Sår vid diabetes
Definition
Diabetessjukdomen medför risk för perifer neuropati och makroangiopati. Dessa
komplikationer, särskilt i kombination med andra riskfaktorer, medför risk för fotsår.
Hos diabetiker kan de utgöras av olika typer av sår:
• stress-sår
• interdigital-sår
• trycksår
• tåsår
Förekomst
Fotsår har i skandinaviska undersökningar beräknats förekomma hos 3% av diabetiker
under 50-års ålder, eller hos 8% av diabetiker äldre än 25 år. I internationella material
anses fotsår förekomma hos 2-3% av typ I- diabetiker eller diabetiker under 50 års
ålder.
Patofysiologi
De två viktigaste förutsättningarna för fotsår hos diabetiker är perifer neuropati
respektive perifer kärlsjukdom. Neuropatin kan vara sensorisk, motorisk eller båda i
kombination, men alla medför risk för sår. Angiopatin kan utgöras av makrovaskulär
ateroskleros, mediaskleros eller mikroangiopati. En rad olika riskfaktorer utöver
neuropati och angiopati förekommer.
Risken för sår ökar vid:
• rökning
• hypertoni
• hyperlipidemi
• obesitas
• ödem
• neuropatisk skelettsjukdom
• bristande metabol kontroll
• bristande sjukdomsinsikt
• bristande följsamhet i behandlingen
Differentialdiagnoser
Venösa sår, vaskulitsår, kirurgiska sår, tropiska sår.
Förlopp
Fotsår är en stark riskfaktor för nya diabetiska fotsår. Alla tänkbara förlopp är dock
möjliga vid fotsår hos diabetiker, beroende på patientens status inklusive grad av
neuro- och angiopati, samt sårets lokalisation, storlek och karaktär.
Symtom
Eftersom neuropati, oftast till stor del sensorisk, är en av förutsättningarna för sår hos
diabetiker, är fotsår hos dessa ofta symtomlösa. Smärtande sår hos diabetiker är
emellertid inte ovanliga. Risken för infektioner i diabetesfotsår är överhängande, på
grund av defekt lokalt och generellt infektionsförsvar orsakat av hyperglykemi och
ovan nämnda komplikationer till diabetessjukdomen. (Se bild 23)
Bild 23. Typ II Diabetes sedan 15 år hos 60-årig man med typiska ″Charcotfötter”,
neuropatiskt trycksår under foten. (Foto: Bo Bergman)
Komplikationsrisker
• recidiv av sår
• nya sår
• utebliven sårläkning
• progredierande sår
• sepsis
• gangrän
Utredning
• anamnes
• status (cirkulation, ödem, nervfunktion, skelettdeformitet)
• sårklassifikation (typ, lokalisation, orsak, mätning, fotografi)
• skelettundersökning (röntgen, scintigrafi)
• cirkulationsundersökning (tå/ankeltryck, angiografi, ultraljud)
• bakteriologisk utredning
• metabolisk screening
• smärtutredning
• ortopedteknisk undersökning
Behandling
• metabol kontroll
• behandling av ödem, smärta, nedsatt cirkulation och infektion
• sanering av eventuella riskfaktorer, exempelvis rökning
• avlastning av såret är en förutsättning för sårläkning hos diabetikern. Detta
åstadkoms genom olika ortopedtekniska insatser i form av inlägg och specialskor. I
mera avancerade fall ortoser eller gips (se bild 24)
• kirurgiska ingrepp kan ske profylaktiskt för att åtgärda olika felställningar som utgör
risk för sår
Vid infektion kan incision, revision och dränage vara extremitetsräddande. Partiella
eller totala amputationer kan vid infektion och/eller gangrän vara livsräddande.
Bild 24. Fenestrerat gånggips för avlastning hos annan typ II diabetiker som resulterar
i utläkning av sår. (Foto: Bo Bergman)
Egenvård
Den viktigaste egenvårdsaspekten på diabetiska fotsår är primär prevention. Detta
uppnås genom screening, samt regelbunden fotvård och utbildning.
Uppföljning
Fotsår hos diabetiker innebär en ökad risk för nya fotsår men också amputation och
ökad mortalitet. Uppföljningen under behandlingen av ett fotsår styrs av det aktuella
sårets karaktär.
Multidisciplinärt omhändertagande
Primär och sekundär prevention av diabetiska fotsår kan endast uppnås genom fasta
rutiner för fotundersökningar, egenvårdsutbildning, screening, sanering av riskfaktorer
samt optimerad metabol kontroll.
Bästa omhändertagande av diabetiker med fotsår kan ges av särskilda fotteam med
multidisciplinär sammansättning, eftersom behandlingen av dessa sår bygger på
specialkunskaper inom diabetologi, dermatologi, kärlkirurgi, ortopedi,
infektionssjukdomar och ortopedteknik.
Ansvarig: Björn Eliasson
