Så mår - Naturvårdsverket

 Så mår
havet
att förvalta hav sm i l j ön
Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål.
Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar har
vi fått vänja oss vid. Våra hav mår dåligt. Vågar vi bada överallt
och vågar vi äta fisken som fångats i haven kring Sverige? Det är
många frågor som dyker upp när man hör och läser om havet
och miljön. Men allt är inte dåligt. På flera håll syns förbättringar
och både i Sverige och i våra grannländer arbetas det hårt för att
havsmiljön ska bli bättre. Här vill vi beskriva de viktigaste miljöproblemen, vad samhället gör för att det ska bli bättre och vad
du själv kan göra för att hjälpa till.
Algblomning.
2
så m år h avet
at t f ö rva lta h av sm iljön
så mår havet
3
att förvalta hav sm i l j ön
Så
mår
havet
södra och mellersta östersjön
8 Övergödning: Ingen förbättring i sikte ute i havet.
”Döda” syrefria bottnar breder ut sig. Det beror både
på överskott av näringsämnen i vattnet och i bottnarna
samt brist på stora inflöden av syrerikt vatten från Västerhavet. Igenvuxna vikar och mycket fintrådiga alger i
vissa grunda kust- och skärgårdsområden.
8 Miljögifter:Halterna av TBT från båtbottenfärger är
mycket höga i havsbottnen utmed både kusten och ute
till havs.
Halterna av PCB i fisk är högre än i Bottenviken och i
Västerhavet. Koncentrationen av bly i fisk är högre än
i andra havsområden. I fet fisk är halterna av dioxiner
ofta högre än EU:s gränsvärden för matfisk. Ämnena
PFOS och HBCDD ökar i sillgrissleägg. Många sälar
har tarmsår vilket kan bero på miljögifter.
8 Fiske: Balansen mellan olika fiskarter har ändrat sig
helt. Ute till havs hotar överfisket torsken och den
minskade mängden rovfisk påverkar hela ekosystemet.
Skarpsillen har ökat när torsken minskat. Ålen är akut
utrotningshotad och mängden vild lax har minskat
kraftigt. Också vid kusten har sammansättningen av
arter förändrats, men där kan orsaken dessutom vara
att vattnet blivit varmare.
8 Positiva trender: I norra delen mår blåstången bättre i
vissa skärgårdsområden, kanske tack vare mindre näring i vattnet som då blivit mindre grumligt. Havsörn
och säl har återhämtat sig efter minskningen på 1960och 1970-talet.
4
Skagerrak
8 Övergödning: Överskott av näring utmed kusten bidrar till syrebrist i vissa fjordar. Grumligt vatten, för mycket fintrådiga alger
och igenvuxna vikar på sina håll. Ute i öppet hav är övergödningen inte något större problem.
8 Miljögifter: Halterna av det giftiga ämnet TBT från båtbottenfärger är höga i havsbottnen. Trots att det är förbjudet verkar
färger med TBT fortfarande användas. Höga halter av ämnet
PFOSA kan vara ett tecken på en okänd utsläppskälla i området. Annars är halterna av flera andra miljögifter, till exempel
dioxiner och kadmium, lägre än i Östersjön.
8 Fiske: Flera viktiga fiskbestånd är alltför små. Torsken, hälleflundran, lyrtorsken och pigghajen är hotade, ålen och slätrockan är båda akut utrotningshotade. Den främsta orsaken är
för hårt fiske.
8 Främmande arter: Det japanska jätteostronet har hittats i Bohuslän. Arten verkar trivas och föröka sig i de svenska vattnen men
det är svårt att säga vilka effekter det kommer att få.
8 Positiva trender: Mängden fisk som fångas av misstag, så kallade bifångster, minskar tack vare bättre fiskeredskap. Knubbsälen mår bra och växtligheten på klippbottnarna frodas.
kattegatt
8 Övergödning: Överskott av näring utmed kusten. Syrebrist i vattnet nära botten förekommer och de små bottenlevande djuren
mår allt sämre. Grumligt vatten, för mycket fintrådiga alger och
igenvuxna vikar på sina håll. Ute i öppet hav är övergödningen
inte något större problem.
8 Miljögifter: Halterna av TBT från båtbottenfärger är höga i havsbottnen. Annars är halterna av flera andra miljögifter, till exempel dioxiner och kadmium, lägre än i Östersjön.
8 Fiske: Flera viktiga fiskbestånd är alltför små. Torsken och pigghajen är hotade, ålen och slätrockan är båda akut utrotningshotade. Den främsta orsaken är för hårt fiske.
8 Positiva trender: Syrehalterna i vattnet har över lag ökat. Växtligheten på klippbottnarna frodas. Knubbsälen mår bra och
förökar sig.
öresund
8 Övergödning: Höga halter av näringsämnen i vattnet men
de små djuren på bottnen mår ändå bra.
Här lever ett välmående bestånd av torsk med
många stora fiskar. Det beror på att det sedan 1930-talet
är förbjudet att fiska med bottentrål i området.
8 Fiske:
så m år h avet
at t f ö rva lta h av sm iljön
Bottenviken
8 Övergödning: Inga problem med övergödning eller syrebrist.
Höga halter av arsenik i
bottnen vilket troligen beror på gruvverksamheten. På sommaren är dioxinhalterna i strömming höga. Antalet
vikaresälar ökar långsammare än väntat, det beror troligen på miljögifter.
8 Fiske: Den kommersiellt viktiga siklöjan har återhämtat sig tack vare begränsningar av fisket efter att bestånden minskade kraftigt på 1990-talet.
Strömmingen har blivit magrare.
Mängden vild lax har minskat kraftigt.
8 Positiva trender: Havsörnen har hämtat sig efter att ha varit hotad av miljögifter. Gråsälsbeståndet ökar i normal takt.
8 Miljögifter:
Bottenhavet
8 Övergödning: Inga större problem med
överskott av näring förutom i några
få kustområden med direkta utsläpp.
Cyanobakterier, som också kallas blågrönalger, har ökat något.
8 Miljögifter: Höga halter av många
organiska miljögifter är ett stort problem. Detta misstänks vara orsaken
till att havsörnarna här får färre ungar
än i andra områden och att många
sälar har tarmsår. I södra Bottenhavet
är dioxinhalten i strömming den högsta i landet och kvicksilverhalten är
lite högre än på andra ställen.
8 Fiske: Mängden vild lax har minskat
kraftigt. Abborrbeståndet är starkare
än någonsin.
8 Positiva trender: Övergödningen är
inget större problem. Havsörn och säl
har återhämtat sig efter minskningen
på 1960- och 1970-talet.
så mår havet
5
Blåstången mår
dåligt av övergödningen.
Övergödning
– grumliga vikar och döda bottnar
C I mellersta och södra Östersjön är övergödningen ett stort problem. Giftalgblomningar och döda bottnar visar att läget är allvarligt. De senaste åren
harsyrebristen i Östersjöns djupvatten varit den största sedan mätningarna
började i mitten av 1890-talet. På djup över 80 meter saknas liv helt.
Dålig omblandning
All syrebrist beror dock inte på övergödning. En annan orsak är att vattnet
i Östersjön, som är ett slutet hav, blandas om långsamt och inte syresätts
tillräckligt ofta. Syre finns i det saltare vatten som oregelbundet flödar in i
Östersjön via Öresund och Bälten (Danmark). Under kraftiga stormar kan
stora mängder saltvatten strömma in och syresätta Östersjöns djupare delar.
Sedan 1983 har det bara skett två större inflöden, 1993 och 2003.
Död botten.
6
Fosforhalterna ökar
Syrebristen gör att fosfor i havsbottnen läcker ut. Det är härifrån det största
tillskottet av fosfor kommer, tror många forskare. Fosforhalterna har ökat
stadigt de senaste åren. Algblomningarna har ökat i mellersta och södra
Östersjön, framförallt blomningar av blågröna alger.
så m år h avet
ko l u m n t i t el
Fakta 8 Övergödning
Övergödningen har länge varit ett av de allvarligaste miljöproblemen i våra hav.
Stora mängder näringsämnen transporteras till havet framförallt från skogs- och
jordbruksområden och dåligt renade avlopp. Avgaser från sjöfart och bilar är
också en källa till övergödning när de via luften transporteras till havet och faller
ner med regn eller snö.
Sedan början på 1900-talet har tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor
till havet troligen mångdubblats. All näring har gjort att havet har blivit övergött.
Det i sin tur har fått balansen i ekosystemet att förändras.
Plankton och fintrådiga alger gynnas
Vissa arter kan dra nytta av den goda tillgången på näring medan andra får
det svårare. En del arter kan till och med försvinna helt. Näringsämnen gynnar
snabbväxande arter, till exempel växtplankton och fintrådiga alger. Stora mängder plankton gör vattnet grumligt. Totalt sett ”växer” det mer i havet när det blir
övergött. Man kallar det att den biologiska produktionen ökar och att det bildas
mer organiskt material. Rester av organiskt material faller så småningom till botten. När resterna bryts ned går det åt mycket syre, så mycket att det kan bli syre­
brist. När syret tar slut dör allt liv på havsbottnen. Även närmare ytan kan syret
minska om tillgången på näring blir för stor.
Blåstången drabbas ofta av övergödningen när vattnet blir grumligt eftersom
tången då inte får tillräckligt mycket ljus och den täcks av fintrådiga alger. Blås­
tången är mycket viktig eftersom den ger skydd åt fiskyngel och föda åt många
djur. Vass trivs också i näringsrika vatten och det kan orsaka igenvuxna vikar.
Kedjereaktioner i ekosystemet
Den drastiska minskningen av torsk kan också bidra till algblomningar. När
torskarna blir färre startar en kedjereaktion i näringsväven och hela ekosystemet förändras. Om det blir ont om rovfisken torsk överlever fler mindre
fiskar som äter djurplankton. Det blir då färre djurplankton kvar som i sin tur
lever av växtplankton. Det ger fler växtplankton och mer algblomningar.
Inte övergött överallt
I Kattegatts och Skagerraks öppna hav syns inga större tecken på övergödning. Inte heller Bottenhavet är svårt drabbat och Bottenviken har inga
problem alls med övergödning.
… men längs kusterna
På både västkusten och östkusten upp till Ålands hav syns tecken på övergödning närmare land. Grumligt vatten, mycket fintrådiga alger och igenvuxna
vikar är vanligt på sina håll. Särskilt utanför tättbebyggda områden läcker
mycket näringsämnen ut, samtidigt som vattnet inte blandas om särskilt
ofta i många skyddade kustområden. Då blir vattnet lättare övergött. Både
överskott på näring och dålig omblandning av vatten bidrar till syrebrist i
vattnet nära botten i vissa instängda vikar och fjordar.
så mår havet
Fintrådiga alger.
7
ö vergödning – gru m l ig a v ik a r o ch d ö d a bot t n ar
Fakta 8 Algblomning
När växtplankton, som är mycket små alger, förekommer i stora mängder kallar vi
det algblomning. Vattnet ser grumligt ut och ibland kan det bildas ett tjockt lager på
vattenytan. I Östersjön består ofta blomningar av cyanobakterier. De kallas också för
blågrönalger, även fast de är bakterier. Kraftiga blomningar beror ofta på att det finns
mycket näringsämnen i vattnet. Ibland är algblomningar giftiga och kan ge hudirritation, ögonbesvär, illamående, kräkningar eller diarré.
Algblomning i Östersjön.
Algerna syns som
ljusgröna virvlar.
Baltic Sea Action Plan
Länderna kring Östersjön har enats om
en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan,
för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Det
är mycket hoppfullt att alla länder kring
Östersjön visar engagemang och deltar i
arbetet för en bättre havsmiljö. Konkreta
åtgärder mot övergödning, överfiske, miljö­
gifter och mot minskningen av biologisk
mångfald väntar. Fosfor i tvättmedel ska
förbjudas i alla länder kring Östersjön, hårdare regler för utsläpp av toalettavfall från
fartyg i Östersjön planeras och utsläppen
av kväve och fosfor ska minska kraftigt.
Sverige har varit drivande och haft stor betydelse för den höga ambitionsnivån. Baltic
Sea Actio­n Plan kommer att göra skillnad.
8
Vattendirektivet
och Marina direktivet
EU har speciella lagar (direktiv) som kräver
att medlemsländerna kontrollerar alla vatten och åtgärdar eventuella miljöproblem.
Länsstyrelserna jobbar för fullt med att
uppfylla kraven i Vattendirektivet och för
att leda arbetet har speciella Vattenmyndigheter bildats. Det Marina direktivet är
nytt sedan 2008. Det högt satta målet är att
uppnå en god miljö i havet senast år 2020.
Nu planeras hur direktivet ska genomföras
i Sverige och i andra EU-länder. Östersjöländerna har ansökt om att göra Östersjön
till ett pilotområde, där man kan gå extra
snabbt fram med åtgärder eftersom havets
tillstånd är kritiskt. Med hjälp av Baltic Sea
Action Plan ska arbetet dras igång så snart
som möjligt.
En miljard från regeringen
Regeringen har avsatt ett speciellt havs­
miljöanslag på nära en miljard kronor för
insatser under åren 2009 – 2011. Pengarna går bland annat till ett projekt för att
pröva olika metoder att syresätta bottnarna
i Östersjön med hjälp av jättelika pumpar,
ett stort försök med att fiska ut skarp­sillen
(för att se om det kan hjälpa torsken att
återhämta sig genom att återställa balansen mellan arter) och till att återskapa
vandringsvägar för fisk så att de kan fortplanta sig.
så m år h avet
ko l u m n t i t el
Övergödning
Vad gör samhället?
Sverige har redan kommit långt med att minska utsläpp
av näringsämnen som göder sjöar och hav. Reningen
av avloppsvatten har förbättrats rejält sedan 1970-taletoch ett ambitiöst åtgärdsprogram inom jordbruket har
minskat läckaget från odlad mark kraftigt. Men arbetet
går vidare.
• Fosfat i tvättmedel förbjöds nyligen i Sverige. I maskindiskmedel förbjuds fosfater från juli 2011.
Vad kan jag göra?
Sverige har väl fungerande reningsverk i hela landet.
Trots det så följer mycket metaller, växtnäring med mera
med spillvattnet till haven. Det är bra att vi alla gör vad
vi kan för att minska vårt näringsbidrag till havet. Det
är särskilt viktigt om man har eget avlopp, ett så kallat
enskilt avlopp, och alltså inte är ansluten till ett reningsverk.
• Använd miljömärkta, helst fosfatfria diskmedel. Överdosera inte. Det är speciellt viktigt om du har enskilt
avlopp.
• Kör bara fulla diskmaskiner eftersom maskindiskmedel fortfarande innehåller fosfat. Även detta är speciellt viktigt om du har enskilt avlopp.
• Om du har båt med toalett ombord, töm tanken i land
på särskilda insamlingsställen.
• Använd så lite vatten som möjligt. Det är bra för miljön
på flera sätt, till exempel för att spara energi. Om du
är ansluten till ett reningsverk kan det också bidra till
minskade utsläpp av näringsämnen.
• Om du har enskilt avlopp – se över hur det fungerar.
Är du tveksam be din kommun om hjälp. Besök gärna
kommunernas webbplats www.avloppsguiden.se
• Försök dra ner på bilkörningen. Minska på bensinförbrukningen genom att köra bensinsnålt och välj en bil
som drar lite bränsle.
• Köp inte mer mat än vad som går åt. Näringsämnen
läcker från jordbruket när maten produceras och
mat som hamnar i papperskorgen innebär att näring
släppts ut i onödan.
• Naturskyddsföreningen driver tillsammans med miljöorganisationer i Ryssland, Vitryssland, Baltikum och
Polen en kampanj för ett förbud mot fosfater i tvättoch rengöringsmedel i hela EU.
• Skärpta avgaskrav för nya bilar har införts stegvis.
• Vissa kommuner inventerar enskilda avlopp och försöker åtgärda de som inte uppfyller kraven. Tyvärr är
många avlopp dåliga och sammantaget orsakar de
många små näringsläckor.
• Det finns lagar om hur gödsel ska hanteras och lagar
som begränsar hur mycket som får läggas på åkermark.
• Lantbrukare kan få ersättning för nya våtmarker,
skyddszoner och odling av fånggrödor som hjälper
till att hålla kvar näringen i jorden. Pengarna kommer
delvis från EU.
• Projektet Greppa näringen, www.greppa.nu, är ett
framgångsrikt samarbete mellan myndigheter och
jordbruksnäringen. Projektet ger rådgivning till lantbrukare, till exempel om lämpliga tidpunkter och förhållanden för gödselspridning.
• Vattenmyndigheterna har undersökt vilka kustområden som är mest känsliga för övergödning och bedömt
var det ger störst effekt om man sätter in åtgärder.
Projektet ”Finn de områden som göder havet mest”
har också gett viktigt underlag för fler åtgärder.
• Regeringen kommer att införa ett bidrag på ca 120
miljoner kronor till kommuner och ideella organisationer. ”LOVA-bidraget” ska användas till lokala åtgärder
som minskar mängden kväve och fosfor, bland annat
våtmarker och musselodlingar. Bidraget kan också
användas för båtbottentvättar. Länsstyrelserna har fått
sammanlagt 35 miljoner kronor från havsmiljöanslaget för att planera sådana lokala åtgärder.
• Naturvårdsverket har gjort en fördjupad utvärdering
av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” och tagit
fram flera förslag på åtgärder.
så mår havet
9
Havsörnen flyger igen.
Miljögifter
– förbud ger effekt
C Generellt sett är miljögifter ett större problem i Östersjön än på västkusten
eftersom vattnets omsättning är större i Västerhavet. Det finns naturligtvis
undantag och halterna av giftiga ämnen från båtbottenfärger är till exempel höga även på västkusten. Ett område i södra Bottenhavet är speciellt
hårt drabbat av miljögifter. I flera fall har förbud och minskad användning
lett till att halterna i miljön av olika miljögifter minskat betydligt. Det är
mycket glädjande att åtgärderna har hjälpt eftersom det betyder att vi kan
påverka.
Gifter i havet kommer från många olika källor,
till exempel från bekämpningsmedel, impregneringsmedel, industrier, byggmaterial, elektronik, batterier och båtbottenfärger.
10
PCB och DDT
Problemet med miljögifter uppmärksammades för första gången på 1960talet när miljögifterna DDT och PCB skadade fåglar och sälar. Havsörnen
höll på att försvinna helt. Även sälarna hotades på grund av miljögifterna
men också av ett hårt jakttryck. Tack vare att både PCB och DDT förbjöds
har koncentrationerna minskat betydligt, men de finns fortfarande kvar i
ekosystemen.
Idag är halterna av PCB högst i södra och mellersta Östersjön och i södra
Bottenhavet. Längre norrut och på västkusten är de lägre. En undersökning
i Bottenhavet och Bottenviken visade att halterna av PCB i strömming var
tre gånger högre under sommaren än under hösten. Varför det varierar så
vet man inte.
så m år h avet
ko l u m n t i t el
Fakta 8 miljögifter
Gemensamt för miljögifterna nedan är att
de bryts ner långsamt. Det är ett problem
för då finns de giftiga ämnena kvar länge
i miljön.
PCB – polyklorerade bifenyler, ett samlings-
namn för en grupp ämnen som använts
som isolering och smörjolja i kondensatorer och i transformatorer, i fogmassor, färg,
självkopierande papper med mera. Förbjöds i Sverige under 1970-talet.
DDT – ett insektsbekämpningsmedel som
förbjöds i Sverige redan 1974.
Dioxiner/dibensofuraner – samlingsnamn
Gråsälarna blir fler och fler.
Havsörn och säl mår bättre
På senare år har både havsörnen och sälarna återhämtat sig ordentligt. Havsörnen har matats med giftfri mat på land och nu är havsörnen åter en ganska
vanlig syn längs våra kuster. I Östersjöområdet blir sälarna stadigt fler.
Trots de goda nyheterna finns tecken på att miljögifter fortfarande är
ett problem i Östersjön. Många sälar har tarmsår och havsörnar i södra
Bottenhavet får färre ungar per kull. Det är fyra gånger vanligare att deras
bon innehåller döda ägg jämfört med bon i andra områden. Forskarna vet
inte riktigt varför men det kan bero på miljögifter.
Dioxiner
Kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av dioxiner gjorde att halterna minskade under 1970- och 1980-talen. Sedan dess har den minskande
trenden tyvärr stannat av. Det är inte bra eftersom halterna i fet fisk från
Östersjön fortfarande är så höga att de ofta överskrider EU:s gränsvärde för
dioxiner i matfisk. I södra Bottenhavet är halterna högst i landet. Dioxinhalterna i havsbottnen är också mycket högre här än på andra ställen. Ett
område utanför Oskarshamn utmärker sig också med väldigt höga halter i
bottnen. På västkusten är dioxinhalterna mycket lägre.
så mår havet
för en grupp ämnen som bildas oavsiktligt
vid förbränning där ämnen som innehåller
klor förekommer, till exempel vid sopförbränning och produktion av järn och stål.
Flamskyddsmedel används
i produkter
som kan vara brandfarliga, som plaster
och elektronik. Produkterna får svårare att
fatta eld. Flamskyddsmedel som innehåller grundämnet brom kallas för bromerade
flamskyddsmedel.
PFOS/PFOSA – så kallade perfluorerade
ämnen. De används för impregnering av
papper och textilier, i rengöringsmedel (till
exempel golvpolish) och brandsläckningsskum. De finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin.
TBT – tributyltenn är en så kallad organisk
tennförening. TBT utvecklades ursprungligen för att bekämpa den tropiska sjukdomen snäckfeber (bilharzia). TBT har
använts i båtbottenfärger men det finns
också i impregneringsmedel för trä och
textilier.
11
miljögifter – förbu d g e r e f f e k t
Vikaresäl.
Fakta 8 skador
PCB och DDT gör äggskalen hos havsörn och sillgrissla så tunna att äggen går sön-
der. PCB skadar fortplantningsorgan och immunförsvaret hos gråsäl, knubbsäl
och vikare.
Gråsäl.
Dioxiner anses vara bland de mest giftiga ämnen man känner till. De ökar produktionen av vissa enzym som på olika sätt påverkar kroppen. Det kan orsaka
cancer och skada immunförsvaret hos flera djur. Även fortplantning och utveckling störs.
TBT anses vara ett av de mest giftiga ämnena som människan släppt ut i miljön.
Det påverkar hormoner hos snäckor så att honorna får hanliga könsorgan och
fortplantningen störs. Blåmusslor drabbas av dvärgväxt. Hur större djur påverkas
är inte så väl känt men man vet att ämnet påverkar deras immunförsvar. I andra
länder har man hittat TBT i levern hos döda uttrar och delfiner.
Knubbsäl.
I Sverige finns tre sälarter; vikare, gråsäl och
knubbsäl. Vikaresälen finns i Bottenhavet,
gråsälen dominerar längre söderut i Östersjön
och knubbsälen finns framförallt på västkusten.
12
Båtbottenfärger
I båtbottenfärger fanns förut koppar- och tennföreningar för att hålla havstulpaner och alger borta från skroven. Det verkar tyvärr som om båtbottenfärger med den mycket giftiga tennföreningen TBT fortfarande används på
fritidsbåtar trots att det är förbjudet. TBT kan också läcka ut från tidigare
färglager och när båtbottnen slipas. Halterna är oroande höga i havsbottnen
utmed både västkusten och östkusten upp till och med Ålands hav. TBT
finns också i Bottenhavet och Bottenviken men halterna är mycket lägre
där. På västkusten har man hittat TBT i bland annat i snäckor, blåstång,
blåmusslor och torsklever.
Tungmetaller
Även tungmetaller räknas som miljögifter. Forskare i Sverige har under
mycket lång tid undersökt halterna av kvicksilver, bly och kadmium i sill
och strömming.
Höga halter kvicksilver i insjöfisk är ett gammalt och välkänt miljöproblem. I fisk från havet är halterna generellt mycket lägre. De ligger tryggt
under EU:s gränsvärde för kvicksilver i matfisk. I södra Bottenhavet är halterna i strömming lite högre än i övriga landet. De ligger ofta strax över Livsmedelsverkets gräns för kvicksilver i barnmat. Den gränsen är lägre än EU:s
gräns. Men halterna i det här området är på väg ner. Äldre provtagningar
tyder på att halterna i havet halverats sedan början på 1970-talet. Åtgärder
så m år h avet
m i l j ö g i f t e r – f ö r b ud g e r effek t
Fakta 8 tungmetaller
Kvicksilver kan skada nervsystemet hos män-
niskor. Det används allt mindre i samhället,
men förekommer fortfarande. Kvicksilvret
som sprids till naturen kommer framför allt
från förbränning av dåligt sorterat avfall (t.ex.
lysrör, elektronik) samt från järn-, stål- och
metallverk. Även förbränning av kol, torv och
ved ger utsläpp av kvicksilver. Mycket kvicksilver sprids långa vägar via luften.
Bly kan också skada nervsystemet hos människor. Det har genom historien använts i
mynt, färgpigment, kokkärl, konservburkar,
vattenledningssystem och som smakämne!
Bly användes också som tillsats i bensin,
men det förbjöds 1995. Nu för tiden används bly i batterier, kablar, färgpigment,
ammunition, fiskesänken och lödmaterial.
Det är förbjudet att använda blyhagel vid jakt
i närheten av våtmarker och vatten.
Trots att giftiga båtbottenfärger är
förbjudna läcker de ut vid marinor
och i naturhamnar längs kusten.
mot spridningen av bly har varit mycket framgångsrika. Bly används till
exempel inte längre i bensin. Halterna i fisk är betydligt lägre nu än för drygt
20 år sedan. Halterna är lägst på västkusten och i Bottenviken. I södra och
mellersta Östersjön är de lite högre men sjunker fortfarande varje år.
Koncentrationen av kadmium i fisk ökade kraftigt på 1990-talet. Tack
vare minskad användning och åtgärder för att minska spridningen har
halterna sjunkit igen, även om de inte gått ner så mycket som förväntat.
Sillen i Skagerrak och Kattegatt innehåller betydligt lägre halter av kadmium
än strömmingen i Östersjön.
Flamskydds- och impregneringsmedel
Bromerade flamskyddsmedel och giftiga ämnen i impregneringsmedel av
olika slag används flitigt och dessa ämnen läcker ut i miljön. I mitten av
1970-talet började halterna av några bromerade flamskyddsmedel och
ämnet PFOS att öka stadigt i sillgrissleägg.
Efter denna upptäckt minskade användningen av några typer av flamskyddsmedel och halterna av dessa i miljön sjönk snabbt till låga nivåer. År
2000 slutade den största producenten att tillverka PFOS och användningen
minskar men fortfarande är halterna i miljön höga. Det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD däremot används fortfarande. Halterna i miljön är
höga och de fortsätter att stiga med ungefär tre procent per år.
så mår havet
Kadmium får enzymer i kroppen att fungera
sämre. Ämnet är en biprodukt vid framställning av zink och handelsgödsel. Kadmium
har också använts som pigment i röda och
gula målarfärger, plaster och keramiska glasyrer. Utsläpp till luft sker främst vid förbränning av dåligt sorterat avfall, vid metalltillverkning samt förbränning av fossila bränslen.
Kadmium tas lätt upp av växter och sprids
vidare i näringskedjan. I Sverige förbjöds
kadmium i plaster i början av 1980-talet och
i uppladdningsbara batterier 1998.
Gravida
och fisk
Livsmedelsverket avråder barn,
gravida och kvinnor som planerar att skaffa barn från att äta
vildfångad fet fisk från Östersjön
oftare än 2–3 gånger per år. Däremot går det bra att äta t.ex. odlad
lax. Fisk från Västerhavet har lägre
halter av miljögifter och omfattas
inte av kostråden. Läs mer på:
www.livsmedelsverket.se
13
k o l umnt itel
Miljögifter
Vad gör samhället?
• Stiftelsen Håll Sverige rent driver informationskampanjer för att öka användningen av båttvättar. Istället
för att använda giftiga båtbottenfärger borstas skrovet
rent.
• Både nationellt och internationellt har stora ansträngningar gjorts för att minska användning av giftiga båtbottenfärger. Från och med 2008 blev det förbjudet
att använda TBT också på större båtar och fartyg. På
fritidsbåtar var det förbjudet redan tidigare.
• Användning av PFOS förbjöds i EU 2006. Sverige bidrog med viktigt beslutsunderlag och kämpade för en
skärpning av det ursprungliga lagförslaget.
• Naturvårdsverket har kartlagt var utsläpp av dioxiner
och PCB:er fortfarande sker och undersökt hur ämnena sprids till och från Östersjön. Nästa steg blir att
hitta lämpliga åtgärder för att minska utsläppen.
• Tack vare miljöambitioner hos företag och krav från
kunder har bly som tillsats i färg minskat.
• I slutet av 2008 kom regeringen och jägarnas och
skyttarnas organisationer överens om att arbeta för en
övergång till blyfri ammunition.
• Nationella kampanjer har lett till att användningen av
konstnärsfärger med kadmium har minskat.
Vad kan jag göra?
• Sortera ditt miljöfarliga avfall och lämna in till miljöstationen; färgrester, lysrör, elektronik, batterier (glöm
inte alla batterier som finns i leksaker och uppladdningsbara apparater).
• Försök att undvika starka kemikalier när du ska rengöra saker och häll absolut inte kemikalier i avloppet
eller i naturen.
• Om du har båt; använd godkänd båtbottenfärg. Prova
att använda båtbottentvätt om det finns en nära dig.
• Använd spolplatta om du själv rengör båten. Färgresterna förorenar både marken och förs vidare ut i vattnet. Tänk på att slipdammet innehåller tungmetaller
och är skadligt att andas in.
• Använd miljöanpassade rengöringsmedel m.m. när
du rustar båten.
• Om du har en motorbåt som drivs med 2-taktsmotor;
använd alltid miljöanpassad alkylatbensin.
• Kör gärna en 4-takts motor, som inte släpper ut olja i
onödan. Använd miljöanpassad alkylatbensin.
14
• EU-lagstiftning ställer krav på att elektronikprodukter
ska vara återvinningsbara, och det är tillverkaren som
är ansvarig. Återvinning minskar spridningen av gifter
till miljön.
• Staten avsätter pengar för sanering av förorenad mark
eftersom gifterna kan läcka och hota värdefulla vatten.
Ett hundratal allvarligt förorenade områden har redan
åtgärdats och fler ska det bli.
• Under 1990-talet genomfördes en svensk aktionsplan mot kvicksilver och användningen och utsläppen
minskade radikalt. Nu jobbar Sverige vidare internationellt för minskad användning i andra länder.
• Ett generellt förbud mot kvicksilver börjar gälla i juni
2009. Då får tandfyllningar med dentalt amalgam
inte längre användas och varor (även utländska) som
innehåller kvicksilver inte längre släppas ut på den
svenska marknaden.
• Naturvårdsverket utför så kallad ”screening” av miljögifter. Prover tas på olika platser och analyseras för att
söka efter ämnen som man misstänker skulle kunna
finnas i miljön. Tanken är att upptäcka tidigt om nya
ämnen som kan vara farliga dyker upp i miljön.
så m år h avet
Rödlistan
Rödlistan är en lista över utrotningshotade arter i Sverige som
behöver särskilt skydd. Läs mer
på www.artdata.slu.se/rodlista/
Fisk
– många arter överfiskade
C Balansen mellan olika arter av fisk i svenska havsområden har förändrats.
Antalet rovfiskar i Östersjön har minskat till en fjärdedel medan vissa fiskar
som lever av plankton, till exempel skarpsill, har fördubblats. Orsaken till
förändringarna kan vara flera men ett alltför hårt fiske har haft en stor betydelse. Slätrocka, pigghaj, hälleflundra, torsk, lyrtorsk och ål finns alla på
Sveriges lista över utrotningshotade arter, den så kallade rödlistan.
Arter som växer och förökar sig långsamt är särskilt känsliga för överfiske. Bland dessa hittar vi många vanliga matfiskar, förutom de redan nämnda
även långa och piggvar. På 1960-talet var havskräftan i Västerhavet hotad
av överfiske, men den har nu återhämtat sig. I vissa kustområden finns det
ovanligt lite fiskyngel av abborre och gädda, vilket kan bero på att det är
brist på de djurplankton som ynglen äter.
Överkapacitet ett problem
Ett grundläggande problem är att fiskeflottans kapacitet är för stor i förhållande till hur mycket fisk det finns. Därför går flera åtgärder ut på att minska
fiskeflottan, skrotningspremier till trålfartyg är ett exempel.
Torskens situation
Under 1980-talet fanns det gott om torsk i både Västerhavet och Östersjön.
Rekordfångster i mitten av 1980-talet sporrade ett ökat, oförsiktigt fiske.
Sedan dess har antalet torskar i södra och mellersta Östersjön minskat med
75 procent. Torsken i östra delen av Östersjön verkar ha återhämtat sig en
aning och för första gången på flera år rekommenderar forskarna ett torskså mår havet
Torskfiske
i Östersjön.
15
k o l umnt itel
fiske där. Det ser sämre ut för torsken i Västerhavet och forskarna rekommenderar att vi inte fiskar någon torsk där alls. Mängden vuxen torsk har
minskat kraftigt i Skagerrak och Kattegatt under de senaste 25 åren.
Ett glädjande undantag är torsken i Öresund. Här lever ett välmående
bestånd med många och stora torskar. Detta beror på att det sedan 1930talet är förbjudet att fiska med bottentrål i området.
En god nyhet är också att färre fiskar av fel art eller storlek, så kallade
bifångster, kommer med oavsiktligt i trålfångsterna. Det går att undvika
tack vare förbättrade fiskeredskap.
Saltvatten och syre viktigt för torskäggen
Förutom att fisket slagit hårt mot torsken har den haft svårt att föröka sig.
Det beror på de låga syre- och salthalterna i de djupare vattnen som är
torskens lekområden. Det behövs tillräckligt höga halter av både syre och
salt för att torskäggen, som svävar fritt i vattnet, ska kunna överleva. Annars
sjunker äggen ned mot bottnen och dör. De försämrade förhållandena i djupvattnet har bidragit till att torsken nu är hotad, men den största orsaken är
ändå det långvariga överfisket.
Ålen är ett av planetens äldsta djur men nu är
den akut utrotningshotad.
Ål
Ålen är ett av planetens äldsta djur men nu är den akut utrotningshotad.
Den har minskat med 90–99 procent i Sverige jämfört med för 25 år sedan
och det är lika illa i hela Europa. Några tänkbara förklaringar är hårt fiske
av både yngel och vuxna ålar, utbyggnad av vattenkraftverk, sjukdomar och
parasiter samt miljögifter. Sedan 2007 är fritidsfiske efter ål förbjudet och
för yrkesfiske krävs tillstånd från Fiskeriverket.
Lax
I slutet av 1990-talet såg det problematisk ut för laxen i Östersjön som pressats hårt av fiske och drabbats av sjukdomen M74. Vattenkraftverken blockerar dessutom vandringsvägarna upp till laxens lekområden. Mängden ung
lax sjönk kraftigt och det finns bara ungefär 15 älvar kvar med förhållandevis livskraftiga bestånd av vild lax. Idag ser prognosen bättre ut. Fisket har
minskat senaste åren och man tror därför att antalet unga laxar kommer att
öka. Ett stopp för fiske med drivgarn infördes 2008 för att rädda tumlaren,
men stoppet kan även hjälpa laxen att återhämta sig. Men allting är inte bra.
Laxen får allt svårare att överleva ute i havet och man vet inte vad orsaken
är. I vissa mindre vattendrag finns för få unga laxar.
För drygt 15 år sedan ökade antalet strömmingar i Bottenhavet och fångsterna tredubblades på kort tid. Samtidigt blev strömmingen
allt magrare och svenska fiskare har haft svårt
att hitta tillräckligt stora strömmingar att göra
surströmming av.
16
Sill och strömming
På västkusten heter det sill och på östkusten norr om Kalmar säger man
strömming, men det handlar faktiskt om samma art. Även sill och strömming
har fiskats hårt. På 1970-talet sjönk fångsterna av sill från ett av bestånden
i Västerhavet till nästan noll. Sillen återhämtade sig men de senaste åren har
bestånden återigen minskat. Forskarna säger att läget är kritiskt och att vi
borde minska fångsterna.
så m år h avet
ko l u m n t i t el
Fisk
Vad gör samhället?
Fiskefrågor ligger just nu högt upp på den politiska
agendan. Mycket är på gång i Sverige och i andra länder, bland annat krafttag mot tjuvfisket. Ett långsiktigt
tänkande med fleråriga förvaltningsplaner istället för årliga fiskekvoter är ett framsteg som ger hopp för fisken.
• Sverige och Danmark har enats om att viktiga områden för torsken i Kattegatt stängs för fiske under hela
eller stora delar av året.
• EU:s fiskeråd har efter flera års förhandlingar kommit
överens om en långsiktig plan för torsken i Östersjön.
Fångsterna ska minskas gradvis tills de är på en hållbar nivå.
• ”Ryckfiske” av torsk i Öresund förbjöds 2008 eftersom det anses oetiskt och ofta sker på lekande fisk.
Vid ryckfiske används krokredskap för att hugga eller
rycka fast en krok i fisken.
Vad kan jag göra?
• Köp inte fisk eller skaldjur som är utrotningshotade,
det gäller t.ex. vildfångad torsk, lax, ål och hälleflundra. Världsnaturfonden har tagit fram en lista över vilka
arter man bör och inte bör välja. Se www.wwf.se.
• Byt också ut ålen på julbordet mot någonting annat.
• Välj istället fisk som är MSC-märkt. Marine Stewardship Council (MSC) är en internationell konsumentmärkning för att hjälpa oss att välja fisk som fiskats
på ett uthålligt vis. På www.msc.org kan man se alla
certifierade fisken utmärkta på en karta. Sverige har
hittills ett certifierat fiske, nämligen fiske av gös i
Hjälmaren.
• Välj KRAV-märkt när du köper odlad fisk, den odlas
på ett sätt som är snällare mot miljön.
• Fråga gärna efter fisk som inte är utrotningshotad på
restaurang eller i butiken. Det visar att du som kund
är intresserad av att det finns miljövänliga alternativ.
• Den alltför stora fiskeflottan minskas med stödpengar
från EU, genom att skrota båtar som fiskar torsk med
trål. Sex trålare beviljades nyss skotningsbidrag av
Fiskeriverket och skrotningskampanjen fortsätter.
• Fiskeriverket har förbjudit fiske i några fjordar på västkusten där man vet att torskar leker. Leken är avgörande för fiskarnas förökning.
• Fiskeriverket har pekat ut sex mindre områden, tre i
Östersjön och tre i Västerhavet som ska bli helt fiskefria från och med 2010.
• Sveriges nya återhämtningsplan för ålen säger att ålfisket ska minska med 50 % till 2013 genom ytterligare begränsningar och bättre kontrollmetoder. Alla
EU länder har tagit fram återhämtningsplaner, som
ska godkännas av EU-kommissionen. Irland går steget längre än Sverige och förbjuder ålfisket helt.
• Naturvårdsverket och Fiskeriverket har startat ett
3-årigt projekt för att testa olika metoder att underlätta
ålens vandring i älvar. Vandringen är viktig för ålen
precis som för laxen.
• Utmed kusten mellan Kalmar och Stockholm satsar
man på att återskapa vattendrag och grunda vikar för
att förbättra livsmiljön för abborre och gädda. Restaurering av vattendrag görs även på andra håll i landet.
• Flera stora butikskedjor säljer inte längre utrotningshotad fisk eller skaldjur. Istället ska man satsa på att
öka försäljningen av MSC-märkt fisk.
• Många restauranger serverar inte torsk eller andra
utrotningshotade fiskar längre tack vare att medvetenheten har ökat.
så mår havet
17
Varmare vatten gynnar
cyanobakterien
Nodularia.
Havet och klimatet
– möjliga förändringar under ytan
C Ett varmare klimat ger ett varmare hav med mindre is på vintern. Det är
de två tydligaste tecknen på hur klimatförändringarna kommer att påverka
havet, som går att se idag. Salthalt, strömmar och havsnivå är andra faktorer som forskarna tror kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Vissa
arter kommer att bli mer framgångsrika i ett varmare klimat medan andra
kan komma att minska. Men det är svårt att exakt säga vad som kommer
att hända eftersom ekosystemet är sammansatt av så många olika delar som
påverkar varandra.
Varmare och blötare
De senaste decennierna har vi haft varmare och blötare väder än tidigare.
Årsmedeltemperaturen har ökat med nästan en grad sedan perioden 1961–
1990. Nederbörden har ökat med cirka sju procent. Mängden vatten som
rinner i våra älvar och andra vattendrag ned till havet har också ökat, framför allt i Norrland och i södra och sydvästra Sverige.
Blåmusslorna i Östersjön kan få problem.
18
Livet i havet och klimatförändringar
Om det regnar mer kommer mer sötvatten att rinna ut i haven och göra
havet sötare. Om salthalten sjunker i Östersjön kan blåmussla, blåstång och
torsk vara i farozonen. Om vattnet blir sötare i Östersjön blir också vattnet
så m år h avet
ko l u m n t i t el
Så mår havet
Så mår havet bygger bland annat
på rapporterna ”Havet 2007” och ”Havet
2008”. Årsrapporterna samlar resultaten
från den nationella miljöövervakningen i
svenska havsområden och ges ut i samarbete mellan Naturvårdsverket, Stockholms marina forskningscentrum, Umeå
universitet samt Havsmiljöinstitutet.
produktion: Naturvårdsverket och
Maria Lewander, Grön idé AB.
Foto: Jerker Lokrantz/azote, omslag;
Tånglaken kan bli mindre vanlig.
Göte Eriksson/N, sid. 2; Per Bengtson/Grön
idé, sid. 3, 7 (n.t.h.); 13; NASA, sid. 4–5, sid.
8 (t.h.); Magnus Melin/Johnér (blås­tång),
sid. 6; Hans Kautsky/azote, sid. 6 (n.t.v.);
Hasse Schröder/Johnér, sid. 7; Claes Gertson/
Scanpix, sid. 8 (t.v.); Robert Kautsky, sid. 9;
Sven Halling/Johnér, sid. 10 (n.t.h.) och 12
(ö.t.v.); Charlotta Moraeus, sid. 11; Jörgen
Wiklund/N, sid. 12 (m); Jan Töve/N, sid. 12
(n.t.v.); Ablestock, sid. 14, 17; Stefan
Rosengren/Johnér, sid. 15; Tommy Svensson/
Scanpix, sid. 15 (n.t.h.); Klas Rune/N ,
sid. 16; Anders Boman/Megapi­x, sid. 16
(n.t.v.); Reija Jokipii, sid. 18 (Nodularia);
Inge Lennmark, sid. 18, 19.
Illustrationer: Per Bengtson/Grön idé
i Kattegatt sötare. Då kan krabba och hummer tvingas norrut mot saltare
vatten.
Förändring bland fiskar
Abborre, gös och mörtfiskar kan bli vanligare om vattnet blir varmare och
somrarna längre. Torsk och tånglake kan bli mindre vanliga. Ökad nederbörd ger mer vatten i mindre vattendrag. Det kan göra det lättare för till
exempel havsöringen att fortplanta sig.
Torsken i Östersjön kommer absolut att påverkas. Ett förändrat klimat
och lägre salthalt kommer att göra det svårt för torsken att fortplanta sig.
Skarpsillen klarar sig bättre i varmare vatten. En nitlott för torsken är att
skarpsill äter torskägg. Idag dominerar skarpsillen i Östersjön och det kan
alltså förstärkas av ett förändrat klimat.
Förändringar bland de små organismerna
Även havets små organismer påverkas av klimatförändringar, inte minst
växt- och djurplankton. En minskad salthalt kan göra att marina plankton
får svårt att överleva. Varmare vatten gynnar cyanobakterien Nodularia,
men missgynnar många andra plankton. Effekterna på växtplankton beror
också på hur tillgången på näring förändras.
så mår havet
Tryck: Alfaprint, 2009 (2:a uppdaterade
upplagan). Tryckt på FSC-godkänt papper.
ISBN: 978-91-620-8381-6
Så mår havet kan beställas i fler exemplar
(se baksidan). Den finns också att ladda ned
gratis från: www.naturvardsverket.se/
web­bokhandeln.
länkar
www.avloppsguiden.se
www.fiskeriverket.se
www.forskning.se
www.havet.nu
www.infobaltic.se
www.kemi.se
www.livsmedelsverket.se
www.naturvardsverket.se
www.sjofartsverket.se
www.smhi.se
www.wwf.se
19
k o l umnt itel
Våra hav mår dåligt, hur dåligt? Vågar vi bada överallt och vågar vi äta
fisken som fångats i haven kring Sverige? Det är många frågor som
dyker upp när man hör och läser om havet och miljön. Men både i
Sverige och i våra grannländer arbetas det hårt för att havsmiljön ska
bli bättre. ”Så mår havet” beskriver de viktigaste miljöproblemen,
vad samhället gör för att det ska bli bättre och vad du själv kan göra
för att hjälpa till.
naturvardsverket.se
Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm.
Tel: 08 - 698 10 00, e-post: [email protected]
Internet: www.naturvardsverket.se
Beställningar
CM Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma.
Ordertel: 08 - 505 933 40, e-post: [email protected]
Internet: www.naturvardsverket.se/webbokhandeln
ISBN: 978 - 91 - 620 - 8381 - 6