ÅLDERS- OCH GENERATIONSSKILLNAD I ETT
INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV. EN DISKUSSION
Vad menar vi när vi talar om äldre människor? Vem bestämmer vem som är äldre?
Varför behövs åldersdistinktioner? Hur har gränssättningar i ålder använts, motiverats och
förändrats? I denna artikel diskuteras ålder och generation som analytiska redskap utifrån
medelålders/äldreperspektiv. Ovedersägligen förändras kroppar och får nya innebörder
genom biologiskt åldrande, men kroppar får nya innebörder även genom
samhällsdiskurser kring biologiskt åldrande vilka kan ta sig uttryck t ex i
segregeringsprocesser på arbetsmarknaden, eller i kroppsbyggnad och kirurgiska ingrepp.
Kroppsbyggnad och modifiering av kroppen är inget nytt och heller inte förbehållet
västvärlden. Men självfallet har ett samhälles tekniska nivå betydelse för vilka
förändringar som är möjliga och i vilken omfattning. Kirurgiska ingrepp erbjöds och
efterfrågades redan vid 1900-talets början som metoder för att förbättra och föryngra
kroppen. Kosmetisk kirurgi med implantat som paraffin för att räta ut rynkor i ansiktet
var en metod att hålla åldrandet borta och kring mitten av 1900-talet började man
använda silikon för att förstora bröst.1 Och på den vägen är det. Konsumtionskulturen
jagar oss med koncept om hur vi kan bevara kroppen och framförallt få den att se ung ut.
Kroppen framställs numera som ett projekt vi kan forma efter eget huvud med hjälp av
bland annat
transplantationskirurgi, plastikkirurgi och bodymodification.2
Ålderssvagheter som bristande potens hos män kan botas med mediciner, sextioåriga
kvinnor kan bli gravida med hjälp av nya reproduktionstekniker. Möjligheterna att forma
kroppen ställer också frågan om vilka vi är på dagordningen, men framförallt vilka vi kan
bli. Kanske kan vi till och med bli odödliga genom cellväxt i provrör, eller genom att
ladda ner mänskligt medvetande på datorer?3
Självklart kan inte alla människor ta lika mycket kontroll över kroppen som andra.
Ekonomiska aspekter styr i hög grad, men därutöver sätter handikapp hinder4, liksom
kroppar brutna av ålder och arbete. Kroppens yttre form är starkt identitetsskapande,
uppbackad av konsumtionsindustrin, den medicinska vetenskapen och hälsodiskurser.
Kapitalets strategier för att hitta nya produkter och nya marknader är framgångsrika.
Skillnaden i ett historiskt perspektiv när det gäller att bevara kroppen är att det visserligen
alltsedan 1700-talet utvecklats ”[T]al om den rätta ålderdomens ernående”, men tanken
var då att åldrandet skulle njutas genom hälsans bevarande.5 Det var på insidan kroppen
skulle hållas i trim. Konsumtionskulturens uppmuntran i det senkapitalistiska samhället
att slåss mot åldrande och kroppsligt förfall handlar inte minst om utseende. Den stöds av
statsbyråkratierna som har intressen av att invånarna håller sig friska och krya i syfte att
minska de sociala utgifterna. Medieforskare menar att konsumtionskulturen i det
senkapitalistiska samhället har bidragit till att sudda ut gränserna mellan ung och gammal
och att ett slags uni-age stil och beteende har slagit igenom, d v s att biologisk ålder inte
är grund för distinktioner.6 Konsumtionskulturens inflytande över föreställningarna om
1
Kerstin Sandell, Att (åter)skapa “det normala”. Bröstoperationer och brännskador i plastikkirurgisk praktik,
Arkiv 2001, s 22-24, Peter Englund, Tystnadens historia och andra essäer, Atlantis 2003, s68
2
Chris Shilling, ”The body and difference”, Identity and difference, (red Kathryn Woodward, Open university
press1997, s 65-78. Om bodybuilding se också Susan, Benson, “The body, health and eating disorders”, Identity
and difference, Open university press 1997, s 144-150.
3
Hannah Landecker, ”Immortality, In vitro”. History of the HeLa cell line”, Biotechnology and culture. Bodies,
anxieties, ethics, Indiana university press, 2000, s 53-72.
4
Benson, s 150
5
1700-talsläkaren David Schulz von Schulzenheim var intresserad av åldrandet och hälsan, se Birgitta Oden,
Planering inför ålderdomen i senmedeltidens Stockholm, Särtryck.
6
Mike Featherstone, Mike Hepworth, The mask of ageing and the postmodern life course”, The body. Social
process and cultural theory. Sage publications 1991, s 373.
1
ålder verkar på ett sätt ha gått hand i hand med högteknologins utveckling, åtminstone
inom medicinen. Det är där konsumtionsindustrins löften om förlängd livskvalitet infrias.
Med it-tekniken och åldersskillnad kan förhållandet vara annorlunda.
Föreställningar om kroppar i olika åldersband har skilda innebörder i skilda historiska
och geografiska kontexter. Vad kroppar kan och bör är dessutom kopplat till
föreställningar om kön, klass, etnicitet och nation. En äldre manlig kropp i ett arbetaryrke
signalerar en annan innebörd än en äldre manlig kropp i ett akademiskt yrke. Kroppens
sociala status och samhälleliga legitimitet är beroende av flera samverkande
maktstrukturer. Det är därför också viktigt att tala om betydelsen av ålder i differentierade
termer både rumsligt och i ett tidsperspektiv. I vissa delar av världen värderas åldrande
högt därför att det kopplas samman med visdom och livskunskap, i andra kopplas
åldrande samman med föråldrade kunskaper och förbrukade kroppar. Forskningen har
hanterat dessa aspekter på olika sätt.
Om äldre människor har det skrivits mycket, om unga människor har det skrivits
mycket, om barn har det skrivits mycket. Det har skrivits om dessa åldersgruppers sociala
och ekonomiska villkor i historien och i nutiden, hur de har blivit bemötta och
behandlade, vad de har uträttat och tänkt. Det är för analyser av åldersgrupper i
befolkningsstrukturen som begreppet generation i allmänhet har använts inom
samhällsvetenskaperna. I en ny bok, Generations, culture and society, har sociologerna
June Edmunds och Bryan S Turner utifrån bland andra den kände sociologen Pierre
Bourdieus tänkande formulerat en helt annan teoretisk ansats rörande begreppet
generation, som de menar är teoretiskt underutvecklat i social teori. Generation är inte
enbart en åldersgrupp i befolkningsstrukturen, generation är också en konstruerad
kategori som skapar sig själv genom socialt och kulturellt handlande. En ”generation
becomes a significant social force if its members share a common habitus”, enligt
Bourdieu. Edmunds och Turner för dessa tankar vidare genom påståendet att en
generationshabitus blir förkroppsligad i de sociala aktörer som bär särskilda kulturer”
som i det här fallet betyder upplevelser av traumatiska händelser som t ex andra
världskriget.7 Med inspiration från Edmunds och Turner, samt från Pierre Bourdieu skall
jag i denna artikel diskutera forskningen rörande äldre, ålder, och generation genom att
knyta an till den feministiska forskningens diskussion av begreppet skillnad, samt till
teorier om den sociala kroppen.
Men för att man skall förstå att det handlar om ett delvis nytt kunskapsintresse skall
jag först kort presentera hur ålder- generationsbegreppen i allmänhet har använts. Jag
refererar huvudsakligen ett svenskt forskningsläge.
FORSKNING
OM ÄLDRE
I Sverige tog ett stort vetenskapligt projekt, De äldre i samhället, sin början i slutet av
1970-talet med historieprofessorn Birgitta Odén som projektledare. Jag var själv
involverad i projektet i slutfasen i mitten av 1980-talet. Detta tvärvetenskapliga projekt
med forskare från samhällsvetenskaplig- humanistisk- och medicinsk fakultet avsatte en
stor mängd publikationer med varierande perspektiv på De äldre i samhället.
Samhällsrelevansen låg i uppmärksamheten på en i västvärlden ökande andel äldre i
kombination med allt längre livslängd. Den övergripande problematiseringen tog spjärn
emot det inaktiva liv som många äldre människor tvingas till under en ökande del av sitt
livslopp. Projektet ville lyfta fram äldre människors kompetenser och förmågor genom att
7
Edmunds, June & Turner, Bryan S., Generations, culture and society, Open university press 2003, s 14-15,
citat s 15.
2
studera åldrandet som en process där erfarenheter ackumuleras. Bland delstudierna märks
fokus på allt från hälsa, sjukdom och det individuella åldrandet, till det kollektiva
åldrandet som innebär att människor ingår i olika samhälleliga konstellationer socialt,
ekonomiskt och kulturellt. Några studier flyttade fokus från generation definierad som en
position i livsspannet till attityder till äldre. Centrala frågeställningar var också
maktaspekter i arbetslivet och varför äldre människor slås ut. Lars Olssons bok om
åldrande inom typografyrket i Sverige under 1900-talets första hälft visar att makten över
kunskapsprocesserna i arbetet och makten över produktionen avgjorde möjligheterna för
typograferna att stanna kvar i yrket som äldre arbetare.8
Forskningen om äldre och forskningen om generationer har inom det så kallade
åldringsprojektet trampat upp vetenskapliga fält inom arbetsliv, arbetsmiljö, demografi
och livsstil, hälsa och omsorg, relationer mellan föräldrar och vuxna barn, migration och
åldrande, boendemönster, samt attityder till äldre i barnlitteraturen.9 Som exempel på
kunskapsintresset inom denna forskning kan jag nämna min egen studie som handlar om
relationer mellan vuxna barn och deras åldrande föräldrar i tider av uppbrott och
migration. Jag ställde frågan vad som hände med de äldre med avseende på boendet (och
ytterst på omsorgen om dem) vid en tid i historien, det sena 1800-talet, när migrationen
till städerna ökade och likaså emigrationen över Atlanten. Jag kunde visa att de sociala
grupper som hade ekonomiska resurser hade möjlighet att tillförsäkra sig en trygg
ålderdom med barnens stöd, medan de mindre bemedlade inte hade dessa möjligheter,
vilket de för övrigt inte heller hade i det förkapitalistiska samhället. Ålder och generation
problematiseras inte i studien, utgångspunkten är att generation är det samma som
ålderskohort. Detta är den ändamålsenliga förståelsen av generationsbegreppet i studien,
d v s den svarar mot frågeställningen.10
Även inom andra svenska forskningsprojekt har villkoren för ålderskohorter
behandlats ur demografisk synvinkel. Kvinnoperspektivet har inte varit särskilt
framträdande men nämnas bör en historisk studie av äldre kvinnors livsvillkor. Det finns
betydligt mer forskning som behandlar arbete och omsorg i ett samtidsperspektiv och här
finns det för övrigt även forskning inom EU och på nationell offentlig nivå, dock är
genusperspektivet sällan problematiserat. Det finns dock undantag som visar att välfärd
8
Olsson, Lars, Gamla typer och nya produktionsförhållanden. Lucifers förlag1986.
Olsson, Lars, ”Industrialiseringen, de äldre arbetarna och pensioneringen”, Äldre i samhället. Förr, nu och i
framtiden. Del 2: probleminventeringar, red Birgitta Odén, Alvar Svanborg, Lars Tornstam. Liber 1983, 81-96;
Lars Olsson, Gamla typer och nya produktionsförhållanden. Om rationalisering och medbestämmande, åldrande
och solidaritet bland typografer i Sverige från lsutet av 1800-talet till omkring 1960, Lucifers förlag 1986. Edgren
Lars, Hantverk och åldrande. Hantverkets äldre män och kvinnor i Malmö 1820, Projektet De äldre i samhället –
Förr, nu och i framtiden. Arbetsrapport nr 9, Lund 1982, Carlsson Christina, ”Kvinnor, arbete och åldrande
textilarbeterskor i Malmö 1870-1918”, Scandia band 54:2, 1988, s 235-306. Mellström, Dan, ”Medicinsk demografi
och livsstilar hos äldre i Sverige”, Äldre i samhället…..s 58-68; Svanborg, Alvar; Sundström Gert; ”Familjen som
vårdresurs för de äldre. En historisk-konceptuell ansats”, De äldre i samhället…168-181; ”En introduktion”, De
äldre i samhället…s 125-136; Gaunt, David, ”Den pensionerade jordbrukaren: Dennes egendom och
familjeförhållanden sedan medeltiden: Norra och centrala Europa”, De äldre i samhället…s 137-167, Tornstam,
Lars, ”Solidariteten mellan generationerna”, De äldre i samhället… s 182-196; Tornstam, Lars, Självständigt
boende. En undersökning om äldres boende, flyttningsmönster och behov av social service, Projektet De äldre i
samhället – förr, nu och i framtiden. Arbetsrapport nr 10.; Lund 1982; Edgren Monika, Migration och åldrande.
Stadsmigrationens effekter för de äldres boendemönster med utgångspunkt från flyttningarna till och från
Falkenberg under 1850- och 1870-talen, Projektet De äldre i samhället – förr, nu och i framtiden. Arbetsrapport nr
33, Lund 1990; Kjellman, Gunilla, Kultur och åldrande. En etnologisk studie av boendemönster och livsformer
bland äldre på svensk landsbygd, Projektet De äldre i samhället – Förr, nu och i framtiden, Arbetsrapport nr 17,
Lund 1984; Kjellman, Gunilla, Åldringskultur i urbana miljöer. En studie av boendemönster och livsformer bland
äldre, Projektet De äldre i samhället – Förr, nu och i framtiden. Arbetsrapport nr 28, Lund 1987; Tornstam, Lars,
”Våra attityder till åldrandet”, De äldre i samhället…s 271-300; Blom, Conny, Bilden av de äldre, Projektet Äldre i
samhället – Förr, nu och i framtiden. Arbetsrapport nr 26, Lund 1987..
10
Monika Edgren, Migration och åldrande. Stadsmigrationens effekter för de äldres boendemönster med
utgångspunkt från flyttningarna till och från Falkenberg under 1850- och 1870-talen, Projektet De äldre i samhället
– förr, nu och i framtiden. Arbetsrapport 33. Lund 1990
9
3
och omsorg inte kan förstås utan att man inbegriper synen på arbete, vems arbete som
räknas och allmänt hur olika typer av arbete värderas. Agneta Stark och Åsa Regnér
skriver i sin studie I vems händer? Om arbete, genus och åldrande i tre EU-länder, om
problemet med klassificering, i det här fallet klassificering av arbete. Och detta är en
viktig fråga därför att på den kommer det an om arbete synliggörs eller inte, vilket arbete
som skall betalas och vilket som kan glömmas bort. Föreställningar om kön ligger till
grund för olika typer av klassificering av arbete.11
I internationell forskning är omsorg och åldrande ett nytt och växande tema som har
att göra med ekonomisk globalisering och en växande andel äldre människor i
västvärlden. Med nödvändighet utgår dessa nya studier från ett genusperspektiv men
också med klass och etnicitet som centrala aspekter. Åldrandet i västvärlden för med sig
många olika aspekter som t ex arbetskraftsrekrytering från andra delar av världen för att
lösa problemen med omsorg, men också att omsorgen i väst ånyo riskerar att bli en
klassfråga på grund av de nationella välfärdssystemens sammanbrott. Tjänster måste då
köpas och för dem som inte kan köpa tjänster riskerar de traditionella könsrollerna att
finna nytt fotfäste då kvinnor tvingas ta på sig omsorgsansvaret. Det finns också särskilda
tidskrifter för detta tema, t ex Journal of women and aging.12 Men nytt i forskningen är
också att genus, klass och etnicitet förstås som heterogena sociala positioner. I boken
Gender, aging and the state, framhålls att kategorierna genus, klass och etnicitet varken
är universella eller homogena. Det finns inte något som kan benämnas t ex kvinnors
erfarenheter av åldrande helt enkelt därför att kvinna är en ytterst heterogen kategori.
Författarna menar att de universella kategorier som historiskt är sprungna ur deltagande i
politisk kamp – kvinnokamp, klasskamp, antirasistisk kamp, måste lösas upp för att man
skall förstå förtryck och möjligheter som äldre människor har erfarenhet av. Inte heller
det biologiska åldrandet och till detta kopplade hälso- och serviceinrättningar har samma
innebörd för alla kroppar.13
Den forskning som här presenterats skall inte på något sätt ses som uttömmande utan
snarare som exemplifiering av ett mycket stort forskningsfält. Gemensamt för de studier
som nämnts ovan är att de fokuserar på de äldres situation i differentierade termer med
avseende på klass, kön och etnicitet, samt inställningen till äldre människor som
ålderskohorter. Men också de viktiga frågorna om globalisering och makt har lyfts fram.
Denna forskning är mycket värdefull men den kan fördjupas om även ålder och
generation problematiseras. Samhällsdiskurser strukturerar både människors erfarenheter
av ålder och generellt föreställningar om åldersrelationer. Det är därför fruktbart att
studera hur dessa skapas i de språkliga praktikerna. Med detta återvänder diskussionen till
Edmunds och Turners bok eftersom det är här den nya teoretiska ansatsen om generation
formuleras.
TEORETISERING
AV BEGREPPET GENERATION
11
Rolf Ohlsson/Per Broomè, Generationsväxlingen och de sju dödssynderna Stockholm 2003; Henrik
Bengtsson, Ålder och ekonomisk omvandling. Sveriges tillväxthistoria i ett demografiskt perspektiv 1890-1995,
Lund 2003. Christina Carlsson Wetterberg, ”Kvinnor, arbete och åldrande textilarbeterskor i Malmö 1870-1918”,
Scandia, band 54:2, 1988, s 235-306, Stark, Agneta & Regnér, Åsa, I vems händer? Om arbete, genus, åldrande
och omsorg i tre Eu-länder, Tema Genus. Rapport nr 1:2001, Linköping 2001, s 11-23.
12
James Laditka, “Aging children and their parents: the coming generation of caregiving”, Journal of women
and aging, 2000:12, s 189-204
13
Peter Leonard & Barbara Nichols, “Introduction. The theory and politics of aging”, Gender, aging and the
state ed Peter Leonard and Barbara Nichols, Black Rose Books Montreal/new York, London 1994. I antologin se
särskilt Marilyn Bicher, The dependency relationship between daughters and mothers”, s 45-87 och Jane Aronson,
“Old women and care: choice or compulsion?, s 17-44
4
Forskarna har som nämnts huvudsakligen betraktat generation som en åldersvariabel i
frågor som kopplar samman individuellt åldrande med förändrad åldersstruktur i
samhället, d v s individuell biografi och demografisk samhällshistoria, menar Edmunds
och Turner, men det finns också forskning som betraktar generation som ett specifikt drag
i social förändring. Inom den senare inriktningen, där de delvis vill placera sin egen
forskning, ställs frågan om t ex särskilda generationer har påverkat samhällsförändring.
Dessa frågor har uppmärksammats särskilt mycket inom populärkultur med uttryck som
”baby boomers”, ”the beat generation, ”the sixties generation”, men också i fråga om t ex
forskargenerationer och vetenskapssyn. Därtill har även särskilda generationers påverkan
på frågor som familj, sexualitet, arbete etc. uppmärksammats. Emellertid menar Edmund
och Turner att generation som analytisk kategori har en svag ställning i social teori. Den
hittillsvarande forskningen har begränsats dels av en svag begreppsutveckling, dels av ett
snävt nationellt perspektiv. Ett generationsperspektiv idag öppnar de nationella gränserna
och vidgar seendet till ett världsperspektiv och orsakerna menar de är dels omfattande
migration, dels elektronisk kommunikation. I det moderna samhället är generation en
mycket viktigare analytisk kategori än klass för att förstå samhällsutveckling, menar de,
och vill därför föra in detta begrepp i social teori. Centrala slutsatser i boken som utgår
dels från Karls Mannheims forskning om generation från 1920-talet, dels från Pierre
Bourdieus teorier om social förändring är att generationer skapas socialt och kulturellt.
Från Mannheim hämtas begreppet generation i meningen kollektivt medvetande genom
delad erfarenhet av traumatiska händelser. Från Bourdieu hämtas perspektivet att
generationer är sociala, inte biologiska, samt det dynamiska elementet i teorin som
innebär konflikter mellan generationer i relation till intellektuell förändring och om
ägande av kulturellt kapital. Bourdieus syn på dessa konflikter är att de äger rum i ett fält
som skapas av utbildningsanseende och olika socialisationspraktiker. Det handlar alltså
om ”struggle for recognition on the cultural field”.14
Edmunds och Turner har valt efterkrigsgenerationen, alltså de som föddes efter 1945,
som studieobjekt och finner att den varit mycket stark i skapandet av samtidens
kulturella, intellektuella och politiska tänkande och kunskapsutveckling. Traumatiska
händelser skapar generationer och i betoningen häri ligger ett konstruktivistiskt
perspektiv, d v s efterkrigsgenerationen finns genom sin sociala och kulturella praxis.
Men denna möjliggjordes i sin tur av nya ”verkliga” generationer av migranter som
skapade ett medvetande som öppnade de nationella gränserna. I detta dubbla perspektiv
knyter de an till Bourdieu som de menar uppfattar generation både som en konstruerad
kategori och som verkliga kohorter i ålderstrukturen. De pekar i sin slutdiskussion också
på att feminismen måste uppmärksamma generation i studierna av nationalism och
nationellt medvetande kontra globalt medvetande.15 Det är ett viktigt påpekande.
Det finns även studier som från ett genusperspektiv bygger på Mannheims
generationsbegrepp. I boken Women of their time: generation, gender issues and
feminism analyseras på grundval av intervjuer tre kvinnokohorter om sin syn på
samhällsfrågor som lönearbete, arbetsdelning, sexualitet, kulturell representation av
kvinnors kroppar och den organiserade kvinnorörelsen. Författaren Jane Pilcher knyter i
sin tolkning an till Mannheims teori om att generationer skapar sig själva i det sociala
rummet, särskilt till följd av den ideologiska exponering de utsätts för i ungdomen.16
14
Edmunds & Turner, s 12-17. I en svensk context svarar det etablerade begreppet “fyrtiotalisterna” mot
särskilda generationer som varit aktiva I samhällsförändringen genom välfärdsstatens expansion. För en diskussion
om forskargenerationer se Silvia Evangelisti, m fl ” Generations: women´s tradition and the handing down of
history”, Symposium: a journal devoted to modern foreign languages and literature, Syracuse, N.Y vol 49 , 1995, s
130-135.
15
Edmunds & Turner, s 15 ff.
16
Jane Pilcher, Women of their time: generation, gender issues and feminism, Ashgate 1998, s 1-14
5
Edmund och Turner menar således att större traumatiska händelser formar
generationer som därigenom får särskilda positioner och möjligheter att påverka
samhällsförändring. Detta perspektiv på generation är viktigt och tillför ny kunskap till
frågor om hur samhällsförändring sker. Emellertid menar jag att det bör kompletteras med
ett konstruktivistiskt perspektiv på ålder. Med generationsbegreppets förnyelse ställs en
typ av frågor. Med åldersbegreppets problematisering en annan typ av frågor. Båda tillför
ny kunskap. Åldersskillnad upprättas ständigt i människors vardagsliv till följd av
samhällsförändring, vilket påverkar erfarenheter och upplevelser såväl som
handlingsutrymme och härvidlag spelar också klass, kön, etnicitet och nation roll.
Edmunds och Turners benägenhet att utrangera klass till förmån för generation är att
kasta ut barnet med badvattnet. Generation blir istället intressant då man bär med sig alla
dessa maktaspekter som ofta numera i forskningen kallas ett intersektionellt perspektiv.
Klass går också att ”tänka om” liksom generation och behöver inte alls som de påstår vara
”a sterile area of research”.17
Biologisk ålder har olika innebörd i skilda historiska kontexter och dess innebörder
varierar med positioner i kön, klass etnicitet och nation. Dessa konstruktioner av
åldersskillnad påverkar människors identiteter, handlande och livschanser, men styr också
resursfördelning vilket kan leda till generationskamp som fragmenteras av kön och klass
och även mobilisering av nationalism där det till exempel handlar om att definiera vem
som har rätt till välfärd. Det historiska perspektivet är viktigt därför att det hjälper oss att
se dels att ålder har varierande innebörd i tid och rum, dels att det är ett begrepp som är
knutet till samhällskontext och därför laddat med betydelser.
SKILLNAD
SOM ANALYTISKT REDSKAP
I feministisk forskning har begreppet skillnad flera innebörder. I allmänhet och med
inspiration från framförallt marxismen ses skillnad som skapad av samhällsprocesser
vilka delar upp kvinnor och män efter klass och etnicitet. Kvinnor av olika klassposition
och olika etnisk position har skilda sociala erfarenheter och det går därför inte att tala om
kvinnor i generella termer. Klass sätter gränser för erfarenhetsgemenskap. Följaktligen
kan även kvinnor förtrycka både män och andra kvinnor i underordnade klasspositioner.
Skillnad ses här som resultat av sociala/ekonomiska processer och motmakten består i att
slåss mot den sociala hierarkiska situeringen. Detta skillnadsbegrepp har emellertid inte
på ett tillfredställande sätt förmått synliggöra skillnad utifrån etniska positioner. Skillnad
har också stått för tanken att kvinnor och män är väsensolika. Detta innebär en
särartspolitik med krav på rättigheter och inflytande i kvinnosakens namn. Detta
skillnadstänkande är för övrigt inte förbehållet delar av kvinnorörelsen utan har stark
förankring även i andra rörelser som mansrörelser. Utmärkande är tanken att alla inom de
definierade grupperna delar samma intressen, erfarenheter, mål och ett ontologiskt begär,
d v s att begäret är kopplat till kön. Grupptillhörigheten ses som redan konstituerad och
föregår de sociala och kulturella praktikerna. På senare tid har en ny definition av detta
skillnadsbegrepp tagit form. Filosofen Rosi Braidotti har kvalificerat diskussionen där
hon menar att könsskillnad inte har något att göra med begär utan med vilja. Hon talar
om en virtuell kvinnlighet, istället för en ”grundad” kvinnlighet, som kastar om den
dialektiska motsättningen mellan manligt och kvinnligt, vilket innebär att det manliga
subjektets universalism inte godtas. Det ”grundade” subjektet blir alltid Den andra i
förhållande till det manliga subjektet och det är denna dualism Braidotti vill lösa upp.
Braidotti är också angelägen om att framhålla att denna virtuella kvinnlighet, en ny
17
Edmunds & Turner, s 115.
6
”subjektivitetens politik” är flercentrerad och differentierad. Hon vill med sin definition
skapa en politisk kvinnlighet.18 Men slutsatsen måste ändå bli en homogenisering av
begreppet kvinna vilket är problematiskt ur flera aspekter som framgår nedan.
Med poststrukturalismens inflytande över det teoretiska och politiska tänkandet ändrade
skillnadsbegreppet innebörd. Skillnad ses här som ett resultat av kulturellt/språkliga
konstruktioner i samspel med materiella processer. Kritiker från postkolonialt perspektiv
ifrågasätter i grunden att den europeiska moderniteten förstås som en allmängiltig
utveckling av historien.19 Kritiken kom inte minst från s k tredje-världen-feminister som
kritiserade föreställningen om en homogen och universell kvinnofråga. Kvinnor som
grupp, liksom män som grupp, fragmenteras av så många skillnader, vilka skapas i de
kulturella/språkliga praktikerna, att det inte är meningsfullt att tala i sådana
endimensionella kategorier. Det är här i detta tänkande som denna studie positioneras
teoretiskt feministiskt. Chandra Talpade Mohanty, en av de viktigaste tänkarna inom
postkolonial teori, arbetar med att kontextualisera skillnad. Hon tar således avstånd från
det spår inom poststrukturalistiskt tänkande som enbart fokuserar på begrepp och text och
där kroppar och kroppars erfarenheter inte får plats. Mohanty framhåller att analyser av
hur skillnad konstitueras måste ta hänsyn till kontextspecifika förhållanden, historiskt och
geografiskt. Maktrelationer baserade på föreställningar om ras, nation, religion etc
varierar på alla upptänkliga sätt och därför bör analyser av hur skillnad skapas vara lokalt
knutna, vilket dock inte får hindra jämförelser.
Ålder är en maktdimension i konstruktion av skillnad som inte uppmärksammats
nämnvärt, men som också är central i skapandet av identitet och i förståelsen av
samhällsprocesser. Liksom Mohanty vill jag framhålla det historiskt/geografiska och
temporala perspektivet för att förstå de djupare strukturerna och de varierande
konfigurationerna. Men vad är det då med ålder i relation till samhällsutvecklingen som
saken gäller? Här vill jag knyta an till Pierre Bourdieus teori om habitus och fält och att
saken gäller kamp om resurser, om status och legitimitet. Utgångspunkten är att ålder är
ett kontextuellt och relationellt begrepp. Det betyder att dess innebörd varierar historiskt
och socialt och är kopplat till övergripande tankar om, och strategier för
samhällsförändring. Kroppar kodas olika i samspel med samhällsutvecklingen. I
arbetslivet t ex kan det innebära att vissa äldre kroppar utsorteras från tidigare status och
legitimitet när arbetslivet förändras medan andra kroppar kan inkluderas och att detta sker
i samspel med kön, klass, etnicitet. Ålderskodning kan skära tvärs över dessa kategorier.
Kamp om legitimitet kan också gälla syn på familj och släktskap och alltså hur man
skall förstå släktskapsgeneration. Och här är en ny förståelse av generationsbegreppet
viktig. Homosexuellas och adoptivföräldrars betoning på att kärlek, inte biologi, är grund
för släktskap hotar en traditionell och hegemonisk förståelse av släktskap. Även
reproduktionsteknologierna i det senkapitalistiska samhället bidrar till omformuleringar
av generationsbegreppet genom att problematisera släktskap. Släktskapsstrukturer i den
18
Braidotti, Rosi, ”Kvinna-i-tillblivelse. Könsskillnaden på nytt”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2002/4, s 5-26. I
samma nummer se också en diskussion av Rita Felski, ”Skillnadens doxa”, s 53-71, som är kritisk till Braidottis syn
på skillnad och som istället framhåller skillnadstänkandet i postkolonial teori.
19
Mohanty, Chandra, Talpade, ”Feminist encounters: Locating the politics of experience”, Destabilizing theory.
Contemporary feminist debates, ed by Michèle Barrett & Anne Phillips, Polity press 1992, s 74-92. Om kritik av
modernitetsperspektiv se också Paul Gilroy, The black Atlantic. Modernity and double consciousness, Verson 1993,
s 187-223. Gilroy menar att föreställningar om det moderna samhället är i högsta grad beroende av synvinkel, var i
världen betraktarens öga finns, vilket kön, vilket ålder etc. Tidsmedvetande, utveckling och framsteg presenteras
ofta som modernitetens karakteristikum nummer ett. Men Gilroy tar avstånd från den kritik som pekar på
kolonialismens och slaveriets betydelse för kopplingarna mellan nutid och det förflutna och som är upptagen med
myter och ursprungstänkande för att hävda legitimiteten av en svart politisk kultur. Han försöker finna en ny
förståelse av relationen mellan tradition, modernitet, temporalitet och socialt minne där begreppet diaspora är
centralt. Diaspora betyder här identiteter som inte har ett ”hem”.
7
postindustriella västvärlden går mot ökad instabilitet, säger historikern Thomas Laqueur,
och betonar att han menar ”a weakening of the epistemological and ontological
foundation of identity, of the subject, and of human connectedness”. I sin studie av
surrogatmoderskap visar han hur relationer av släktskap får helt nya betydelser. Laqueur
menar emellertid att teknologierna har relevans men är inte orsak till förändringen.
Reproduktionsteknologin surrogatmoderskap fanns redan som tankeexperiment i de
bibliska texterna. Även adoptioner skapar nya former av släktskap som inte är beroende
av teknologier. Familjenormen kollapsade för övrigt innan reproduktionsteknologierna
”added new twists to an old story”, säger Laqueur. Det som är nytt, menar han, är de
sociala produktions- och reproduktionsrelationerna. Det är alltså fråga om en kulturell
förändring, men där självklart teknologin är viktig för intensiteten i förändringen. 20 I
forskningsdiskussion om släktskap finns även intressanta aspekter som huruvida gay och
lesbiska par bidrar till att återskapa ojämlika familjearrangemang, eller om de löser upp
hierarkiska normer i samhället 21
KROPPEN
I samhällsvetenskaperna har kroppen antingen analyserats och beskrivits utifrån
biologiska
processer
(generation
som
ålderskohort),
eller
utifrån
ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det senare innebär att kroppen betraktas utan
materiella egenskaper. Michel Foucault t ex förstod kroppen som en i grunden orörd
entitet på vilken diverse normer skrevs in, kroppen disciplinerades utifrån, menade
Foucault, den är inte fysisk i sig. Kroppen skapas genom kunskapsregimer.22 Senare tids
forskning har ställt krav på att en kritik av dualismen kropp/samhälle måste ta kroppen på
allvar och se den som en bas för skillnad och inte bara som en effekt av skillnad. ”The
mind” måste placeras i kroppen för att man skall förstå mänskligt handlande utan att
reducera det till utanförliggande processer, och hur detta kan ske utan att kroppen blir
biologi visas av följande diskussion och här knyter min forskningsansats an till Pierre
Bourdieu och till feministisk teori.23 Att tala om åldersskillnad utan att beakta hur
kroppen förändras, hur hud, muskler, ögon, hållning, blir annorlunda, vore att blunda för
faktum, ett självbedrägeri. Emellertid har dessa processer inte samma innebörder i alla
tider, för alla klasser, kön etc.
Enligt Bourdeiu bär kroppen på symboliskt kapital som kommer ur skilda
samhällspraktiker. Det är skapandet av klass som symboliskt kapital som intresserar
Bourdieu men det finns som jag ser det inget som hindrar att andra maktdimensioner som
genus och ålder/generation kan förstås på samma sätt. Bourdieu har inte själv någon
genomarbetad syn på genus som knyter an till hans habitusteori. Han skrev emellertid
boken Den manliga dominansen som svar på den feministiska kritiken.24 Enligt Bourdieu
bär kroppen på inskriptioner av social klass till följd av individens vardagsliv, skapandet
av deras habitus, d v s dispositioner som formar människors handlande. Bourdieu säger
att man gör mer än man tänker, d v s habitus har inte att göra med vilja eller medvetande.
Social klass handlar också om utvecklande av smak (livsstilar). Tillsammans utgör dessa
20
Thomas Laquer, ”From generation to generation: imagining connectedness in the age of reproductive
tecknologies”, Biotechnology and culture. Bodies, anxieties, ethics, (red) Paul E., Brodwin, Indiana university press
2000, s 75-98, citat s 80, 82, 84.
21
Corinne P., Hayden, ”Gender, genetics, and generation: reformulating biology in lesbian kinship”, Cultural
Anthropology: a journal of the society for cultural anthropology, vol 10, 1995, s 41-63
22
Grosz, Elisabeth, Volatile bodies. Toward a corporeal feminism, Indiana university press1994, s 120-122.
23
Inom feministisk teori kan nämnas framförallt Judith Butler, Bodies that matter. On the discursive limits of
”sex”, Routledge 1993 och Elisabeth Grosz, 1994
24
Bourdieu, Pierre, Den manliga dominansen, Daidalos 1999. Den franska originaltexten bär titeln La
domination masculine och gavs ut 1998.
8
aspekter att människor utvecklar kroppar som värderas olika och som tjänar syftet att
naturalisera sociala skillnader. Bourdieu säger att det som kroppen lär är ”not something
that one has, like knowledge that can be brandished, but something that one is”. 25
Arbetarklasskroppar konstituerar en sorts fysiskt kapital och medelklasskroppar ett
annat. Arbetarklass, menar Bourdieu, utvecklar en instrumentell relation till kroppen. Det
handlar om kroppen som ett medel och där man har en särskild hållning till kroppens
uthållighet och fysiska konstitution, liksom till sjukdom. När kroppens muskulatur blir
utsliten är det fysiska kapitalet förbrukat. Därför blir kroppen mer som en maskin som
måste hållas i trim. Olika kroppars fysiska kapital kan konverteras olika när det gäller
andra former av kapital som socialt och symboliskt kapital. Muskulösa kroppar t ex har
symboliskt värde i arbetarklassen men arbetarklassens fysiska kapital har mindre
utbytesvärde. Samtidigt är förändring möjlig. Den individuella kroppen skall ses som
”aldrig färdig”. Och här kommer begreppet socialt fält in. Olika sociala fält är
organiserade på olika sätt i relation till sociala praktiker. Värdet av det fysiska kapitalet
kommer an på vilka som kan dominera fältet, framställa sin livsstil som överlägsen.26
Medan vissa forskare har uppfattat Bourdieus syn på kroppen som problematisk därför
att hans habitusbegrepp operarar bortom vilja och medvetande och således förefaller svår
att använda som en teori om social förändring,27 har andra framhållit som värdefullt att
kroppspraktikerna i Bourdieus förståelse rör självet.28 Susan Benson som diskuterar
kroppspraktiker i relation till hälsa och ”imperfekta” kroppar, menar i likhet med Eve
Sedgewick att kroppspolitik ”adress the idea of the body as a ”project” of the individual
self […] in which the construction of a new body acts to redefine the relationships
between an ´inner´ self (what is conceived as truly me), the social self that is constructed
trough interaction with others and the wider cultural framework”.29 Även Susan Bordo
som analyserar fenomenen hysteri, agorafobi och anorexia och reproduktion av
femininitet understryker Bourdieus syn på kroppspraktikerna. Hon ser kroppen som ”a
site of struggle, where we must work to keep our daily practises in the service of
resistance to gender domination, not in the service of ”docility” and gender
normalization”.30
Inom maskulinitetsforskningen har RW Connell påtalat problemet i social teori med
att kroppen analyseras som en plats för symbolisk makt, men inte som deltagare i social
förändring. Han föreslår begreppet kroppsreflekterande praktiker som innebär att kroppar
handlar, men även är objekt för handlande och att ”handlandet formar de strukturer inom
vilka man tillägnar sig och definierar dessa kroppar.” Även Connell diskuterar
arbetarklassens kroppsliga kapital i konstruktionen av manlighet även om han inte
använder begreppet kapital. Han talar om kapacitet. Den fysiskt kapabla kroppen inom
industriarbetarklassen har fungerat som en kraft både gentemot kapitalet och gentemot
kvinnorna. När denna kapacitet minskar, vilket den gör med grad av arbete och ålder, och
när den inte längre kan uppvägas av ökad skicklighet, då blir denna förändring också ett
slag mot manligheten. Connells bok är intressant inte minst därför att han diskuterar
historisk förändring. Om yrkesskicklighet kan uppväga förlorad manlighetsstatus när
25
Bourdieu, Pierre, The logic of practic, Stanford university press 1980, s 42-79 Se också Elisabeth Grosz,
1994, 160-210, som framhåller att kroppar är historiskt strukturerade och levda igenom. Kvinnors kroppar har
strukturerats och levts i åtskildhet från mäns kroppar och som underordnade mäns kroppar.
26
Bourdieu, 1980.
27
Shilling, Chris, ”The body and difference”, Identity and difference, ed by Kathryn woodward. Open university
1997, s 92
28
Benson, Susan, ”The body, health and eating disorders”, Identity and difference, ed by Kathryn Woodward,
open university 1997, s 131
29
Benson, s 125
30
Bordo, Susan, The body and reproduction of femininity”, Gender/body/knowledge. Feminist reconstructions
of being and knowing, Rutgers university press 1992, s 13-33, citat s 28
9
kroppen åldras så förändras även denna kapacitet med samhällsförändring mot minskade
krav just på yrkesskicklighet. Han diskuterar också exempel på hur klass och maskulinitet
opererar i kombination med rasism. Apartheidregimen i Sydafrika t ex förbehöll de
arbeten som hade skicklighetsstämpel åt vita män vilka därmed kunde förlänga sin
värdighet som män. Manliga kroppar inom medelklassen kan däremot få förnyad kraft
genom samhällsförändring genom t ex informationsteknologins utveckling då
tangentbordsarbete har uppgraderats och övergått från en kvinnlig till en manlig arena.
Connell menar att informationsteknologin är ”en arena för konkurrens och makt –
maskulint, tekniskt, men inte arbetarklass”. Med begreppet kroppsreflekterande praktiker
vill han visa att kroppar är med och påverkar förändring. 31
KROPP
OCH ÅLDER
Det senkapitalistiska samhällets konsumtionskultur har som framgått i hög grad
idealiserat ungdom, hälsa, välmående och skönhet och framställt kroppen som en maskin
det gäller att ta kontrollen over. Kroppen skall hållas i trim och medlen för trimningen är
populära konsumtionsvaror. Konsumtionskulturen skapar skillnad inte bara på grundval
av kön och ålder utan även klass. Det krävs inte bara tid och pengar för att uppnå det
självideal inom medelklassen som forskare kallar ”the performing self” och som står i
motsättning till ett tidigare ideal som gick ut på att dana karaktären utifrån idealen plikt,
arbete, moral och demokrati. Det krävs även kroppar som inte är präglade av ålder och
hårt arbete.32
Mike Featherstone och Mike Hepworth som forskar i Bourdeius anda menar att
definitioner av fysiskt kapital kan ha en bas i generation där kampen gäller att kontrollera
det sociala fältet genom att definiera när åldrande börjar. I ett tidsperspektiv pekar de på
att ”uni-age”, d v s föreställningar om oklara gränser mellan åldrar har ersatt
föreställningar om ålderfaser som de uttrycktes i övergångar och riter uppbackade under
slutet av 1800-talet av ståndpunkten att de äldre inte längre behövdes eller kanske snarare
var ett samhällsproblem. Pensionering var i sig ett utfall av denna syn, en förpassning av
de äldre från det aktiva livet och från maktpositioner. Efterkrigsgenerationens uni-ageföreställning innebär upplevelser av diskrepanser mellan biologisk ålder och hälsa/livsstil
och understryker delvis att gränser suddas ut. Åldrande ses som en förklädnad som döljer
det verkliga självet som är ungt. På så sätt uppfattas åldrande som en sjukdom som man
borde bli botad ifrån. Att forskning om medelåldern och dess positiva sidor har ökat, t ex
studier av klimakteriet hos både kvinnor och män är kanske även det ett utslag av uni-age
även om det framförallt skall kopplas till ett nytt teoretiskt intresse för kroppen. Här finns
också nya perspektiv på generation där utgångspunkten är att föreställningar om ålder i
vetenskapliga diskurser såsom klimakteriet, har djupgående effekter för människor. 33
Konsumtionskulturen bidrar till upplösning av åldersgränser genom erbjudande om
diverse kroppsvidmakthållande medel och livsstilar, samtidigt som den nyaste
generationen pensionärer bär med sig smak och värden som skiljer dem från en tidigare
generation. På det sättet, menar Featherstone och Hepworth att åldersstadier är historiskt
specifika. Men ålder är inte bara en föreställning som man kan befrämja eller värja sig
emot. Det har olika innebörder för olika sociala klasser och kön och handlar även om vad
kroppen faktiskt kan eller inte kan. Pensioneringen handlar dels om vilka resurser man
31
Connell, RW, Maskuliniteter, Daidalos 1995, s -83-89, 93.
Featherstone, Mike, ”The body in consumer culture”, The Body. Social process and cultural theory, ed, by
Mike Featherstone, Mike Hepworth & Bryan S. Turner, Sage publications 2001 (1991), s 170-196
33
Johanna Esseveld & Sara Eldén, “Frånvarande kvinnliga subjekt – en analys av medicinska texter om
klimakteriet”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2002.2-3, s 45-59
32
10
kan mobilisera för att skjuta upp frånträdet från arbetsmarknaden och maktpositionerna,
dels om kroppens tillstånd. En utsliten kropp kan tvingas till förtidspensionering. 34
Arbetsmarknadens utveckling och de diskurser som backar upp utvecklingen är därför
särskilt intressanta att studera ur ett åldersskillnads-perspektiv eftersom dessa diskurser
kan bidra till marginalisering såväl som inkludering på grundval av ålder. De behöver inte
ha något att göra med enbart vad kroppar faktiskt kan utan vad kroppar bör, alltså en
normaliserande effekt. Den tekniska förändringens diskurser och berättelser påverkar
människors positioner i det sociala fältet på olika sätt. De kan både bekräfta och utmana
skillnad baserad på såväl klass, som kön, generation, etnicitet och nation. De kan däremot
inte analyseras som fristående i förhållande till diskurser inom t ex konsumtionskultur.
Hittills har forskningen om konsumtionskulturen och högteknologin mest ägnats åt
frågor om genus. Det kan därför vara värdefullt att stanna upp ett tag och se efter vad
denna forskning bidragit med.
TEKNISK
FÖRÄNDRING OCH KÖN
Teknisk förändring och kön kan delas upp på två forskningsinriktningar. Den ena, som
har många år på nacken, kan i korthet sägas handla om de erfarenheter som män och
kvinnor (och barn) historiskt och i ett geografiskt perspektiv har av teknologisk
förändring, samt förändring i arbetsorganisation till följd av teknisk förändring. Här
undersöker man hur genus, föreställningar om manligt och kvinnligt, påverkar t ex
användande av ny teknologi och hur arbetsorganisation förändras. Här finns mycket
feministisk forskning internationellt såväl som i Sverige.35 Inom den andra riktningen är
teknologin och de tekniska artefakterna i sig i fokus för undersökningen. Feministisk
kritik går här ut på att frilägga de vetenskapliga kategorierna, och teknologins begrepp
och grundantaganden. Här studerar man t ex det språk som konstituerar tekniska
artefakter, d v s ger dem mening och betydelse. Att behärska språket, koderna,
symbolerna, ger en känsla av makt och samhörighet som skiljer ”oss” från ”er”. I en
studie om atomvapen och det språk som utvecklats i anslutning till denna teknologi
diskuterar Carol Cohin hur detta språk, som i hög grad är uppbyggt kring phalliska
föreställningar, både ”reflects and shapes the American nuclear strategic project”. Det är
språket som gör det möjligt att överhuvudtaget kommunicera kring tekniken och, vad
mera, bestämmer vad som kan tänkas och sägas.36 Inom feministisk forskning har man
också granskat de tekniska kunskapsprocesserna. Ett fält som enligt forskningen
domineras av män är informationstekniken. Särskilt den så kallade hackerkulturen är
manlig. Orsaker som flera pekar på är att it-strukturerna är könade och styrs av särskilda
kunskapsprocesser. Forskningen pekar också på att kvinnors/flickors relationer till
datorerna ofta osynliggörs.37 Finns det då något som pekar mot att It-fältet bidrar till
upplösning av könsdikotomier?
34
Featherstone, Mike, Hepworth, Mike, ”The mask of ageing and the postmodern life course”, The body. Social
process and cultural theory, ed by Mike Featherstone, Mike Hepworth and Bryan S Turner, Sage publications 1991,
s 371-389
35
För forskning om genus och teknisk förändring på arbetsmarkanden inom svensk historisk forskning se t ex,
Ulla Wikander, Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880-1980, Lund 1988, Anita Göransson, Från familj till
fabrik. Teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830-1877, Arkiv 1988, Lena Sommestad, Från
mejerska till mejerist. En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess, Lund 1992 Mats Greiff, Kontoristen.
Från chefens högra hand till proletär. Bokförlaget Mendochino 1992.
36
Cohn, Carol, “Nuclear language and how we learned to pat the bomb”, Feminism & science, ed by Evelyn Fox
Keller and Helen E Longino, Oxford university press 1996, s 173-184
37
Nissen, Jörgen, ”Datorkulturen – en manlig historia”, Vem tillhör tekniken?. Kunskap och kön i teknikens
värld, red Boel Berner, Arkiv 2003, s 77-92, Björkman, Christina, Challenging the canon: The gender question in
computer science, Karlskrona, Bleking tekniska högskola 2002, Boel Berner, ”Kön, teknik och naturvetenskap i
skolan”, Vem tillhör tekniken?. Kunskap och kön i teknikens värld, Arkiv 2003, s 119-144.
11
Många barn lever många timmar varje dag i virtuella världar där de spelar spel och
underhåller virtuella relationer via chatlistor. För de yngre åldersgrupperna är särskilt
spelen Sims och SimCity populära. I SimCity har spelarna rollen som stadsplanerare och
även det politiska ansvaret för stadens sociala utveckling. De belönas när de till exempel
lyckas balansera ekonomisk och ekologisk tillväxt och straffas när något går fel. Spelarna
går in i en stadsplaneraridentitet i enlighet med spelets struktur. Det verkar stärka
självförtroendet att behärska dessa världar och att skapa egna kontakter ger spänning i
tillvaron.38 Här finns onekligen en potential för att traditionellt tänkande sätts ur spel.
Vetenskapshistoriken Donna Haraway menar att det högteknologiska samhället består av
cyborgs, hybrider mellan maskin och organism. Cyborgen har inga rötter till
”ursprungshistorier” som t ex den judisk-kristna traditionen, den ”känner inte igen Edens
lustgård”, utan den ”definierar en teknologisk polis huvudsakligen baserad på en
revolution av de sociala relationerna i hushållet”. Cyborg står för lika mycket tilltro till
som misstro mot det avancerade högteknologiska samhället. Tilltron ligger i att se
”cyborg” som en förening av maskin och organism. Den upplöser dualismerna mellan
natur/kultur, manligt/kvinnligt, själv/annan, förnuft/kropp, etc. Det är oklart, säger
Haraway, ”who makes and who is made in the relation between human and machine. It is
not clear what is mind and what is body in machines that resolve into coding practices”.39
Med Haraways optimistiska tro på cyborgmänniskan kan man kanske förvänta sig att
informationstekniken bidrar till ett samhälle utan könsbestämda uppgifter. Men
spelindustrin förefaller inte skapa berättelser som avviker från konventionell berättarstil
och konventionella könsroller. Mot Haraways kanske lite optimistiska tro på
cyborgmänniskan står också en annan bild som ser farorna med symbiotiska relationer
mellan människor och intelligenta maskiner. Professorn i engelska, Katherine Hayles,
utrycker stor oro över tilltron till att människan kan bytas mot maskiner och att slutligen
definitioner av vad det är att vara mänsklig förändras. Det blir då inte längre medvetet
handlande, reflektion och omdöme som svarar mot mänsklighet.40
Även i Sverige börjar forskningen om teknisk vetenskap, kön och kunskapsprocesser att
bli omfattande. I en ny bok om teknikforskning och genus i Sverige utmanas
föreställningen om att teknik i sig är genusneutralt. Texterna i denna bok knyter an till
forskningsfältet STS – science technology studies – som är en mötesplats för
samhällsvetare och naturvetare/tekniker och inte minst feministisk forskning med sina
traditioner inom vetenskapskritik. I en av artiklarna, av teknoscience forskaren Wendy
Faulkner, diskuteras teknikens könsbestämning. Faulkner som använder begreppet
socioteknik knyter an till Bruno Latours syn på artefakter som ”icke-mänskliga aktörer
som ingår i samhällsväven” och Donna Haraways begrepp cyborg. Faulkner skiljer
mellan genus i teknik och genus hos teknik I genus i teknik finns genus i artefakterna som
dessutom förstärker genus. I genus hos teknik har genuspräglingen att göra med
associationer genom de symboler som knyts till tekniken. Hon nämner som exempel på
det sistnämnda sexuella symboler inom elektrotekniken med begreppen hon- och
38
Antropologen Mizuko Ito har följt och intervjuat ett antal barn som spelar SimCity och redovisar denna studie
i artikeln ”Inhabiting multiple worlds. Making sense of Sim City 2000 in the fifth dimension” Cyborg babies. From
techno-sex to techno-tots, ed by Robbie Davies-Floyd and Joseph Dumit, Routledge 1998, s 301-316 Mizuko Ito
sätter begreppet ”real life” inom citationstecken för att markera att det inte handlar om en ontologisk separation av
virtuellt och verkligt. Den virtuella världen ser hon som ”as concrete and computationally embodied”.
39
Haraway, Donna, ”A manifesto for Cyborgs: Science, techonology, and socialist feminism in the last quarter”,
Women, class and the feminist imagination. A socialist feminist reader, ed by Karen V Hansen & Ilene J Philipson.
Temple university press 1990, s 607 citat s ??, För en intressant diskussion om gränser mellan den verkliga världen
och den virtuella världen se Thomas J., Csordas, Computerized cadavers. Shades of bering and representation in
virtual reality”, Biotechnology and culture. Bodies, anxieties, athics, Indiana university press 2000, s 173-192.
40
Katherine, N., Hayles, How we became posthuman. Virtual bodies in cybernetics, literature, and informatics,
The university of Chicago press 1999, s 283-291.
12
hankontaker. Båda är nödvändiga för funktionen vilket således symboliserar den
heterosexuella relationen och som återskapar den som norm. När det gäller genus i teknik
är det många artefakter som är genuspräglade, men inte alla och de flesta kan dessutom
förändra innebörd. I en studie om teknik och manlighet urskiljer Ulf Mellström på en
mycket generell nivå typer av manlighet med skilda inställning till kroppen. För den s k
mekaren är kroppens fysik viktig, att behärska kroppen, att tåla smuts, etc. En riktig man
är en praktisk man. Hos datanörden däremot har kroppen inget att göra med stolthet och
självkänsla, så ej heller hos ingenjören där förnuftet är överordnat. Men gemensamt är att
behärskning av teknik knyter an till makt i en eller annan form. Mellström menar
avslutningsvis att ”viktig teknologi brukar befinna sig där makten finns och makten
brukar befinna sig där eliten av männen är”.41 Att förstå teknik som artefakter med
inbyggda relationer till kroppar, och tekniska och naturvetenskapliga praktiker som
sociotekniker är ett forskningsfält som feministiska forskare har investerat mycket i.42
Om teknisk vetenskap, tekniska artefakter, kön och kunskapsprocesser finns det redan
en hel del forskning internationellt men även i Sverige. Det är dessutom ett växande
forskningsfält. När det gäller skillnad baserad på ålder och generation som teoretiskt
genomarbetade begrepp är forskningen i sin linda.
TEKNISK/
KULTURELL FÖRÄNDRING OCH ÅLDERS- OCH GENERATIONSSKILLNAD
Teorin om kulturellt och symboliskt kapital synliggör hur teknisk förändring kopplas
samman med föreställning om ålder i relation till klass, kön och etnicitet. Det handlar om
resurser och erkännande. Bourdieu arbetar med fyra former av kapital: ekonomiskt
kapital till vilket räknas inkomster och förmögenheter, kulturellt kapital, till vilket räknas
kroppsligt kapital och kapital investerat i utbildning, socialt kapital och hit räknas
resurser genom förbindelser och slutligen symboliskt kapital som är den form de andra
kapitaltyperna antar när de erkänts som legitima. Det är legitimering som leder till makt.
Kroppsligt kapital som kulturellt kapital måste legitimeras innan det kan bli symboliskt
kapital. Det kroppsliga kapital som Bourdieu talade om har den feministiska forskaren
Beverly Skeggs utvecklat genom att tala om feminitets- och maskulinitetsdiskurser, alltså
att kroppar som socialt integrerats i samhällslivet som maskulina och feminina har
kapitalformer med olika värdering och olika möjligheter till bytesvärde och därmed till
symboliskt kapital.43 Till dessa kan man lägga etnicitet, ålder och generation och på så
sätt få än mer komplexa bytesvärdesrelationer. Dessa positioner ger tillgångar till
”relationer genom vilka kapital organiseras och värderas”. Tillträde till olika positioner
som klass, kön, etnicitet, generation, nation ger olika resurser och legitimitet vilket för
individen kan innebära att en viss klassposition kombinerad med en viss könsposition och
en viss ålders- och generationsposition kan ge samhällelig legitimitet medan kanske inte
andra kombinationer kan det. Men som Beverly Skeggs framhåller har inte alla
kapitalformer samma betydelser. Det är därför viktigt att förstå under vilka förhållanden
de får värde, vilket värde och hur de kan omsättas och vilken betydelse t ex ”de från
tidigare kapitalrörelser historiskt genererade strukturerna, till exempel arbetsmarknaden
och utbildningssystemet institutionaliserar (det vill säga ger utrymme för omsättning av
olika kapitalformer)”. Alla kapitalformer kan bli legitima och konverteras till symboliskt
41
Faulkner, Wendy, ”Teknikfrågan i feminismen”, Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens
värld.Arkiv 2003, s 23-52 . Mellström, Ulf, ”Män och deras maskiner, Nya Doxa 1999, s 43, 83-84
42
Se t ex Evelyn Fox Keller, ”From secrets of life to secrets of death”, Body/politics: women and the discourses
of sceience, Ed by Jacobus, Fox Keller & Shuttleworth, Routlege 1990, s 177-191, Donna Haraway, cyborgs…
43
Beverly Skeggs, Att bli respektabel, Daidalos 2000, s 20-21
13
kapital.44 En till åldern ung och feminint kroppslig disposition kan som kulturellt kapital
konverteras till symboliskt kapital i vissa sociala fält som äktenskapsmarknaden, vissa
delar av arbetsmarknaden, men samtidigt är det inte dessa fält som har starkast koppling
till makt. Bourdieu framhåller att ekonomiskt och symboliskt kapital är starkt förbundna
med varandra.45
AVSLUTNING
Jag har i denna forskningsdiskussion i anknytning till sociologerna Bryan Turner och
June Edmunds framhållit att ålder och generation ännu är ett relativt oproblematiserade
begrepp i samhällsvetenskaplig och historisk forskning, men att de har en teoretisk
potential. Med stöd i Turner och Edmunds kritiska granskning av generationsbegreppet,
sociologen Pierre Bourdiues sociala teori om kamp om det sociala fältet där
generationsperspektivet tillför en ny dimension som handlar om att definiera när åldrande
börjar, samt med stöd i feministisk teori om kroppen diskuterar jag intressanta fält för
studier av ålders- och generationsskillnad. Jag har i forskningsdiskussionen knutit an till
forskningsfält där jag kan se att dessa begrepp har något att tillföra
kunskapsutvecklingen.
Ett fält att studera konstruktion av åldersskillnad genom kapitalbytesvärde i ett
historiskt perspektiv är arbetsmarknaden eftersom arbetet i det framväxande moderna
västerländska samhället sågs som motorn för förändring och därför är starkt kopplat till
social identitet. Särskilt intressant är frågan om åldersskillnad upprättas på nytt sätt i det
senkapitalistiska samhället utifrån föreställningar om arbetet som identitetsskapande. En
hypotes är att den globala ekonomin i kombination med tekniska förändringar bidrar till
en ny syn på arbete, nation och tidsuppfattning där ungdom, nationsöverskridande och
flexibilitet premieras. En viktig fråga som är kopplad till denna hypotes är om man i
dessa samhällsprocesser kan urskilja även andra skillnadsgrunder som kön och etnicitet.
Ett annat fält för studier av åldersskillnad är konsumtionskulturen i kombination med nya
medicinska tekniker och dess förmåga att överskrida konventionella åldersgränser.
Bioteknikens utveckling har återverkningar på generationsbegreppet bland annat som
släktskapsbegrepp. Med nya reproduktionstekniker är det kärlek som blir grund för släkt,
inte biologi. Generationsbanden upphör därför i människors föreställningsvärld att
uteslutande vila på biologisk grund. Slutligen reser informationsteknologin frågor om
generation. Skapar en ny generation sig själv genom It-utvecklingens strukturer och
kunskapsprocesser som skiljer den från andra generationer? Hur kommer i så fall denna
generation att påverka samhällsutvecklingen? Är dessa cyborgmänniskor framtidens
löften eller mardrömmar? Denna syn på generation knyter an till Turners och Edmunds
teorier.
Det historiska perspektivet ger möjlighet att analysera förändring genom
kontextualisering, vilket är viktigt för att förstå att ålders- och generationsskillnad är
kopplade till social och kulturell förändring och till maktförhållanden.
44
45
Beverly Skeggs, 2000, s 22-23
Bourdieu, s 122-124
14
