Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Bryssel den 29 april 2011
SAMMANFATTNING
av det 19:e sammanträdet
inom kontaktgruppen
med det civila samhällets organisationer och nätverk på Europanivå
i kommitténs lokaler i Bryssel
den 10 februari 2011
_____________
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
Rue Belliard/Belliardstraat 99 — 1040 Bruxelles/Brussel — BELGIQUE/BELGIË
Tfn +32 25469011 — Fax +32 25134893 — Internet: http://www.eesc.europa.eu
SV
-1-
Det 19:e sammanträdet inom kontaktgruppen med det civila samhällets organisationer och nätverk på
Europanivå hölls i Bryssel den 10 februari 2011 under ledning av de båda medordförandena
Staffan Nilsson, ordförande för EESK, och Jean-Marc Roirant, ordförande för Europeiska
medborgarforumet. Sammanträdet inleddes kl. 10.00 och avslutades kl. 13.00.
NÄRVAROLISTA
Närvarande medlemmar i kontaktgruppen
Företrädare för EESK
Staffan NILSSON
Sandy BOYLE
Brian CASSIDY
Luca JAHIER
Ludvik JIROVEC
Leila KURKI
Krzysztof PATER
Jorge PEGADO LIZ
EESK:s ordförande
REX-sektionens ordförande
INT-sektionens ordförande
Ordförande för Övriga intressegrupper
NAT-sektionens vice ordförande
SOC-sektionens ordförande
Ordförande för observationsgruppen för arbetsmarknaden
(OMT)
CCMI:s ordförande
Företrädare för det civila samhällets organisationer och nätverk på Europanivå
Ordinarie medlemmar
Jean-Marc ROIRANT
Pierre BARGE
Arielle GARCIA
William LAY
Giuseppe PORCARO
Jan-Robert SUESSER
Luk ZELDERLOO
Generalsekreterare för Ligue française de l'Enseignement,
ordförande för Europeiska medborgarforumet (FCE)
Ordförande för European Association for the Defense of
Human Rights (AEDH)
Biträdande direktör för Fédération nationale de la mutualité
française (FNMF)
Direktör för Confederation of Family Organisations in the
European Union (COFACE)
Generalsekreterare för Europeiska ungdomsforumet (YFJ)
Vice ordförande för Europeiska medborgarforumet (FCE)
Generalsekreterare för European Association Of Service
Providers For Persons With Disabilities (EASPD)
Suppleanter
Luiza BARA
R/CESE 654/2011
Direktör för European Public Healt Alliance (EPHA)
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
-2-
Emmanuelle FAURE
Javier GÜEMES
Christian WENNING
Högre tjänsteman med ansvar för EU-frågor, European
Foundation Centre (EFC)
Tf. direktör för European Disability Forum (EDF)
Generalsekreterare för Europafederalisterna (UEF)
Frånvarande medlemmar i kontaktgruppen
Företrädare för EESK
Stéphane BUFFETAUT (anmäld frånvaro)
Mario CAMPLI (anmäld frånvaro)
Georges DASSIS
Edgardo IOZIA (anmäld frånvaro)
TEN-sektionens ordförande
NAT-sektionens ordförande
Ordförande för grupp II
Ordförande för Observationsgruppen för inre
marknaden
Ordförande för grupp I
ECO-sektionens ordförande
Ordförande för styrgruppen för Europa 2020-strategin
Ordförande för observationsgruppen för hållbar
utveckling
Henri MALOSSE
Michael SMYTH
Joost van IERSEL (anmäld frånvaro)
Hans-Joachim WILMS (anmäld frånvaro)
Företrädare för det civila samhällets organisationer och nätverk på Europanivå
Ordinarie medlemmar
Olivier CONSOLO
Gina EBNER
Gérard FOUILLOUX
Monique GOYENS
Ilona KISH
Gérard PELTRE (anmäld frånvaro)
Étienne PFLIMLIN
Diogo PINTO (anmäld frånvaro)
Gerry SALOLE (anmäld frånvaro)
Myria VASSILIADOU
R/CESE 654/2011
Direktör för European NGO Confederation for Relief and
Development (CONCORD)
Ordförande för European Civil Society Platform on
Lifelong Learning (EUCIS-LLL)
Styrelseledamot av European Older People's Platform
(AGE)
Generaldirektör
för
Europeiska
byrån
för
konsumentorganisationer (BEUC)
Generalsekreterare för Culture Action Europe
Ordförande för International Association RuralityEnvironment-Development (RED)
Medordförande för Cooperatives Europe
Generalsekreterare för European Movement International
(MEI)
Generaldirektör för European Foundation Centre (EFC)
Generalsekreterare för European Women's Lobby (EWL)
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
-3
Suppleanter
Patrice COLLIGNON
Sabine FRANK
Cécile GREBOVAL
Jana HAINSWORTH
Christopher HARRISON
Dirk JARRÉ (anmäld frånvaro)
Gérard LESEUL
Ursula PACHL
Observatörer
Audrey FRITH
Andris GOBIŅŠ
Direktör vid International Association RuralityEnvironment-Development (RED)
Generalsekreterare för Platform for Intercultural Europe
Politisk direktör vid European Women's Lobby (EWL)
Generalsekreterare, EUROCHILD
F.d. ordförande för European School Heads Association
(ESHA)
Tjänsteman med ansvar för internationellt samarbete,
European federation of older persons (EURAG)
Biträdande företrädare för Co-ordinating Committee of
European Co-operative Associations (CCACE)
Biträdande generaldirektör för Europeiska byrån för
konsumentorganisationer (BEUC)
Samordnare, European Civil Society Platform on Lifelong
Learning (EUCIS-LLL)
Medlem i Övriga intressegrupper vid EESK
EESK:s sekretariat
Rolf ERIKSSON
Martin WESTLAKE
Nicolas ALEXOPOULOS
Maria ECHEVARRIA
Patrick FÈVE
Christian WEGER
Coralia CATANA
Fausta PALOMBELLI
Ordförandens kanslichef
Generalsekreterare
Biträdande generalsekreterare
Direktör för direktoratet för allmänna frågor
Enhetschef, enheten "Förbindelser med det civila
samhällets organisationer, konstitutionella frågor"
Handläggare, enheten "Förbindelser med det civila
samhällets organisationer, konstitutionella frågor"
Medlem av ordförandens kansli
Handläggare, sekretariatet för Övriga intressegrupper
*
*
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
*
.../...
-4-
1.
Godkännande av dagordningen (R/CESE238/2011)
Förslaget till dagordning godkändes.
Staffan Nilsson inledde sammanträdet med att förklara att han i sitt arbetsprogram för
mandatperioden som EESK:s ordförande gett uttryck för en politisk vilja att stimulera samarbetet
mellan EESK och organisationerna och nätverken i det civila samhället i Europa i syfte att nå mål av
gemensamt intresse och skapa ett verkligt mervärde, och han betonade att det aktuella sammanträdet
avspeglade denna vilja.
Han framhöll att sammansättningen av EESK:s representation inom kontaktgruppen hade ändrats,
inte enbart för att återskapa förtroendet för kontaktgruppen och ge den politisk synlighet utan också
för att främja samverkan mellan gruppen och kommitténs arbetsorgan i övergripande frågor av
gemensamt intresse med koppling till de tematiska områden som Europeiska unionen prioriterar. Han
nämnde i detta sammanhang hållbar utveckling och mer specifikt de möjligheter till ett givande
samarbete som förberedelserna inför FN:s konferens i Rio 2012 (Rio + 20) innebär.
Efter att ha bett de närvarande företrädarna för kommittén att presentera sig förevisade
Staffan Nilsson den logotyp som utformats på hans begäran som symbol för samarbetet mellan
kommittén och de europeiska organisationerna och nätverken i det civila samhället. Denna logotyp,
vars syfte är att säkerställa kontaktgruppens synlighet, kommer bland annat att användas i samband
med gruppens sammanträden.
2.
Ratificering av utnämningen av Jean-Marc Roirant, ordförande för Europeiska
medborgarforumet, till medordförande för kontaktgruppen
Beslutet att förnya medordförande Jean-Marc Roirants mandat, som fattats av de medlemmar
i kontaktgruppen som företräder organisationerna och nätverken i det civila samhället, ratificerades
av kontaktgruppen.
3.
Anförande av kontaktgruppens medordförande Jean-Marc Roirant
Jean-Marc Roirant välkomnade detta plenarsammanträde inom kontaktgruppen som början på ett
nytt skede i kontaktgruppens verksamhet. Han konstaterade att de europeiska organisationer och
nätverk som är medlemmar i kontaktgruppen anser att den är av mycket stor betydelse, eftersom den
erbjuder dem en möjlighet att samarbeta med kommittén i prioriterade frågor som är viktiga för hela
unionen.
Han betonade att många olika intressen inom det europeiska samhället är representerade i kontaktgruppen, och framhöll legitimiteten hos de europeiska organisationer och nätverk som är medlemmar
i gruppen, en legitimitet som grundar sig på att de har tillämpat de representativitetskriterier som
kommittén fastställde i sitt yttrande 2006 om "Representativiteten för de europeiska organisationerna
i det civila samhället inom ramen för den civila dialogen", framför allt kriteriet att deras medlemmar
ska representera mer än hälften av EU-länderna.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
-5-
Jean-Marc Roirant bad därefter de närvarande företrädarna för europeiska organisationer och nätverk
att presentera sig, varefter han i sin tur redogjorde för de organisationer och nätverk som var
frånvarande under detta sammanträde.
Efter presentationen tog Jean-Marc Roirant upp de beslut som fattats av kommitténs presidium den
7 december 2010 och gladde sig över att det återupptagande av verksamheten inom kontaktgruppen
som man beslutat om kommer att vara dubbelriktat: Å ena sidan gör den det möjligt för de
organisationer och nätverk som ingår i kontaktgruppen att i större utsträckning och på ett bättre sätt
delta i kommitténs arbete, och å andra sidan blir det möjligt att inrikta kontaktgruppens arbete på
övergripande temaområden av gemensamt intresse, vars gemensamma behandling kan ge ett verkligt
mervärde.
Slutligen tackade han kommittén för att ha främjat samrådet och inrättandet av en övergripande
dialog mellan europeiska organisationer och nätverk som fram till helt nyligen inte haft för vana att
samarbeta eller informera om övergripande frågor med koppling till den civila dialogen. Detta har
bland annat resulterat i att kommittén, med stöd av och i samarbete med grupp III, anordnat "Det
civila samhällets dagar". Han ansåg att det är i kommitténs intresse att hävda sig som en struktur för
dialog och samråd för alla aktörer inom det civila samhället och på så sätt bidra till att dessa aktörer
kan enas om och fastställa en gemensam ståndpunkt.
Jean-Marc Roirant nämnde i detta sammanhang förberedelserna inför Europeiska året för
medborgarskap 2013, och konstaterade att året också bör innebära en möjlighet att diskutera vilken
plats och roll mellanliggande instanser – det civila samhällets organisationer – bör ha i EU:s
demokratiska liv, en fråga som för övrigt skulle kunna behandlas tillsammans med kommittén. Han
nämnde också den pågående kampanjen för europeiska stadgar för föreningar, ömsesidiga bolag och
stiftelser, som ursprungligen lanserats av ett antal medlemmar i kontaktgruppen som upprättat ett
informellt nätverk, "den europeiska alliansen för en europeisk stadga för föreningar", som i dag
omfattar ett fyrtiotal europeiska organisationer och nätverk. Genom detta nätverk samordnas den
informations- och lobbykampanj som syftar till att få parlamentsledamöterna att ge sitt stöd till den
skriftliga deklaration som lagts fram av fem av deras kolleger till förmån för sådana europeiska
stadgar. Kampanjen skulle kunna utvärderas under ett sammanträde vid kommittén och i partnerskap
med denna. Till sammanträdet skulle bland annat företrädare för de politiska grupper inom
Europaparlamentet som har stött kampanjen inbjudas.
4.
Utvidgning av kontaktgruppen till att omfatta den europeiska plattformen för ickestatliga organisationer på det sociala området
Jean-Marc Roirant förklarade att den ansökan om medlemskap i kontaktgruppen som inlämnats av
den europeiska plattformen för icke-statliga organisationer på det sociala området överensstämmer
med de principer och regler som ligger till grund för inrättandet av kontaktgruppen och som styr dess
utvidgning. I reglerna föreskrivs i första hand att varje sektor inom det europeiska organiserade civila
samhället endast ska ha en företrädare i kontaktgruppen.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
-6-
Därtill bekräftade han att den europeiska plattformen för icke-statliga organisationer på det sociala
området, i enlighet med procedurreglerna för kontaktgruppen, uppfyller alla representativitetskriterier
som har fastställts för att en europeisk organisation eller ett europeiskt nätverk ska kunna göra
anspråk på att representera en sektor inom det civila samhället.
De båda medordförandena lade därefter fram kandidaturen för godkännande av gruppmedlemmarna,
och dessa godkände den enhälligt.
Jean-Marc Roirant konstaterade att 20 sektorer inom det europeiska organiserade civila samhället
hädanefter är representerade i kontaktgruppen.
5.
Presentation av EESK:s ordförande Staffan Nilsson av arbetsprogrammet och de
politiska prioriteringarna för perioden 2010–2013
Staffan Nilsson bad sin kanslichef Rolf Eriksson att redogöra för de politiska prioriteringarna och
huvudlinjerna i arbetsprogrammet som, tillsammans med facksektionernas arbetsprogram, styr arbetet
inom kommittén under hans mandatperiod som ordförande.
Rolf Eriksson konstaterade till att börja med att ordföranden har utformat sitt arbetsprogram kring
tre viktiga politiska prioriteringar: (i) dialog och deltagande, (ii) hållbarhet och tillväxt samt
(iii) solidaritet och utveckling. Ordföranden har för avsikt att utveckla dessa prioriteringar i nära
samarbete med det civila samhället och de organisationer som företräder det. I detta sammanhang
betonade han att fördraget om Europeiska unionen öppnar nya perspektiv och möjligheter i fråga om
det civila samhällets medverkan samtidigt som det ger EU-institutionerna ytterligare ansvar när det
gäller inrättandet av en förstärkt dialog med det civila samhället.
Detta motiverar att dialog och deltagande ses som den viktigaste politiska prioriteringen.
Prioriteringen ska framför allt förverkligas genom kontaktgruppens nylansering, som utgör ett av de
viktiga politiska mål som ordförande ställt upp, vilket han också själv betonade. Relevant i detta
sammanhang är också inrättandet av nya former av partnerskap med EU-institutionerna, såsom
samarbetet med Europaparlamentet i samband med förberedelserna och genomförandet av
medborgarforumet om "Kriser och fattigdom", som ägde rum den 27–28 januari 2011. Andra mål
som ordföranden fastställt för kommittén på detta prioriterade arbetsområde är att återinföra EESK:s
pris till det organiserade civila samhället och att bidra till genomförandet av rätten till
medborgarinitiativ.
I fråga om hållbarhet och tillväxt betonade Rolf Eriksson FN:s konferens om hållbar utveckling som
äger rum i Rio år 2012. Kommittén kommer att sträva efter att i så stor utsträckning som möjlighet
engagera aktörerna i det civila samhället i och utanför Europeiska unionen i förberedelserna av
konferensen, bland annat för att få dem att enas om gemensamma ståndpunkter och ett gemensamt
bidrag avsett för deltagarna i Riokonferensen.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
-7Rolf Eriksson framhöll, i linje med ordförandens arbetsprogram, att EU:s strategi för hållbar
utveckling bör vara flerdimensionell och följaktligen inte enbart beakta miljöaspekter utan också
ekonomiska och sociala aspekter. Det handlar således om att säkerställa hållbarheten på lång sikt
inom EU:s alla politikområden.
Budgetplanen 2014–2020 är också en prioriterad fråga i detta sammanhang. Kommittén har för avsikt
att behandla den mycket ingående, och man kommer att lägga särskild tonvikt vid den europeiska
jordbrukspolitikens och sammanhållningspolitikens framtid.
När det gäller prioriteringen solidaritet och utveckling konstaterade Rolf Eriksson att kommittén
kommer att lägga särskilt stor vikt vid kampen mot fattigdom och hunger, och han bekräftade, i likhet
med vad som angetts i ordförandens arbetsprogram, att EESK kommer att anordna en konferens om
tryggad livsmedelförsörjning på global nivå den 23 maj 2011, tillsammans med Förenta nationernas
livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och det franska ordförandeskapet för G20. Han
framhöll i detta sammanhang att Frankrike, inom ramen för G20-ordförandeskapet, har för avsikt att
prioritera frågan om de instabila priserna på jordbruksråvaror i syfte att förbättra livsmedelstryggheten. Han berättade också att Frankrike har uppmanat kommittén att lämna synpunkter inom
detta område.
6.
Prioriteringarna i kontaktgruppens arbete under perioden 2011–2012
Jean-Marc Roirant redogjorde för dokumentet om kontaktgruppens prioriteringar 2011–2012.
I dokumentet behandlas tre huvudfrågor: (i) EU:s prioriteringsområden och aktuella händelser vid
EU-institutionerna, bland annat de "europeiska åren" såsom Europeiska året för volontärarbete 2011,
(ii) kommitténs egna politiska prioriteringar, som ordförande Staffan Nilsson fastställt för sin
mandatperiod, samt (iii) vikten av att arbetsområdena är övergripande och av gemensamt intresse.
Dokumentet innehåller 18 förslag till arbetsområden, men kontaktgruppen ska slutligen välja endast
två eller tre av dessa. Fyra viktiga prioriteringar tas upp: (i) fullföljandet av Europa 2020-strategin,
(ii) genomförandet av inremarknadsakten som innehåller ett femtiotal förslag, bland annat förslaget
om europeiska stadgar för föreningar, ömsesidiga bolag och stiftelser och förslaget om socialt
entreprenörskap, (iii) hållbar utveckling och förberedelserna inför världstoppmötet i Rio 2012 samt
(iv) genomförandet av Lissabonfördraget, i synnerhet artikel 11.
De arbetsområden som väljs bör vara övergripande och av allmänt intresse för kommittén och de
europeiska organisationer och nätverk som ingår i kontaktgruppen. Arbetet inom kontaktgruppen får
inte överlappa det arbete som sker inom kommitténs arbetsorgan, utan det ska innebära ett verkligt
mervärde.
Slutligen ansåg Jean-Marc Roirant att det arbete som kontaktgruppen utför måste kunna värdesättas
och förmedlas till alla genom att man informerar om det under kommissionens plenarsessioner eller
under "Det civila samhällets dagar", i likhet med dem som anordnades 2009 och 2010. Han föreslog
att nästa dag för det civila samhället skulle kunna anordnas under sista kvartalet 2011.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
-8-
Han redogjorde därefter för de 18 förslagen till arbetsområden, som utformats mot bakgrund av
tre viktiga politiska prioriteringar som kommitténs ordförande fastställt.
Inom ramen för temat Hållbar utveckling och tillväxt föreslogs sex ämnen som skulle kunna
behandlas gemensamt, nämligen ekonomisk och social sammanhållning, framhävande av aktörerna
i den sociala ekonomin, ekonomisk och miljömässig utveckling, genomförande av stadgan om de
grundläggande rättigheterna, socialt entreprenörskap samt fastställande av nya kriterier för
bedömning av välståndet, som skulle kunna kallas "bruttonationallyckan".
Under temat Solidaritet och utveckling skulle man kunna behandla problemen i samband med den
solidaritet som bör skapas i Europa och hela världen, den generationsövergripande dimensionen,
kampen mot alla former av ojämlikhet, hjälp och utveckling, dialogen med Medelhavsländerna och
grannländerna i öster samt frågan om olika kulturer och mångfald.
Under det tredje temat Dialog och deltagande har det föreslagits att man tar upp sådana frågor som
de mellanliggande instansernas plats och roll i samhället, ideellt arbete och engagemang, det
demokratiska underskottet i EU, den strukturerade ramen för den civila dialogen och kommissionens
offentliggörande av en vitbok på detta tema, åtgärder och metoder för att återupprätta förtroendet
mellan medborgarna och institutionerna samt den mer allmänna frågan om en förstärkning av det
civila samhället och dess roll.
Jean-Marc Roirant avslutade sin introduktion med att efterlysa ett arbetsschema för de två eller
tre prioriteringar som kommer att väljas och önskade att arbetsschemat skulle omfatta EESKordförandens hela mandatperiod. Han föreslog också att man skulle diskutera hur dessa olika teman
ska behandlas för att man ska kunna skapa så stor växelverkan som möjligt mellan de europeiska
organisationer och nätverk i det civila samhället som ingår i kontaktgruppen och kommitténs
arbetsorgan.
Staffan Nilsson öppnade därefter diskussionen genom att nämna de diskussioner som förs inom hans
kansli beträffande genomförandet av artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen, framför allt vad
gäller det europeiska medborgarskapsinitiativet. Han föreslog att kontaktgruppen tillsammans med
kommittén under året anordnar ett seminarium på detta tema för att diskutera framtiden.
Christian Wenning tog upp frågan om en stadga för europeiska föreningar. Han ansåg att det bör
föras en mycket aktiv PR-kampanj riktad till EU-parlamentarikerna för att få dem att stödja den
skriftliga förklaring som lagts fram av fem av deras kolleger till stöd för en sådan stadga, och han
undrade vilka åtgärder som redan vidtagits i detta syfte och vilka som planeras.
Pierre Barge välkomnade det arbetsprogram som kommitténs ordförande lagt fram och som han
ansåg tar upp flera av de problem som de europeiska organisationer och nätverk som ingår i kontaktgruppen gett uttryck för. Han gladde sig också över att ordföranden i sitt program betonat att hållbar
utveckling inte endast är en miljöfråga utan också en fråga med en stark social dimension. Han lyfte
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
-9fram det faktum att en förstärkning av den ekonomiska och sociala sammanhållningen utgör kärnan
i den hållbara utvecklingen. Det är Europeiska unionens skyldighet att i detta sammanhang värna om
medborgarnas sociala rättigheter, lika rättigheter för alla, vilket oundvikligen leder fram till frågan
om minskad ojämlikhet samtidigt som det finns en koppling till genomförandet av rättigheterna
i stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Pierre Barge tog därefter upp flera mer specifika frågor som kontaktgruppen skulle kunna arbeta med,
antingen genom att utarbeta gemensamma bidrag eller genom att anordna samråd. Han nämnde frågan
om erkännande av europeiskt medborgarskap baserat på bostadsort, en fråga som hans organisation
AEDH fäster särskilt stor vikt vid. Detta medborgarskap baserat på bostadsort skulle ge
medlemsstaternas medborgare och tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatta inom EU samma
rättigheter. Han tog också upp problemet med romernas situation, en fråga som inte endast bör
behandlas av organisationer från denna folkgrupp utan också av andra organisationer i det civila
samhället.
Luca Jahier betonade att det är absolut nödvändigt att kontaktgruppen väljer vilka av alla de
arbetsområden som föreslås i dokumentet som ska prioriteras, eftersom risken annars är stor att man
tappar greppet och inte når något konkret resultat över huvud taget.
Han nämnde därefter de initiativ som han lanserat sedan han blev ordförande för grupp III i syfte att
göra gruppen mer öppen mot olika typer av organisationer i det europeiska civila samhället och för att
göra dem mer delaktiga i kommitténs arbete. Till att börja med konstaterade han att han vid
nytillsättningen nyligen av rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI) – som till hälften
består av EESK-ledamöter och till hälften av delegater som utses av de tre grupperna – sett till att de
nya delegater som utnämnts av hans grupp till största delen bestått av företrädare för organisationer
i det civila samhället (11 av sammanlagt 16 delegater). Dessutom företräder två tredjedelar av dessa
elva delegater europeiska organisationer som också är representerade i kontaktgruppen. Han
hoppades att detta skulle bana väg för ett effektivare och bredare samarbete mellan kommittén och
det civila samhällets organisationer inom ramen för arbetet inom CCMI.
Luca Jahier tog därefter upp utnämningen av sakkunniga som bistår föredragandena och studiegrupperna med utarbetandet av yttranden, där de förstnämnda utnämns direkt av föredragandena och
de senare av grupperna på basis av kriterier som är specifika för varje grupp. Han förklarade att hans
grupp nyligen antagit nya kriterier för utnämning av sakkunniga, och att dessa tillämpats för första
gången på de nya yttranden som presidiet beslutade om i januari. Grupp III anlitade då sakkunniga
framför allt från det europeiska civila samhällets organisationer och nätverk, i likhet med dem som är
representerade i kontaktgruppen. Han tillade att dessa nya bestämmelser för utnämning av sakkunniga
utgör en del av ett öppet förfarande där det också är möjligt för dessa organisationer och nätverk att ta
initiativ och själva föreslå sakkunniga, även om det är grupp III:s presidium som gör det slutliga
valet.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
- 10 -
När det gäller deltagandet av det europeiska civila samhällets organisationer och nätverk i de många
samråd som kommittén organiserar ansåg Luca Jahier att situationen är mycket varierande. På vissa
områden, t.ex. invandring och integration av invandrarna samt problemet med romernas situation, är
samarbetet utmärkt medan det på andra områden, t.ex. utvecklingspolitiken, är långt ifrån
tillfredsställande. Han ansåg därför att det fortfarande finns mycket stort utrymme att utveckla det
konkreta samarbetet mellan kommittén och det europeiska civila samhällets organisationer och
nätverk utan att man behöver utveckla nya strukturer för detta.
Luca Jahier tog därefter upp det europeiska medborgarskapsinitiativet och meddelade att grupp III
i december 2010 antagit en handlingsplan bland annat för inrättandet av ett informellt nätverk på
nationell nivå bestående av medlemmar ur grupp III, som ska utgöra en informationspunkt för dem
som vill lansera ett initiativ. Enligt grupp III:s arbetsprogram ska gruppen i slutet av maj 2011
dessutom anordna ett informationsseminarium om medborgarskapsinitiativet till vilket företrädare för
det civila samhällets nationella organisationer ska bjudas in.
Beträffande de arbetsområden som föreslås för kontaktgruppen förklarade Luca Jahier att han anser
att två av dem är särskilt viktiga och väl lämpade för samarbete. Dessa arbetsområden är de
europeiska stadgarna och de mellanliggande instansernas roll. Även om han medgav att han, med
tanke på den negativa inställning som vissa medlemsstater har, är pessimistisk i fråga om ett positivt
beslut om europeiska stadgar för föreningar, ömsesidiga bolag och stiftelser, påminde han om att
kommittén flera gånger har uttalat sig till förmån för dessa stadgar. Alla initiativ för att återuppta
debatten måste därför välkomnas.
Han ansåg att det är särskilt viktigt att ingående behandla frågan om mellanliggande instanser, med
tanke på den tudelning som genom artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen införts mellan å ena
sidan representativa sammanslutningar och å andra sidan det civila samhället i samband med dialogen
mellan EU-institutionerna och medborgarna. Trots de landvinningar som Lissabonfördraget innebär
är frågan om de mellanliggande instansernas roll och plats i EU:s demokratiska liv fortfarande
synnerligen aktuell, varför ett klargörande av idéerna på detta område är helt nödvändigt liksom en
diskussion om hur medborgarna ska företrädas och på vilket sätt sammanslutningarnas åsikter ska
struktureras.
Jan-Robert Suesser lyfte fram social sammanhållning och hållbar utveckling mot bakgrund av de
stora utmaningar som Europa står inför under de kommande åren, nämligen fullföljandet av Europa
2020-strategin, budgetplanen 2014–2020 och medborgarnas deltagande i Europaparlamentsvalen.
Han ansåg att ett samarbete på dessa områden skulle kunna vara av stort värde, både i fråga om
analysen av de aktuella politikområdena och på en övergripande nivå. Enligt honom är problemen
i samband med social sammanhållning knutna till kampen mot fattigdom och till förutsättningarna för
att "leva tillsammans" eftersom allt fler medborgare känner sig utestängda. Det gäller att övervinna
frestelser i form av populism och likgiltighet gentemot institutionerna, och t.o.m. ett förkastande av
dem, eftersom detta undergräver det demokratiska ramverk som styr medborgarnas liv.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
- 11 Jan-Robert Suesser tillade att det mot bakgrund av problemen i samband med den ekonomiska och
sociala sammanhållningen även förekommer flera debatter om framför allt den allmänna tillgången
till de ekonomiska och sociala rättigheterna, om den sammanhållningspolitik som genomförs bland
annat via strukturfonderna och om förutsättningarna för solidaritet både inom EU och inom ramen för
EU:s yttre förbindelser. Han avslutade med att intyga att han önskar att kommittén och de europeiska
organisationerna och nätverken ska samarbeta på dessa olika områden inom ramen för
kontaktgruppen, för att på så sätt kunna påverka de viktiga debatter som kommer att föras under de
närmaste åren.
Sandy Boyle välkomnade de initiativ som ordföranden tagit för att blåsa nytt liv i kontaktgruppen,
och framhöll liksom andra talare vikten av att vara selektiv i valet av arbetsområden. Det är viktigt att
arbetet ger ett verkligt mervärde och inte överlappar arbetet inom andra organ.
I egenskap av ordförande för REX-sektionen förklarade han sig vara särskilt intresserad av de
arbetsområden som föreslagits under temat Solidaritet och utveckling, och han stödde Jean-Marc
Roirants uttalanden om partnerskapet EU–Medelhavsländerna och grannländerna i öster. Han ansåg
att förbindelserna mellan Europeiska unionen och grannländerna i öster är särskilt viktiga strategiskt
sett, eftersom de också är knutna till frågan om EU:s gränser.
Sandy Boyle fortsatte med att konstatera att en av de största utmaningar som väntar EU inom en nära
framtid naturligtvis är händelserna i länderna söder om Medelhavet. Man får inte heller glömma
situationen i länderna öster om Medelhavet – Jordanien, Syrien och Palestina – och de eventuella
återverkningar som den politiska situationen i Tunisien och Egypten kan få på dessa länder.
Samarbetet med de europeiska organisationer och nätverk som ingår i kontaktgruppen är i detta
sammanhang viktigt för att man ska kunna identifiera verkliga företrädare för det civila samhället i
dessa länder. Det civila samhället spelar en grundläggande roll i den demokratiska omvandlingsprocess som pågår i dessa länder. Han tillade att detsamma gäller för grannländerna i öster.
Luiza Bara välkomnade det arbetsprogram som ordförande Staffan Nilsson lagt fram och hans
engagemang för det civila samhället, och hon önskade att kommittén till fullo utnyttjar de europeiska
organisationernas och nätverkens sakkunskap och erfarenheter vid genomförandet av arbetsprogrammet. Hon framhöll att man under temat Hållbarhet och tillväxt inte får glömma bort
hälsofrågorna, eftersom man inte kan åstadkomma sund ekonomisk tillväxt utan att se till att alla som
ska bidra till tillväxten är vid god hälsa.
Hon hänvisade till Luca Jahiers inlägg om artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen och ställde
sig frågande till begreppet "representativa sammanslutningar" som denna artikel hänvisar till,
eftersom begreppet omfattar mycket skilda verkligheter då dessa sammanslutningar kan representera
såväl offentliga som privata intressen. Kommittén kan i detta sammanhang i hög grad bidra till att
främja rollen för organisationer som verkar i medborgarnas allmänna intresse.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
- 12 -
Beträffande dialogen med EU-institutionerna ansåg Luiza Bara att artikel 11 innebär en uppmaning
att inte nöja sig med den nuvarande situationen, som för många organisationer i det civila samhället
är högst otillfredsställande, utan att överväga olika metoder för att förbättra och stärka dialogen,
bland annat genom att det civila samhällets roll i den europeiska processen ges större erkännande och
genom att en europeisk stadga för föreningar fastställs. Hon önskade att frågan behandlas mer
ingående av kontaktgruppen.
Arielle Garcia ansåg att det uppenbarligen är nödvändigt att göra ett urval bland de 18 arbetsområdena, och att man därvid bör beakta kommitténs politiska prioriteringar. Hon menade att det
i alla händelser finns ett enkelt sätt att fördjupa diskussionerna om de ämnen som föreslagits, bland
annat genom att åt alla medlemmar i kontaktgruppen dela ut de skriftliga bidrag som de europeiska
organisationerna och nätverken lämnar in till kommissionen som svar på offentliga samråd.
Hon ansåg att vissa av de föreslagna prioriterade arbetsområdena hänger nära samman och därför kan
grupperas ihop. Hon menade exempelvis att det skulle vara svårt att behandla kampen mot ojämlikhet
utan att samtidigt behandla sammanslutningarnas roll och frågan om frivilligarbete.
Luk Zelderloo betonade att det är viktigt att rangordna de prioriterade arbetsområdena, även om alla
ämnen är intressanta, och endast välja dem som gör det möjligt att bäst utnyttja kontaktgruppens
potential och som kan ge både kommittén och de europeiska organisationerna och nätverken som
ingår i kontaktgruppen ett verkligt mervärde.
Han förklarade att han känner sig frustrerad över vissa uttalanden av kommissionens ordförande
Manuel Barroso, som nyligen konstaterade att fortsatt ekonomisk tillväxt utgör den viktigaste
prioriteringen för EU medan solidaritet och social sammanhållning kommer i andra hand. Han ansåg
att dessa tre prioriteringar påverkar varandra och är olösligt förbundna med varandra, och att det är
nödvändigt att alla förstår att en stark ekonomi kräver en solidarisk och sysselsättningsskapande
strategi. Sysselsättning skapar tillväxt och sysselsättning av hög kvalitet gör det möjligt för ett mer
solidariskt samhälle att utvecklas.
Luk Zelderloo ansåg att med sin erfarenhet och sakkunnighet kan kontaktgruppen bidra på ett
värdefullt sätt till att fördjupa denna problematik genom att bland annat studera kriterierna för
välstånd. Han ansåg i själva verket att de djupgående förändringar som samhället har genomgått
under särskilt de senaste tjugo till trettio åren i både Europa och resten av världen kräver ett
nytänkande och en definition av vad välstånd är och består av, vilket oundvikligen leder in på teman
som tillväxt, solidaritet och social sammanhållning.
Leila Kurki såg det som viktigt att de europeiska organisationer och nätverk som ingår
i kontaktgruppen är väl informerade om sektionens aktiviteter, och hon meddelade att de kommer att
få en rapport om SOC-sektionens arbeten under perioden 2008–2010 och dess prioriteringar för
2010–2013. Hon föreslog också att man skulle göra prioriteringar i kontaktgruppens arbetsprogram
och att det lämpligaste temat bör vara ekonomisk och social sammanhållning eftersom det täcker en
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
- 13 rad frågeställningar som finns bland de arton förslagen: solidaritet och social integration, kamp mot
fattigdom och ojämlikhet, tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, den
generationsövergripande dimensionen och den demografiska utvecklingen.
Emmanuelle Faure uttryckte sin glädje över den nya samarbetsviljan inom kontaktgruppen som
framgått av de olika inläggen. Beträffande arbetsprogrammet föredrog hon för sin del temat "Dialog
och deltagande" och i synnerhet frågan om en strukturerade ram för den civila dialogen eller hur man
ska återvinna medborgarnas förtroende för EU:s institutioner och politik.
Hon ansåg att även ekonomisk och social sammanhållning är ett särskilt intressant tema med hänsyn
till målen om att främja ett solidariskt samhälle och bekämpa olika former av diskriminering. Dessa
frågor är dessutom nära kopplade till tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Den generationsövergripande dimensionen måste också lyftas fram.
William Lay uttryckte också sin glädje över debattdeltagarnas vilja att återuppta ett konstruktivt
samarbete inom ramen för kontaktgruppen. Han ställde sig även positiv till att man i arbetsprogrammet gör en omgruppering av de teman som föreslagits. Ett särskilt viktigt tema för honom är
social sammanhållning och välstånd som också omfattar frågor som kamp mot ojämlikhet, den
generationsövergripande dimensionen och tillämpningen av stadgan om de grundläggande
rättigheterna.
I detta avseende ansåg han att kommittén och kontaktgruppen utgör mycket lämpliga forum för att
föra en diskussion som inte enbart är inriktad på tillväxt och sysselsättning utan också på social
sammanhållning och det civila samhällets roll. Med sin sammansättning kan kommittén också i alla
frågor anlägga ett mer övergripande perspektiv som gör det möjligt att överskrida skiljelinjer mellan
olika sektorer.
Slutligen uttryckte William Lay sin oro över att den liberala gruppen i Europaparlamentet nyligen
hade tagit ställning till nästa budgetplan och ifrågasatt kommitténs existens. Han betraktade detta som
en medborgarfientlig inställning och ett ifrågasättande av de mellanliggande instansernas roll.
Ludvik Jirovec fäste stor vikt vid frågan om solidaritet i Europa, inte minst eftersom EU:s
utvidgning till länderna i det gamla kommunistblocket inte helt har lyckats riva ned den järnridå som
fortfarande finns kvar i huvudet på många människor. Att fördjupa solidariteten över gränserna är
därför ett särskilt viktigt mål för att alla EU-medborgarna ska känna sig verkligt europeiska.
Brian Cassidy informerade medlemmarna om två evenemang som anordnas av INT-sektionen
i Budapest: europeiska konsumentdagen den 18 mars och en hearing om den inre marknadsakten den
21 mars. Han bad europeiska organisationer och nätverk som ingår i kontaktgruppen att meddela
honom namnen på deras ungerska medlemmar som skulle kunna vara intresserade av att delta.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
- 14 -
Han ansåg att man borde överväga möjligheten att skapa överensstämmelse mellan kontaktgruppens
arbetsprioriteringar och remisser till kommittén från kommissionen, parlamentet och rådet. Han bad
dessutom kommitténs ordförande om uppgifter om budgetutrymmet för kontaktgruppen och dess
aktiviteter.
Efter den allmänna diskussionen preciserade Staffan Nilsson först att endast kontaktgruppens
plenarsammanträden täcks av kommitténs budget.
Han gjorde därefter en sammanfattning av diskussionen och föreslog att man skulle återkomma till
kontaktgruppen med ett reviderat dokument som tar hänsyn till de prioriteringar som framförts av
debattdeltagarna genom att omgruppera vissa teman, liksom andra teman som står på agendan för
kommittén och dess olika arbetsstrukturer. Han uppmanade samtidigt de närvarande att fundera över
inrättandet av effektivare och mer strukturerade kommunikationsformer mellan europeiska
organisationer och nätverk som ingår i kontaktgruppen och EESK:s organ, framför allt
studiegrupperna, för att de ska bli mer delaktiga i kommitténs arbete och kunna bidra på ett
effektivare sätt.
Staffan Nilsson ställde sig också bakom de synpunkter som framförts av flera diskussionsdeltagare
om bristen på erkännande av det organiserade civila samhällets roll. Han tog som exempel de
synpunkter som kommissionens ordförande Manuel Barroso framförde under sammanhållningsforumet den 31 januari och 1 februari 2011. Under sitt inlägg underströk Manuel Barroso att man
måste inrätta partnerskap med de offentliga institutionerna på nationell, regional och lokal nivå för att
uppnå målen i Europa 2020-strategin, utan att över huvud taget nämna behovet av att även engagera
arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället, trots att detta är nödvändigt.
Mot denna bakgrund framhöll Staffan Nilsson även att samhällets organisationer och nätverk kan
räkna med att kommittén gör deras röst hörd. Det är kommitténs uppgift i enlighet med fördragen och
Lissabonfördraget har förstärkt denna roll, samtidigt som artikel 11 i EU-fördraget innebär ett språng
framåt när det gäller dialog och samråd med det organiserade civila samhället. Vi kan inte nöja oss
med status quo i detta sammanhang.
I sitt svar på den oro som uttryckts av William Lay nämnde han sin avsikt att träffa samtliga
ordförande i Europaparlamentets politiska grupper för att tillsammans med dem inleda en konstruktiv
dialog och informera dem om kommitténs roll.
Slutligen bad Staffan Nilsson sektionsordförandena att jämföra de arton arbetsförslagen med deras
egna arbetsprogram och att framföra sina kommentarer utan att invänta kontaktgruppens nästa
sammanträde för att man ska få ett bättre perspektiv på vilka prioriteringar som bör göras.
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
.../...
- 15 -
Jean-Marc Roirant ställde sig helt och fullt bakom Staffan Nilssons avslutande synpunkter och
underströk på nytt att strävan inte är att kontaktgruppen ska behandla de arton föreslagna punkterna,
som är frukten av möten med såväl kommittéordföranden som de europeiska organisationer och
nätverk i kontaktgruppen som sammanträdde den 24 januari, utan att fastställa prioriteringar genom
att även omgruppera vissa av de teman som föreslagit.
Han föreslog att han själv skulle diskutera detta med Staffan Nilsson och återkomma till
kontaktgruppen med endast två eller tre viktiga arbetsprioriteringar. Han ansåg att det framgick av
inläggen att dessa prioriteringar bör kretsa kring temat social sammanhållning, däribland
tillämpningen av stadgan om grundläggande rättigheter, begreppet välstånd och den generationsövergripande dimensionen, temat hållbar utveckling – inklusive dess ekonomiska och sociala
dimension – och temat de mellanliggande instansernas plats och roll.
När det gäller det dagliga arbetet och de åsikter som framförts av Luca Jahier konstaterade han att
vissa europeiska nätverk faktiskt är ovilliga att samarbeta med kommittén eftersom de inte vill
erkänna och legitimera kommitténs roll som förmedlande institution mellan det organiserade civila
samhället och EU-institutionerna. Jean-Marc Roirant framhöll att detta inte är de närvarande
europeiska organisationernas och nätverkens ståndpunkt och försäkrade kommitténs företrädare om
deras vilja att samarbeta fullt ut med dem och lämna positiva och meningsfulla bidrag till EESK:s
arbete inom ramen för deras befogenheter och sakkunskap, även vid hearingar som anordnas av
kommittén.
7.
Europeiska medborgarskapsinitiativet: kontaktgruppens väg framåt
Debatten sköts upp.
8.
Datum för nästa sammanträde
Datum för nästa sammanträde meddelas kontaktgruppens medlemmar senare.
_______________
R/CESE 654/2011
FR/HF-SJO-Sv/SYJ/me
