”… i biologi syftar också till att göra
kunskaper och erfarenheter användbara för att främja omsorgen om och respekten för
naturen och medmänniskorna.”18 Inom fysikämnet är det viktigaste som nämns angående
miljöundervisningens syfte att: ”Fysikämnet syftar vidare till förståelse av människans
relation till naturen, särskilt sådant som handlar om energiförsörjning och strålning.”19 Även
inom kemiämnet fastslås det att man ska undervisa utifrån ett miljöperspektiv. I kursplanen
kan man läsa: ”Kemiämnet syftar vidare till att belysa och bearbeta frågor om hälsa, miljö
och jordens resurser.”20
I kursplanerna för de naturorienterande ämnena finns det även ett antal mål som eleven ska ha
uppnått efter det 9:e skolåret. I detta sammanhang kommer jag att fokusera på kunskap som
på ett direkt sätt kan sammankopplas med begreppet global uppvärmning som är det bärande
begreppet i denna undersökning. I skolämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis efter
9:e skolårets slut, ”ha kännedom om några av jordens ekosystem och kunna ge exempel på
kretslopp. Eleverna ska även kunna tolka och utföra enkla mätningar av miljöfaktorer.”21 I de
mål som finns i kursplanen för fysik står det sammanfattningsvis att eleverna ska efter färdig
grundskoleutbildning i fysik bland annat ha utvecklat kunskap om ”energi och olika
energiformer. De ska även ha kunskap om säkerhetsaspekter, miljöaspekter och
resursaspekter när det gäller energifrågor. Eleverna ska även kunna föra diskussioner om
resursanvändning såväl privat som i andra forum i samhället.”22 Sammanfattningsvis ska
elever efter fullgjord grundskoleutbildning i kemi ”kunna använda resultat av mätningar och
experiment i diskussioner om miljöfrågor. Eleverna ska även kunna använda sina kunskaper i
kemi som argument i frågor om resursanvändning, föroreningar och kretslopp.”23
Utifrån kursplanerna kan man alltså fastslå att eleverna, efter att de gått färdigt grundskolan,
ska ha en hel del kunskaper om frågor som rör miljö och natur. Den globala uppvärmningen,
som en följd av växthuseffekten, är en så pass viktig miljöfråga att eleverna i någon
utsträckning kan förväntas känna till begreppet, dess orsaker, vissa konsekvenser samt hur
man i någon utsträckning kan tänkas motverka fenomenet.
17
Skolverket (2000), s. 46-47
Ibid. s. 51
19
Ibid. s. 55
20
Ibid. s. 59
21
Ibid. s. 53-54
22
Ibid. s. 57-58
23
Ibid. s. 61-62
18
-4-
1.3 Begreppsförklaring av växthuseffekten och global uppvärmning
I det här avsnittet kommer jag att redogöra för teorier om global uppvärmning utifrån ett
biologiskt och ekologiskt perspektiv. Avsnittet kommer även att innehålla en mycket
kortfattad presentation om den forskning som är sammanställd i IPCC-rapporten.
Växthuseffekten förekommer naturligt på jorden, utan växthuseffekten skulle vi ha en
betydligt lägre medeltemperatur på jorden. Om inte växthuseffekten fanns skulle
värmestrålningen från solen nå jorden som den gör idag, men värmestrålningen skulle
emitteras ut i rymden. De vanligaste växthusgaserna som förekommer i atmosfären är
koldioxid, kolväten, freoner, kväveoxider, vattenånga och ett antal andra gaser.24 I atmosfären
ligger växthusgaserna som ett lager runt jorden. Gaserna släpper igenom vissa mängder
kortvågiga ljusvåglängder, ultraviolett ljus och vanligt synligt ljus. När dessa olika typer av
solstrålar sedan reflekteras i olika grader beroende på ytans albedo (reflektionsgrad)
reflekterar växthusgaserna delar av strålningen tillbaka till jorden. En viss del av
värmestrålningen absorberas även av växthusgaserna i atmosfären.
Den växthusgas som det är mest fokus på när det gäller växthuseffekten är koldioxid. Det
kommer sig av att det är den växthusgas som vi människor har tillfört mest av till atmosfären,
genom till exempel förbränning av fossila bränslen (antropogena utsläpp).25
Sedan industrialiseringen under 1800-talets senare hälft har koldioxidhalten i atmosfären ökat
med 36 procent, och om man räknar med övriga växthusgaser som människan har tillfört i
atmosfären kommer man fram till att ökningen i koncentrationen av växthusgaser är 57
procent.26 Den temperaturökning och klimatförändring som är resultatet av detta kallas ofta
för global uppvärmning.
Global uppvärmning, den konstaterade ökningen av medeltemperaturen på jordytan sedan
slutet av 1800-talet. Den mest accepterade förklaringen till jordens uppvärmning är
människans utsläpp av växthusgaser.27
I IPCC:s rapport står det att utsläpp av koldioxid, som en följd av användning av fossila
bränslen, är den största orsaken till det varmare klimatet. Andra faktorer som bidrar till den
höjda koncentrationen av växthusgaser är den förändrade användningen av naturresurser vid
skogs- och jordbruk. I dessa fall är det dock inte koldioxidkoncentrationen som ökar utan
istället metangaskoncentrationen.28
I FN:s klimatpanels (IPCC:s) rapport redovisas bland annat en rad olika upptäckta
konsekvenser av den tilltagande globala uppvärmningen, ett antal troliga framtida
konsekvenser samt ett antal förslag på hur man kan tänkas motverka en fortsatt ökad global
uppvärmning. Mer utförligt kan man läsa om detta i bilaga 3.
24
Hjorth, Ingemar (2002), Ekologi – för miljöns skull. Stockholm: Liber AB, s. 51-52
Ricklefs (2001), s. 511
26
Orlenius (2001), s. 5
27
Nationalencyklopedin [elektronisk medium] (2007) sökord: ”global uppvärmning”
28
Intergovernmental Panel on Climate Change, (2007), s. 3
25
-5-
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att sätta de kunskaper som elever i årskurs 9 har om
fenomenet global uppvärmning i relation till de kunskapskrav som finns uppställda i
kursplanerna inom de naturorienterande ämnena.
Denna undersökning kommer att behandla följande två specificerade frågeställningar:
•
Vilka kunskaper har elever i årskurs 9 om global uppvärmning?
•
På vilka sätt, om några, använder eleverna i årskurs 9 sina kunskaper om global
uppvärmning för att motverka fenomenet?
•
Vad ska man välja att undervisa om inom ämnena?
-6-
2. Metod
2.1 Urval
I denna undersökning har jag genomfört intervjuer med elever i årskurs 9 i en skola i en
medelstor stad i Sverige. Valet av skola bygger på så kallat tillfällighetsurval då det redan
fanns en etablerad kontakt på skolan.29 På den valda skolan utfördes sex intervjuer med elever
i årskurs 9. Val av årskurs gjordes med tanke på de högre kunskapskrav som kan tänkas
ställas på äldre elever jämfört med yngre sett utifrån kursplanerna. De elever som har
intervjuats är på god väg att avsluta sitt 9:e skolår och därför borde dessa elever ha uppnått de
mål som är ställda för avslutad grundskoleutbildning inom NO-blocket. I den valda årskursen
lottades en klass fram av totalt tre. Urvalet av elever lottades även bland de tio elever som
hade med sig målsmans namnunderskrift.
2.2 Datainsamlingsmetod
Den forskningsstrategi som används är en så kallad surveyundersökning som enligt
Denscombe syftar till att ”göra en uttömmande och detaljerad granskning”.30 Den
forskningsmetod som mer specifikt används är intervjuer ansikte mot ansikte. Fördelarna med
denna sorts kvalitativa intervjuer är bland annat detaljerande och uttömmande svar och ett
samspel mellan respondent och intervjuaren som kan ge mer tillförlitlig information.
Dessutom är det lättare att utläsa sanningsenligheten i svaren respondenten ger vid en
personlig intervju och dessutom kan en högre svarsfrekvens förväntas än vid andra former av
surveyundersökningar.31 Den typ av forskningsintervju som användes är en så kallad
semistrukturerad intervju. Med detta menas att intervjuerna har utgått ifrån en färdig lista med
ämnen som behandlades under intervjun. Dock är svaren i den semistrukturerade intervjun
öppna, det vill säga inga svarsalternativ anges. Vid användandet av denna metod är det viktigt
att intervjuaren är flexibel och låter respondenten utveckla sina svar och tankegångar.32 I
bilaga 1 finns den intervjuguide som använts i undersökningen.
Ett alternativt tillvägagångssätt hade kunnat vara att genomföra en enkätundersökning, men
de mer nyanserade intervjusvaren hade då gått förlorade. Med tanke på frågeställningarna i
uppsatsen är det i det här fallet mer lämpligt att fördjupa sig i ett mindre material än att bredda
sig i ett större antal enkäter.33 Dessutom hade enkätundersökningen varit mer tidskrävande
eftersom att eleverna inte är myndiga och samtycke från målsmän hade varit en förutsättning i
varje enskilt fall.
29
Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur, s. 24-f
30
Ibid. s. 12
31
Ibid. s. 14-15
32
Ibid. s. 135
33
Ibid. s. 132
-7-
2.3 Procedur
I denna undersökning informerades både respondenten och respondentens målsman om syftet
med undersökningen i ett informationsbrev (se bilaga 1). Genom informationsbrevet kunde
målsman samtycka genom att skriva under en svarstalong som bifogades i informationsbrevet.
Att eleven ville delta i undersökningen försäkrades genom att de tog med sig brevet hem och
talongen med sig tillbaka med en påskrift. Detta informationsbrev säkerställde i denna
undersökning det informerade samtycket som Trost nämner.34
Vid varje intervjutillfälle bokades ett samtalsrum på skolan i fråga där respondenten och
intervjuaren kunde samtala ostört. Intervjuerna inleddes med en stunds fika och allmänt prat
om dagen för att bidra till en avslappnad och öppen intervjumiljö. Under intervjuerna
bandades samtalen under förutsättning att respondenten godkände detta.
Intervjuerna delades upp i tre olika delar med lite olika fokus. Den första delen berörde
allmänt begreppet global uppvärmning. Den inledande frågan i intervjuerna löd: Känner du
till begreppet global uppvärmning? Under tiden som respondenterna utvecklade sina tankar
om begreppet skrevs ett antal nyckelbegrepp som respondenterna nämnde ned på lappar av
intervjuaren. Dessa lappar lämnades sedan till respondenterna som ombads ordna dessa
begrepp i en för respondenterna logisk ordning. Resultatet av denna del av intervjun kommer
att presenteras under rubriken begreppsföljd i resultatkapitlet. Eleverna frågades även varifrån
de ansåg sig ha förvärvat de kunskaper de hade angående ämnet global uppvärmning.
I den andra delen av intervjun låg fokus på hur de arbetade med miljöfrågor som rör global
uppvärmning i skolan. Ett exempel på en fråga som ställdes under denna del av intervjun är:
Om du fick bestämma finns det något du skulle vilja ändra på i skolan med tanke på
fenomenet global uppvärmning?
I del tre intervjuades respondenterna angående hur de trodde att de kunde använda sin
förståelse av fenomenet global uppvärmning i deras vardagliga liv. En fråga som ställdes var:
Om du utgår från din uppfattning om fenomenet, tror du att det finns något som du skulle
kunna göra i din hemmiljö eller på din fritid med tanke på den globala uppvärmningen?
2.4 Databearbetningsmetod
Efter intervjuerna transkriberades svaren för att underlätta vid analysen. Allt som eleverna
sade under de inspelade intervjuerna skrevs ned ordagrant, men skratt, pauser och dylikt har
inte tagits med. För att strukturera upp det transkriberade materialet kommer det i
resultatkapitlet att presenteras ett resultatschema som kommer att användas som en: ”ram för
att få ordning på datamaterialet”35. Resultatschemat konstruerades efter transkriberingen i
syfte att bringa ordning i materialet och enklare kunna sammanställa respondenternas svar.
Respondenternas svar förs in i fyra olika svarsområden för att underlätta den kommande
analysen. De fyra svarsområdena i resultatschemat möjliggör en analys och tolkning av de
34
35
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur, s. 104-105
Andersen, Ib. (1998). Den uppenbara verkligheten – val av samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur, s. 97-98
-8-
enskilda respondenternas uppfattningar om den globala uppvärmningen och möjliggör
generaliserande slutsatser.
2.4.1 Svarsområde 1: Begreppsförståelse bland eleverna
De svar som rör elevernas beskrivningar av begreppet global uppvärmning hör till detta
svarsområde. Utifrån de resonemang som respondenterna utvecklar inom detta svarsområde
gjordes en tolkning angående på vilket sätt eleverna uppfattar fenomenet och vilka begrepp de
använde när frågan diskuterades. Begrepp eller ordföljder som kan tänkas användas inom
detta svarsområde är till exempel koldioxidutsläpp, temperaturökning, klimatförändringar och
förbränning av fossila bränslen.
2.4.2 Svarsområde 2: Förklaringar av eleverna
Inom detta svarsområde hamnar de olika förklaringarna till vad global uppvärmning beror på.
Här kan man dra slutsatser om det finns djupare kunskaper än de som står i definitionen. (se
avsnitt 1.3) Exempel på förklaringar kan vara att respondenterna diskuterar kring avgasers
påverkan på växthuseffekten och var avgaserna kommer ifrån. I teoridelen framställs
förklaringar till global uppvärmning (se avsnitt 1.3). Den främsta orsaken anses vara
antropogena utsläpp av växthusgaser som en följd av förbränning av till exempel fossila
bränslen.
2.4.3 Svarsområde 3: Konsekvenser enligt eleverna
Inom detta svarsområde fördes det in vad respondenterna tror om vad som redan nu är
konsekvenser av global uppvärmning och vad som en fortsatt temperaturökning skulle kunna
medföra. Här ges det framförallt utrymme för respondenterna att diskutera sina farhågor.
Inom detta svarsområde är det relativt svårt att bedöma vilka effekter av den globala
uppvärmningen som är sannolika. Detta beror på att samtliga (både respondenter och
undersökare) endast kan lägga fram mer eller mindre kvalificerade gissningar om vilka
konsekvenser den globala temperaturökningen kan få. För att exemplifiera kan man nämna en
hypotes som IPCC nämner i sin rapport angående konsekvenser av den globala
uppvärmningen. Hypotesen säger att om medeltemperaturen fortsätter att stiga på jorden
kommer det att bli klimatförändringar som bland annat kan medföra issmältningar,
översvämningar och förändringar av havsströmmar. Utifrån de resonemang som
respondenterna utvecklar inom detta svarsområde gjordes en tolkning angående vilka
konsekvenser de anser sig känna till som en följd av den globala uppvärmningen.
2.4.4 Svarsområde 4: Handlingar enligt eleverna
Inom det här svarsområdet placerades respondenternas antaganden om lösningar på problemet
med global uppvärmning både på lokal och global nivå. Svar som klassas inom detta
svarsområde utgår ifrån vad eleverna som individer tror sig kunna göra för att bidra till
minskade utsläpp av växthusgaser. Utifrån de resonemang som respondenterna utvecklar
inom detta svarsområde gjordes en sammanställning angående vilka handlingar eleverna
nämner.
Att placera respondenternas svar i dessa svarsområden syftar alltså främst till att strukturera
upp det transkriberade materialet. När varje enskild respondents intervjusvar fördes in i dessa
-9-
svarsområden underlättade detta analysen av deras svar. I varje svarsområde analyserades
varje enskild respondents svar för att ligga till grund för analysen av deras uppfattningar om
global uppvärmning. Utförligare beskrivning av svarsområdena kommer att presenteras i
resultatkapitlet.
2.5 Validitet och reliabilitet
Med begreppet reliabilitet (tillförlitlighet används ibland synonymt med reliabilitet) menas i
normalfallet om forskningsinstrumenten, i detta arbete handlar det om intervjuer, är neutrala i
sin verkan, det vill säga om samma resultat skulle nås vid andra tillfällen med samma
respondenter. Denna fråga kan vara svår att besvara vid kvalitativa intervjuer men för att
sträva efter detta har denna undersökning utgått ifrån tre punkter som Denscombe ställer upp
för att hålla en högre reliabilitetsnivå. Dessa punkter innebär att man noggrant redovisar:
•
Syfte, frågesällningar och teori: Denna undersökning utgår ifrån ett tidigt formulerat
syfte och för att kunna besvara syftet har det utarbetats tre frågställningar. Tidigare
forskning inom ämnet global uppvärmning tas upp genom IPCC-rapporten och olika
rapporter om ett didaktiskt synsätt på miljökunskap.
•
Undersökningens genomförande: I denna undersökning strävas det efter hög
transparens, det vill säga att det finns en vilja till att det utförligt beskrivs hur
undersökningen utförts för att informera läsaren om undersökarens tillvägagångssätt.
•
Resonemang bakom de fattade besluten: I arbetet har det efter de delar av
undersökningen där det funnits olika möjliga tillvägagångssätt, resoneras och
motiveras varför olika beslut har fattats.36
När det gäller analysprocessen vid kvalitativa intervjuer är det viktigt att påpeka att forskarens
jag, eller i det här fallet en lärarstuderande, har en betydande roll i produktion och tolkning av
intervjumaterialet. Uppsatsskrivarens egen identitet, dennes värderingar och övertygelser kan
man inte helt förbise i en undersökning av detta slag. Bland kvalitativa undersökare är det
allmänt erkänt att forskarens jag ofrånkomligen är en viktig del av analysprocessen och måste
därför erkännas som sådan. Det är viktigt att erkänna sin egen roll i analysprocessen och gör
man det, minimerar man riskerna att undersökningen fördunklas av partiskhet och personliga
fördomar. Undersökaren skall helt enkelt i största möjliga mån bortse från sina personliga
övertygelser när denne producerar och analyserar data.37
2.6 Etik
De etiska aspekterna är viktiga att ta hänsyn till vid alla typer av undersökningar och vid
forskning. Då undersökningen bygger på intervjuer med icke myndiga personer är det än
viktigare att ha en hög forskningsetik. Det beror på att fler parter blir inblandade då målsman
för eleven måste delges och ge sitt godkännande till medverkan. Trost talar om tre
förhållningssätt som är viktiga inom forskaretiken och dessa är att ge information, att få ett
36
37
Denscombe (2000), s. 250
Denscombe (2000), s. 244-245
- 10 -
samtycke samt att värna om respondentens konfidentialitet. Att informera respondenten om
dennes frivillighet att delta samt att kortfattat delge syftet med intervjun är forskningsetiskt
viktigt.38
Kortfattat kan man säga att informerat samtycke innebär att respondenten och målsman
känner till vad intervjun består av, att det var frivilligt att delta samt att det under
intervjubearbetningen kommer att värnas om elevens integritet. Med konfidentialitet menas
att inget som sagts under intervjuerna kommer att föras vidare, det vill säga ingen kommer att
kunna härleda vem som sagt eller gjort vad under intervjuerna.39
De etiska aspekterna som har tagits hänsyn till i detta arbete är att det ej går att härleda något
svar eller uppgift till varken elever eller skola så att respondenterna för blir helt anonyma.
38
39
Trost (2005), s. 104
Ibid. s. 41
- 11 -
3. Resultat
I denna undersökning utvecklades fyra svarsområden utifrån teorier om global uppvärmning
för att underlätta vid analysen och tolkningen av respondenternas svar. Dessa svarsområden
ligger till grund för det resultatschema som har konstruerats.
3.1 Resultatschema
I resultatschemat kommer centrala delar av intervjusvaren att föras in från respektive
respondent. I kolumnen för begreppsförståelse kommer till exempel de indikatorer på i vilken
utsträckning respondenterna känner till begreppet ”global uppvärmning” införas. I kolumnen
med förklaringar kommer centrala begrepp eller ordföljder som respondenterna använder som
en förklaring till den globala uppvärmningen föras in. Samma metod kommer att användas i
kolumnen för konsekvenser och i kolumnen för handlingar. Eleverna citeras inte ordagrant i
resultatschemat utan förenklingar och sammanfattningar av deras uttalanden kommer att
göras. De sex eleverna kallas respondent A-F. För att lättare läsa resultatschemat kan det vara
användbart att läsa intervjufrågorna i bilaga 1.
- 12 -
Tabell 1. Resultatschema
Svarsområde 1:
Begreppsförståelse
Svarsområde 2:
Förklaringar
Svarsområde 3:
Konsekvenser
Svarsområde 4:
Handlingar
Respondent A
Ja40
Temperaturen ökar
p.g.a. antropogena
utsläpp.
Respondent A
Biltrafik, fossila
bränslen, koldioxid,
växthuseffekt.
Respondent B
Ja
Det blir varmare
p.g.a. förbränning av
fossila bränslen.
Respondent B
Fossila bränslen,
koldioxid.
Respondent A
Varmare klimat.
Luftströmmar,
vattenströmmar,
issmältning, växtoch djurliv påverkas.
Respondent B
Varmare klimat.
Issmältning,
översvämningar, El
Ninõs,
naturkatastrofer,
djurliv påverkas.
Respondent C
Ja
Jorden blir varmare,
p.g.a. utsläpp.
Respondent D
Nej41
Dåliga saker värms
upp?
Respondent C
Växthuseffekt,
biltrafik, koldioxid,
ozonlagret uttunnas.
Respondent D
Vet ej.
Respondent C
Varmare klimat.
Respondent A
Alternativa
energikällor,
kollektivtrafik,
sopsortering, cykla,
gå.
Respondent B
Sopsortering,
miljölampor,
undervisning,
miljöböter,
restriktiva lagar, åka
mindre bil,
alternativa bränslen.
Respondent C
Åka mindre moped
och bil.
Respondent E
Ja
Varmare p.g.a.
avgaser.
Respondent F
Ja
Utsläpp gör att
värmen stannar.
Respondent E
Koldioxid, biltrafik,
fabriker, ozonlagret
påverkar.
Respondent F
Koldioxid,
ozonlagret, biltrafik,
fabriker.
Respondent E
Mer stormar och
orkaner, issmältning.
Respondent D
Isar smälter, då blir
det mer vatten.
Respondent F
Issmältning,
Havsströmmar
förändras, varmare
klimat runt ekvatorn,
översvämningar.
Respondent D
Mindre
elanvändning, cykla,
samåkning,
kollektivtrafik,
mindre rökning,
Respondent E
Spara el och energi,
värna om naturen.
Respondent F
Sopsortering,
miljöanpassa bilar,
spara energi.
3.1.1 Svarsområde 1: Begreppsförståelse
Alla respondenterna utom en (respondent D) ansåg sig veta vad begreppet innebär. Alla
respondenter utom en (respondent D) visade även på en vidare förståelse för vad begreppet
innebär, då de utvecklade det uttalandet och förklarade att medeltemperaturen på hela jorden
ökar som en följd av antropogena utsläpp. Respondent D som sa sig inte veta vad global
40
41
Respondenten anser sig veta vad begreppet ”global uppvärmning” innebär.
Respondenten anser sig inte veta vad begreppet ”global uppvärmning” innebär.
- 13 -
uppvärmning var visade senare under intervjun att denne ändå hade vissa kunskaper om
fenomenet när eleven fick fundera lite mer. Samtliga respondenter ansåg att den globala
uppvärmningen var något negativt. En elev förklarar begreppet global uppvärmning med:
Det är mer utsläpp än tidigare nu och det blir varmare och varmare. För hundra år sedan var
det inte lika varmt som det är nu.42
(respondent A)
3.1.2 Svarsområde 2: Förklaringar
Eleverna som intervjuats beskriver global uppvärmning på lite olika sätt, hälften av eleverna
(respondent A, B och F) ger något utförligare beskrivningar, medan den andra hälftens
beskrivningar var mer förenklade eller helt saknades. Det är dock så att båda typerna av
beskrivningar i stora drag är korrekta. De elever som gav en mindre detaljerad beskrivning av
fenomenet global uppvärmning hade även de en bestämd åsikt om att det var något alvarligt.
Det var alltså tre av sex elever som hade mer ingående resonemang om den globala
uppvärmningen än de tre som mer eller mindre beskrev fenomenet med att det blir varmare.
Tre elever nämner ozonlagret i deras beskrivning av den globala uppvärmningen på ett sätt
som inte stämmer överens med teorierna om den globala uppvärmningen. En sådan förklaring
lyder:
Solljuset kommer och värmer upp men försvinner inte ut igen för det finns ozonlager.
Värmen stannar kvar.43
(respondent F)
3.1.3 Svarsområde 3: Konsekvenser
Fyra av eleverna (respondent A, B, E och F) anger relativt många pågående och tänkbara
konsekvenser av den globala uppvärmningen, medan två av respondenterna begränsar sina
resonemang till ökad temperatur och issmältning som en direkt följd av detta. Av de elever,
som gav en mer utförlig beskrivning av konsekvenserna av global uppvärmning, och därmed
visade på en djupare förståelse om vad som kan hända om det inte sker någon förändring, kan
man plocka ut följande citat:
Vi tar ju fram fossila bränslen och av det tillverkar vi bensin. Då släpper vi ut koldioxid och
det skapar temperaturförändringar i hela världen. Det gör så att på nordpolen och på
sydpolen smälter isarna och det blir översvämningar i till exempel USA. Det kan bli så
kallade El Ninõs och liknande.44
(respondent B)
Eleven som citeras visar en relativt god förståelse för vad fenomenet kan leda till. Eleven tar
upp koldioxidutsläpp som en följd av förbränning av fossila bränslen vid bensinförbrukning.
Kopplingen mellan dessa utsläpp och temperaturförändringar är också tydlig för denna
respondent. Konsekvenser av detta tror eleven är att polarisarna smälter och detta kan leda till
översvämningar och ett mer extremt klimat. Ett exempel på hur de två elever (respondent C
och D) som beskrev fenomenet mindre ingående kunde resonera kring global uppvärmning
lyder som följer:
42
Citatet är omskrivet till skrivspråk istället för talspråk
Dito
44
Dito
43
- 14 -
På nordpolen blir det varmare och då smälter isarna där och då blir det mer vatten. Så kan
det vara i Sverige också, när det blir varmare så smälter det här också och då blir det mer
vatten.45
(respondent D)
3.1.4 Svarsområde 4: Handlingar
Inom detta svarsområde visade samtliga elever en relativt god förståelse för vad man kan
tänkas göra för att motverka den globala uppvärmningen. Även de respondenter, som tidigare
i intervjuerna inte utvecklat sina resonemang särskilt mycket, visar i detta svarsområde att de
känner till relativt många handlingar man kan utföra för att motverka den globala
uppvärmningen.
Samtliga elever i årskurs 9 som deltagit i denna undersökning anser att man bör använda
alternativa bränslen och förnyelsebara energikällor. Det vittnar om att eleverna förstår att de
som individer kan påverka, till exempel genom att försöka samåka eller åka kollektivt istället
för att deras föräldrar skjutsar dem. Eleverna såg lokala lösningar på ett globalt problem, och
en elev såg på problemet så här:
Jag tycker att skolan är duktig på att sortera sopor och så, men bland eleverna märks det
inte. De tar sina moppar till skolan istället för att cykla eller åka buss.46
(respondent A)
En av respondenterna (respondent B) tycker även att det är de vuxna som har det största
ansvaret och de borde därför få information om vad de kan göra, som till exempel att gå
istället för att ta bilen när det finns möjlighet. Respondenten anser att en promenad istället för
att ta bil är bra både för miljön och för hälsan. Samtliga elever berättar att de tror att det krävs
lösningar som bygger på globalt minskade utsläpp av kol som ingår i långtidskretslopp. Ett
citat som visar på en stor förståelse för vilka typer av lösningar som man kan arbeta med,
lyder som följer:
Koldioxiden lägger sig som ett lager i atmosfären och vitsen med andra bränslen som
rapsolja som tar upp lika mycket koldioxid när de växer. Så att det går runt så.47
(respondent F)
Denna förklaring tyder på en relativt god kunskap om global uppvärmning och eleven för ett
resonemang om kretslopps- och resurstänkande. En av respondenterna (respondent B) menar
vidare att man skall diskutera frågan om global uppvärmning under hela skolgången, vad man
kan göra för att motverka den. Respondenten i fråga tycker även att man borde göra insatser i
hela världen. Två av respondenterna (respondent B och F) tycker att skolan redan nu sköts på
ett miljövänligt sätt och att miljömedvetenheten är stor. Därmed tycker dessa två att man inte
kan agera på så många annorlunda sätt i skolan. En respondent (respondent A) anger att det
inom vissa skolämnen förbrukas för mycket miljöfarliga ämnen och att man skulle kunna
hantera dessa på ett miljövänligare sätt. Två av respondenterna (respondent B och D) säger att
man skulle kunna spara energi genom att se till så att skolan är helt släckt på nätterna. Alla
respondenterna tyckte att det var svårt att säga något specifikt som de skulle kunna ändra på
deras skola då de inte visste hur det var nu.
45
Citatet är omskrivet till skrivspråk istället för talspråk
Dito
47
Dito
46
- 15 -
3.2 Begreppsföljd
Antalet begrepp som eleverna nämnde under sina intervjuer varierar mellan tre och nio
begrepp.
Tabell 2. Begreppsföljd
Respondent Begreppsföljd
Fossila bränslen, Koldioxid, Växthuseffekt, Temperaturförändringar,
A
Luftströmmar, Varm luft kyls av, Isar smälter, Temperaturökning.
B
Fossila bränslen, Koldioxid, Temperaturförändringar, Översvämningar.
C
Utsläpp, Temperaturökning, Växthuseffekt.
D
Växthuseffekt, Fossila bränslen, Koldioxid, Temperaturförändringar,
Översvämningar.
E
Avgaser, Koldioxid, Värmen stannar, Stormar, Isar smälter.
F
Utsläpp, Koldioxid, Skyddande lager, Solstrålar, Värmen stannar,
Översvämningar.
Sammanfattningsvis kan man se att det finns relativt utvecklad förståelse angående hur
utsläpp påverkar den globala uppvärmningen. Man kan även uttyda att följden av detta är
temperaturökning som leder till ökade vattenmängder av olika orsaker i flera av elevernas
svar. Det är en ganska stor variation i antalet begrepp men det behöver inte vara så att de som
har nämnt ett mindre antal begrepp har en sämre förståelse för vad global uppvärmning
innebär. I den här undersökningen visar det sig dock att de som inte har nämnt så många
begrepp, inte heller har fört lika utförliga resonemang kring fenomenet som de elever som
tagit upp ett större antal begrepp.
3.3 Sammanfattning av resultat
Utifrån de fyra svarsområdena i resultatschemat (se tabell 1) kan man sammanfattningsvis
säga:
Begreppsförståelse: Fem av sex elever (respondent A, B, C, E och F) anser sig förstå vad
global uppvärmning innebär. Tre av de sex ger mer utförliga beskrivningar av fenomenet
(Respondent A, B och F).
Förklaringar: Fem av sex elever kan någorlunda korrekt förklara fenomenet (respondent A,
B, C, E och F). Tre av dessa elever ger mer utförliga förklaringar till varför fenomenet pågår
(Respondent A, B och F).
- 16 -
Konsekvenser: Fyra av sex elever (respondent A, B, E och F) ger exempel på konsekvenser
som en följd av den globala uppvärmningen som inte begränsas till en temperaturökning med
issmältning som följd.
Handlingar: Samtliga elever ger exempel på konkreta handlingar som kan tänkas motverka
den globala uppvärmningen.
Utifrån begreppsföljden kan man säga att antalet begrepp som eleverna använde vid sin
beskrivning av den globala uppvärmningen skiljer en del från elev till elev. Generellt kan man
säga att ju fler begrepp som eleverna använde desto utförligare beskrivningar kunde eleverna
ge.
- 17 -
4. Diskussion
4.1 Resultatdiskussion
Den första frågeställningen i denna undersökning löd: Hur uppfattar elever i årskurs 9
begreppet global uppvärmning? Sammanfattande kan man säga att de elever i årskurs 9 som
deltagit i denna undersökning uppfattar fenomenet global uppvärmning överlag som ett
allvarligt hot mot vår jord och att det är något som vi med förenade krafter måste göra något
åt. Tre av eleverna (respondent A, B och F) redogjorde relativt ingående för de
bakomliggande orsakerna och effekterna av fenomenet, medan två elever (respondent C och
E) hade betydligt mer kortfattade resonemang. En elev (respondent D) visste inte vad global
uppvärmning var om denne endast fick höra begreppet utan något sammanhang. Alla eleverna
kunde även i någon utsträckning berätta saker de ansåg sig veta om konsekvenser av global
uppvärmning. Även på denna punkt skiljde sig utförligheten i resonemangen åt bland
eleverna.
Den andra frågeställningen löd: På vilka sätt, om några, använder eleverna i årskurs 9 sina
kunskaper om global uppvärmning för att motverka fenomenet? Svaret på denna
frågeställning blir lite tvetydigt. Samtliga elever besitter en relativt god kunskap om vad man
kan göra för att motverka den globala uppvärmningen, det gäller även de elever som inte kan
förklara utförligt hur och varför fenomenet uppstår. Alla som deltagit i undersökningen säger
att de tror att man bör minska användningen av motorfordon drivna med konventionella
bränslen, som till exempel mopeder och bensinbilar. Samtidigt svarade flera av
respondenterna att de inte tror att elever på skolan åker mindre moped än tidigare. I skolan
anser flera elever att det finns ett miljötänkande då till exempel sopor sorteras. I deras
hemmiljö tror de flesta eleverna att de skulle kunna spara energi genom att till exempel stänga
av en del elapparater. Alla elever nämner att man kan åka mer kollektivt eller samåka, men i
vilken utsträckning detta verkligen sker är generellt svårt att uttala sig om.
Syftet med denna undersökning är att sätta de kunskaper som elever i årskurs 9 har om
fenomenet global uppvärmning i relation till de kunskapskrav som finns uppställda i
kursplanerna inom de naturorienterande ämnena. I kursplanerna som presenterats tidigare (se
avsnitt 1.2.4) kan man läsa om de mål som finns inom de naturorienterande ämnena. I denna
undersökning kan man se hur eleverna argumenterar för sina ställningstaganden inom
fenomenet global uppvärmning. Sammanfattningsvis tyder denna undersökning på att
eleverna generellt har de flesta av de kunskaperna som finns uppställda som mål i
kursplanerna inom NO-blocket. Kunskaperna om miljö och den globala uppvärmningen
varierar mycket från elev till elev, något som får anses vara naturligt inom alla ämnen i
skolan, men samtliga elever har en grundförståelse för hur de kan bete sig för att kunna värna
om miljön. De flesta eleverna kan dessutom grunda sina ställningstaganden utifrån
naturvetenskapliga resonemang. Alla eleverna har även en förståelse, i alla fall i någon
utsträckning, av deras egen roll i relation till miljö och natur. De sex eleverna ser global
uppvärmning som ett hot och något som vi människor måste agera mot. Alla eleverna nämnde
flera olika konsekvenser av den globala uppvärmningen och vad man kan göra för att
motverka fenomenet. Eleverna hade däremot inte lika mycket faktakunskaper om vad som
global uppvärmning är. Den enda växthusgas som nämns separat är koldioxid, det finns även
andra växthusgaser som bör sammankopplas med antropogena utsläpp (kap 1.3). Dessa
växthusgaser nämner inte någon av eleverna i intervjuerna.
- 18 -
4.2 Implikationer i undervisningen
I avsnittet som heter ämnesdidaktisk bakgrund (avsnitt 1.2.1) togs tre viktiga ämnesdidaktiska
frågeställningar upp och i det här avsnittet kommer dessa frågor att diskuteras och där med
även besvara denna undersöknings tredje frågeställning som lyder: Vad ska man välja att
undervisa om inom ämnet? I kursplanerna för de naturorienterande ämnena är det många av
målen i alla tre ämnena (biologi, fysik, kemi) som är miljöinriktade. När kursplanerna som
berör miljö lyfts fram anser jag att man kan se att det har lagts stor vikt vid miljö när de
författades. De eleverna som visar på djupare förståelse i denna undersökning, för en
diskussion om global uppvärmning som ligger rätt i tiden och kan härledas till exempelvis
IPCC-rapporten. Alla eleverna som blev intervjuade i denna undersökning hade en god
kunskap om vilka effekter som global uppvärmning kan föra med sig och alla elever hade
även en viss kunskap om hur de bör handla för att motverka fenomenet. Enligt mig kan det
bero på att eleverna har ett personligt intresse i frågan, men jag tror även att det kan vara så att
miljöundervisningen i skolan redan genomförs på ett effektivt sätt. I detta fall kan dra en
parallell till den tredje frågeställningen i denna undersökning; vad ska man välja att undervisa
om inom ämnet?, och jag anser att min undersökning tyder på att man inom skolan redan i
dagsläget bedriver en sådan undervisning så att fenomenet global uppvärmning belyses i
någon utsträckning. Jag anser vidare att de bakomvarande teoretiska kunskaperna är viktiga
för att skapa en djupare kunskap och en större förståelse om det berörda ämnets innebörd, i
det här fallet global uppvärmning. Att förstå de processer som ligger bakom global
uppvärmning kan visa sig användbart när elever tar ställning i det vardagliga livet. Jag anser
även att, om man har en större grundförståelse för vilka handlingar som går i linje med en
hållbar utveckling sett ur ett miljöperspektiv, ökar elevernas möjligheter att göra bra
bedömningar i olika situationer. Det allt mer digra vetenskapliga underlaget angående den
globala uppvärmningen och dess effekter innebär att eleverna borde, enligt författaren, besitta
kunskaper om den globala uppvärmningen. Utgår man från den andra ämnesdidaktiska
frågeställningen som Ekborg tar upp; varför ska man välja att undervisa vissa saker?,48 kan
man anse att svaret på frågan går att finna i den allt mer vedertagna forskningen om orsaker,
effekter och handlingsstrategier angående den globala uppvärmningen. Men som redan
nämnts tycks det alltså i dagsläget redan finnas kunskaper om den globala uppvärmningen
bland 9:e klassarna.
För att diskutera den tredje ämnesdidaktiska frågeställningen som Ekborg tar upp som även är
denna undersöknings tredje frågeställning är; hur ska ämnet undervisas så målen uppnås?, 49
kommer det att följa ett par personliga reflektioner. I denna undersökning har jag fokuserat på
NO-blocket men miljö är ett ämnesöverskridande ämne. Av den orsaken att det är lärarna som
bestämmer vilken inriktning undervisningen ska få, är jag rädd för att miljön kan hamna
mellan ämnena och inte behandlas på det sätt som är meningen. Något som skulle vara
intressant är att lyfta ut miljömålen i kursplanerna och göra ett fjärde NO-ämne utöver
biologi, fysik och kemi, som skulle kunna kallas miljö. Det skulle inte behöva inskränka
speciellt mycket på de andra NO-ämnena då de mål i kursplanerna som syftar till
miljöförståelse försvinner från de övriga NO-ämnena. Den tid som miljöämnet skulle ta i
anspråk skulle kunna vara likvärdig med de andra tre ämnena. Att göra denna förändring
skulle kunna ske ganska friktionsfritt eftersom miljö redan nu spelar en så pass stor roll i de
tre NO-ämnena enligt kursplanerna. Att ha ett eget miljöämne skulle kunna vara ett bra sätt att
kontrollera på vilket sätt eleverna har lärt sig att ta hänsyn till miljön i allmänhet och den
48
49
Ekborg, Margareta. (2002)
Ibid
- 19 -
globala uppvärmningen i synnerhet, som är huvudfrågan i denna undersökning.
Undersökningen tyder på att kunskaperna bland eleverna är relativt goda när det gäller global
uppvärmning, i alla fall när det gäller konsekvenserna och handlingar för att sakta ned
utvecklingen. Ett eget miljöämne skulle dock kunna fokusera mer på de bakomliggande
teoretiska orsakerna och gå mer in i detalj i olika miljöfrågor. Resultaten från intervjuerna
visar på en sådan förståelse bland eleverna, att det inte finns någon orsak att oroa sig i någon
större utsträckning angående kunskaperna i skolan om den globala uppvärmningen. Men trots
detta är det en intressant tanke att lyfta ut miljöundervisningen i ett separat miljöämne, för att
ytterligare ge eleverna de verktyg som krävs för ett miljömedvetet handlande.
4.3 Jämförelse med tidigare forskning
I rapporten som skolverket publicerade angående miljöundervisning om hållbar utveckling
som presenteras i avsnitt 1.2.2, sammanställs en nationell kartläggning av miljöundervisning i
den svenska skolan. Det de kom fram till i den rapporten var att eleverna visste hur de skall
förhålla sig till miljön och att alla eleverna tycker att en hållbar utveckling är viktigt. Eleverna
hade däremot mindre kunskaper om det bakomvarande teorierna om vad det är som orsakar
olika miljöhot. Det är även vad jag har kommit fram till i denna undersökning, eleverna visste
mer om vad man kan göra för att motverka global uppvärmning än vad fenomenet kommer
sig av. Skolverkets undersökning gjordes år 2001 men det verkar som om ungefär samma
problem kvarstår när man jämför resultatet med denna undersökning och skolverkets. Detta
faktum styrker min undersöknings validitet och generaliseringsgrund. Ekborg kommer fram
till en liknande slutsats i sina undersökningar som sammanfattas i avsnitt 1.2.2, att elever kan
uttala sig om begrepp som de inte kan förklara men vet innebörden av.
Björn Andersson50 menar att det finns brister i svenska elevers kunskaper om global
uppvärmning, vilket Andersson tror gör att eleverna är benägna att låta känslorna för att
skydda miljön dominerar över realistiskt tänkande. Dessa kunskapsbrister tror Andersson kan
medföra att eleverna inte tar hänsyn till de konsekvenser, som de rekommenderade åtgärderna
kommer att innebära för dem som privatpersoner. Detta överensstämmer till viss del med min
undersökning, där jag har kommit fram till att eleverna vet vad som krävs för att motverka
den accelererande globala uppvärmningen. Men huruvida de verkligen är beredda att göra de
förändringar som krävs för att anpassa sig, till exempel att cykla istället för att få skjuts till
träningen, är dock oklart.
4.4 Framtida forskningsområden
Något som jag tycker skulle vara intressant att undersöka är att jämföra alla styrdokument i
skolan som inriktar sig på miljöundervisning och se vilka underlag det finns för att skapa ett
eget miljöämne. Vad tycker lärarna? Det kan även vara intressant att göra samma
undersökning som jag har gjort men att göra undersökningen om något år. Nu fokuserar
media allt mer och mer på hur man kan koldioxidbanta51 och vilka handlingar som krävs om
man vill vara med och motverka fenomenet global uppvärmning. Hur mycket påverkas elever
och lärare av medias inriktning?
50
Andersson, Björn. Tema 'tillståndet i världen' – Svenska elevers kunskaper, förståelse och ställningstaganden,
Göteborgs universitet. s. X
51
Minska sina koldioxid utsläpp
- 20 -
4.5 Generaliserbarhet
Här kommer en diskussion föras angående en del problem som uppstått under
undersökningens gång och hur dessa problem har hanterats. Vid urvalet av respondenter fanns
det en inbyggd begränsning som inte var förväntad i undersökningens inledningsskede.
Eftersom eleverna inte var myndiga vid intervjutillfällena så lämnades det ut ett
informationsbrev som målsman skulle skriva under för att godkänna elevens delaktighet i
undersökningen. Detta innebar att mitt urval inskränktes till de elever som gjort sig besväret
att visa svarstalongen för sina målsmän, fått den godkänd och påskriven samt tagit med
lappen tillbaka till skolan. Det kan vara så att det endast är en viss kategori elever som tar med
sig informationsbrevet hem och sedan kommer ihåg att ta med det till skolan igen. Det
innebär alltså att de elever som är mer glömska inte får chansen att vara med i
undersökningen, då det inte skulle vara etiskt försvarbart att låta dem delta utan målsmans
underskrift. Trots detta blev det bra med urvalet av eleverna som blev intervjuade och genom
att studera materialet och de stora variationerna inom detta kan man vara relativt säker på att
urvalet i denna undersökning täcker upp stora delar av 9:e klassarnas uppfattningar om global
uppvärmning.
Med tanke på uppsatsens storlek och tiden som är en begränsande faktor under ett
examensarbete utgår undersökningen från sex intervjuer av elever. Om det är ett tillräckligt
antal för att generalisera över ett större antal elever är något man måste fundera noggrant över
och ta hänsyn till. Sex elever i ett klassrum är ändå en relativt stor andel av det totala
elevunderlaget på denna lektion (cirka 25 elever). Det innebär att 24 procent av eleverna på
denna lektion lottades ut för att intervjuas. Den klass där jag lämnade ut informationsbrevet
valdes slumpmässigt ut. Därmed anser jag att man utifrån de svar jag fått under intervjuerna
kan dra vissa slutsatser som kan vara giltiga även för elever som inte personligen deltagit i
intervjuerna. Valet av skola antas inte påverka resultatet av undersökningen, då det inte finns
någonting som tyder på att skolan i fråga skulle skilja sig avsevärt från andra grundskolor i en
medelstor stad i Sverige.
- 21 -
6. Källförteckningar
Litteratur:
Andersen, Ib. (1998). Den uppenbara verkligheten – val av samhällsvetenskaplig metod.
Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Diamond, Jared. (2005). Undergång – civilisationernas uppgång eller fall. Stockholm:
Norstedts förlag.
Ekborg, Margareta. (2002). Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? Göteborg:
ACTA Universitatis Gothoburgensis
Gregow. Torkel. (2002). Sveriges rikes lag, Stockholm: Norstedts juridik AB.
Hjorth, Ingemar. (2002). Ekologi – för miljöns skull. Stockholm: Liber AB
Orlenius, Kennert. (2001). Värdegrunden – finns den?. Stockholm: Runa Förlag.
Ricklefs, Robert E. (2001). The Economy of Nature. New York: W.H. Freeman and company.
Skolverket. (2000). Grundskolan kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket och
Fritzes.
Skolverket (2002). Hållbar utveckling i skolan. Stockholm: Liber Distribution
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet - Lpo 94. Stockholm: Skolverket och Fritzes
Skolverket (2001). Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola.
Stockholm: Liber Distribution
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Elektronisk media:
Andersson, Björn. (2004) Tema 'tillståndet i världen' – Svenska elevers kunskaper, förståelse
och ställningstaganden.(Elektronisk) Tillgänglig: <(http://naserv.did.gu.se/publist/pubfiler/tivjohens.pdf)> (2008-03-03)
Intergovernmental Panel on Climate Change. Climate change 2007: Mitigation of Climate
Change – Summary for Policymakers. (Elektronisk) Tillgänglig:
<(http://www.ipcc.ch/SPM040507.pdf)> (2007-05-11)
Intergovernmental Panel on Climate Change. Climate change 2007: The Physical Science
Basis – Summary for Policymakers. (Elektronisk) Tillgänglig:
<(http://ipcc-wg1.ucar.edu/wg1/Report/AR4WG1_SPM.pdf)> (2007-05-02)
- 22 -
Kungliga vetenskapsakademin; Energiutskottet och Miljökommittén vid Kungl.
Vetenskapsakademien 14 december 2006, Reviderat 30 januari 2007: En studie om
klimatförändringar. (Elektronisk) Tillgänglig:
<(http://www.kva.se/KVA_Root/publications/committees/energy_notes3_06.pdf)> (2007-0510)
Wennö, Nicholas. (2006) Al Gore (“En obekväm sanning”). Dagens Nyheter. Publicerat 5
september 2006. (Elektronisk) Tillgänglig:
<(http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2708&a=609591)> (2007-05-24)
Nationalencyklopedins uppslagsverk på Internet, www.ne.se. (sökord: ”global
uppvärmning”). (2007-05-03)
- 23 -
Bilaga 1 - Intervjuguide
Uppvärmning
Känner du till begreppet Global uppvärmning?
Vad betyder det för dig? (skriv ned begrepp, lägg undan redan skrivna)
Del 1
Lägg fram begreppen eleverna har nämnt
Kan du ordna begreppen i en för dig logisk ordning? Vad kommer först osv.?
Gå igenom begreppen. Vad betyder de för dig?
Limma fast slutgiltiga ordningen
Var har du lärt dig det du berättade för mig nu?
Speglingsfrågor: När, Var, Hur, Hur ofta, Ge exempel
Del 2
Under tiden som du har gått på skolan har du då märkt några förändringar i beteendet bland
andra elever som du tror kan sammankopplas med fenomenet global uppvärmning? Vad?
Varför/varför inte? Ge exempel.
Skolan som helhet som du tror kan sammankopplas med fenomenet global uppvärmning?
Vad? Varför/varför inte? Ge exempel.
Om du fick bestämma finns det något du skulle vilja ändra på i skolan med tanke på global
uppvärmning? Vad? Varför/varför inte? Ge exempel.
Del 3
Om du utgår från din uppfattning om fenomenet global uppvärmning, finns det då något mer
du tror att du skulle kunna göra i din hemmiljö eller på din fritid? Vad? Varför/varför inte? Ge
exempel.
Bilaga 2 - Föräldrabrev
Bästa målsman!
Jag heter Robert Gustafsson och är lärarstuderande på Karlstads universitet. Just nu skriver
jag mitt examensarbete som kommer att ligga till grund för min examination som lärare i
naturkunskap och idrott och hälsa för grundskolans senare år och de frivilliga skolformerna.
Jag hoppas att undersökningen kan leda till att jag som framtida lärare förmedlar en bred
kunskap om miljöfrågor i undervisningen. I mitt examensarbete kommer jag att göra
intervjuer med elever från årskurs 9. Mitt examensarbete kommer att handla om elevens syn
på miljöfrågor och beröra miljöämnen som diskuteras i samhällsdebatten och för att få svar på
mina frågeställningar, kommer jag att använda mig av intervju som metod.
I uppsatsen kommer jag att värna om elevens anonymitet enligt de forskningsetiska
principerna. Elevens namn, skola eller kommun kommer inte att redovisas i uppsatsen.
Intervjuerna kommer att bandas dessa kommer att transkriberas och det är transkriberingarna
som kommer att ligga till grund för intervjumaterialet som redovisas i uppsatsen.
Nedanstående talong tillsammans med de ljudupptagningarna under intervjun kommer att
förstöras efter att min uppsats blivit godkänd.
Uppsatsen kommer att publiceras på Karlstads universitetsbibliotek när den är färdig.
För att kunna planera tiden är jag tacksam om talongen återlämnas torsdagen den 26 april
2007.
Karlstad 070424.
Med vänliga hälsningar,
Robert Gustafsson
Mobil: 0705-30 71 22
---------------------------------------------------------Svarstalong
Jag godkänner att min son/dotter deltar i undersökningen.
Elevens namn:_______________________________________________________
Målsmans underskrift: _________________________________________________
