Nyttjande av marina resurser och skyddet
av havets naturvärden en motsättning
Intressen och politikområden till havs
•
•
•
•
Sjöfart och transportpolitik
Fiske och fiskeripolitik
Försvar och försvarspolitik
Industri och industripolitik
• Energi och energipolitik
• Miljö och miljöpolitik
• Turism och friluftspolitik
• Forskning och forskningspolitik
UNCLOS och gränser i våra hav
Gränser i våra havsområden och deras namn
Bottniska Viken – Bottenviken, Norra Kvarken,
Bottenhavet, Södra Kvarken
Ålands Hav
Skärgårdshavet
Finska Viken
Rigabukten
Egentliga Östersjön - Norra, Östra och Västra
Gotlandshavet, Gdanskbukten, Hanöbukten
Bornholmshavet, Arkonahavet, Öresund, Bälten,
Bälthavet
Kattegatt
Skagerrak
Sverige är den största strandstaten i
Östersjön
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sverige
Finland
Polen
Tyskland
Litauen
Lettland
Estland
Ryssland
Danmark
40,0 % av ytan
16,0 %
9,2 %
8,7 %
2%
6,5 %
7,5 %
4,6 %
5,5 %
HELCOM, OSPAR och EU
Contracting Parties:
UK, Irland, Island, Portugal, Spanien, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Danmark,
Norge, Sverige, European Community.
EU:s politik och regelverk
Integrerad havspolitik (COM (2009) 540)
• Den maritima strategin (COM(2011) 782 final). Marin fysisk
planering (COM/2010/0771 final)
Bindande regelverk
• Habitat- och fågeldirektiven (Directive 92/43/EEC, Directive
2009/147/EC).
• Vattendirektivet (Directive 2000/60/EC)
• Det marina direktivet (Directive 2008/56/EC)
• REACH (Förordning EC 1907/2006)
• CFP-Common Fisheries Policy
• CAP-Common Agricultural Policy
Fiske
• Yrkesfiske – nationell reglering och EU: s
gemensamma fiskeripolitik (CFP).
• Husbehovsfiske
• Sportfiske
• Fisketurism
Fiskets miljöpåverkan
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Borttagande av målarter och icke målarter (bifångster) påverkar förhållandet mellan rovfiskar och
bytesdjur och leder till ekosystemförändringar (överfiske och illegalt fiske)
Utkasten av icke målarter ökar tillgången på föda för allätande arter.
Utkasten påverkar den relativa tillgången på arter, då somliga arter är mer toleranta än andra för
exponering och fysisk hantering.
Bottentrålning skadar bottnen och ändrar topografin genom spårbildning eller utjämning.
Bottentrålning påverkar bottenstrukturen och kan bidra till återcirkulation av närsalter som finns
lagrade i sedimenten.
Inverkan på arter som lever i bottensedimenten kan påverka näringsvävar i ekosystemet.
Bottendjuren har stor betydelse då de tillför syre långt ned i sedimenten, vilket bidrar till
mikrobiell nedbrytning av organiskt material.
Biomassa tas bort från systemet
Fisket genererar avfall som slängs över bord.
Fiskefartyget generar buller som bidrar till ljudstörningar i den marina miljön.
Fiskefartyg sprider gifter genom båtbottenfärger och läckage av förbrännings- och smörjoljor till
vattnet.
Fiskefartygen, särskilt trålare , har hög bränsleförbrukning och bidrar till luftföroreningar, bl.a.
kväveföreningar och koldioxid.
Fisket bidrar till nedskräpning genom förlorade nät och annan utrustning
Metoder att upptäcka överfiskning; beståndet under stress
1. Minskad fångst per fiskeansträngning
2. Allt färre årsklasser ingår i fångsten
3. Medelvikten per fiskad individ minskar
4. Målarten minskar-opportunistiska arter ökar
5. Vandringsmönstret förändras hos målarten
6. Även bytesfiskarna kan ändra vandringsmönstret
7. Fiskmärkningar; fångst-återfångst
8. Matematiska-biologiska modeller enarts- och flerartsmodeller etc. MSYbegreppet (Maximum Sustainable Yield)
9. Paradigm skifte; ”limited reference point” mått på fiskdödlighet som bör undvikas
Vattenbrukets miljöpåverkan
• Närsalter, främst P och N, från matpellets och
fekalier
• Organiskt material under odlingen, syrebrist
• Antibiotika, sjukdomsbehandlingar
• Miljögifter i t.ex. foder
• Attraktionseffekter
• Rymlingar
Sjöfart
• Bulkfartyg tankers, containerfartyg, färjor,
småbåtar
• Hamnar
• Farleder
• Läktring - lossning och
lastning till sjöss
• Isbrytning
• Djupmätning
Sjöfartens miljöpåverkan
(IMO/MEPC)
•
•
•
•
•
•
•
•
Luftföroreningar – Utsläpp av svavel- och kväveoxider (NOX),CO2
Miljögifter genom läckage från bottenfärger
Utsläpp av förbrännings- och smörjoljor
Näringsberikning genom utsläpp av toalettavloppsvatten
Buller över och under vattenytan
Erosionsskador från propellrar och vågsvall
Nedskräpning
Främmande arter i ballastvatten (Barlastvattenkonventionen i kraft
2016).
• Skrotning
• Muddring
• Utfyllnad
Försvarets miljöpåvekan
• Skjutområden – miljögifter, buller, skräp
• Övningsområden – luft- och vattenföroreningar, buller, sprängning
• Lågflygsområden – buller
• Hamnar – båtbottenfärger, smörjoljor,
bränslespill
• Skyddsområden – tillträdesförbud, djupinfo
Vindkraftens miljöpåverkan
Under byggnads- och driftfas påverkan på:
• Marint liv - liten men viss påverkan på
ryggradslösa djur, fiskar, sälar, tumlare
• Fåglar och fladdermöss – liten men viss
påverkan
• Människor – landskapsbild, buller
Vindkraftens miljöpåverkan
Påverkan under byggnadsfasen är kortvarig men
kan då vara stor.
• Grävning, sprängning, schaktning, utfyllnad,
pålning, föroreningar från fartyg, skräp, buller
över och under vattenytan
Påverkan under driftsfasen är liten men den finns
• Landskapsbild, buller ovan och under vattenytan,
fartygstrafik, kollisionsrisk, habitatförlust, erosion
• Reveffekter
Vågkraftens miljöpåverkan
•
•
•
•
•
•
Fysiska skador – förankring, bottenarbeten
Undervattensljud och vibrationer
Reveffekter
Attraktions- och skyendeeffekter
Magnetiska fält
Området stängt för fiske
och sjöfart
Rörledningar och miljöpåverkan
Påverkan är eller kan vara stor under byggnadsfasen. Under driftsfasen är den liten men den
finns
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Utläggningsteknik för rörledningen och byggteknik för kompressoranläggningen – plöjning,
sprängning, grävning, muddring, nedläggning/förankring och täckning av ledningen längs
sträckningen.
Avfall i samband med rörläggningen och reparationer av ledningen vid driftsstörningar
Sedimentpåverkan – närsalter och miljögifter?
Risk för läckage – hur reagerar gasen med vattnet?
Temperatur på gasledningen i driftsfasen
Ljud från gasledning och kompressoranläggning under driftsfasen
Vad sker när rörledningen inte längre används? Skall ledningen tas upp?
Alternativ sträckning.
Används giftiga färger i behandlingen av rörets yta?
Hur bedrivs kontroll och underhåll av rörledningen?
Rapportering under byggnads och driftsfaser?
Miljöpåverkan vid olje- och
gasutvinning
• Borrningsmetod
• Utsläpp av föroreningar till luft
• Utsläpp av föroreningar till vatten, inklusive spolning och hantering
av borrkaxet
• Fysisk påverkan på havsbottnen – ankring, grävning, sprängning,
sättningar i bottnen etc.
• Ljud ovan och under havsytan, samt på land
• Seismik
• Uppföljning av eventuell påverkan. Övervakning
• Beredskap för olyckor
• Plombering av borrhål
• Störningar på land – transporter, lagring av materiel,
utsläpp till luft och vatten.
Friluftslivets och turismens
miljöpåverkan
• Småbåtshamnar och båtbottenfärger
• Toalettavloppsutsläpp – 65% tömmer latrinen i havet
(förbjudet från 2015)
• Luft- och vattenföroreningar – från båttrafik, mackar
• Buller
• Ankring, bojförtöjning
• Skrotning av båtar
• Vattenskotrar
• Tävlingsverksamhet
• Fisketurism och sportfiske
Miljö- och naturvård
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Närsalter
Syrefria bottnar
Miljögifter
Främmande arter
Klimatförändringar
Hydrologiska förändringar
Fysiska störningar
Marina naturreservat
Skydd av arter och habitat
Konstgjorda rev
Förbättrad planering av
svenska havsområden – Planering på djupet,
SOU 2010:91
• Kommunerna fortsatt ansvariga för planering av kustnära havsområden ut
till territorialhavsgränsen enligt PBL.
• Länsstyrelserna får en ny statlig roll tillsammans med Havs- och
vattenmyndigheten för planering i territorialhavet tillsammans med
kommunerna enligt en ny havsplaneringslag.
• Havs- och vattenmyndigheten är den statliga myndighet, som givits
ansvararet för havsplaneringen i territorialhavet och i EEZ tillsammans
med länsstyrelserna.
• Arbetet regleras i en ny havsplaneringslag, som samordnas med PBL
• Tre havsplaner skall arbetas fram: en för Bottniska Viken, en för Östersjön
och en för Västerhavet.
Havens systemproblem
• Helt skilda politikområden för exempelvis
sjöfart, fiske, turism, jordbruk, havsmiljö och
havsforskning.
• Bristande samordning av beslut om
vattenmiljöer.
• Bristande beredskap för det allt mer intensiva
nyttjandet av våra hav.
Regeringens rivstart
för havsmiljön
• Inrättade ett särskilt Havsmiljöanslag.
• Anslog en miljard till hav under mandatperioden 2006-2010.
• Initierat projekt för snabba resultat som t.ex. syresättning av
havsbottnar, utfiskning av skarpsill.
• Satsningar mot övergödning, ex etablering av våtmarker.
• Startat ett Havsmiljöinstitut
• Drivande för HELCOM´s aktionsplan (Baltic Sea Action Plan
(BSAP)
– tak för fosfor och kväveutsläppen utifrån vad Östersjön tål.
– fördelning mellan länderna utifrån utsläppstaket. Åtgärder skall vara
genomförda 2016.
Myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor
En central förvaltningsmyndighet har tilldelats ansvaret för havs- och
vattenmiljöfrågor Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
• Utgångspunkten har varit ett sammanhållet vattenarbete och en
samlad förvaltning av marina miljön.
• Ett Havsmiljöinstitut har inrättats med säte vid Göteborgs
universitet. I institutet ingår det tidigare GMF, SMF och UMF.
Resultat: Ökad splittring av miljö- och naturvårdsarbetet genom att
miljöfrågor om luft, mark och vatten nu fördelats på flera myndigheter.
Stor kompetensförlust på Naturvårdsverket. Ökade kostnader. Det
kommer att ta många år innan motsvarande kompetens byggts upp på
den nya myndigheten.
Havet 2012
• 2009 svarade havsresursverksamheten för totalt 330 miljarder
kronor, eller 5,2 % av näringslivets totala omsättning.
• Torskbestånd i delar av Östersjön ökar och jordbruket släpper ut allt
mindre kväve.
• Halterna av exempelvis bly, PCB och DDT minskar, vilket lett till att
antalet sälar och havsörnar ökat.
• Torskbestånden i Kattegatt är på historiskt låga nivåer. Lokala
bestånd i Skagerrak är utrotade.
• Höga halterna av dioxin i lax och strömming i Östersjön
• Starkt hotade fiskar är till exempel ål, torsk, kolja, långa, pigghaj,
havskatt och hälleflundra.
• Ytan med syrefria bottnarna är rekordstor i Östersjön.
• Många bestånd av sjöfåglar i Östersjön minskar
