liv och rörelse i f ria vattne t
SÅ
Mår
havet
2013 /
2014
Egentliga Östersjön
Kattegatt
S
8 Övergödning: I Kattegatts utsjö finns idag få tecken på övergödning,
och i kustområdet ses en återhämtning hos bottenlevande djur efter
en generell nedgång under det senaste decenniet. Förhållandena för
bottenvegetationen, inklusive ålgräset, tycks vara bättre än i Bohuslän,
även om en majoritet av klassade kustområden bedöms ha måttlig ekologisk status eller sämre.
8 Miljögifter: Halten kvicksilver i sill ligger under gränsvärdet och visar
inte längre en stigande trend. Halter av organiska tennföreningar, TBT,
från numera förbjudna båtbottenfärger och graden av hormonstörningar
hos snäckor minskar runt Göteborgs hamn och visar låga värden vid
referenslokalerna.
8 Fiske: Ingen återhämtning kan ännu ses hos det kollapsade torskbeståndet i Kattegatt, trots att fredade områden infördes i sydöstra Kattegatt 2009. Det enda området i Västerhavet där ett välmående bestånd
med stor torsk fortfarande kan hittas är Öresund, där man haft trålförbud sedan 1930­talet. Återväxten av ål är fortsatt mycket svag i hela
Europa. Vid mätstationen i Viskan är återväxten av små ålar idag mindre
än en procent av vad den var på 1970-talet.
S
8 Övergödning: Tillståndet i det öppna vattnet har inte förbättrats sedan miljöövervakningen började. Ytan av syrefria bottnar
är nära tre gånger större än vid millennieskiftet. Totalhalterna av
näringsämnen i ytvattnet är högre än i början av 1970­-talet, men
syresituationen påverkas också av andra processer i havet. Övervakningen av växtplankton visar på en förhöjd näringsnivå och
måttlig ekologisk status i en majoritet av de klassade kustområdena, medan djursamhällen och vegetation på bottnarna i många
fall indikerar god status.
8 Miljögifter: Flera av de klassiska miljögifterna minskar i fisk, fågel och marina däggdjur. Halterna av PCB och DDT i strömming,
torsk och sillgrissla har minskat dramatiskt sedan 1970-talet och
avtar fortfarande varje år. Som en konsekvens kan vi se en betydande återhämtning av bestånden av havsörn och säl. Halterna av
organiska miljögifter är dock fortfarande så höga att kostrekommendationer är nödvändiga. Nya främmande ämnen har också
ökat markant i organismer i Östersjön de senaste decennierna.
Flera av dessa har en potential att allvarligt påverka både djur och
människor.
8 Fiske:
Bestånden av torsk och strömming ökar, medan skarpsill minskar från att ha legat på historiskt höga nivåer i slutet av
1990-talet. Bestånden är dock koncentrerade i olika delar av Östersjön, och fisken är mager och tillväxer långsamt. Det gör att både
fisket och arternas återväxt förväntas påverkas negativt. Även gråsälen har blivit magrare vilket indikerar brist på föda. I ett väl studerat område, Kvädöfjärden, ses en negativ utveckling för karpfiskar
och tånglake och en positiv utveckling för abborre och gös.
4
h av e t 2 0 1 3 / 2 0 1 4
l i v o c h r ö r e l se i fri a vat t n et
Skagerrak
S
Bottenviken
S
8 Övergödning: I Västerhavet fortsätter tillförsel och halter av kväve att
8 Övergödning: Bottenviken är det svenska havsområde
minska, vilket tyder på att åtgärder börjat ge resultat. Ekologisk status
på växtplankton och bottenlevande djur i Skagerraks utsjö är hög och
visar en positiv trend. Vid kusten ses dock få positiva tecken och istället har en stor majoritet av de klassade områdena måttlig eller sämre
ekologisk status. Även om 2012 var ett bra år för bottenvegetationen
minskar fortfarande växternas djuputbredning. Fintrådiga algmattor dominerar alltjämt grundområden och ingen återhämtning av ålgräs kan
skönjas.
som är minst påverkat av övergödning. Fosforhalterna
i öppna havet är låga och har dessutom sjunkit sedan
1970-talet samtidigt som syrehalterna i djupvattnet är höga
och bottenfaunan visar god ekologisk status. Vid kusten är
situationen mer varierande och runt 40 procent av de klassade områdena visar måttlig status eller sämre.
8 Miljögifter: Halterna av organiska miljögifter och tungmetaller i djur
och sediment är generellt lägre i Västerhavet än i Östersjön, och uppvisar i de flesta fall god vattenkemisk status. I Skagerrak fortsätter effekterna av det giftiga ämnet TBT från båtbottenfärger att minska, även
om de flesta provområden fortfarande har måttlig status eller sämre.
8 Fiske: Minskat fisketryck har lett till att torskbeståndet i Nordsjön och
Skagerraks utsjö har ökat något under de senaste åren, men mängden
lekande torsk är fortfarande under den lägsta nivå som kan tillåtas för
ett uthålligt fiske. De lokala kustpopulationerna av olika torskfiskar har
inte återhämtat sig. Förlusten av stora rovfiskar från Skagerraks kustekosystem anses vara en bidragande orsak till att fintrådiga alger ökat
och att ålgräset minskat i utbredning.
Bottenhavet
8 Miljögifter: Flera miljögifter har minskat i Bottniska viken
sedan 1970-talet efter att åtgärder vidtagits. Halterna av
dioxin i fet fisk är dock fortfarande förhöjda och överskrider ofta EU:s gränsvärde för konsumtion. Även halterna av
kvicksilver och kadmium ligger kvar på förhöjda nivåer och
kvicksilver överskrider ofta det föreslagna gränsvärdet.
8 Fiske: Reproduktionen av vild lax har förbättrats sedan
1990-talet, men sämre överlevnad under det första året till
havs gör att fortsatta åtgärder är nödvändiga. Landningarna av siklöja ökar igen som en följd av god reproduktion
2009 och 2010.
S
8 Övergödning: Syrehalterna i Bottenhavets djupvatten minskar samtidigt
som halterna av totalfosfor i utsjön har ökat sedan 1970-talet. Tillförsel av
syrefattigt och fosforrikt vatten från Östersjön bedöms vara en huvudorsak.
Bottenfaunan visar i huvudsak god till måttlig status i utsjön. Vid kusten
bedöms hälften av de klassade områdena ha måttlig ekologisk status eller
sämre.
8 Miljögifter: Trots att DDT och PCB har minskat sedan 1970-talet visar
havsörnar som häckar vid Bottenhavskusten tecken på störd reproduktion
med uttorkade ägg. Nya studier visar att perfluorerade ämnen och silikonoljor ökat i strömming sedan 1980-talet.
8 Fiske: Strömmingsbeståndet har sedan 20 år tillbaka en stabil rekrytering
Foto: NASA/Visible Earth/OrbView-2/SeaWiFS
och anses fiskas på ett långsiktigt hållbart sätt. Sikbeståndet har minskat
kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet.
havet 2 01 3 / 2 014
5
