Regeringens satsningar för att förebygga och

Regeringens satsningar för att förebygga
och bekämpa sexuellt våld och andra
sexuella övergrepp
Ett samhälle som värnar människors frihet och trygghet måste på alla
sätt bekämpa våld, våldtäkter och sexuella övergrepp. Att flickor och
kvinnor begränsar sina liv av rädsla för våld i eller utanför hemmet
är ett allvarligt demokratiskt problem. Dessa platser ska vara trygga
platser – inte brottsplatser. Regeringen förstärker därför nu arbetet för
att mäns våld mot kvinnor ska upphöra genom att särskilt fokusera på
sexuellt våld och andra sexuella övergrepp.
Nyamko Sabuni
Jämställdhetsminister
VILL DU VETA MER?
Gå in på www.regeringens.se/jamstalldhet och läs mer om Mäns våld mot kvinnor.
Artikelnummer U12.001
Grafisk formgivning: Blomquist Annonsbyrå • Omslagsfoto: Florence Montmare / Johnér • Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB
Innehåll
S2
REGERINGENS ARBETE MOT SEXUELLT VÅLD OCH
ANDRA SEXUELLA ÖVERGREPP
S4
FÖREBYGGANDE ARBETE
S7
INSATSER TILL STÖD FÖR UTSATTA
S12
INSATSER RIKTADE TILL VÅLDSUTÖVARE
S16
INSATSER RIKTADE TILL RÄTTSVÄSENDET
S20
ÖKAD KUNSKAP
Utbildningsinsatser för att motverka sexuell exploatering av unga via internet
Kunskapsstöd om attityder till våld
Ökad trygghet i stads- och tätortsmiljöer
Utveckling av stöd till kvinnor som har utsatts för sexuella övergrepp
Informationskampanj för att minska mörkertalen
Utvärdering av samverkansprojekt
Intervju: Kvinnofridslinjen fyller många funktioner
Behandling av personer som utövar eller riskerar att utöva sexuellt våld
Utveckling av socialtjänstens arbete med våldsutövare
Intervju: Att tidigt förhindra ett destruktivt beteende
Förstärkt skydd för personlig och sexuell integritet
Utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer
Intervju: Arbetet för att hjälpa brottsoffer som utsatts för sexuellt våld
Ökad kunskap om sexuellt våld och andra sexuella övergrepp
Regeringens arbete mot sexuellt våld och
andra sexuella övergrepp
Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, våld i
samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål har
högsta­prioritet i regeringens jämställdhetsarbete. Under perioden 2011–2014 intensifierar regeringen arbetet med att förebygga och bekämpa sexuellt våld och andra sexuella
övergrepp. Majoriteten av sexualbrottsoffren är flickor och kvinnor. Regeringen har beslutat
om 120 miljoner i satsningen.
Våld och andra former av övergrepp mot kvinnor
är enligt regeringen den mest akuta jämställdhetsfrågan i dag. Psykiskt, fysiskt och sexuellt våld kan
under inga omständigheter accepteras eller ursäktas. Att motverka mäns våld mot kvinnor är därför
en fråga av högsta prioritet för jämställdhetspolitiken. Mäns våld mot kvinnor berör hela samhället,
såväl kvinnor som män. Mäns fysiska, psykiska och
sexuella våld mot kvinnor utgör ett allvarligt hinder
för jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande
av mänskliga rättigheter. Sexuellt våld bidrar till
ojämställdhet mellan kvinnor och män i samhället i stort, inte bara i den nära relationen. Rädslan
för att bli utsatt inskränker flickors och kvinnors
livsutrymme. Förutom att skydda och bistå dem
som utsätts måste samhället konfrontera de bakomliggande värderingar och attityder som bidrar
till våldsutövandet. I det förebyggande arbetet med
attityder och värderingar är det särskilt angeläget
att fokusera på barn och unga.
Regeringen har sedan den tillträdde 2006 gjort en
omfattande satsning på att bekämpa mäns våld mot
kvinnor genom tre handlingsplaner: Handlingsplan
för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade rela2
tioner (skr. 2007/08:39), Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
(skr. 2007/08:167) samt Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja
(skr. 2009/10:229). Flera uppdrag till myndigheter
har handlat om insatser för att förebygga och bekämpa våld där sexuellt våld kan förekomma. Detta
arbete har bidragit till att vålds- och sexualbrott är
en prioriterad fråga inom rättsväsendet och sociala
myndigheter. Inom Polisen bedrivs ett omfattande
utvecklingsarbete för att öka all berörd personals
kompetens att hantera denna typ av ärenden. Flera
åtgärder har också vidtagits för att öka lagföringen
och säkra kvalitet och effektivitet i handläggningen
av sexualbrotten. I socialtjänstlagen (5 kap. 11 § 1 st.)
påtalas socialtjänstens ansvar för alla brottsoffer
och deras anhöriga. Här avses även offer för sexuellt
våld och andra sexuella övergrepp. Kommunerna
tar enligt Socialstyrelsen i dag ett helt annat ansvar
än tidigare för våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld och arbetar mer strukturerat och
övergripande med dessa frågor. Under innevarande
mandatperiod intensifierar regeringen arbetet med
att förebygga och bekämpa våldtäkter och andra
sexuella övergrepp.
Mäns våld mot kvinnor är ofta både fysiskt,
psykiskt och sexuellt
I begreppet mäns våld mot kvinnor ingår våldtäkt
och andra sexualbrott som män begår mot kvinnor.
Våld i nära relationer är ofta både fysiskt, psykiskt
och sexuellt. Det är inte ovanligt att en fysisk misshandel följs av ett sexuellt övergrepp. Insatser mot
mäns våld mot kvinnor bidrar därför till att förebygga och bekämpa sexuellt våld och andra sexuella
övergrepp. En övervägande majoritet av de som
utsätts för sexualbrott är kvinnor. De som misstänks
och döms för sexualbrott är nästan uteslutande
män. Under 2010 polisanmäldes 17 167 sexualbrott
i Sverige. Våldtäkt och försök till våldtäkt står för
drygt en tredjedel av alla anmälda sexualbrott. När
det gäller polisanmälda fullbordade våldtäkter har de
oftast skett i en nära relation där gärningsman och
offer är nuvarande eller tidigare makar, sambos eller
pojkvän och flickvän enligt rapporten Våldtäkt – en
kartläggning av polisanmälda våldtäkter av Brottsförebyggande rådet, Brå, (rapport 2005:07). Unga
kvinnor är särskilt utsatta för våldtäkt och sexuella
övergrepp visar kartläggningen. Bland de polisanmälda fallen som rör våldtäkt och våldtäktsförsök
är majoriteten av dem som utsätts under 29 år. Nära
hälften av de drabbade är kvinnor mellan 18–29 år.
Mellan 1995 och 2006 rörde 29 procent av anmälda
våldtäkter unga under 18 år. I Nationella Trygghetsundersökningen, NTU, 2010 uppgav 3,5 procent av
kvinnorna mellan 16 och 24 år att de hade utsatts för
sexualbrott, att jämföras med 1,4 procent av samtliga
kvinnor. Av de polisanmälda våldtäkterna har enligt
statistiken 32 procent skett inom en nära relation,
detta trots att anmälningsfrekvensen för brott där
gärningspersonen är okänd för offret anmäls i högre
grad.
Sexualbrott förblir oupptäckta
Brottsförebyggande rådet framför i rapporten Våldtäkt mot personer 15 år eller äldre att de allra flesta
sexualbrott förblir oupptäckta (rapport 2008:13). Det
är därför svårt att bedöma hur omfattningen och
utvecklingen ser ut. Sedan mitten av 1990-talet har
antalet polisanmälda våldtäkter mer än fördubblats.
Den kraftiga ökningen under de senaste åren beror
delvis på att definitionen i lagstiftningen under 2005
har breddats till att omfatta fler handlingar. Antalet­
fall med flera gärningsmän har ökat betydligt och
det har även skett en ökning av våldtäkter med
obekant eller mycket ytligt bekant gärningsman. I
sin rapport anger Brå att det främst är en förhöjd
anmälningsbenägenhet men även en ökning av vissa
våldtäktstyper som ligger bakom ökningen av antalet
anmälningar. En förändring är att andra anmälare än
offret, t.ex. socialtjänst eller skola, allt oftare kontaktar polisen för att anmäla en våldtäkt. Fler drabbade
kontaktar också sjukvården direkt efter övergreppet,
vilket gör att fler får stöd efter våldtäkten samtidigt
som det underlättar polisutredningen. Det är dock
viktigt att vara medveten om att olika brottstyper
polisanmäls i varierande omfattning beroende på en
rad omständigheter, t.ex. brottsoffrets relation­till
förövaren. Det medför att de uppskattade mörkertalen för olika brottstyper varierar. När det gäller
sådana vålds- och sexualbrott som i oproportionellt
hög grad drabbar kvinnor jämfört med män uppskattas mörkertalen vara relativt sett stora och sannolikt
är den verkliga siffran över antalet kvinnor som
utsätts för vålds- och sexualbrott betydligt högre än
statistiken anger. Sexuellt våld förekommer även i
samkönade relationer samt förövas av kvinnor mot
män. Bland män är andelen utsatta 2–3 procent.
Sexuellt våld mot män är en kategori av brott där
mörkertalet sannolikt i särklass är mest omfattande.
I de fall sådana brott anmäls till polisen är även
för­övaren oftast en man. Enligt en forskningsöversikt
som Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har
tagit fram är formerna för våldsutövning likartade
inom heterosexuella och samkönade parrelationer
(rapport 2009:2).
Det övergripande ansvaret för frågor som
rör våld och andra övergrepp mot barn ligger
inom regeringens politik för barnets rättigheter. För mer information se regeringens
webbplats:
www.regeringen.se/barnetsrattigheter
3
FÖREBYGGANDE ARBETE
Utbildningsinsatser för att motverka sexuell
exploatering av unga via internet
Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen ett förnyat uppdrag att under
2011–2013 genomföra utbildningsinsatser i syfte att förebygga att
ungdomar blir utsatta för sexuell exploatering via internet och andra
interaktiva medier.
Många barn och ungdomar har integrerat internet
och andra interaktiva medier i sina liv på helt
andra sätt än vuxna. Dessa medier erbjuder goda
möjlig­heter till sociala kontakter. Tyvärr har internets expansion tillsammans med den tekniska
utvecklingen­av mobiltelefonen även inneburit att
bilder med sexuellt innehåll lätt får en spridning.
Det är inte heller ovanligt att barn blir kontaktade
av vuxna som etablerar en förtroendefull relation
med barnet i syfte att senare utnyttja barnet sexuellt. Ungdomsstyrelsen har med utgångspunkt i
under­lag från studien Se mig – unga om sex och
internet (rapport 2009:9) ut­arbetat metodmaterial
för grundskolan och gymnasiet som används i
seminarier och utbildningar. Fyra av tio unga anser
att det är acceptabelt att ha sex mot ersättning om
4
båda är med på det och en av tio kan tänka sig att
ta emot ersättning för sex. Studien visade dessutom
att det finns starka samband mellan att ha varit
utsatt för sexuella övergrepp som barn och senare
i livet erbjuda sex mot ersättning. Ungdomsstyrelsen har med utgångspunkt i underlag från studien
utarbetat metodmaterial för grundskolan och
gymnasiet och genomfört ett stort antal seminarier
och utbildningar. Utbildningsinsatserna syftar till
att höja kunskapsnivån bland personalgrupper som
arbetar med ungdomar om hur man kan arbeta förebyggande mot att ungdomar blir utsatta för sexuell
exploatering via internet och andra interaktiva
medier. Ungdomsstyrelsen får disponera 15 miljoner
kronor för uppdraget som ska redovisas senast den
15 februari 2014.
FÖREBYGGANDE ARBETE
Kunskapsstöd om attityder till våld
För att förebygga bl.a. sexuellt våld har regeringen gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att ta fram kunskapsstöd­som är inriktat på attityder och
värderingar kring jämställdhet­, maskulinitet och våld.
För att framgångsrikt förebygga mäns våld mot
kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och sexuellt
våld behövs mer kunskap om pojkars och unga
mäns attityder till jämställdhet, manlighet och våld
tillsammans med insatser inom området. Killar
och män står för majoriteten av våldet i samhället.
De utövar våld mot varandra och utsätter även unga
tjejer och kvinnor för våld. Men det finns få studier
om pojkars och unga mäns våldsutövning utifrån
ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har därför
uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att göra en studie
av pojkars och unga mäns attityder och värderingar
kring jämställdhet, maskulinitet och våld. Studien
ska också beskriva pojkars och unga mäns utsatthet
för våld och användning av våld. Vidare ska skillnader mellan könen när det gäller våldsanvändning
och utsatthet för våld analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Ungdomsstyrelsen ska även göra en
analys av svenska och internationella metoder och
attitydförändrande arbeten som riktas till pojkar
och unga män. Syftet med analysen ska vara att
identifiera framgångsfaktorer, problemområden,
kunskapsluckor och utvecklingsbehov i fråga om
attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld. Studien ska redovisas senast den
1 februari 2013.
Med utgångspunkt i studiens resultat ska Ungdomsstyrelsen genomföra utbildningsinsatser för berörd
personal som arbetar med ungdomar. Ungdomsstyrelsen får disponera 13 miljoner för uppdraget som
ska slutredovisas senast den 31 december 2014.
5
FÖREBYGGANDE ARBETE
Ökad trygghet i stads- och tätortsmiljöer
Rädsla för sexuellt våld begränsar flickors och kvinnors frihet.
Regeringen har gett uppdrag till Boverket om stärkt trygghet i
stads- och tätortsmiljöer.
Olika miljöer kan genom sin utformning bidra till
känslor av otrygghet och rädsla för t.ex. sexualbrott,
vilket begränsar människors och i synnerhet flickors
och kvinnors möjligheter till ett gott liv. Boverket
har under 2008–2010 haft regeringens uppdrag att
stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett
jämställdhetsperspektiv (M2008/3813/H). Trygghets- och jämställdhetsfrågorna har med anledning
av uppdraget stått i fokus under tre år i stadsbyggnadsdebatten. Det är nu angeläget att dessa frågor
integreras med övriga frågor som rör samhällsplanering och bebyggelseutveckling och med flera
aktörer. Flera av de projekt som har fått stöd har
6
färdigställts under hösten 2010, och det finns därför
anledning att på olika sätt följa upp och sprida erfarenhet från dessa projekt. Boverket ska utvärdera
effekter i ett urval av de 130 projekt som Boverket
och länsstyrelserna har beviljat stöd för i syfte att
stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett
jämställdhetsperspektiv. I uppdraget ligger också
att med vunna erfarenheter som grund redovisa
hur frågorna kan integreras i samhällsplanering
och bebyggelseutvecklingen. Boverket får disponera
4 miljoner kronor för uppdraget som ska redovisas
senast den 15 februari 2013.
INSATSER TILL STÖD FÖR UTSATTA
Utveckling av stöd till kvinnor som utsatts för
sexuella övergrepp
Regeringen har gett Uppsala universitetet i uppdrag att utveckla
och förbättra stödtelefonen Kvinnofridslinjen så att den får bättre
förutsättningar­att tillgodose behoven hos kvinnor som har utsatts
för hot, våld och sexuella övergrepp.
Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns
våld mot kvinnor, NCK, vid Uppsala universitet
har till uppgift att bl.a. utveckla och sprida kunskap
och information om mäns våld mot kvinnor, heders­
relaterat våld och förtryck samt våld i samkönade
relationer samt att utveckla metoder för bemötande
och omhändertagande av personer som har misshandlats eller våldtagits. I uppdraget ingår även
att stödja driften av den nationella stödtelefonen,
Kvinnofridslinjen, som bedrivs vid Akademiska
sjukhuset i Uppsala för de som utsatts för hot, våld
eller sexuella övergrepp. Till Kvinnofridslinjen
kan personer samt närstående till personer som
utsätts för hot och våld ringa dygnet runt, kostnadsfritt, för att få tala om sina upplevelser samt
få råd om till vem de kan vända sig för att få vård
eller anmäla brott. På Kvinnofridslinjen arbetar
socionomer och sjuksköterskor som har vana vid att
möta människor i kris eller i svåra livssituationer.
Personalen har också genomgått en specialutformad utbildning om mäns våld mot kvinnor. Som
komplement till telefonen finns även en webbplats.
Uppdraget syftar till att kvalitetssäkra det stöd som
Kvinnofridslinjen ger till de våldsutsatta och till
att nå ut till fler av dem som utsätts för hot, våld
eller sexuella övergrepp. Utvärderingar i slutet av
2010 visar att kännedomen om Kvinnofridslinjen
generellt är hög, men att det finns stora variationer
mellan olika åldersgrupper och olika delar av landet.
Kvinnofridslinjen måste synas för att vara till nytta.
Regeringen bedömer att en utveckling av Kvinno­
fridslinjen som syftar till att nå fler utsatta samt
öka tillgängligheten för alla åldersgrupper skulle
bidra till att förbättra och utöka stödet till de som
utsätts för hot, våld eller sexuella övergrepp. NCK
får disponera 12 miljoner kronor för uppdraget som
ska redovisas senast den 1 april 2015.
7
INSATSER TILL STÖD FÖR UTSATTA
Informationskampanj för att minska
mörkertalen
De allra flesta sexualbrott förblir oupptäckta. Regeringen har gett
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att genomföra en informationskampanj
när det gäller brott i nära relationer.
Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag
att genomföra en informationskampanj när det
gäller brott i nära relationer, inklusive heders­
relaterat våld och förtryck. Syftet med kampanjen
ska vara att uppmärksamma dessa typer av brott
och uppmuntra­att brotten anmäls, dvs. minska
mörker­talet. Målgrupper är både de som är direkt
utsatta för brott och de som bevittnar brott. Det
är av vikt att så många som möjligt kan få del av
informationen. I arbetet med uppdraget ska Rikspolisstyrelsen därför särskilt beakta behovet av
information för barn och unga, för personer med
funktionsnedsättning samt för personer med annat
modersmål än svenska. Under hösten 2009 och i
början av 2010 genomförde Rikspolisstyrelsen en
informationskampanj mot brott i nära relationer,
Kom till oss, som ingick i ett regeringsuppdrag som
Rikspolisstyrelsen­fick 2007. Informationskampanj­
ens primära målgrupp var personer som utsatts för
8
våld i en partnerrelation men vände sig också till
dem som bevittnat eller kände till våld i en nära
relation­. I och med informationskampanjen lyckades polisen bredda allmänhetens bild av vad brott
i nära relationer kan vara. Antalet anmälda brott i
nära relationer hade de första fyra månaderna 2011
ökat med 13 procent i förhållande till motsvarande
period 2009. Detta kan naturligtvis bero på ett
flertal olika faktorer, men polisens aktiva arbete
inom området är sannolikt en bidragande orsak.
Regeringen­anser att polisens arbete med att informera om brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och uppmuntra brottsutsatta att ta kontakt med polisen är angeläget.
Ambitionen att minska mörkertalet när det gäller
dessa typer av brott kräver långsiktiga och kontinuerliga insatser.­För uppdraget, som ska redovisas
senast den 1 september 2013, får Rikspolisstyrelsen
disponera 14 miljoner kronor.
INSATSER TILL STÖD FÖR UTSATTA
Utvärdering av samverkansprojekt
Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera
Projekt Karin, en samverkansmodell för kvinnor som utsatts för våld,
inklusive sexuellt våld.
Regeringen har verkat för att de myndigheter som
kommer i kontakt med de kvinnor som utsatts för
bl.a. sexuellt våld samverkar. Ett exempel är Projekt
Karin i Malmö där våldsutsatta kvinnor kan möta
polis, åklagare och socialtjänst i samma lokaler. Projekt
Karin i Malmö är en modell för samlokalisering och
samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer som syftar till att underlätta för våldsutsatta kvinnor att få tillgång till samhällets skydd
och stöd. Ett ökat samarbete inom och mellan myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt
med våldsutsatta och förövare är av stor betydelse
för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver.
Samtidigt kan samverkansfrågor vara komplicerade,
eftersom myndigheterna sinsemellan har olika uppdrag, regelverk och arbetsrutiner att förhålla sig till,
liksom olika typer av kompetenser. Regeringen har
därför gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att
utvärdera verksamheten vid Projekt Karin i Malmö.
Syftet är att få information om hur arbetsformen
fungerar utifrån de deltagande myndigheternas
perspektiv och uppdrag samt vilken betydelse den
har för kvaliteten och effektiviteten i myndigheternas arbete. Utvärderingen ska bl.a. inbegripa en
analys av om arbetsformen har haft någon effekt
på rättsväsendets utredningar, antalet lagförda
gärningsmän och handläggningstiderna. Även
eventuella effekter på vilket stöd och skydd som de
våldsutsatta kvinnorna erbjudits samt om detta har
påverkat risken för att kvinnorna utsätts igen ska
analyseras. Samverkansmodellens effekter ska också
analyseras i förhållande till kostnaderna. Generella
lärdomar och goda exempel ska lyftas fram. Fördelar
och nackdelar med Projekt Karin i förhållande till
andra former för lokal myndighetssamverkan inom
detta område bör belysas. För uppdraget, som ska redovisas senast den 31 mars 2013, får Brottsföre­byggande
rådet disponera 1,5 miljoner kronor.
9
1
INSATSER TILL STÖD FÖR UTSATTA
Foto: Josef Nylén
Kvinnofridslinjen fyller många
funktioner
Det nya regeringsuppdraget ger oss möjligheter­
att ytterligare utveckla Kvinnofridslinjen­
och att genomföra riktade insatser för att nå
nya grupper av våldsutsatta. Det säger Åsa
Witkowski­, verksamhetschef på Nationellt
centrum­för kvinnofrid, NCK.
10
”
Kvinnofridslinjen måste
vara känd av dem som
behöver hjälp och det ska
vara lätt att hitta numret.”
1
INSATSER
INSATSER TILL
TILL STÖD
STÖD FÖR
FÖR UTSATTA
UTSATTA
Kvinnofridslinjen startades i december 2007 och
är fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Att bygga
upp en nationell stödtelefon är ett pionjärarbete
– samtidigt som kvinnor får professionell hjälp får
Kvinno­fridslinjen viktiga erfarenheter och kunskap som kan användas för att förbättra stödet för
kvinnor som har utsatts för hot, våld och sexuella
övergrepp. Genom det nya regeringsuppdraget får
Kvinnofridslinjen möjlighet att satsa ytterligare på
att utveckla och kvalitetssäkra arbetet.
– Att utsättas för våld får stora konsekvenser, både
psykiskt och fysiskt. Att ringa till Kvinnofridslinjen
kan vara ett första steg för att förändra sin situation, säger Åsa Witkowski.
Kvinnofridslinjen kan hjälpa den som utsatts för
sexuellt våld eller ett sexuellt övergrepp.
– Om man har blivit utsatt är det viktigt att få prata
med någon om vad man har varit med om, och
personalen på Kvinnofridslinjen har stor erfarenhet av att ge stöd i sådana situationer. Därför finns
Kvinno­fridslinjens visitkort också med i de spårsäkringssatser som används av hälso- och sjukvården
vid en undersökning efter ett sexuellt övergrepp.
Om kvinnan inte har varit hos en läkare när hon
ringer till oss, uppmanar vi henne att kontakta
hälso- och sjukvården och berättar vilken hjälp hon
kan få där. Förutom att ge vård kan sjukvården säkra
spår som kan användas som värdefull stödbevisning
vid en eventuell rättegång, säger Åsa Witkowski.
Genom Kvinnofridslinjen kan kvinnorna, förutom
stöd, också få råd om till vem de kan vända sig för
att få ytterligare hjälp där de bor. Även vänner och
anhöriga är välkomna att ringa.
– En nationell stödlinje har visat sig passa bra för
den här typen av problem. Våldsutsatta kvinnor har
ett behov av att kunna ringa dygnet runt, året om.
De ringer just i det ögonblick när de har möjlighet och känner att de orkar. Den som vill får vara
anonym och samtalet kostar ingenting, säger Åsa
Witkowski.
De som svarar i telefonen är sjuksköterskor eller
socionomer som har lång erfarenhet av att tala
med människor i kris. Förutom att ge direkt stöd
kan Kvinnofridslinjens personal hänvisa vidare till
andra­hjälpinstanser, som socialtjänsten, kvinnojourer, hälso- och sjukvården eller polisen.
De allra flesta ringer till Kvinnofridslinjen för att
få stöd och bekräftelse. För många är det första
gången någonsin de pratar med någon om vad de
har utsatts för. Det är också vanligt med frågor om
barnen, och praktiska frågor om skyddat boende,
sociala frågor eller om hur rättsprocessen fungerar.
Väldigt många är utsatta för psykiskt våld. Det ger
inga skador som syns och ofta är kvinnorna övertygade om att ingen skulle tro dem om de berättade
vad deras partner säger när de är ensamma.
– Kvinnofridslinjen måste vara känd av dem som
behöver hjälp och det ska vara lätt att hitta numret, annars blir den inte till nytta. En av grundtankarna med Kvinnofridslinjen är just att det ska
vara lätt att söka hjälp. Därför sprider vi information om vår stödtelefon på många olika sätt:
genom informationsmaterial i form av affischer
och små visitkort på sammanlagt 25 olika språk,
genom annonskampanjer­ och via webbplatsen
www.kvinno­fridslinjen.se. Vi har haft en väldigt
stor ökning av antalet besök på webbplatsen och
vet att många går in där först och läser innan de
bestämmer sig för att ringa till oss, berättar Åsa
Witkowski.
www.kvinnofridslinjen.se
Viktigt med spårsäkring
För omhändertagandet av sexualbrottsoffer
har NCK utarbetat ett program för hälso- och
sjukvården. Här ingår en guide och konkreta
anvisningar för undersökning och spårsäkring,
så att rättsväsendets beslutsunderlag ska bli
fullständiga och ändamålsenliga. Syftet är att
säkerställa att hälso- och sjukvården ställer
rätt frågor och tar rätt prover på rätt sätt.
11
INSATSER RIKTADE TILL VÅLDSUTÖVARE
Behandling av personer som utövar eller
riskerar att utöva sexuellt våld
Regeringen har beviljat Karolinska universitetssjukhuset 10 miljoner
kronor för att utveckla och kvalitetssäkra den verksamhet som tar emot
personer som utövar eller riskerar att utöva sexuellt våld.
Sedan 2006 har Centrum för Andrologi och
Sexualmedicin, CASM, funnits vid Karolinska
universitets­sjukhuset. CASM är en multidisciplinär verksamhet som tar emot patienter med
sexuella funktionsstörningar, sexuella avvikelser
och hyper­sexuell störning samt män med andrologiska sjukdomar. År 2010 hade CASM:s mottagning
för sexualmedicin 2 200 patientbesök med sexuell
avvikelse­eller hypersexuell störning. Majoriteten
av patienterna är män (ca 95 procent) i åldern 18–65
år. Av patienterna som samtyckt till dokumentation hade ca 50 procent diagnosen hypersexuell
störning, ca 25 procent hade diagnosen pedofili och
25 procent bedömdes ha ett ”sexuellt högriskbeteende”. I gruppen rapporterade en stor del att deras
sexuella beteenden är olagliga och skulle kunna leda
eller har lett till att de döms för brott. Regeringen­
bedömer att det finns ett behov att utveckla verksamheter som vänder sig till personer som inte är
föremål för åtgärder inom ramen för exempelvis
kriminalvård eller sluten ungdomsvård. Utvecklingen omfattar följande delar:
12
1. att etablera en s.k. stopptelefon mot sexuellt våld
genom att utveckla befintlig telefon- och internet­
verksamhet i syfte att nå en större och bredare
målgrupp än i dag, dvs. personer, främst män, som
utövar eller riskerar att utöva sexuellt våld samt
närstående till dessa och personal inom relevanta
verksamheter,
2. att kartlägga lokala verksamheter inom området i
syfte att kunna hänvisa hjälpsökande och anhöriga
i hela landet samt lägga grund för ett nationellt nätverk av vårdgivare och andra aktörer inom området,
3. att utveckla och evidensbasera de behandlingsmetoder och arbetssätt som används vid CASM i
dag i arbetet med personer som utövar eller riskerar
att utöva sexuellt våld samt utvärdera effekterna av
en s.k. stopptelefon.
INSATSER RIKTADE TILL VÅLDSUTÖVARE
Utveckling av socialtjänstens arbete
med våldsutövare
En viktig del i bekämpandet av sexuellt våld är insatser riktade till
våldsutövare. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie­inför utveckling av kunskapsstöd, metodutveckling
och vägledning­för socialtjänstens arbete med våldsutövare.
Inom socialtjänsten och i andra verksamheter arbetar man i dag med olika metoder för män som ut­
övar våld, inklusive sexuellt våld. Insatser som riktar
sig till våldsutövande män är en viktig del i arbetet
för att förebygga och bekämpa sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Socialtjänsten har ett ansvar
för att se till att hela familjen får den hjälp och det
stöd som respektive person behöver. Regeringen­är
angelägen om att det utvecklas kunskapsbaserade
och mer enhetliga metoder och arbetssätt som kan
användas i socialtjänsten vid insatser för våldsut­
övare, främst män som utövar våld. Det är viktigt
att de metoder som utvecklas beaktar kvinnors och
barns trygghet och säkerhet. Socialstyrelsen fick
därför i februari 2011 i uppdrag att göra en förstudie
för att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas
inom den närmsta treårsperioden för att utveckla
metoder, kunskapsstöd och vägledning till socialtjänsten för insatser till våldsutövare samt en verksamhetsnära manual för socialtjänstens insatser för
denna målgrupp. Uppdraget redovisades i oktober
2011. Socialstyrelsen föreslår utvecklingsinsatser för
att bl.a. få fler våldsutövare att gå i behandling samt
lämnar även förslag till utveckling av socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld. Förslagen bereds nu vidare inom
Regeringskansliet.
13
2
INSATSER RIKTADE TILL VÅLDSUTÖVARE
Foto: Mikael Lundgren, Regeringskansliet
Att tidigt förhindra ett
destruktivt beteende
Vi ökar kännedomen om vår verksamhet
och därmed att det finns hjälp att få för ett
destruktivt­sexuellt beteende som riskerar
skada såväl andra som sig själv. Det säger
Katarina Öberg, psykolog och Stefan Arver,
verksamhetschef på Centrum för Andrologi
och Sexualmedicin, CASM, vid Karolinska
sjukhuset i Huddinge.
14
”
Vi kan också peka på negativa konsekvenser av ett
skadligt beteende.”
2
INSATSER RIKTADE TILL VÅLDSUTÖVARE
En åtgärd som har vidtagits för att förebygga
sexuellt våld och andra sexuella övergrepp är en
s.k. stopptelefon. Den ska öka kännedomen om
möjlighet­till behandling av sexuell problematik
för personer som befinner sig i en risksituation
att begå övergrepp.
– De som hittills frivilligt valt att söka upp Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, CASM,
för att gå i behandling är huvudsakligen män med
någon form av riskfyllt beteende för sexuellt våld
eller brist på skyddande faktorer. Riskfaktorer kan
vara ett sexuellt problembeteende såsom stark upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, någon
form av avvikande sexualitet såsom exhibitionism
eller dragning till barn. Det kan också vara svårigheter med att leva sig in i andra eller att hantera
sina impulser. Andra riskfaktorer är psykiatrisk
samsjuklighet såsom depression, missbruk, ångesttillstånd eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det kan också vara en omgivande miljö som
uppmuntrar till destruktiva sexuella beteenden
som att ”man har rätt att ta det man vill ha” och en
mycket negativ syn på kvinnor. Skyddande faktorer är att ha god kännedom om sina problem och
svårigheter, att vara i en ”skyddande” miljö som en
arbetsplats där man ingår i ett sammanhang och
kan bidra med något. En skyddande miljö är goda
relationer i ömsesidighet och samtycke med andra­,
också intima goda relationer räknas hit såsom
sexuella relationer med andra i samtycke, berättar
Katarina Öberg.
beteende kan vi i första hand öka motivation att
söka hjälp för att inte leva ut ett skadligt beteende.
Men vi kan också peka på negativa konsekvenser av
ett skadligt beteende. Att regeringen bidragit med
medel att utveckla verksamheten och lansera stopptelefonen gör att vi kommer kunna nå fler personer
som är i risksituation att begå sexuellt tvång eller
våld, hävdar Stefan Arver.
Utvecklingsarbetet på CASM har också till syfte
att fånga upp närstående och personal som möter
målgruppen. Katarina Öberg berättar mer.
– De kan få information om vår verksamhet eller
information om var de kan vända sig och en första preliminär hjälp att bedöma den uppkomna
situationen – framförallt hjälp och stöd att söka
vidare till andra aktuella instanser som socialtjänst,
barn- och ungdomspsykiatri, mansjour eller mans­
centrum. De kan också få hjälp att informera den
som det gäller om vår verksamhet. Det behöver
göras mer för våldsutövarna och i vårt arbete ingår
också att kartlägga andra presumtiva vårdgivare,
efter det kommer vi att ha bättre kännedom om
hur det ser ut i landet.
www.karolinska.se
Hjälplinjen, tel. 020-66 77 88
– Genom att vi ökar kännedomen om vår verksamhet och informerar om att det finns hjälp att få
för ett destruktivt sexuellt beteende som riskerar
att skada såväl andra som en själv, kan vi få fler att
frivilligt söka sig till behandling eller hjälp för att
förändra beteenden. För att öka kunskapen om vår
telefon kommer vi att öka kännedomen hos målgrupper, d.v.s. de som är i risk att utöva sexuellt våld
och tvång samt hos andra vårdgivare och nationella
aktörer som kommer i kontakt med målgruppen.
För dem som ringer och vill förändra ett skadligt
15
INSATSER RIKTADE TILL RÄTTSVÄSENDET
Förstärkt skydd för personlig och
sexuell integritet
I ett betänkande av 2008 års sexualbrottsutredning (SOU 2010:71)
föreslås bl.a. vissa förändringar i straffbestämmelserna om sexualbrott i
syfte att ytterligare förstärka skyddet för personlig och sexuell integritet
och sexuellt självbestämmande. Vidare föreslås de lagändringar som
krävs för att Sverige ska kunna tillträda Europarådets konvention om
skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.
Betänkandet har remissbehandlats. Målsättningen är att besluta om en
proposition under våren 2012.
I oktober 2010 presenterade 2008 års sexualbrotts­
utredning sitt betänkande Sexualbrottslag­
stiftningen – utvärdering och reformförslag (SOU
2010:71). Utredningen hade i uppdrag att bl.a.
utvärdera tillämpningen av 2005 års sexualbrotts­
reform och att analysera frågan om Sveriges tillträde till Europarådets konvention om skydd för
barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Betänk­andet innehåller flera förslag i syfte
att ytterligare­förstärka skyddet för personlig och
sexuell integritet och sexuellt självbestämmande.
Förslagen innebär bl.a. att våldtäktsbestämmelsen
utvidgas så att fler fall av sexuella utnyttjanden
16
blir att bedöma som våldtäkt, tillämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt mot barn
utvidgas, straffskalorna för vissa brott skärps samt
bestämmelsen om sexuellt ofredande utvidgas. I
betänkandet föreslås vidare att Sverige ska tillträda
Europarådets konvention om skydd för barn mot
sexuell exploatering och sexuella övergrepp. För att
möjliggöra detta föreslås bl.a. att kravet på dubbel­
straffbarhet tas bort samt preskriptionstiden för­
längs för ytterligare brott. Förslaget har remitterats
och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Målsättningen är att besluta om en proposition under
våren 2012.
INSATSER RIKTADE TILL RÄTTSVÄSENDET
Utbildningsprogram för bättre bemötande
av sexualbrottsoffer
Regeringen har gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att
vidareutveckla­och genomföra ett utbildningsprogram för bättre
bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan,
förundersökning­och rättegång.
Under senare år har mycket arbete initierats
och genom­förts för att på olika sätt förbättra
bemötandet­av bl.a. sexualbrottsoffer i rätts­
väsendet. Det finns dock fortfarande behov av utbildning inom detta område. Detta gäller speciellt­
i ärenden där barn och ungdomar är måls­ägande.
Att personer som har utsatts för sexualbrott känner förtroende för rättsväsendet är av stor vikt.
Anställda inom rättsväsendet måste därför hantera
sexualbrottsärenden på ett sätt som inte upplevs
som kränkande för den brottsdrabbade. Bristande
kunskaper om hur sexuella övergrepp kan påverka
brottsoffers reaktioner är en orsak till att bemötandet kan uppfattas som kränkande. Bristande kunskaper i det avseendet kan också leda till felaktiga
uppfattningar och slutsatser om vad som har hänt
vid, eller i nära anslutning till, brottstillfället.
För att undvika detta krävs kunskap om den
utsatta situation dessa brottsoffer befinner sig
i. Kunskap bidrar till att minimera risken för
att sexualbrottsoffer­utsätts för onödiga påfrestningar under rättsprocessen. Uppdraget till
Brottsoffermyndigheten­är en fortsättning och
vidareutveckling av den utbildningssatsning som
på regeringens­initiativ inletts i fråga om bemötande av sexualbrottsoffer. Syftet med utbildnings­
programmet ska vara att öka kunskapen om sexual­
brottsoffer och förbättra bemötandet av dessa
brottsoffer i samband med polisanmälan, förunder­
sökning och rättegång. För uppdraget, som ska
redovisas senast 15 juni 2014, får Brottsoffermyndigheten disponera 8 miljoner kronor.
17
3
INSATSER RIKTADE TILL RÄTTSVÄSENDET
Foto: Ulf Hjerppe,
Brottsoffermyndigheten
Arbetet för att hjälpa brottsoffer
som utsatts för sexuellt våld
Det ska kännas självklart att vända sig till
rättsväsendet för den som har blivit utsatt för
brott. Genom ett aktivt arbete med bemötande
kommer förtroendet för rättsväsendet att öka
ytterligare,­säger Elisabeth Wikén, enhetschef
på Brotts­offermyndigheten.
18
”
Det behövs mer kunskap
om brottsoffer som har
utsatts för sexualbrott.”
INSATSER RIKTADE TILL RÄTTSVÄSENDET
Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att
vidareutveckla och genomföra ett utbildnings­
program för bättre bemötande av sexualbrottsoffer
i samband med polisanmälan, förundersökning och
rättegång.
– Sexualbrott är mycket integritetskränkande brott.
För att möta dessa brottsoffer och få dem att berätta
om händelsen är det av avgörande betydelse att det
finns beredskap, bl.a. i form av kunskap om vanliga
reaktioner efter en sådan händelse och om olika
typer av behov. Utvärderingarna av de tidigare utbildningsinsatserna visar tydligt att kursdeltagarna
har fått viktiga insikter och redskap med sig tillbaka till arbetet. Det finns många idéer och en vilja
till utveckling av arbetet hos dem som har deltagit
i utbildningen. Med mer kunskap om bemötande
och bemötandets betydelse kommer personal inom
rättsväsendet lättare kunna lyssna på och ta till sig
brottsoffers berättelser. Det kommer också att leda
till att fler brottsoffer känner sig respekterade och
tryggare i situationen. Det ska kännas självklart att
vända sig till rättsväsendet för den som har blivit
utsatt för brott. Genom ett aktivt arbete med bemötande kommer förtroendet för rättsväsendet att
öka ytterligare. Då blir motståndet att polisanmäla
lägre, säger Elisabeth Wikén.
Elisabeth Wikén tror inte att det finns någon enkel
lösning för att fler anmälningar om sexualbrott ska
kunna leda till åtal och fällande dom.
– Brottsoffers berättelser är ofta den enda bevisningen samtidigt som det är mycket utlämnande
att berätta om sexualbrott för dem som har utsatts.
Ett ökat förtroende för att rättsväsendet möter
brottsoffer på ett bra sätt och tar deras berättelser
på allvar i alla led är ett stort steg på vägen. Det är
dessutom viktigt att rättsväsendet utreder brott
så långt det är möjligt. Även om utredningen inte
leder fram till åtal är det en viktig signal för brotts­
offer att rättväsendet har tagit anmälan på allvar.
Det kan vara ett stort steg i att få upprättelse.
3
Det är också angeläget att rättsväsendet uppmärksammar särskilt utsatta grupper av brottsoffer som
t.ex. unga och personer med olika typer av funktionshinder. De kan ha ännu svårare att berätta om
vad de har varit med om, hävdar Elisabeth Wikén.
Brottsoffermyndigheten har även fått i uppdrag att
fördela medel till forskning. Elisabeth Wikén berättar på vilket sätt forskning, metodutveckling m.m.
gynnar dem som har utsatts för sexuella övergrepp.
– Det behövs mer kunskap om brottsoffer som
har utsatts för sexualbrott. Det är ett särskilt
integritets­kränkande brott och följderna av denna
typ av brott är ofta långtgående. Med hjälp av goda
behandlingsmetoder är risken mindre att följderna
blir långvariga. Genom de många forsknings­
projekten genereras ny kunskap som t.ex. kan leda
till bättre behandlingsmetoder, berättar Elisabeth
Wikén.
– Inom ramen för Brottsoffermyndighetens
regerings­uppdrag har man fått flera viktiga erfarenheter, hävdar Elisabeth Wikén.
– Några av de viktigaste erfarenheterna är att det
finns ett stort intresse för dessa frågor både inom
rättsväsendet och inom forskarsamhället. Det finns
ett stort intresse och engagemang för att förbättra
förutsättningarna för att de som utsatts för sexual­
brott ska känna att de har fått ett respektfullt
bemötande genom hela processen. En annan viktig
lärdom är att deltagarna i tidigare genomförda
utbildningar­uppskattade att möta personal inom
hela rättsväsendet. Det bidrog till att de kunde
utbyta erfarenheter och kunskaper och lära sig av
varandra, säger Elisabeth Wikén.
www.brottsoffermyndigheten.se
www.rattegangsskolan.se
19
ÖKAD KUNSKAP
Ökad kunskap om sexuellt våld och andra
sexuella övergrepp
Regeringen har gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att fördela
42 miljoner kronor till forskning m.m. för att öka kunskapen om mäns
våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp.
Regeringen har gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att under 2011–2014 fördela medel till forskning, metodutveckling och andra liknande insatser,
som syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot
kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella
övergrepp. För att långsiktigt kunna förebygga och
bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp, krävs ökad
kunskap. Detta inte minst för att kunna utveckla
mer effektiva behandlingsmetoder riktade till
gärningsmän, så att återfall i brott bland förövare
i möjligaste mån kan förhindras. Ökad kunskap
krävs även för att kunna utveckla evidensbaserade
arbetsmetoder, som syftar till att förbättra skyddet
av och stödet till brottsoffer. I detta sammanhang är
det viktigt att beakta stöd till barn som växer upp
i familjer där våld förekommer. Regeringen har i
uppdraget därför betonat vikten av att medlen som
20
har avsatts används för att öka kunskapen om båda
dessa sidor av vålds- och sexual­brottsproblematiken.
Projekt som omfattar flera länder, t.ex. där förhållanden i Sverige jämförs med förhållanden i
andra länder i EU, ska kunna beviljas finansiering.
Flera nyligen publicerade rapporter och andra
källor­indikerar att kunskapsunderlaget i fråga
om effektiva­metoder för att förebygga vålds- och
sexualbrott är särskilt bristfälligt. Det får till följd
att möjligheterna att förebygga brott begränsas.
Mot denna bakgrund ska projekt inriktade mot
vålds- och sexualbrottsförebyggande arbete prioriteras vid bedömningen av projektansökningar.
Bland dessa ansökningar ska projekt inriktade mot
effekter av insatser för att förhindra återfall i brott
bland förövare av vålds- och sexualbrott särskilt
prioriteras. Uppdraget ska redovisas senast den
15 december 2014.
Våld och andra former av övergrepp mot kvinnor är
enligt­regeringen­den mest akuta jämställdhetsfrågan i
dag. P
­ sykiskt, fysiskt och sexuellt våld kan under inga
omständigheter­accepteras eller ursäktas.
Under innevarande mandatperiod intensifierar regeringen
sitt arbete med att förebygga och bekämpa våldtäkter och
andra sexuella övergrepp. Utgångspunkten är att kvinnor
och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet
till kroppslig integritet och att alla människor ska kunna leva i
frihet från rädsla att utsättas för våld och andra övergrepp.